De svåra och känsliga ämnena är inget som filmmakaren Jan-Olof Svarvar undviker. I Svarvars nya dokumentär får vi följa en kvinna som tampas med sin ätstörning.
Det är de riktigt tuffa och gripande människoöden som driver Svarvar i sitt skapande.
- Det känns meningsfullt och angeläget.
Maria och demonen är namnet på dokumentären som kommer att visas på Yle Teema & Fem nästa höst. Och huvudpersonen, Maria, kom Svarvar i kontakt med av en slump.
- Jag gick helt mot min egna regler och övertygelser. Men efter den förra dokumentären blev jag kontaktad av flera personer som delade med sig av sina erfarenheter. Och ett av de mailen kom från Maria. Hennes berättelse fastnade i sinnet och jag kände att jag behövde träffa henne.
Filmen tar start i ett rätt så kritiskt läge.
- Maria håller i stort sett på att svälta ihjäl. Men till skillnad från min förra film Tills cancern skiljer oss åt, så slutar den här lyckligt.
"Inte så bara att äta och dricka"
Trots att Maria själv arbetar inom vården och ska ha den teoretiska kunskapen om sjukdomen, lyckas hon ändå inte stävja den.
- Dokumentären handlar väldigt mycket om vad det är som driver sjukdomen, hur tankemönstret ser ut. Vanliga människor kanske tycker att vadå - det är ju bara att äta och dricka. Men med filmen försöker vi visa att den här sjukdomen, som sitter i huvudet, är starkare än allt annat.
- Jag konstaterade under filminspelningen att om det finns demoner så är den här sjukdomen en demon.
Är det svårt att inte bli allt för involverad?
- Det är klart att man blir en medmänniska också och inte enbart en filmregissör. Och i början tänkte jag mycket på om filmen kan göra mera skada än nytta. Dels för att när filmen väl är ut så kommer hon att vara ansiktet på den här sjukdomen, och anorexistämpeln kommer hon aldrig att bli kvitt. Men det är hon medveten om.
Dokumentären Maria och demonen produceras av Olof Film.
I sommar har tre skarvar dödats och hängts upp på olika håll i Österbotten. Hör fallen ihop eller är det olika personer som ligger bakom brotten? Den frågan ställer polisen nu.
Samtidigt tvingas man konstatera att brotten är nästan omöjliga att lösa om inga vittnen träder fram.
- Vi har inga vittnen, ingen som tagit kontakt och kunnat berätta att de sett något, säger kriminalkommissarie Mikko Uusimäki.
Fallen med de dödade skarvarna utreds som jaktbrott och naturskyddsbrott.
Men just nu befinner sig polisen i någon form av återvändsgränd och Mikko Uusimäki ser gärna att man hör av sig om man har tips.
- Ta bara kontakt med närmaste polisstation.
Väntar på utredning från Evira
Under tisdagen blev det känt att det handlar om tre olika fall, två i Närpes och ett i Petalax. Den 6 augusti hittades en skarv upphängd i en vägskylt i Nämpnäs i Närpes. Fågeln hade skjutits.
Den 26 augusti hittades en skarv upphängd i ett trafikmärke i Petalax. Den fågeln skickades från Polisinrättningen i Österbotten till Evira för undersökning.
Läsarbild på skarven som hängdes upp i Petalax.En skarv är upphängd i ett trafikmärke i Malax.Bild: LäsarbildPetalax,Österbotten,skarvar (fåglar),miljöbrott,Malax,naturskyddsbrott
Evira slog fast att den skarven hade skjutits med hagelgevär.
Det sista fallet, som inte varit allmänt känt tidigare, anmäldes till polis den 29 augusti. Den skarven hade spikats fast på ett kors vid väg 67 som går mellan Pjelax i Närpes och Kaskö.
- Också den fågeln har vi skickat till Evira så att de får fastställa dödsorsaken, säger Uusimäki.
Varför har det här fallet inte rapporterats om tidigare?
- Vi har inte låtit bli att rapportera om det, men möjligen har fallen blandats ihop så att man har trott att det handlar om ett och samma fall.
Skarven väcker negativa känslor, konstaterar polisen.Skarv med unge i bo, Vasa skärgårdBild: YLE/Joakim LaxStorskarv,skarvar (fåglar),fåglar,skarv
Starka känslor
Mikko Uusimäki har i dagsläget inget som tyder på att en och samma person skulle ligga bakom de tre brottshandlingarna. Men en koppling är i alla fall klar, menar han.
- Det är ju förstås tydligt att skarven väcker starka känslor, negativa sådana.
I livesänding på facebook igår gjorde Alexandra De Paoli en örtvandring med Elin Skagersten-Ström.
Vandringen gick från Strömsös trädgård till framsidan av karaktärshuset på Strömsö. Bland annat dessa läkeväxter och ätliga blommor pratades det om:
Ringblomma
Härligt gul eller orange lyser den ätliga ringblomman som kan piffa upp vilken måltid som helst. Den är inte bara festlig och god att äta. Den motverkar också hudproblem, som till exempel torr hud, sprickor i huden, torra fläckar, psoriasis och är bra i spädbarnsvård.
Det du behöver är två ingredienser och två veckors tid för att tillverka en hudvårdslotion.
Plocka ringblommorna när det är soligt och varmt. Sätt dem i en glasburk och häll över kallpressad rypsolja. Låt dra i 2 veckor.
Sila bort blommorna. Oljan är klar att användas som en hudlotion för hela kroppen, men i synnerhet på torra hälar, eksem eller annan torr hud.
Krasse
Krasseblommans smak är stark och lite bitter och påminner om pepparrot. Krassen är bra för matsmältningen. De motverkar gasbildning och trög mage. Krassen kan användas färsk eller i ett örtsalt.
