I år kommer de medel som insamlas i samband med Hungerdagen att användas på tre områden.

I Finland kommer offer för bränder att få hjälp. Dessutom kommer frivilliga att utbildas som kan hjälpa till vid akuta kriser. Ute i världen ligger fokus på Jemen.

Siktar på att få två tredjedelar fylld

I Solf skola i Korsholm förbereder skolans fjärdeklassister sig inför Hungerdagsinsamlingen. Isak Willberg är en av dem.

- Jag tror inte att jag får insamlingsbössan fylld. Men jag tror att jag att kommer att fylla två tredjedelar av bössan.

Jag tänker cykla så går det snabbare.

Jag tänker cykla så går det snabbare. Jag tänker berätta vänligt varifrån jag kommer och att jag samlar in pengar. Men jag tänker inte stanna och prata, för då tar det så länge.

Uppskattad insamling

I Solf är det tradition att fjärdeklassisterna sköter Hungerdagsinsamlingen.

- Jag tror att det är ganska uppskattat i byn. Många väntar att eleverna ska komma och har kanske satt undan en liten slant. Det har blivit en positiv tradition som man gärna för vidare, säger läraren Marina Björklund.

Röda Korsets insamlingsbössor. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney Hungerdagen,Röda Korset,pengainsamling

Inga elever på stan

I exempelvis Vasa anlitar man däremot inte lågstadieelever för att samla in pengar under Hungerdagen. Det här bland annat för att undvika att barnen råkar ut för otrevligheter.

På små orter där de flesta är bekanta med varandra är det tryggare och dessutom lättare att organisera ett samarbete för Röda Korset.

- I en stad har vi inte samma naturliga kontaktnät till skolor som på små orter, säger Ulf Lassander som är ordförande för Vasa svenska avdelning.

Vana dörrknackare

Frida Svarvars går också på fjärde klass i Solf skola. Både hon och Isak Willberg har vanan inne när det gäller att knacka dörr.

De har sålt jultidningar och eftersom de spelar fotboll brukar de också sälja wc-papper och godislådor.

- Jag har inte tänkt ut någon taktik för insamlandet. Men jag har väldigt många grannar, så vi får se hur mycket jag får in, säger Frida Svarvars.

Välinformerade elever

Eleverna vet att pengarna de samlar in går till Röda Korsets katastroffond. De vet också att människor som snabbt behöver hjälp får pengar därifrån.

Information om Hungerdagen har eleverna fått via ett besök i skolan från Röda Korset. Lärarna har också visat filmer och berättat om Hungerdagen och Röda Korsets uppgifter.

Fjärdeklassisterna har dessutom förberett en morgonsamling där de själva ska berätta om insamlingen och sjunga. Samtidigt får skolans elever och personal passa på att lägga en slant i insamlingsbössorna.

Lärarna Marina Björklund och Frida Klemets samt eleverna Isak Willberg och Frida Svarvars i Solf skola är engagerade i Hungerdagsinsamlingen. Lärarna Marina Björklund och Frida Klemets samt eleverna Isak Willberg och Frida Svarvars i Solf skola är engagerade i Hungerdagsinsamlingen. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney Hungerdagen,Röda Korset,elever,solf skola

- Det känns viktigt att vara med i insamlingen. Det är ganska stort, när man tänker på hur många barn man kan hjälpa, funderar Isak Willberg.

En god gärning viktigast

Skolan har inte satt upp något mål för sin insamling. Det viktigaste är att göra en god gärning.

Vad är då en passande summa att ge om man vill delta i Hungerdagsinsamlingen? Mellan två euro och tio euro, funderar Frida Svarvars och Isak Willberg.

Drömmen är att bli modell, gå på catwalken och att medverka i stora reklamfilmer. Sporrad av andra ortsbor som lyckats är han fast besluten att nå sitt mål.

Sam Karlsson, 19, hade lekt med tanken att bli modell också tidigare. Men det var först när Oravaisbon Alisa Forslund vann en stor modelltävling i New York 2014 som hans tankar blev konkreta.

- Varför skulle man inte kunna vara modell tänkte jag, säger Karlsson.

Modellkurs

Karlssons stora passion i livet är fotboll och han hoppas på en karriär både som fotbollsspelare och modell. Hans förebilder är Beckham och Ronaldo.

Hösten 2016 gick Karlsson en modellkurs där deltagarna fick lära sig hur en modell ska hantera nervositet och bygga kontaktnät.

- Jag var förvånad över att vi inte lärde oss mer om att posera och gå, men jag lärde mig att handskas med nervositet och det var en bra upplevelse, säger Karlsson.

Framgång på runway-showen i New York

I somras deltog Karlsson i Model of the Year i New York. Han klarade sig bra och fick kontakter till några modellagenturer.

För att karriären nu ska ta fart behöver Karlsson utveckla sin portfolio och skapa fler kontakter.

- Det gäller att ta kontakt med en fotograf som tar bra bilder och läsa på hur man kan få en bra portfolio, säger Karlsson.

Öron och hår

Modellbranschen är tuff. Och den är tuff för såväl kvinnor som män, menar Karlsson.

Karlsson känner ett krav på att vara vältränad och nämner att han inte är så lång, men att det finns andra goda sidor att fokusera på.

- Mina ögon, mina käkar och mitt hår, svarar Karlsson på frågan vad som är hans styrkor som modell.

Ibland stöter Karlsson på skeptiska reaktioner bland jämngamla för sitt modellintresse.

- Jag tar inte illa upp, för vill man bli modell kan man ju försöka bli det. Alla har en chans att bli någonting om man verkligen vill, även om det kan ta litet tid, säger Karlsson.

Drömmen att bli kalsongmodell

I januari rycker Karlsson in i armén. Och framtidsvisionerna är klara.

- Jag vill bli fotbollsproffs, men på samma gång vill jag bli modell. Egentligen beror det på vad som händer efter militären, säger Karlsson.

Även under militärtiden kommer Karlsson att jobba för en framtida modellkarriär.

- Jag kommer inte att lägga det på hyllan. Det är ju ändå min dröm. Om något ska hända ska det hända nu, jag ska lära mig saker och arbeta för det, säger Karlsson.

Sam Karlsson titulerar sig som amatörmodell, men drömmer om en karriär på catwalken. Sam Karlsson på en sten. Bild: Yle/Anne Teir-Siltanen Sam Karlsson

Tekniska nämnden kräver att trapphusen till Torgparkeringen i Jakobstad byggs om. På onsdag informerades miljö- och byggnadsnämnden om ärendet. Frågan är känslig säger ordförande Bjarne Kull.

Miljö- och byggnadsnämnden tog inte ännu på onsdag ställning till om även den kräver en ombyggnad.

- Vi informerades om ärendet och diskuterade frågan inledande, säger nämndens ordförande Bjarne Kull (SDP).

Tekniska nämnden kräver att trapphusen görs om så att de
följer bygglovet.

Ledande byggnadsinspektör Micael Nylund sa i slutet på juli till Yle att byggnadsfirmans förklaring var att de stora kanalerna för ventilationen som omöjliggjorde större glaspartier. Därför bröt de mot bygglovet.

Byggde som de ville

Några desto utförligare förklaringar fick inte miljö- och byggnadsnämnden på onsdagen.

- Nej, vi fick ingen mera ingående förklaring, de byggde som de vill, säger Kull.

Kull vill inte berätta om hur diskussionerna under mötet gick.

- Jag vill inte diskutera ett halvfärdigt ärende, nu inväntar vi utlåtanden, säger Kull.

Bland annat Museiverket och grannarna till torgparkeringen ska säga sitt i frågan. Sedan landar ärendet åter på miljö- och byggnadsnämndens bord.

- Det tar säkert ett par tre månader, säger Kull.

Samma lagar gäller alla

Men visst är ärendet känsligt, hur ärendet avgörs kommer på sätt och vis att bli prejudicerande.