Fröna liksom bladen är ätliga, så man kan använda både slingerkrasse och smörgåskrasse på sitt frukostbröd. Fröna kan man lägga in och använda som kapris.
Att äta blommor är inte bara gott. De är även godis för ögonen.
Johannesört
Det finns garvämne i johannesört som gör att den inte smakar så bra i maten, men däremot är den en bra läkemedelsört.
På johannesörtens blommor finns små svarta prickar. Det är körtlar som är fyllda med eterisk olja, som innehåller ämnet hypericin.
Ämnet har liknande verkan som prozac och dämpar nedstämdhet.
Så om man känner sig nerstämd kan man få hjälp av att dricker te av johannesört eller inmundigar en tinktur.
Alexandra poängterar dock att om man lider av depression ska man inte självmedicinera sig, utan uppsöka professionell hjälp.
Man bör undvika johannesört om man är gravid eller äter hormonbaserad medicin som till exempel p-piller. Om man känner sig tveksam bör man rådfråga en läkare.
Om man däremot lider av humörsvängningar då årstiderna växlar och blir lite trött då mörkret lägger sig på höstarna, kan man gärna pröva att dricka te på johannesört.
Helt ofarligt är det att använda en olja gjord på johannesört för att lindra muskelvärk. Man bara stryker några droppar på huden.
Johannesörtsoljan gör dock huden mer känslig för solljus.
Kärleksört
Både den trädgårdsodlade och den vilda varianten av kärleksört fungerar på samma sätt. De brukar kallas Nordens motsvarighet till aloe vera för att den är sårläkande.
Man kan få ett sår att sluta blöda genom att klämma fram lite vätska från kärleksörtens blad och lägga bladet på såret. Garvämnet gör att hudens vävnad drar ihop sig.
Ifall man vill ha mycket kärleksört kan man klippa av några blomstjälkar och sätta dem i vatten inomhus. Om man byter vatten varje vecka står sig blommorna hela vintern och får dessutom rötter. Då kan man plantera dem i trädgården följande vår.
Rönnbär
Rönnbär är inte bara sura. De är beska också. Det beska i rönnbären är ett bitterämne som är bra för matsmältningen.
Det sura är c-vitamin. Dessutom finns organiska syror som hjälper kroppen att ta upp den rikliga mängd c-vitamin som finns i bären.
Te av rönnbär är bra mot gikt och urinvägsinfektioner. Man behöver ungefär en klase bär till en liter vatten. Rönnbären torkar bra inomhus utbredda på tidningspapper.
Nypon
Nypon är vår mest c-vitaminrika växt. En apelsin innehåller ungefär 54 mg c-vitamin per 100 gram.
Ett torkat nypon innehåller 370 mg c-vitamin och färska nypon innehåller 1200 – 2000 mg c-vitamin per 100 gram.
Nypon innehåller också bioflavonoider vilka är inflammationshämmande och stärker blodkärlen. Nypon är således bra för reumatiker, hjärt- och kärlsjukdomar och om man lider av åderbråck.
Nyponens frön innehåller omega 3, men är beklädda med brännhår som gör dem obehagliga att äta eftersom det kan börja klia i halsen eller på huden.
Urkärnade nypon kan man torka i rumstemperatur. De torkade nyponen kan man mala och använda 1 tsk om dagen som kosttillskott på frukostgröten eller i en smoothie.
Ha alltid Viltcentralens varningsmärke tillhands i bilen. Det uppmanar jaktchef Stefan Pellas alla bilister som rör sig ute i höstmörkret.
Det är vars och ens skyldighet att larma nödcentralen ifall olyckan är framme. Genom att märka ut kollisionsplatsen underlättas eftersökningsarbetet.
- Fjolårskalvarna vet inte riktigt vart de skall ta vägen. Korna kan vara agressiva och det är en ny brunstsäsong på gång. Därför rör hjortdjuren på sig extra mycket nu under hösten, säger jaktchef Stefan Pellas vid Finlands viltcentral, Kust-Österbotten.
- Det gäller att vara väldigt uppmärksam på vad som händer vid vägrenen och ge akt på trafikmärken som varnar för hjortdjur, säger Pellas.
En stor älgtjur med horn står vid ett träd och tuggar på blad.Bild: Mostphotosälg,Älgar,älgtjur
Viktigt att märka ut olycksplatsen
På Viltcentralens webbplats finns instruktioner för hur man skall agera ifall olyckan är framme. Där kan man också printa ut ett varningsmärke som används för att märka ut kollisionsplatsen.
- Man fäster märket vid vägrenen för att visa var olyckan skett, säger Pellas.
- Det är viktigt att man alltid anmäler olyckan till nödcentralen så att ett eftersökningsekipage kan spåra upp och avliva ett skadat djur.
- Man kan gärna använda 112-appen så får nödcentralen den exakta positionen.
112-appen underlättar räddningsarbetet vid olyckor.Delar av 112-appens logokoordinater,112-app
Alla olyckor rapporteras inte
Trots att djuret fått till synes bara lindriga skador och springer iväg till skogs så kan det ändå vara svårt skadat.
- Tyvärr kommer det fram bland annat i älgjakten att man råkar på djur som blivit påkörda. Olyckor som inte blivit rapporterade. De här djuren kan ha haft mycket lidande och ibland påträffas de döda, säger Stefan Pellas.
Stör inte eftersökningarna
Det är också viktigt att man inte på egen hand går för att söka efter djuret. Onödiga fotspår försämrar möjligheterna för eftersökningshundarna att hitta det skadade viltet.
I Österbotten finns ett antal hundföreningar som utbildar eftersökningshundar. Hundarna används både vid viltolyckor och i samband med jakt.
- Här uppmanar jag alla att ha god kontakt till de här hundföreningarna eftersom de har skolade hundar som är duktiga på sitt jobb. Det är nog hundarna som genom sina goda nosar och öron bäst kan reda ut sådana här situationer, säger Pellas.
Varna medtrafikanter
Ifall du är inblandad i en viltolycka är det också din skyldighet att varna dina medtrafikanter. Sätt på varningsblinkers och placera ut varningstriangeln på lämpligt avstånd.
Det gäller också att sänka farten och vara uppmärksam ifall du märker att eftersökningsarbete pågår.
Tidigare i år röjde man träd och sly längs riksväg 8 mellan Vassorfjärden och Kärklax för att förbättra sikten och minska risken för älgkrockar.Träd och sly röjs vid riksväg 8 för att förbättra sikten.Bild: Yle/Jukka TyniAvverkning,riksväg 8
- Många som deltagit i eftersökningsarbete har berättat att de är väldigt rädda att röra sig i synnerhet på Riksåttan eftersom bilisterna kör så fruktansvärt hårt, säger Stefan Pellas.
- Genom att agera rätt vid en vilolycka gör vi det bästa för både våra medtrafikanter och de krockskadade djuren som ju lider och känner smärta precis lika mycket som vilket djur som helst.
Minst tre vargar rör sig i Jeppo för tillfället, säger Stefan Pellas, jaktchef i Kust-Österbotten. Senast på tisdagsmorgonen observerades en varg i området.
Pellas berättar att det var en privatperson som gjorde vargobservationen på tisdagsmorgonen. En spårkontrollant har bekräftat att det rör sig om vargspår.
Jaktchef Stefan PellasStefan Pellas är jaktchef i Kust-Österbotten.Bild: Yle/Kati Enkvist.pellas
De senaste vargobservationerna från Jeppo gjordes så sent som förra veckan.
- Det har gjorts observationer då och då sedan i våras och vargarna har också fastnat på viltkameror.
Följer med läget
Pellas säger att man nu följer med läget hela tiden och ser hur situationen utvecklas.
- Vi har haft många vargobservationer i Kust-Österbotten under flera år. Det började i Lappfjärd, Närpes och Malaxområdet.
Inga skador har rapporterats
Pellas säger att vargarna till all lycka inte ännu rört några produktionsdjur i Jeppo.
- Det är kanske inte heller så många får ute där nu, men de som har produktionsdjur på bete ska se till att elstängslen är i skick.
Djurägare ska också se till att döda djur tas om hand på rätt sätt och inte förs ut i skogen och blir vargmat, säger Pellas.
Äldrerådet i Nykarleby efterlyser kollektivtrafik för äldre. År 2001 försökte staden, men det lyckades inte. Nu gör man ett nytt försök.
Även andra än äldre utan tillgång till fordon kan nyttja beställningstrafiken.
En arbetsgrupp som utrett beställningstrafik i Nykarleby skriver att befolkningen i byarna och till viss del i centrum ska kunna få servicetrafik på ett förmånligt och behändigt sätt.
Tillgängligt för alla utan egen bil
Det handlar om att kunna resa från hemmet till centrum eller byn och hem igen en dag i veckan. Det kan gälla att uträtta ärenden, delta i evenemang eller träffa vänner.
Servicen skulle rikta sig till alla som inte har tillgång till egna transportmedel. Vid upphandling är ett villkor att trafikanten har tillgång till handikappanpassade fordon.
Andelen äldre har ökat i Nykarleby
Arbetsgruppen föreslår fastslagna rutter på vardagar och vid behov under helger med evenemang. Bokningar görs ett par dagar på förhand.
År 2001 försökte sig Nykarleby på så kallad vipparitrafik, men då var underlaget för litet, säger stadsdirektör Gösta Willman.
- Nu har andelen äldre ökat och ärendet går till budgetberedningen.
Gösta Willman, stadsdirektör i NykarlebyGösta Willman.Bild: Yle/Jukka Tynigösta willman
Först ska frågan behandlas i välfärdsnämnden som får komma med konkreta förslag till verksamhet. Nämnden väntas också ge Nykarlebys modell namnet vippari.
Efter två perioder stod matchen mellan TPS och Sport och vägde. I den sista perioden var det bara ett lag på isen och 2–2 blev 7–2.
Sport har varit en behaglig motståndare för TPS under de senaste säsongerna. Senast Sport besegrade TPS var i januari 2015 och Åbolaget hade inför dagens match nio raka segrar i grundserien.
Nu kom den tionde efter ett ordentligt målkalas i den sista perioden.
TPS ledde med 2–0 efter 18 minuter men Sport kom tillbaka. I slutet av den första perioden reducerade först Oskari Mannnien och i slutet av mittperioden kvitterade Ari Gröndahl.
Allt var öppet inför den sista perioden men då visade TPS sin stryka. Laget gjorde fem mål och såg till att poängen stannade i Åbo.
Jasper Lindsten gjorde 3–2 en dryg minut in i den sista perioden och Tomi Kallio ökade på till 4–2 då klockan visade 43.45.
Petrus Palmu, Tomi Kallio och Eric Perrin gjorde sedan mål i tur och ordning och TPS vann med hela 7–2.