- Det finns ju risk att andra gör likadant. Samma lagar bör gälla för alla, säger Bjarne Kull.

Att skämta om rasism och sexism har länge varit gångbart, men då publiken själv väljer vad de tittar på problematiseras dessa ämnen i en våg av dramatisk komedi. I den här kolumnen skriver Axel Brink om dagens nya komediserier.

Scen: En medelålders familjefar i en amerikansk förort sitter på soffan med sin son i yngre tonåren. Pappan har knäppt upp sin skjorta liksom en ölburk och är tvungen att ge sin son lite rådgivning inför framtiden.

Pappan säger: ”Gör vad du än vill med vem du än vill, bara du inte gör det i en klänning”.

Scenen är hämtad ur sitcomen ”Married …With Children” som var en stor serie på 80- och 90-talen. Det är en komediserie bland en mängd andra som red på en humorvåg där det var fullständigt okej att skämta på bekostnad av olika utsatta minoriteter.

”Friends” är en annan prisad komediserie från 90-talet. Den har bland annat kritiserats för att skuldbelägga människor som lider av fetma, eftersom karaktären Monica beskrevs som överviktig som barn och tonåring.

Det blir ett återkommande skämt i serien.

Man och kvinna i tv-serie från 1990-talet Bild: All over press /Everett Collection Jennifer Aniston,Vänner,David Schwimmer

Karaktären Ross vägrar gå med på att hans son leker med ”flickleksaker”, och serien är fylld av homofobiska skämt, bland annat om karaktären Chandlers homosexuella pappa.

Den sortens humor finns förstås fortfarande.

Charlie Sheens stolthet ”Two And A Half Men” är ett utmärkt exempel på att sexistisk humor fortfarande är ekonomiskt hållbar för bolagen.

Den nu över tio år gamla serien ”How I Met Your Mother” är kanske inte lika uttalat stygg, men karaktären Barneys kvinnosyn är, om än överdriven, inte en förebild för någon.

Visst lyfter HIMYM fram sexuella minoriteter och andra hudfärger än den vi brukar kalla vit, men de karaktärerna har oftast en biroll som inte leder handlingen vidare.

Charlie håller hov Charlie Sheen charlie sheen

Utbudet breddas, tittarna påverkar

Sedan Netflix fullkomligt förändrade takten och mängden serier som vi betar av har mycket hänt.

Eftersom tittarna i dag själva väljer vilka serie man vill se har bolaget dels haft friheten, men även plikten att producera innehåll som verkligen riktas åt alla.

Det i kombination med att attityder förändras.

I Aziz Ansaris skrivna och producerade serie ”Master of None” får vi följa Dev Shaw (Ansari) och hans vardag som andragenerationsamerikan.

Hans föräldrar kom från Indien till USA i 20-årsåldern och har byggt upp ett medelklassliv för sig och deras son.

Serien tar upp ämnen som rasism och vardagssexism med ett finurligt och fräscht grepp.

Huvudkaraktären Dev kan verka som en sprallig typ som ser med lätthet på livet, men om han stöter på rasism så påpekas det i serien - alltid utan humor.

Ett exempel som dyker upp i huvudet är introt till avsnittet ”Ladies and Gentlemen”, där tittaren får ta del av hur olika hemfärden från samma bar kan vara för män och kvinnor under en lördagsnatt.

Dev går hem med sin vän Arnold och råkar trampa i hundbajs på vägen hem. Det förstör hans kväll eftersom det var hans favoritskor, och det går inte heller att köpa sig ett nytt par för de är slut i nätbutiken.

Foto från sidan på en gråsvart katt som tittar på en gammal liten tv med antenn. Man ser inte vad som syns på skärmen. Bild: Lorentz Gullachsen / Alamy tv-antenn

Dev vägrar dessutom besöka en fysik affär för att köpa ett nytt par, för det är för omständligt.

En kvinna på samma bar blir i en parallell handling tvungen att gå hem på egen hand och blir förföljd av en man som hon har träffat på baren.

Hon lyckas låsa dörren i tid och tvingas ringa polisen för att få någon att schasa iväg den fulla och oförstående manskaraktären.

Det är en scen där kontrasterna är kraftiga, och de blir inte mindre kraftiga av att Dev dessutom träffar kvinnan på jobbet och berättar om hur jobbig hans lördagskväll var.

Scenen lyfter fram vardagssexism på ett sätt som gör sexismen absurd.

Sättet som HBTIQ-frågor tas upp i Master of None är också fräscha.

Vi får följa Devs vän Denise och hennes kamp med att inte våga berätta åt sin mor att hon är lesbisk.

Mamman tycker att det är hemskt att hennes dotter inte enbart är afroamerikan och på så sätt redan stöter på utmaningar i sin vardag.

Depression och beroende

”Master of None” får mest utrymme i den här texten eftersom det är den serie jag har sett nyligen, men det finns en uppsjö av komediserier som svävar lite i gränslandet mellan komedi och drama, där människors utmaningar och brister är en del av tematiken.

Australiska ”Please Like Me” är ett exempel på det.

Huvudkaraktären Josh (Josh Thomas) är homosexuell och har skilda föräldrar. Hans mamma tampas med en depression och har försökt ta livet av sig.

Det kan te sig som tunga ämnen för en komediserie att tampas med. Samtidigt har komedin alltid varit ett bra verktyg för att lyfta fram samhällskritik och tunga ämnen.

Det är ett känt faktum att många tar till humor för att distansera sig från sina egna tillkortakommanden, men det kan också vara ett verktyg för att presentera svåra ämnen för en stor publik.
Det är helt enkelt lättare att ta del av ett budskap om man samtidigt får skratta lite.

Saliven Gustafsson skämtade som Jesus på 90-talet Jesus i himlaköket Bild: Yle humor

Någonting håller alltså definitivt på att hända i komedin.

Om det tidigare var gångbart att skämta om allt på lika villkor, så är de villkoren i förändring.

Antagligen är det bara människor i min egen filterbubbla som ser på dessa serier. Många skrattar fortfarande gott åt skämt som tar upp hur en man ska bete sig eller åt vilka egenskaper en viss etnicitet har.

Åtminstone finns det valmöjligheter i dag, något som industrin bakom underhållningen också håller på att förstå.

Utvecklingssektionen i Korsholm vill bygga simhall i samarbete med ett företag. Men nu vill man öppna upp processen och fråga flera företag än Vallonia om de vill delta.

Det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet för kommunen är att bygga simhallen i samarbete med ett företag anser utvecklingssektionen.

Billigare att samarbeta

Enligt den utredning som Sweco PM Oy gjort för kommunens räkning skulle investeringskostnaderna bli 21,5 procent lägre i Vallonia än om kommunen bygger simhallen. Men nu vill man öppna upp möjligheten för flera företag än Vallonia.

Den årliga driften av en simhall tillsammans med Vallonia skulle landa på mellan 340 154 och 390 936 euro per år. Ett eget kommunalt nybygge skulle kosta mellan 397 856 och 459 327 euro per år.

- Vi kommer att fråga företag med byggplaner i Smedsby om de är intresserade av simhallsbygget, säger utvecklingsdirektör Mikael Alaviitala.

Varför? Handlar det om rättvisa eller ekonomi?

- Det är nog båda. Vi vill ha en öppen process och ge alla möjligheten att delta. Dessutom kan det i slutändan vara ekonomisk lönsamt om vi kan välja det mest fördelaktiga alternativet, säger Alaviitala.

Två alternativ

En arbetsgrupp har sedan i våras jobbat med två alternativ, en simhall i samarbete med Vallonia eller så kunde kommunen bygga en utomhusbadanläggning
någonstans i Smedsby. Utvecklingssektionen ansåg att säsongen är för kort för ett utomhusbad.

Kommunen kommer nu att kontakta de företag som har byggplaner i Smedsby.