Resultat:
TPS – Sport 7–2
16.37 1–0 Eric Perrin (Virta, Palmu)
18.15 2–0 Erik Nyström (Ekeståhl-Jonson, Karvonen)
19.16 2–1 Oskari Manninen (Kiviranta, Povorozniouk)
38.44 2–2 Ari Gröndahl (Salo, Viitaluoma)
41.11 3–2 Jasper Lindsten (Kallio, Filppula)
43.45 4–2 Tomi Kallio (Lindsten, Filppula)
50.18 5–2 Petrus Palmu (Virta, Ekeståhl-Jonsson)
53.18 6–2 Tomi Kallio (Ekeståhl-Jonsson, Filppula)
58.44 7–2 Eric Perrin (Virta)
HPK – Ässät 1–2
22.45 1–0 Miro Ruokonen (Turtiainen, Sillanpää)
24.35 1–1 Sami Lähteenmäki (Laganiere, Matushkin)
59.11 1–2 Ville Korhonen (Suoranta, Tuohilampi)
JYP – Kärpät 4–3
04.21 0–1 Jasse Ikonen PP
08.56 0–2 Miika Koivisto
21.57 1–2 Jani Tuppurainen (Suomela, Mäenpää)
37.57 2–2 Jaakko Jokinen (Hotakainen, Ikonen)
40.26 2–3 Charles Bertrand
53.16 3–3 Henri Kanninen (Hotakainen, Likola)
58.26 4–3 Antti Suomela (Jokinen, Kanninen)
Pelicans – KooKoo 4–3 e.fö
06.40 0–1 Emil Kristensen (Bjorkstrand, Kähkönen) PP
11.03 0–2 Miika Pitkänen
13.36 0–3 Toni Hyvärinen
22.19 1–3 Casimir Jürgens (Kangasniemi)
50.06 2–3 Hannes Björninen (Tyrväinen, Manelius)
52.31 3–3 Ilkka Kangasniemi
61.41 4–3 Jordan Rowley (Rendulic, Björninen)
Tappara – KalPa 1–0
26.47 1–0 Jukka Peltola (Rauhala)
Social- och hälsovårdsnämnden i Vasa tog ställning till en motion om att slopa hälsocentralavgiften på sitt möte på tisdagskvällen.
- Det blev en lång diskussion och det kom också ett förslag om att återremittera ärendet, säger nämndens ordförande Thomas Öhman (SFP).
Thomas Öhman, SFP.Thomas ÖhmanBild: Yle/Roger Källmanöhman
Nämnden beslöt ändå med klar majoritet att bibehålla hälsocentralavgiften på tidigare fastställd nivå. Rösterna föll 10-2 i omröstningen.
Vänsterförbundet ville öka jämlikheten inom vården
Det var Vänsterförbundets fullmäktigegrupp som i juni lämnade in en fullmäktigemotion om att slopa hälsocentralavgiften. Motiveringen för att slopa avgiften var att minska på hälsoskillnaderna mellan
människorna.
I motionen stod det att alla ska kunna söka sig till vården utan att personens inkomstnivå påverkar.
Fler ska besöka hälsovårdare
Enligt staden är hälsocentralavgiften ändå mycket skälig i förhållande till andra avgifter inom hälsovården.
År 2016 var avgiften 20,90 euro om man bara besökte hälsocentralen en gång under året. Det här gällde majoriteten av alla som uppsökte hälsocentralen ifjol.
- I detta ekonomiska läge skulle vi inte kunna slopa hälsocentralavgifterna. Dessutom försöker staden styra fler till hälsovårdare i de fall då det är möjligt, säger Öhman.
Besök hos hälsovårdare är avgiftsfria.
Inga stora satsningar inom hälsovården nästa år
Nämnden godkände också budgeten för 2018 på tisdagens möte.
- Budgeten följer tidigare års principer. Vi gör inga stora satsningar utan nu gäller det att anpassa verksamheten inför landskapsreformen och se framtiden an, säger Öhman.
Social- och hälsovårdsnämnden uppdaterade också anvisningarna för färdtjänsten. Det har kommit mycket klagomål på hur färdtjänsten har fungerat, säger Öhman.
Förbättringar inom färdtjänsten
- Från och med oktober får de som har rätt till färdtjänst välja själva vilken chaufför de vill anlita. Det är en bra sak och något som har efterfrågats.
Taxi utanför Posten i Vasa.Bild: Yle/Joni KyheröinenTaxi,taxibilar,Vasa,taxibil
En annan förbättring är att det blir tillåtet att ta en tio minuters paus under resan om man till exempel behöver stanna vid en bankautomat.
- Tidigare var passageraren tvungen att avsluta resan och beställa en ny taxi om han eller hon behövde stanna på vägen, säger Öhman.
Tekniska nämnden i Jakobstad anser att torgparkeringens trapphus har uppförts i strid med det beviljade bygglovet. Nämnden anser att de ursprungliga ritningarna ska följas.
Tekniska nämnden tog vid sitt möte på tisdagskvällen ställning till torggrottans trapphus på begäran av stadens ledande byggnadsinspektör.
Det ursprungliga bygglovet beviljades för lätta, genomskinliga konstruktioner av glas och stål som var planerade för att passa in i den historiska torgmiljön.
Museiverkets utlåtande om planerna hade begärts innan bygglovet beviljades.
Staden hade beviljat bygglov för entréhus som var ljusare och lättare än dessa.Uppgångarna till den underjordiska torgparkeringen i JakobstadJakobstad,uppgångar
Enligt stadsplanearkitekt Pekka Elomaa har trapphusen uppförts i strid med bygglovet så att de väsentligt avviker från den ursprungliga tillståndshandlingen.
Inga ändringsplaner har lämnats in
När det framgick att byggandet avvek från planerna har ledande byggnadsinspektören flera gånger krävt att få ändringsplanerna för bedömning men han har inte fått dem.
Den senaste ansökan om bygglov är daterad 4.5.2017 då trapphusen redan var färdiga.
Elomaa skriver i sin beredning av ärendet att man borde ha ansökt om tillstånd av byggnadstillsynsmyndigheten för den ändrade planen.
I det här fallet borde också Museiverket ha fått möjlighet att ge ett utlåtande.
"Ritningarna kan inte misstolkas"
De uppförda trapphusen uppfyller inte de krav som ställs i förhållande till miljön och de förverkligar inte målsättningarna i detaljplanen, konstaterar tekniska nämnden.
- Vi har tittat på de ursprungliga ritningarna och de kan inte misstolkas, säger nämndens ordförande Christer Tonberg.