Ni har länge pratat om en simhall, börjar det bli bråttom?

- Det har länge varit aktuellt, men inte har vi bråttom. Nu har vi ett dessutom ett konkret förslag att ta ställning till, det är inte längre bara snack, säger Alaviitala.

Visst var det förnuftet som segrade när EU-parlamentet röstade om skogsavverkningen. Nu vågar skogsindustrin satsa i Finland säger skogsägaren och skogsbruksentreprenören Stefan Bäck.

Förnuftet och rättvisan vann i EU-parlamentets omröstning om klimatförordningen på onsdagen säger skogsägaren och skogdbruksentreprenören Stefan Bäck i Munsala.

- Det är positivt med tanke på skogsindustrin. Risken hade varit att bolagen dragit tillbaka sin verksamhet i Finland och satsat på andra länder. Beslutet gynnar främst skogsindustrin, sysselsättningen och landet som helhet. säger Bäck.

Väckt frustration

De beräkningsgrunder man använt sig av skulle ha gett skogsbruket ett ojämn fördelning länderna emellan säger Bäck. Och framför allt har diskussionerna väckt frustration.

- Man har ju också varit frustrerad över hur de tänkt. Vi har blivit klassade som miljöbovar, jag har blivit förvånad över hur de tänker nere i Bryssel, säger Bäck.

Skogsmaskin fäller träd. Bild: Yle/Monica Forssell skogsavverkning

- Att sälja virket har inte varit något problem medan priserna stampar på stället och kostnaderna stiger. Som skogsägare skulle jag dra mera nytta av en prishöjning, säger Bäck.

En prishöjning skulle också aktivera skogsägarna säger Bäck.

Kunde ha pressat priserna

Men om Finland hade blivit tvunget att kompensera ökad avverkning genom att köpa utsläppsrätter hade det kunnat pressa priserna ytterligare.

- Det är det man kan misstänka, att det hade blivit en orsak att skylla på för att slippa höja priserna. Det kunde ha blivit vi skogsägare som i slutändan straffats, säger Bäck.

De glada minerna till trots är Stefan Thölix och Mats Nylund djupt oroad för det finska jordbruket. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén mats nylund

Avgörande för hela skogssektorn

På Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC är man nöjd över beslutet. På SLC anser man att det hållbara skogsbruket nu kan fortsätta att bidra till att nå klimatmålen genom att vårda den växande skogen. Beslutet skapar också möjlighet till en starkare ekonomisk tillväxt för Finland.

- Det här beslutet var helt avgörande för Finlands klimatarbete och hela skogssektorn, säger SLC:s fullmäktigeordförande Stefan Thölix.

Rättvist och förnuftigt

Thölix säger att kompromissförslaget är rättvist och miljömässigt förnuftigt. EU-kommissionens ursprungliga förslag skulle ha missgynnat skogsrika länder.

SLC:s styrelseordförande Holger Falck säger att skogssektorn är avgörande för landets ekonomi.

- När det går bra för skogssektorn går det också bra för hela Finland. Och nu kan skogsägarna fortsätta att vårda skogarna så att de binder ännu mera kol, säger SLC:s styrelseordförande Holger Falck.

Nu kan bönderna börja mjölka EU på pengar genom att sluta mjölka sina kor. EU-kommissionen betalar mjölkbönder för att producera mindre mjölk. I Österbotten är bönderna skeptiska till det nya systemet.

Ett nytt EU-stöd till mjölkbönderna ska minska produktionen och höja priserna. Det är målet med det så kallade extraordinära anpassningsstödet som började betalas ut till mjölkbönder på torsdag.

Överproduktion ledde till att priset på mjölk rasade

Stödet betalas ut till de bönder som minskat sin produktion jämfört med i fjol.

Efter att EU år 2015 slopade det 30-åriga systemet med mjölkkvoter skenade produktionen iväg. Överproduktionen var snart ett faktum och priset på mjölk rasade.

Syftet med stödet är att få en bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Totalt hoppas EU-kommissionen att mjölkproduktionen ska minska med cirka en miljon ton mjölk.

Stödet en bråkdel av inkomsterna

Lönsamheten för mjölkbönderna lider och det märkts också vid de österbottniska gårdarna. Det säger Mikael Åsvik, ordförande i mjölkutskottet inom Österbottens svenska producentförbund (ÖSP).

- Mjölkpriserna har gått ner med över 20 procent de senaste åren. Det är klart att lönsamheten lider.

Mikael Åsvik från Kronoby tycker bönderna borde få betalt för sina produkter och inte tvingas leva på stöd. Mikael Åsvik är jordbrukare och väntar sig bilder också från nötgårdarna Bild: Yle/Anette Forsström-Fellman mikael åsvik

Mikael Åsvik är delägare i Åsbro Mjölk i Kronoby. Han är en av de bönder som i ett försök att öka lönsamheten valt att söka det nya anpassningsstödet.

Enligt Åsvik är en delorsak till att de sökte stödet en variation i mjölkmängden från år till år. Dessutom var det ett dåligt foderår 2016 som återspeglade sig i produktionen under våren 2017.

- Vi utnyttjade möjligheten som anpassningsstödet gav.

Åsvik är ändå tveksam till om det kommer att löna sig att minska produktionen eftersom det inte handlar om några stora summor i stöd.

Närbild av en mjökkos huvud Bild: Yle/Sofi Nordmyr kor,nötkreatur,Mjölkkor,kossa

- Stödet har inte någon större betydelse ekonomiskt. Det handlar om en bråkdel av inkomsterna, kanske ett par procent av omsättningen.

Lönar sig inte att producera mindre

Stödet är 30 cent per liter om bönderna låter bli att producera. Hur många bönder som i Österbotten sökt stödet är oklart eftersom uppgifterna inte är offentliga.

En av de bönder som valt att inte söka stödet är Niclas Sjöskog i Pedersöre.

- För min del har jag sett att det inte skulle löna sig. För att det ska gå ihop borde kostnaderna också minska. Kanske skulle jag kunna köpa lite mindre köpfoder om jag minskade produktionen. Men kostnaderna skulle inte minska nämnvärt. Jag har producerat lika mycket mjölk som vanligt.

Niclas Sjöskog har inte minskat sin produktion. Niclas Sjöskog i Purmo Bild: YLE/Patrik Enlund Österbotten,Purmo,Pedersöre,niclas sjöskog

Priserna i Mellaneuropa har gått upp – utvecklingen stampar på stället i Finland

Som viceordförande för ÖSP ser Sjöskog ändå fördelar med att EU-kommissionen med anpassningsstödet försöker minska mjölkproduktionen i Europa.

- Till viss del verkar det ha fungerat. Tidigare gick priserna bara ner men nu verkar man i alla fall ha lyckats bromsa utvecklingen. I Mellaneuropa har priserna till och med gått upp.

Priserna i Mellaneuropa ligger idag på 30-35 cent per liter. Det är betydligt högre än för cirka ett år sedan då priset låg på under 25 cent per liter.

- För att det ska vara lönsamt borde priset vara över 40 cent per liter, säger Åsvik.

S- och K- gruppen bestämmer priset

I Finland var priset tidigare nere på 35 cent per liter. Också här har priset ökat men inte lika snabbt som i Mellaneuropa. I Finland är priset på mjölk nu 35,6 cent per liter.

Orsakerna till att prisutvecklingen i Finland stampar på stället är många. Både Mikael Åsvik och Niclas Sjöskog lyfter fram priskriget mellan S- och K-gruppen som en av de största utmaningarna.

- De två stora centralaffärerna har marknaden i sin hand och kan bestämma priserna. Det enda som kunde höja priset är brist på inhemsk mjölk, säger Sjöskog.

- Det är producenterna som får betala. Handeln tar största delen av kakan och vi bönder tvingas sänka priserna, säger Åsvik.