"Det blir väl en ny rumba"
Tekniska nämnden kan ändå bara ge utlåtande i frågan.
- Vi kan alltså inte säga att de ursprungliga ritningarna bör följas, säger Tonberg.
Det blir byggnadsinspektören och miljöbyggnadsnämnden som får ta ställning till ärendet.
- Det blir väl en ny rumba nu. Om det ska byggas om eller om det blir en kompromiss vet vi inte ännu, säger Tonberg.
EU-parlamentet ska på onsdag rösta om ett miljöförslag som kan få stora följder för Finland.
Förslaget gäller skogen som kolsänka, och Finland har lobbat febrilt inom EU för att få parlamentet att ändra sig. Men vad handlar det riktigt om?
Vad är en kolsänka?
Kolsänkor är skogar och vegetation, kärr och hav. Det handlar om reservoarer i naturen som binder koldioxid från atmosfären.
Till exempel plankton och träd använder koldioxid för att växa och binder det på så sätt.
Kolet finns överallt, men då det frigörs i luften i för stora mängder blir det problem. I luften bildar kolet en förening med syret och det blir koldioxid, en växthusgas.
Solens strålning tar sig igenom växthusgaserna i atmosfären och ner till jorden, men växthusgaserna fångar upp en stor del av värmestrålningen från jordens yta. Det blir en uppvärmande växthuseffekt.
Därför är det viktigt att så mycket kol som möjligt lagras i till exempel hav och skogar - kolsänkorna.
Kolsänkorna är alltså en nyckel i kampen mot klimatförändringen, en kamp som EU har tagit upp på allvar.
Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent från 1990 års nivå före år 2030.
Miljöutskottets förslag är i stället att skogsarealens storlek ska jämföras med åren 2000 till 2012 då man räknar hur mycket koldioxid ett land släpper ut.
Det är just precis här skon klämmer ordentligt för Finlands del.
Förslaget skulle innebära att om skogsarealen blir mindre än den var under de här åren räknar EU det som utsläpp.
Det här rimmar illa med den finländska regeringens mål: att avverka mer skog.
Statsminister Juha Sipilä, Centern, är en varm anhängare av bioekonomi. Han har bland annat en bil som går på flis.Flis i högar.Bild: YLE / Seppo Nykänenråvara
Vad anser Finland?
Orättvist, är vad Finland anser att det är. Orättvist, om den aktiva växande skogsindustrin i Finland börjar räknas som utsläpp.
Dessutom råkade skogsavverkningen av olika orsaker gå på lågvarv i Finland åren 2000 till 2012.
Den finländska ekonomin var i en svacka och Finland importerade mycket virke.
Sverige, till exempel, avverkade skog i en betydligt snabbare takt än Finland under de här åren. Också stormen Gudrun 2005 som stormfällde väldigt många träd bidrog till att den svenska avverkningen ökade.
Det här leder till en underlig situation ifall miljöutskottets förslag godkänns.
Om Finland och Sverige i framtiden skulle avverka skog i samma takt skulle det räknas som utsläpp för Finlands del, men inte för Sveriges.
Hur kan man motivera att samma grad av skogsanvändning, det vill säga avverkningens nivå i relation till skogarnas årliga tillväxt, räknas som utsläpp för ett EU-land, men som en utsläppsminskning som till och med berättigar till ökade utsläpp för ett annat?― Centerns Europaparlamentariker Anneli Jäätteenmäki
Orättvisa är inte Finlands enda argument.
Finland kan hävda att även om vi skulle avverka mera skog så har Finland fortfarande skog som binder koldioxid, till skillnad från många andra EU-länder.
Finland försöker också hänvisa till att de finländska skogarna i själva verket växer, och till att unga träd binder mera koldioxid än äldre.
När man avverkar, så under ungefär en 20 års period på just det skiftet så är kolbindningen mindre, men därefter så ökar den och den ökar väldig kraftigt ― Mats Nylund, viceordförande för Svenska Lantbruksproducenters centralförbund.
Finland har lobbat flitigt för att ändra på miljöutskottets utslag.
Lobbyn har varit hård både från skogsindustrin, regeringen och från de finländska EU-parlamentarikerna, med miljöutskottets finländska medlemmar Nils Torvalds (SFP) och Anneli Jäätteenmäki (Centern) i främsta ledet.
Europaparlamentariker Nils Torvalds (sfp) har försökt få gehör för Finlands linje inom EU.Europaparlamentariker Nils Torvalds (sfp) har lobbat för finlands linje i Europaparlamentet.Bild: Nya �land / LehtikuvaNils Torvalds
Vad talar emot Finland?
Inom EU kan Finland få svårt att få förståelse för sin linje, eftersom det är få EU-länder som har stora skogar.
I parlamentets miljöutskott gick omröstningen lite olyckligt. Antagligen för att alla inte riktigt förstod vad det var man röstade om― Europaparlamentariker Nils Torvalds, SFP.
Också forskarna talar emot Finlands ståndpunkt, i en relativt enig kör.
Enligt forskarna är det bästa sättet att bromsa klimatförändringen att minska avverkningen.
För att skogen effektivt ska fungera som kolsänka måste skogen avverkas i betydligt långsammare takt än den växer.
Finlands planer på att producera mera biobränslen och flis får också kritik.
Virket som avverkas borde användas för produkter med lång livslängd, till exempel inom byggandet. Koldioxiden i kortlivade produkter återvänder snabbt till atmosfären.
Inom skogsindustrin menar man däremot att det här är ett vilseledande argument eftersom det är bara grova träddelar som lämpar sig för husbyggen.
Regeringens mål är att öka skogsavverkningen till 80 miljoner kubikmeter från nuvarande 66 före år 2030.
- Om avverkningen ökar upp till 80 miljoner kubik eller mer blir följden att skogen inte längre är en kolsänka och att klimatnyttan av att skogen växer blir i stort sett noll, säger skogsindustriprofessorn Timo Pukkala vid Östra Finlands universitet.
Han är en av dem som undertecknade ställningstagandet.
Metsässä tehtyä hakkuuta.Bild: Yle, Tuomas Stedtskogar,skogsindustri,Avverkning,hyggesavfall,avverkningar
Finlands klimatpanel är inne på samma linje i sin rapport från i våras: om avverkningen ökar, ökar också utsläppen.
Jussi Nikula som ansvarar för ekologiska fotavtryck på WWF säger att skogsavverkningen syns långt in i framtiden.
Alla modeller visar att ju mer man hugger desto mindre är kolsänkan― Jussi Nikula på WWF.
Om målet är att stoppa klimatförändringen är förslaget från EU-parlamentets miljöutskott bra, sade Nikula till Yle Nyheter förra veckan.
Vilken inverkan har EU:s kommande utslag på Finland?
Stor, enligt skogslobbyn och Nils Torvalds, som säger att utslaget från EU avgör framtiden för Finlands skogsindustri.
Torvalds får medhåll av UPM-Kymmenes vd Jussi Pesonen som var en av talarna när skogsindustrin ordnade en lobbytillställning i Bryssel härom dagen.
- Givetvis inverkar på det våra beslut, tillgången av råvara styr våra investeringsbeslut.
Pesonen vill att alla EU-länder ska behandlas likvärdigt och menar att skogvården i Finlands sköts på ett hållbart sätt.
Klimatfrågan borde rikta in sig på själva slutprodukterna inte begränsa tillgången av råvara. Vi bör nå en uppgörelse där finländska skogvården fortsättar vara lika bra som den är i dag.― UPM-Kymmenes vd Jussi Pesonen
Om EU-parlamentet går på miljöutskottets linje blir det dyrt för Finland.
Finland kan tvingas köpa utsläppsrätter av andra länder och minska sina utsläpp mer på andra håll, om skogsavverkningen ökar. Och Finland får oerhört svårt att nå sina utsläppsmål.
Dessutom kan utslaget skrämma bort de stora investerarna som har planerat enorma biobränslefabriker i Finland.
En av dem är Kaidi som planerar att bygga en biobränslefabrik för 900 miljoner euro i Kemi.
Carl Haglund, som är Kaidis vice vd, var förra veckan i Bryssel för att försvara sin nuvarande arbetsgivares intressen.
Carl Haglund är vice vd för Kaidi som planerar att bygga en enorm biobränslefabrik i Kemi.Försvarsminister Carl HaglundBild: Lehtikuva/ Antti Aimo-Koivistocarl haglund
Haglund säger sig vara bekymrad över de olika skogspaket som EU behandlar och menar att beslutsfattarna i Bryssel inte förstår sig på skogsfrågor.
- Det avspeglar sig i det aktuella direktivet som skulle begränsa vår årliga avverkning. Utöver det finns det också andra direktiv som också skulle begränsa tillgången på råvara och det klart att det inom industrin finns en stor oro över planerna som finns här i Bryssel.
Europaparlamentarikern Nils Torvalds lyfte fram frågan om fabrikerna redan efter miljöutskottets omröstning i juli.
- Finland skulle inte kunna bygga alla fabriker som det talats om. Det
betyder helt enkelt färre arbetsplatser― Nils Torvalds
Det finns förstås skog i andra EU-länder, så det är inte bara Finland som påverkas av parlamentets utslag.
Men inget annat EU-land har en ekonomi som är så beroende av skogsindustrin som Finlands. Det också därför den finländska skogslobbyn är väldigt intensiv i Bryssel.
Kommissionen får kritik – men säger sig inte vara på trädkramarnas sida
Både Finlands regering och skogsindustrin anser att EU-kommissionens ursprungliga förslag om kolsänkorna är roten till det onda.
Vid kommissionen säger ändå klimatdirektör Artur Runge-Metzger att kommissions förslag har feltolkats.
- Vi är inte på trädkramarnas sida utan vi försvarar skogsbruket, konstaterade Runge-Metzer vid paneldebatt i Bryssel.
Hur går dragkampen vidare?
I oktober ska ministerrådet som består av de 28 medlemsländerna enas om sin ståndpunkt.
Efter det inleds förhandlingar där EU-parlamentet och ministerrådet ska enas om det slutgiltiga förslaget.
I förhandlingarna deltar kommissionen som medlare mellan de två andra institutionerna.
Finlands EU-kommissionär Jyrki Katainen säger att målet aldrig varit att begränsa avverkningarna.
Vår målsättning är att hitta en lösning så att de länder som sköter väl om sin skog kan öka användningen av trä i framtiden― Jyrki Katainen
Samtidigt betonar Katainen att kolsänkorna måste mätas för att EU ska kunna klara av sitt klimatmål i enlighet med Paris-avtalet.
- Klimatförändringen är ett enormt problem för hela mänskligheten. Vi européer bör bära vårt ansvar. En ansvarsfull skogspolitik är ett sätt att klara av det.
En majoritet av EU-parlamentarikerna verkar ställa sig bakom Nils Torvalds förslag om hur skogsbruket ska beakta klimatskyddet. Om kompromissen godkänns kan Finlands skogsindustri dra en suck av lättnad.
Boskapens gödsel borde bättre utnyttjas för att tillgodose behovet av fosfor för växtodlingen i hela Finland. Det visar en utredning från naturresursinstitutet Luke.
Viljan hos bönderna finns, men varifrån ska man ta pengarna?