Johan Wasströms kor i ladugården i Svartå. Bild: Yle/Bubi Asplund johan wasströms kor

Att mjölkbönderna ska tvingas klara sig på stöd är fel väg att gå konstaterar Mikael Åsvik.

- Anpassningsstödet är ett sätt att minska mjölkproduktionen i EU och få upp priserna. Men som aktiv producent tycker jag hela systemet med stöd är fel från början. Vi bönder borde få betalt för den produkt vi producerar. Nu lever vi i en värld som bygger på stöd.

Anpassningsstödet gäller endast för innehavande år.

Byggandet av det effektiverade serviceboendet vid Närpes vård- och servicecenter är på slutrakan. I slutet av november ska Villa Rosa och Villa Holger stå klara.

Första skedet av byggandet av Närpes vård- och servicecenter är nästan klart. Två flyglar, Villa Rosa och Villa Holger, har byggts i anslutning till hälsocentralen och Fridahemmet.

Villa Holger. Ingången till det nya serviceboendet i Närpes. Bild: Yle/Juho Karlsson intensifierat serviceboende,Närpes,Österbotten,villa holger

Det effektiverade serviceboendet kommer att ha sammanlagt 28 klientrum, 14 i vardera enhet.

Rummen är anpassade så att man kan bo två personer i samma rum. Men tanken är ändå att ett klientrum ska inhysa en klient.

Doris Bäck. Doris Bäck i ett av de blivande klientrummen i Villa Holger. Bakom henne hänger ledningar från taket och en byggställning är uppställd. Bild: Yle/Juho Karlsson intensifierat serviceboende,Närpes,Österbotten,doris bäck

I byggandet av serviceboendet har man tänkt modernt och innovativt. Till exempel har man använt sig av antibakteriella material och det finns justerbara tvättfat i badrummen.

- Vi är nöjda. Vi har fått påverka och vara med hela vägen. Det kommer säkert att bli riktigt bra, säger Doris Bäck, ansvarig vårdare på Efraim/Alina serviceboende i Närpes.

- Vi har försökt anpassa det så att vi kan vårda till livets slut, så att vi inte behöver planera om någonting.

Villa Holger byggs som bäst. En man står intill en byggställning och målar väggar inne i ett hus. Bild: Yle/Juho Karlsson intensifierat serviceboende,Närpes,Österbotten,byggarbete

Ska bli hemlikt

Klientrummen kommer i stort sett att möbleras endast med en sjukhussäng. Sedan får klienterna själva bestämma hur de vill bo.

- Det ska inte bli som en anstalt, det ska vara deras hem. Klienterna kan möblera sina egna rum och ta med sina egna grejer, säger Bäck.

Projektet har kostat kring fyra miljoner euro och nästa år kan de första klienterna flytta in.

Första skedet av ett stort projekt

Efter att det nya serviceboendet är färdigt kommer staden att ta itu med resten av hälsovårdscentralen i Närpes.

- Husen är byggda på 1950- och 1970-talen och ingenting har egentligen gjorts åt husen, så det är nog på sin plats att det börjar hända något. De har levt sin tid, säger tekniska direktören Edd Grahn.

Edd Grahn i samlingsrummet i villa Rosa. Tekniska direktören Edd Grahn står inne i vad som kommer att bli samlingsrummet i Villa Rosa. Bild: Yle/Juho Karlsson Närpes,Österbotten,intensifierat serviceboende,edd grahn

På tisdag godkände stadsstyrelsen skissritningarna för renoverandet och byggandet av bäddavdelningen samt källarutrymmena vid hälsovårdscentralen.

- Bäddavdelningen ska totalsaneras. Det är ett gammalt hus från 1950-talet och delvis blir det rivning av en flygel och så blir det lite tillbyggnad. HVC-källaren har lidit av fuktskador, så där blir det att sanera ytorna och få bort all fukt.

Edd Grahn vid villa Rosa. Edd Grahn står intill huvudingången till det nya serviceboendet i Närpes. Bild: Yle/Juho Karlsson Närpes,Österbotten,intensifierat serviceboende,villa rosa

Renoveringen kommer att inledas efter årsskiftet och allt ska stå färdigt i slutet av 2019. Medan bäddavdelningen renoveras kommer avdelningen temporärt att flyttas till Villa Holger.

Villa Rosas första klienter kommer i sin tur från serviceboendet Alina, som också ska renoveras under nästa år.

All tjuvjakt är av ondo. Det verkligt osmakliga och hemska är att det dikteras av ekonomiska faktorer, säger veteranjägaren Lorentz Uthardt i Malax.

- Vanligtvis är jakten då väldigt välorganiserad jakt och arrangeras av kriminella. Det är främst fallet när det handlar om tjuvjakt på lejon, tiger, noshörning och elefant.

Forestry officials stand near a dead, one-horned Rhino which was killed by the poachers, inside the Pobitora Wildlife Sanctuary in Morigaon district of Assam about 50 km from Guwahati city, India, 15 November 2014. The Rhino was shot dead by the poachers Bild: EPA/STR tjuvjakt

De förtjänar enligt Uthardt inte att kallas jägare. Men man skall inte blanda ihop jakt med tjuvjakt, säger han.

Tjuvjakt är organiserad och profitinriktad

- Det är lätt att göra det, och ofta är känslor inblandade.

Han medger att det också är lite "råddigt" ibland att ha koll på vad som egentligen gäller.

Men om vi skall vara noggranna kan vi definiera tjuvjakt som att man under organiserade former skjuter ett djur som inte är lagligt skjut- och jaktbart.

Då gör man ju medvetet något som går emot lagen, förklarar Uthardt. Men det finns omständigheter som förändras. T.ex kunde Finland länge stoltsera med att älgkon alltid var fredad då hon kom tillsammans med sin kalv.

Det gjordes för att kalven inte klarar vintern på helt egen hand, den behöver sin mamma. Det gällde alltså att först skjuta kalven och först därefter kon.

En fullvuxen älg och en älgkalv Bild: Yle/Sune Bergström älgkalv

- Men från och med 2016 blev det tillåtet att skjuta kon först. Ändringen gjordes för att det kommit in så många anmälningar om jaktbrott, på sätt och vis tjuvjakt.

Hetsigt och adrenalinfyllt

Enligt Uthardt kan det hända i hastigheten och hetsigheten när det är tätt framför passet att kon och kalven byter plats. Och jägaren kan då lätt göra ett misstag och skjuta fel älg.

Förr måste de här alltid rapporteras till polismyndigheten för utredning.

- Vanligtvis, men inte alltid, fick man inget straff för det här. Den anklagade måste kunna bevisa att handlade om tillfälligheter som på grund av olika faktorer.

Och det var därför man tog bort paragrafen om att ko med kalv var fredad.

Icke desto mindre, poängterar Uthardt, har alla jaktorganisationer i landet gemensamt skrivit under att en älgko tillsammans med sin kalv alltid ändå är "fredad".

Det känns bra, säger han, eftersom man ju då låter naturen ha sin gång.

"Viltstammen måste övervakas"

Hur ser då Lorentz Uthardt på den verkligt stora frågan om att alla, både djur och människor, har rätt att leva? Skriver han under det?

- Jo det gör jag, säger han. Men om vi tillåter stammarna av vilt att växa ohämmat har det konsekvenser.

- Vi har i dag en skrämmande statistik som handlar om älg- och hjortkrockar. Vi måste ha en begränsning på hur stora de här och andra djurstammar kan få bli.

hjortkrock, Bild: Vahinkovakuutusyhtiö If hjortkrock

Och samtidigt händer det å andra sidan att det skjuts för mycket av en stam. Till exempel har skogsfågelstammen minskat.

- Det har begränsat jakten på den. Nu återstår att se om det hjälper och om beståndet växer.

Predatorer ett problem

- Så - alla har rätt till liv och just därför strävar vi efter att ha en stam som är lämplig runt omkring oss, säger Uthardt. En annan sak är predatorer. T.ex. mårdhundsstammen växer oerhört just nu.