- Allt handlar om pengar och det är dyrt på alla sätt och vis. I framtiden kommer det säkert att gå att ta till vara mer på något sätt. Men nu för tillfället är det svårt att köra fastgödsel med en sandbil till Pargas till exempel. Det är inte hållbart i längden, säger köttproducenten Samuel Ingves i Kristinestad.
Samuel Ingves vid gödselbrunn.Samuel Ingves står bredvid en stor gödselbrunn.Bild: Yle/Juho KarlssonKristinestad,Österbotten,gödsel,gödselbrunn
Ingves har tillsammans med Marcus Teir en jätteladugård med ungefär 850 tjurar i Skaftung i Kristinestad. Dessutom har båda egna djurgårdar och totalt kommer man upp till 1 400 djur.
Det produceras med andra ord en hel massa gödsel.
- Det kommer varje dag många kubik, så nog är det mycket gödsel. Men det sprids ut på åkrarna och fastän vi har mycket djur har vi också areal så det räcker till med spridningsarealen.
Det blir ingen överloppsgödsel?
Gödselbrunnar.Enorma gödselbrunnar fyllda med flytgödsel.Bild: Yle/Juho Karlssongödsel,Kristinestad,Österbotten,gödselbrunn
- Nej, egentligen inte. Vi har i princip nästan för lite gödsel, men växtodlingsgårdar, potatisbönder och spannmålsgårdar här i närheten är nog intresserade av fastgödsel.
Borde transporteras längre bort
Enligt utredningen från Luke borde gödseln från boskapsgårdarna transporteras till områden där det är brist på gödsel.
Från bland annat Österbotten där det finns mycket boskapsgårdar och enligt rapporten ett överutbud på gödsel.
Fredrik Grannas, ombudsman på Österbottens svenska producentförbund säger att gödseln måste processas på något sätt för att göra det lönsamt att transportera den längre vägar.
- På gårdarna finns inte ekonomin att göra de här investeringarna. Det behövs stöd för att man ska kunna göra investeringarna, så att man till exempel kan ta bort vätskan. Då har man också en mindre mängd att transportera.
Fredrik Grannas.Fredrik Grannas, ombudsman för Österbottens svenska producentförbund ÖSP.Bild: Yle/Jukka Tyniösterbottens svenska producentförbund
I dagens läge är det enligt Grannas lönsamt att köra ut gödseln inom ett område på tio kilometer.
Tre gödselbrunnar samlar avföringen
På Ingves och Teirs ladugård samlas all avföring i tre stora gödselbrunnar som sammanlagt rymmer ungefär 8 000 kubik.
Men flytgödseln processas inte på något sätt utan den samlas i brunnarna, varifrån den sedan körs ut till åkrarna.
- Det är många i övriga Finland som har börjat med separatorer för att återvinna lite gödsel, men för tillfället har vi inga sådana planer. Kanske i framtiden då vi bygger ut, säger Ingves.
- Många har frågat om biogasanläggningar och dylikt, men just nu behöver vi all gödsel själv.
Gödselhögar på åker.Gödselstack på åker i Virmo (Mynämäki).Bild: Yle/Annvi Gardbergvirmo (mynämäki).
Utöver processfabriker behövs det också lagerutrymmen, där spannmålsodlarna som tar emot gödseln kan lagra den innan det körs ut på åkern.
Finland ska bli mönsterland
Finland strävar efter att bli ett mönsterland då det gäller återvinningen av näringsämnen.
Enligt regeringsprogrammet ska hälften av näringsämnena från gödseln och det kommunala avloppsvattnet tas till vara år 2025 i känsliga områden så som vid Östersjökusten och sjöar.
Enligt Marja-Liisa Tapio-Biström på jord- och skogsbruksministeriet finansierar man för tillfället många olika projekt. Målet är att utveckla tekniken för att producera nya cirkulära gödselmedel.
- Regeringens spjutspetsprogram för näringscirkulation har pengar för att utveckla innovativa teknologier och vi har mycket på gång. Men det tar sin tid, konstaterar Tapio-Biström.
Satsas mycket på biogas
Tapio-Biström medger att det i dagens läge inte går att transportera gödseln som sådan. Volymerna blir helt enkelt för stora.
Enligt henne satsas det mycket just nu på biogas och via det kommer vi att få processat gödslingsmedel.
- Idén med biogas är ju att man separerar bort vätskan som innehåller kväve och det kan bönderna använda i sina egna åkrar.
- Kvar blir då torra substansen som innehåller fosfor och det kan man processa vidare så att det kan transporteras, packas och användas enkelt.
Lada på åker.Bild: Yle/Lotta Sundströmfält
I dag återvinns bara fem procent av fosforn och kvävet i gödseln, visar Lukes rapport. I stället använder många växtodlingar konstgödsel.
År 2015 användes 11 000 ton konstgödselfosfor på åkrarna i Finland.
Kan man i framtiden bli helt av med konstgödseln i Finland?
- Det tror jag knappast. Teoretiskt skulle den fosfor vi har i gödseln räcka för 20 år i hela landet, men vi kommer aldrig att lyckas med det helt.
”Vattnet från …… är gudomligt för strupen, bättre än både ölen och supen!” Ni röstade, en kommun segrade. Vem tror du vann?
Att det är skillnad på vatten och vatten det vet vi.
Har du befunnit dig ute på det ljuva landet någonstans och återvänder till civilisationen tar det en god stund innan du vänjer dig vid det vanliga stadsvattnet.
I Österbotten kan ”stassvattni” till och med vara något av ett skällsord.
Men vilken kommun har egentligen det bästa vattnet?
... Björkö i Korsholm, som tar en klar seger med 24 procent av rösterna. En poetisk slogan går väl ihop med skärgårdsidyllen.
En bild på vatten med texten: Vattnet från Björkö är gudomligt för strupen, bättre än både ölen och supen! Bild: YLEKommunvatten
På andra och tredje plats hittar vi Ekenäs (9 %) och Närpes (8 %). De har så bra vatten att sloganer antagligen anses onödiga.