- De för med sig skabb som överförs på lodjur. Vi har vildssvin som kanske har afrikansk svinpest.

Ska vi då låta dem sprida sjukdomar? Nej säger Uthardt, vi måste nog jaga dem.

- Annars blir det ohållbart.

Vildsvin. Bild: YLE/Rolf Granqvist vildsvin

Ammunitionen då? Haglet och kulorna. Hurudana får vi använda?

- Det beror på vad man jagar. Gäller det skogsfågel på nära håll och som man jagar med hund är det hagel.

Vissa tider av året när de sitter i trädtoppar skjuter man med kula. Och när det gäller hare är det alltid hagel. Man kan inte skjuta dem på långt håll och en kula slår ofta sönder bytet.

Det har också att göra med ballistiken och använder man kula på ett litet villebråd blir det inget kvar av dem.

Man laddar ett gevär. Bild: Mostphotos/ Angel Nieto gevär,jägare,jakt,vapen (tekniskt objekt),fritid,skjutvapen,rekreation,ammunition

Fler miljömedvetna jägare

Finland har t.ex. förbud på blyhagel på sjöfågel. Vi börjar också alltmer gå in för icke-bly i ammunitionen överlag.

Det stora flertalet av jägarna följer numera med etiska metoder och att man använder lämplig ammunition. Bytet skall dödas så snabbt och smärtfritt som möjligt.

Lorenz Uthardt sitter på soffan i sitt vardagsrum. Bild: Yle/Kati Enkvist. uthardt

På pass med Lorentz

På torsdag börjar vår nya jaktserie "På pass med Lorentz" sändas i Vega kväll. Där tar vi upp de jaktformer som är aktuella längs med hösten.

Det blir innehåll både för den inbitne jägaren och novisen. Lorentz Uthardt har erfarenhet från förtroendeposter i både inhemska och internationella jaktorganisationer.

Han har deltagit i flera europeiska furstehus-jakter och sitter på fina historier därifrån. Han är utnämnd till ödemarksråd och är dessutom politices doktor.

En pojke i 10-årsåldern blev biten av en hund i Karleby på onsdagseftermiddagen.

Incidenten inträffade på Vidnäsgatan vid 15.30-tiden på eftermiddagen. En hund av rasen spetshund, antagligen en Akita, bet pojken i låret. Pojken skadades lindrigt.

Hundägaren ombeds kontakta polisen

Hunden rörde sig med ett sällskap på två kvinnor och en man. Sällskapet hade stannat och frågat om pojken skadat sig innan pojken fortsatte sin färd.

Sällskapet hade därefter återvänt till Tankkaris studiebostäder.

Polisen ber hundens ägare att ta kontakt med polisen på telefonnummer 0295415883.

Andelslaget Viexpo besöker hundra österbottniska företag för att förstärka exportverksamheten. Vd Marja-Riitta Vest tror att regeringens mål att fördubba exporten före 2020 kommer att nås.

Viexpo firar Finlands 100 års-jubileum genom att besöka 100 österbottniska företag. Satsningen har redan kört igång. Till att börja med ska det göras en analys av nuläget.

- Vi vill ta reda på var företagen står. Om de ännu inte har export går vi igenom vilka möjligheter de har att uveckla, säger Marja-Riitta Vest, Viexpos vd.

Hjälp med att ansöka om stöd

Viexpo har lovat företagen en "lead" - en distributör eller kontaktperson.

- Företagen har lite olika behov. Vissa har kommit långt och behöver bara en liten push för att gå framåt. Andra kan behöva hjälp med att ansöka om stöd. För småföretag kan en tusenlapp vara en stor summa.

Regeringens mål är att fördubbla de små och medelstora företagens export före 2020. Man med dator skriver på ett anteckningsblock. Bild: Pixabay Jobb (musikstycke),startupföretag,företag,arbete,pennor,Anteckningar

Viexpo kommer att fokusera på små och medelstora företag med tillväxtpotential.

- De flesta har omkring 20 anställda.

Bara en femtedel av småföretagen har verksamhet utomlands

Regeringens målsättning är att fördubbla de små och medelstora företagens export före år 2020.

- Vi har samma mål som regeringen och försöker se till att vi når målet, säger Marja-Riitta Vest.

- Men i dagsläget har endast en femtedel av småföretagen i Finland verksamhet utomlands. Och hälften av dem är underleverantörer. Det vill vi ändra på.

Rättegången mot den man som polisen tvingades skjuta i magen i Hemstrand i Vasa i juli pågår som bäst. Åklagaren yrkar på 1 år och 10 månaders fängelse.

Natten mellan den 15 och 16 juli ryckte polisen ut till ett hus i stadsdelen Hemstrand i Vasa. Vasabladet skriver att det var mannens sambo som ringde polisen, eftersom mannen misshandlat henne.

Gick med draget vapen mot poliserna

När polisen kom till platsen möttes de av den beväpnade mannen som hade väntat på dem bakom en vedtrave.

Han gick med draget vapen mot en av poliserna, vilket ledde till att den andra polisen såg sig tvungen att skjuta den misstänkte i magen.

Var påverkad av alkohol, droger och mediciner

Mannen var berusad och hade också använt metamfetamin och lugnande mediciner. Enligt Vasabladet säger mannen att hans mening bara var att skrämma poliserna.

Mannen har medgett misshandeln av sin sambo och våldsamt motstånd mot tjänsteman samt vapen- och droginnehav.

Åklagaren yrkar på 1 år och 10 månaders ovillkorligt fängelse.

Efter skjutningen var polisens agerande under lupp men åklagarämbetet i Salpausselkä beslöt att inte inleda någon förundersökning.

Mannen som nu står åtalad var enligt Vasabladet också inblandad i yxdramat i Vasa skärgård för ett par år sen.

Den svenske komikern Henrik Schyffert besöker Jakobstad och Vasa i februari.

Efter en paus på nästan tio år återvänder Schyffert till Österbotten med sin nya soloshow ”Var inte rädda”.

Schyfferts nya show hade Sverigepremiär i februari i år. I den nya standup-showen gör han upp med sina egna brister och rädslor i ett Sverige där oron ökar.

"Både smart och grov humor behövs

Henrik Schyffert tycker att humor behöver vara både smart och grov – och att komiker har ett ansvar att gå över gränsen ibland.

– Det finns en oro i samhället idag för att gå för långt, att säga saker som är för grova. Jag tänker att vi behöver det. Vi måste våga stirra ner i den där obehagliga avgrunden ibland och skratta åt allt det hemska och oss själva, säger Schyffert i ett pressmeddelande.

Besöker flera orter i Svenskfinland

Under Finlandsturnén besöker Schyffert också Ekenäs, Helsingfors och Mariehamn.

- Väldigt sällan gör svenska komiker av denna kaliber så här lång turné i Svenskfinland. Det är verkligen unikt för mindre städer såsom Jakobstad och Ekenäs, säger Finlandsproducenten Daniel Lindholm.

Henrik Schyffert uppträder i Schaumansalen i Jakobstad fredagen den 9 februari och på Ritz i Vasa lördagen den 10 februari.

Biljetterna släpps fredagen den 15 september.

Ovanligt långvariga fall av diarré sysselsätter hälsovården i Jakobstadsregionen. Orsaken till epidemin undersöks som bäst.

Enligt social- och hälsovårdsverket i Jakobstad har fler personer än vanligt kontaktat hälsovården angående långvarig diarré.

Kan spridas via vatten till livsmedel

Sommaren 2016 förekom en liknande epidemi och då kunde man spåra huvudorsaken till kontakt med nötdjur. Men i den nu pågående epidemin verkar inte det vara huvudorsaken. En utredning pågår som bäst.

Det är parasiter av släktet cryptosporidium som orsakar diarré. Via till exempel förorenat vatten eller gödsel kan parasiten överföras till grönsaker, rotfrukter, frukter och bär.

Tvätta händerna noggrant

För att förhindra att smittan sprids ger social- och hälsovårdsverket ett antal råd:

- Tvätta alltid händerna noggrant före matlagning, efter toalettbesök och efter att du rört vid djur.
- Skölj råa frukter och grönsaker noggrant.
- Stanna hemma två symptomfria dagar innan du återvänder till jobbet eller skolan.
- Undvik att besöka simbassänger under din magsjuka och ett par veckor efteråt.

Mer information om cryptosporidium hittar du här.

På torsdag ordnades storolycksövningen Sommarö ombord på Wasa Express. Det är viktigt att öva så man är redo om olyckan är framme på riktigt, säger räddningsledare.

På morgonen gick larmet vid räddningscentralen i Åbo. Wasa Express begärde assistans då en brand brutit ut på bildäck.

Branden på bildäck eskalerade snabbt och en kemikaliecontainer fick skador. En del av besättningen och räddningsmanskapet andades in giftig rök och fick evakueras med helikopter.

Brandmän ombord på Wasa Express under storolycksövningen sommarö2017. Bild: Gränsbevakningsväsendet/Pasi Kettunen brandkårer,M/S Wasa Express,sommarö2017

Brand ombord på Wasa Express under storolycksövningen Sommarö2017. Bild: Gränsbevakningsväsendet/Pasi Kettunen brand- och räddningsarbete,brandkårer,M/S Wasa Express,storolycksövning

Från havet räddades 120 passagerare.

Under storolycksövningen bröt en brand ut på Easa Express bildäck. Bild: Gränsbevakningsväsendet/Pasi Kettunen Wasaline,sommarö2017

Personer räddas från havet under storolycksövningen Sommarö i Vasa. Bild: Yle/Jukka Tyni räddningsövningen sommarö i vasa

Scenariot ovan är en del av storolycksövningen Sommarö som utspelade sig ombord på Wasa Express och Kvarken under torsdagen.

Många myndigheter och frivilliga på plats

I övningen deltog flera myndigheter och frivilliga.

På plats var omkring 40 utbildade hjälparbetare och frivilliga från Röda korset samt sjöräddare från Finlands sjöräddningssällskap. Vasa sjöräddarförening deltog med fyra personer och en båt.

Räddningshelikopter hämtar patient. Bild: Gränsbevakningsväsendet/Pasi Kettunen Gränsbevakningsväsendet,räddningshelikoptrar,sommarö2017

"Väldigt skrämmande om det hade varit på riktigt"

En av dem som räddades från havet var Jasmine Soini. Hon fick vara med om att bli upphissad i en av räddningshelikoptrarna.

- Jag fick ett band runt mig och det gjorde lite ont. Det blåste också så man for hit och dit. Det var nog väldigt spännande.

Jasmine Soini räddades ur havet med helikopter. Jasmine Soini deltog i räddningsövningen ombord på Wasa Express. Bild: Yle/Jukka Tyni Räddningsövning vasa 2017

- Fast det var en övning var det ganska spännande. Att på riktigt vara med om något sånt här skulle nog vara mycket hemskt. Jag skulle nog vara väldigt rädd.

Under övningen kände Jasmine sig trygg.

- Allt gick jättebra. Räddningsmanskapet förklarade vad de skulle göra riktigt bra. Vi kan känna oss trygga.

Viktigt att öva – alltid lär man sig något

Västra Finlands sjöbevakningssektion fungerade som arrangör och operativ ledare för övningen som leddes från sjöräddningscentralen i Åbo.

Där jobbar ledningscentralsofficierare Torbjörn Enroth. Han tycker det är mycket viktigt att det ordnas storövningar av det här slaget.

- Man lär sig alltid något som man kan göra bättre om det skulle vara på riktigt nästa gång.

Torbjörn Enroth tycker det är viktigt att man övar så man är redo då det gäller. Torbjörn Enroth jobbar vid sjöräddningen i Åbo och deltog i storövningen ombord på Wasa Express. Bild: Yle/Jukka Tyni räddningsövning i vasa 2017

Även om allt är på låtsas strävar man efter att övningen ska vara så lik verkligheten som möjligt.

- Under en övning har man begränsat med tid så allt måste vara planerat. Alla enheter är beredda och vet om larmet i förväg så på det sättet är det inte som på riktigt. Men själva det praktiska arbetet sker på riktigt, säger Enroth.

Människor som räddats med helikopter under storolycksövningen Sommarö i Vasa. Bild: Yle/Jukka Tyni sommarö2017

De som deltar i övningen var:

• Gränsbevakningsväsendet
• Österbottens räddningsverk
• Österbottens polisinrättning
• Vasa centralsjukhus
• Finlands Röda kors
• Vanda social- och krisjour
• Svenska Kustbevakningen
• Estlands polis
• Socialförvaltningen i Vasa
• Socialförvaltningen i Korsholm
• Korsholms hälsostation
• Trafiksäkerhetsverket
• MIRG-grupper från Åbo och Helsingfors
• Vasa Sjöavdelning
• Finlands Sjöräddningssällskaps sjöräddningsföreningar i Molpe och Vasa
• Frivilliga räddningstjänsten
• Air Navigation Services Finland Oy (ANS Finland)
• Läroanstalten VAMIA

I Vörå har man under en längre tid diskuterat om Koskeby skola ska renoveras eller om man ska satsa på en helt ny skola. Nu är det klart att det blir ett nybygge.

Det beslöt kommunfullmäktige på torsdagens möte.

Nya skolan byggs ihop med Tegengrenskolan

Den nya skolan ska byggas ihop med Tegengrenskolan på den plats där det gamla gymnasiet finns.

Nybygget innebär att nuvarande skolbyggnad ska rivas. Området ska istället bli en lekplats för eleverna i årskurs 1-6.

Den nya skolan ska ha två våningar på totalt 3 000 kvadratmeter. Skolan planeras för kring 150 elever.

Det gamla gymnasiet i Vörå föreslås rivas för att ge plats åt Koskeby skola. Vörå Samgymnasium i Vörå-Maxmo. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund vörå samgymnasium

Nybygget börjar hösten 2018

Byggarbetet ska inledas hösten 2018 och planen är att skolan ska stå klar till höstterminen år 2020.

Hur mycket nybygget kommer att kosta klarnar först i det skede man slagit fast hur stor skolan ska bli. Uppskattningsvis kommer kostnaderna att ligga mellan 5-6 miljoner.

Korsholm behöver fler skolpsykologer. För att möta de 2 700 elevernas behov vill bildningsnämnden att kommunen ska anställa tre skolpsykologer.

Behovet i kommunen har ökat och resurserna räcker inte för att ge alla elever den vård de behöver.

I dag är det familjerådgivningens psykologer som tar hand om eleverna.

Köbildning då resurserna inte räcker till

I akuta fall har väntetiden till en psykolog varit fem dagar för skolelever.

Det är under den lagstadgade tiden, men för fortsatt vård och utredningar finns inte tillräckligt med resurser.

Det har lett till köbildning och större belastning på kuratorn.

Tre skolpsykologer behövs

Rekommendationen från Institutet för hälsa och välfärd är att det ska finnas en psykolog per 600-800 elever.

I Korsholm finns det i nuläget 2 700 elever inom förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Enligt rekommendationerna borde Korsholm alltså ha minst tre skolpsykologer.

Den rekommendationen väljer nu bildningsnämnden att följa. Förslaget till torsdagens möte var att kommunen ska anställa två skolpsykologer. Nämnden går nu istället in för att Korsholm borde anställa tre skolpsykologer.

Två skolpsykologer skulle anställas från första januari 2018 och den tredje från och med första januari 2019.

Småbarnspedagogiken har fått en ny plan som omfattar åskådningsfostran. Men tolkningarna om vad planen innebär går isär i kommunerna, främst gällande bordsbönen.

Den nya planen för småbarnspedagogik säger att man inom åskådningsfostran ska respektera varje familjs bakgrund, åskådningar och värderingar.

Man ska tillsammans bekanta sig med de religioner och övriga åskådningar som finns i barngruppen. Att inte utöva någon religion alls betraktas också vid sidan av övriga åskådningar.

Ingen bordsbön i Vasa och Jakobstad

Men ute i kommunerna verkar man inte riktigt eniga om hur det här ska tolkas. Främst är det bordsbönen som utgör en vattendelare.

I Vasa och Jakobstad ber man inte längre bordsbön i daghemmen.

- Bordsbön kan man inte ha, det är fråga om att utöva religion och det har vi inte rätt att göra, säger Lillemor Gammelgård som är direktör för småbarnsfostran i Vasa.

Lillemor Gammelgård Lillemor Gammelgård, direktör för småbarnsfostran i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist gammelgård

Barn riskerar att bli utanför

Gammelgård säger att religion inte är totalförbjudet, men ska inte utövas inom småbarnspedagogiken. Om man ber bordsbön så sker det varje dag och barn som inte deltar riskerar att bli utanför.

- Bordsbön kan bli jättepinsamt för ett barn om dess föräldrar sagt nej och alla andra barn ber bordsbön tillsammans, säger Gammelgård.

I Pedersöre frågar man föräldrarna

I Pedersöre kommun har man gjort en annorlunda tolkning. Där är det daghemmen som besluter om bordsbön i samråd med föräldrarna.

- I några daghem ber man bordsbön, men de flesta har övergått till ramsor. Vi har inte något förbud utan beslutet tas i samråd med föräldrarna. Respekt är ledordet, säger dagvårdschef Catarina Herrmans.

Herrmans säger att om inte alla barn i en grupp får delta i bordsbönen så ber man inte.

Catarina Herrmans Dagvårdschef Catarina Herrmans i Pedersöre Bild: YLE/ Kjell Vikman herrmans

Vill gärna ta in andra kulturer

Föräldrarnas önskemål är utgångspunkten, i enlighet med den nya planen säger Herrmans. Catarina Herrmans anser inte att man utövar religion i daghemmen i Pedersöre.

- Men vi vill gärna bli bättre på att låta de nyanlända få ge sin prägel från sin kultur och åskådliggöra detta på flera sätt, säger Herrmans.

Inga förbud i Kristinestad

Inte heller i Kristinestad har man gått ut med anvisningar angående bordsbön säger Hilkka Udd.

- Vi följer planen som säger att man respekterar allas tro och värdegrunder och diskuterar de här sakerna med föräldrarna. Vi har inte gått ut med några förbud, säger Udd.

Barn leker med lego Bild: Mostphotos småbarnsfostran,kreativitet,inlärningsprocess,leksaker,förskolan,lek (barnlek),barn (familjemedlemmar),legobitar,child,dagis

Herrmans säger att planen också lyfter fram vårt kulturarv och i samband med de religiösa högtiderna som jul och påsk kommer religionen fram väldigt starkt.

Det här bör man också diskutera med familjerna.

Kyrkobesök är okej

Att besöka kyrkan ibland eller att församlingen kommer på besök då och då innebär inga problem säger Gammelgård. Då kan man ordna annat program för de barn som inte deltar.

- Det är främst allmänbildande och en del i kulturfostran, det är ändå vår statskyrka. Skillnaden är just i utövandet, säger Gammelgård.

Den nya planen för småbarnspedagogik sätter inte stopp för kyrkobesök. Kyrkan i Kimito. Bild: Yle/Lotta Sundström kyrkbänkar

Catarina Herrmans säger att man måste hitta en linje som respekterar alla.

- Om inte alla deltar i besöket så måste man besluta om man lämnar bort kyrkobesök helt eller bildar en grupp för dem som inte deltar, säger Herrmans.

Samma plan - olika policy

Intressant är att policyn i Jakobstad och Pedersöre är olika, även om alla fem kommuner mellan Nykarleby och Kronoby utarbetade en gemensam plan i dessa frågor för ett par år sedan.

- Vår ståndpunkt är att man inte ska be bordsbön. Men vi resonerar så att den kristna tron är en del av vårt kulturarv så vi tar uppmärksammar högtiderna. Det är en del av vårt samhälle, säger dagvårdschef Tom Enbacka i Jakobstad.

Kyrkobesök är frivilliga och för dem som inte deltar ordnar man andra aktiviteter.

- Vi har aldrig egentligen haft några större problem med det här, vi har inte gjort något stort väsen av det, säger Enbacka.

Familjernas värderingar ska respekteras

Enbacka säger att man diskuterar de här frågorna när barnen börjar i daghem och familjernas värderingar respekteras. Inget barn ska känna att det straffas för att det inte deltar.

- Dessutom borde vi bli bättre på att lära barnen om främmande religioner och att det finns de som tänker annorlunda.

- Men rent religiösa inslag som bordsbön, de ska inte finnas med i verksamheten enligt de diskussioner vi har fört i Jakobstad, säger Enbacka.

Utbildningsstyrelsen säger nej till bön

Vid utbildningsstyrelsen säger Kirsi Tarkka som är specialsakkunnig inom grundläggande utbildning och småbarnspedagogik tvärt nej till bordsbön.

- Nej, på daghemmen ska man inte be bordsbön. Det är att utöva religion, säger Tarkka.

Att delta i julkyrka är lite annorlunda säger Tarkka. Det är inte verksamhet som daghemmen själva ordnar.

- Med löfte från föräldrarna kan barnen delta om man noga överväger detta. Men att utöva religion hör inte till småbarnspedagogikens verksamhet, säger Tarkka.

Tydligare direktiv utformas

Tarkka lyfter fram att åskådningsfostran ska inkludera alla i gruppen och allas åskådning. Tillsammans kan man bekanta sig med olika religioner och lära sig att prata om dem utan att diskussionen färgas av värderingar.

Tarkka säger att man just nu utformar tydligare direktiv för hur åskådningsfostran ska utformas och vad som är okej och inte okej.

Verksamheten ska grunda sig på en pedagogisk grundidé och inte på gamla traditioner.

Etik och godhet kan poängteras

Barnet ska ställas i centrum och inte känna sig exkluderat. Om församlingen besöker ett daghem borde man se hur man kan utforma besöket så att det inte innebär utövande av religion utan är givande för hela gruppen.

- Man kan poängtera etik, eller exempelvis vad vänlighet och godhet innebär. Skola och kyrka har länge samverkat, men nu får man se över hur det samarbetet ska se ut i framtiden, säger Tarkka.

Kan man inte be bordsbön i daghemmen då? Om alla är med på det?

- Nej det kan inte vara en del av den dagliga verksamheten. Och det räcker med att ett barn inte deltar, då åsidosätts barnet varje dag. Man kan exempelvis byta ut bönen mot en ramsa, säger Kirsi Tarkka.

Viktigast att lyfta fram barnet

Tarkka säger att i en del kommuner har barnen välsignats i kyrkan i samband med att de börjar förskolan.

- Tänk dig hur det känns för de barn som inte får delta, att de går miste om något mycket viktigt bara för att din familj inte tror som de andra familjerna.

Tarkka säger att om daghemmen väljer att delta i exempelvis julkyrka så ska de barn som inte deltar inte bara sitta i någon liten grupp utan erbjudas något motsvarande program.

- Det är det viktigaste, att lyfta fram barnet. Barnet ska ställas i centrum och inte behöva känna att det är annorlunda eller inte tillhör gruppen, säger Tarkka.

Det dröjer innan fallet med de två tonårsflickorna som brände ner Korsnästågets skola i Vasa går till åklagaren.

Fler personer har kontaktat polisen under sommaren, säger kriminalkommissarie Eero Välimäki.

Natten mellan den 12 och 13 maj brann Korsnästågets skola i Vasa ner till grunden. Någon vecka senare erkände två femtonåriga flickor att de handskats vårdslöst med en fackla inne i den stängda skolan.

Polisen hör fortfarande personer om fallet

Under sommaren har fler personer hört av sig till polisen angående fallet.

- Fallet går framåt men vi måste ännu höra några personer, säger kriminalkommissarie Eero Välimäki.

Är det frågan om ögonvittnen?

- Det är svårt att säga vad deras roll är eftersom vi inte har hört dem alla ännu.

"Ibland tappar man kontrollen"

Fallet utreds som sabotage. Något motiv kan egentligen inte pekas ut.

- Det behöver inte vara så att de hade något brottsligt i åtanke. Ibland går det bara så att man tappar kontrollen över situationen. Jag kan egentligen inte beskriva det på något annat sätt, säger Välimäki.

Lindrigare straff

Straffet för sabotage kan variera mellan fyra månader och fyra års fängelse. Det här gäller i normala fall.

Men eftersom flickorna är endast femton år gamla åtalas de som unga personer. Det betyder att deras eventuella straff blir lindrigare.

- Det är också ganska sällan åklagaren yrkar på maximistraff när det gäller sabotage och grovt sabotage, säger Välimäki.

Välimäki kan inte säga exakt när fallet går till åklagaren men säger att det är "mycket möjligt" att det sker under hösten.

Lärarstuderande vid Åbo Akademi i Vasa ska få lära sig mer om hur ny teknik och digitalisering kan tas in i undervisningen. ÅA har fått 400 000 euro i specialunderstöd från Undervisningsministeriet för att utveckla lärarutbildningen.

Teknik i undervisningen är inget nytt, men utvecklingen går snabbt och ibland kan det vara svårt att veta vad man ska välja att använda i klassrummet.

- Vi har fått mer teknik, kraven har ökat på användningen. Vi lärare har lärt oss mera om hur vi använder tekniken och kanske också hur vi kan använda den på ett sätt som ger oss ett mervärde, säger Anna Wulff som har jobbat som lärare i drygt tio år.

Elev räknar med hjälp av en matematik applikation i sin pekplatta. Bild: Yle/Malin Valtonen matematik applikation

Wulffs första möte med digitaliseringen var för flera år sedan när hon jobbade med ett projekt som hette intelligent på tangent, där eleverna lärde sig läsa genom att skriva på dator.

- Före det projektet var jag väldigt skeptisk eftersom jag vill att vi ska vara ute och röra på oss. Nu använder jag gärna digitala hjälpmedel när det hjälper oss vidare i utvecklingen, säger Wulff.

Digital portfölj

Hon betonar att tekniken inte ska ersätta traditionella hjälpmedel utan användas när de är bättre än de gamla. Hon berättar att när eleverna jobbar med texter är tekniken bra att använda.

- Vi använder en digital portfölj där eleverna sparar sina uppgifter. Vi kan gå tillbaka och se hur de har utvecklats. Föräldrarna kan också se den så vi kan diskutera tillsammans, säger Wulff.

Bernt Klockars är rektor vid Vasa övningsskola och enligt honom gäller digitaliseringen inte bara undervisningen i skolan utan också elevernas framtid.

Bernt Klockars Bernt Klockars är rektor vid Vasa övningsskola. Bild: Yle/Anna Ruda Vasa övningsskola,bernt klockars

- Det är nog väldigt viktigt. Det kan ju inte vara så att skolan är en isolerad företeelse i samhället. I dag behöver man digitala verktyg på alla arbetsplatser, säger Klockars.

Använda det som lämpar sig bäst

Alexander Holmberg har studerat till lärare i fem år vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Han ska få sin examen i vår och han dömer inte ut penna och papper.

Alexander Holmberg Alexander Holmberg blir färdig lärare i vår. Bild: Yle/Anna Ruda alexander holmberg

- Man ska inte använda teknik bara för att använda den. Men om man tycker att den lämpar sig bättre än penna och papper så ska man absolut använda den.

Han ger som exempel att det finns många applikationer som lämpar sig bra för lärandemålen i läroplanen.

- Genom att använda applikationerna inom till exempel matematik lär de sig problemlösningstänkande samtidigt som de lär sig att använda tekniken och vet hur den fungerar.

Botnia Learning Hub

Med det nya projektet Botnia Learning Hub vid Åbo Akademi ska lärarutbildningen utvecklas just med tanke på hur digitaliseringen ska tas med i lärarutbildningen.

Förutom lärarutbildningen, lärarfortbildningen och experiens lab från Åbo Akademi är också några kommuner med i projektet.

Petri Salo, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier berättar att initiativet till projektet kom från kommunerna.

- Det var några bildningsdirektörer som tog kontakt med oss och uttryckte en oro och ett behov av att ta tag i i det här med digitalisering riktigt ordentligt, säger Salo.

Petri Salo Petri Salo är dekanus vid dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi. Bild: Yle/Anna Ruda Petri Salo,Åbo Akademi

Varierande nivå

Salo säger att nivån av ny teknik i undervisningen är väldigt varierande i skolorna idag.

- Det är för att vi ska kunna sprida intresset och orientering i det här med digitalisering jämnare i kommuner och i skolor som vi måste arbeta på många nya sätt.

Rädsla för ny teknik

Yvonne Backholm är projektledare och enligt henne är inställningen till digitalisering väldigt kluven bland lärare. Det finns de som är lite rädda för teknik men enligt Backholm är många också väldigt nyfikna.

Yvonne Backholm Yvonne Backhom vid Åbo Akademi. Bild: Yle/Anna Ruda Åbo Akademi,yvonne backholm

- Jag brukar säga att det finns en kreativ nyfikenhet till ny teknologi. Vad kunde det här vara, vad kan vi göra med det, säger Backholm.

Hon tar som exempel hur man kan använda tekniken förstärkt verklighet i undervisningen och visa eleverna de möjligheter som finns och öppna upp elevernas tankebanor kring hur framtidens arbetsliv kommer att se ut.

Mer än en läsplatta

Enligt Backholm är digitalisering mer än en läsplatta.

- Det handlar om att samhället förändras i grunden. Sättet vi arbetar, sättet vi kommunicerar, sättet vi lär oss och hur våra framtida yrkesbilder kommer att se ut. Det är nog ett paradigmskifte, säger Backholm.

Den stora frågan är hur man vid Åbo Akademi ska veta vilken del av den nya tekniken som är här för att stanna och vad de ska lära ut till lärarna.

- Det finns mycket forskning kring vilka teknologier som finns runt hörnet och hur man tror att de kommer att användas och vi stöder oss på den forskningen. Dessutom är vi tvungna att försöka vara snabba att ändra oss om vi märker att vi har gjort fel, säger Backholm.

Pengar från ministeriet

För projektet har ÅA fått 400 000 euro i specialunderstöd från Undervisningsministeriet för att utveckla lärarutbildningen

- Vi är väldigt glada och stolta över att vi lyckades i konkurrensen. Att vi lyckades föra fram idén, modellen och tanken vi har, säger Salo.

Projektet ska avslutas i slutet av 2019 och då är det meningen att lärarstuderandena ska vara mera intresserade av digitaliseringen och ha mer kunskap om den.

Aktivt samarbete

Verksamma lärare ska ha ett aktivt samarbete med lärarutbildningen, i skolorna ska man dra större nytta av de lärare som redan är insatta i digitaliseringen och deras kunskap ska spridas. Det ska också finnas modeller för hur man arbetar med digitaliseringen i utbildningen.

- Det finns ju en del fortbildningar som jag har deltagit i. På skolan finns tutorlärare som också hjälper till. Dessutom finns det mycket att lära sig av på internet och där är jag ganska aktiv, säger Wulff.