På en stolt men blygsam sjätte plats befinner sig Esse i Pedersöre.
Bild med vatten där det står: I Essi veit vi att vi ha bäst, så vi böv int skryt na, fö vi vill int ha hiid na folk."Bild: YLEKommunvatten
I Malax som ligger på tolfte plats vet man när det är viktigt att fylla på vattenreserverna. Vilken tur att kommunen ligger nära studiestaden Vasa.
Bild på vatten där det står: Malaxvattnet, när krapulan slår till.Bild: YLEKommunvatten
Den gamla staden Åbo, på plats nummer 14, kör med ett historiskt kort.
Bild på vatten där det står: Mannerheimvatten, Åbos kristallklara nektar, rikligt ned kalk, det självklara vattnet, även för vår marshalk. Bild: YLEKommunvatten
Så trillar vi ner till plats 22 och Jeppo. Eller Jepo, om du ska vara riktigt down with the chill locals. I Jeppo är man så stressfri att man till och med skippar bokstäver.
Bild på vatten där det står: Vill do va riktit lepo, hämt ditt vattn från Jepo.Bild: YLEKommunvatten
Vi närmar oss slutet på listan. På plats 24 hittar vi Liljendal, som har ett mycket trösterikt vatten.
Bild på vatten där det står: Liljendals vatu e så gått, då stör de int att du på läng int fått. Bild: YLEKommunvatten
Och så sist men inte minst! På sista plats står Kyrkslätt och tronar. Mer än så behöver vi nog inte säga.
En bild på vatten med texten: "Kyrkslätts vatten e så bra att din kropp inte vill släppa ut det. Gratis förstoppning på köpet!"Bild: YLEKommunvatten
Problemet ligger i tidtabellen, hinner man skörda?
- Det kräver ett visst antal dagar och de dagarna minskar nu i snabb takt. Dessutom regnar det oftast.
Skörden måste torkas
Det som man lyckats skörda så här långt är inte moget. Det betyder att skörden måste torkas och det betyder i sin tur extra kostnader för odlarna.
- Torkningskostnaderna blir väldigt höga i år. Det ser ut som att det blir den dyraste torkningen genom tiderna för mig, säger Krokfors.
Det här är tredje året i rad man kämpar med skörden norröver.
De senaste två åren har skörden varit väldigt dålig. I år ser det bättre ut kvalitetsmässigt men allt hänger på om man hinner få den skördad.
vilja, maatalousBild: Antti Haanpää / YleSkördetröska
- Får vi varma dagar i slutet av september och början av oktober ska det inte vara något problem.
Många kan ge upp
Om det värsta inträffar då?
- Då är det många odlare som ger upp. Jag tror att mindre odlare kommer att arrendera ut sin mark till de större gårdarna. Jag har pratat med flera som anser att det inte är värt att fortsätta, säger Krokfors.
Det kostar mer än det smakar.
Hur är det då med folk som håller djur, har de brist på spannmål?
Kvigor på grönbeteBild: Mostphotoskor,djur,ängar,fält,kvigor
- Jag kan inte påstå att det är brist på spannmål. De två senaste åren har det förstås körts mycket spannmål upp till våra områden på grund av den dåliga skörden, men får vi årets skörd bärgad ser jag inga problem.
Så då skulle man inte behöva köpa spannmål längre ifrån?
- Det beror på vad man menar med längre. Det flyttas alltid lite spannmål till vårt område eftersom det är väldigt djurtätt här. Men talar vi Vasa och Vörå så ser jag det inte som något längre avstånd. Men de senaste åren har vi kört längre ifrån, från Sydösterbotten.
Förhoppningen är att man undviker de längre resorna i år.
Kan bli svårt för svin- och hönsproducenter
Krokfors har inte hört att någon nötdjuruppfödare funderar på att lägga av på grund av de dåliga spannmålsskördarna.
- De är inte på samma sätt beroende av spannmål, deras huvudgröda är vall.
Däremot kan läget vara besvärligt för svin- och hönsproducenter som är helt beroende av spannmål.
Tror ännu på en hyfsad skörd
Krokfors är trots allt betydligt mer positiv angående årets skörd än de två tidigare.
- Vi har fortfarande förutsättningar till att få en skörd i år, till skillnad från de två senaste åren.
Veteskörden kan bli kvar på åkern
Martin Edman från Malax är också medlem i ÖSP: s spannmålsutskott. Utsikterna söderöver är inte heller värst muntra.
- Jag skulle bedöma att högst 10 procent är tröskat här i Malax, säger Edman.
Vad gäller tidigt korn tror Edman att man får upp den ur åkern.
- Men vad gäller vete och höstraps är det mer osäkert. Det beror på vädret.
Martin Edman.Martin Edman står i kanten av en åker.Bild: Yle/ Malin Hulkkimartin edman
Det som man inte får upp ur åkern i tid betyder enligt Edman bara mer bekymmer, jobb och kostnader. Det måste ju bort på något sätt.
När det gäller de som både föder upp djur och odlar spannmål kan ett dåligt år betyda att man måste köpa spannmål utifrån.
Men Edman har inte hört att någon djuruppfödare förväntar sig en brist på spannmål.
Stadsstyrelsen i Karleby är inte beredd att rädda idrottsgården i Karleby. Endast två av 12 ledamöter i stadsstyrelsen är villiga att ge pengar för en renovering.
Det visar en förfrågan av finska YLE i Karleby.
Av de som svarat ger inte fyra ledamöter pengar fastän idrottsgården skulle stängas på grund av dålig inneluft.
Tre ledamöter tvekar och resten ville inte kommentera saken.
Stängs utan renovering
Problem med inneluften finns i salen på andra våningen och i jordbanehallen med löpbanor.
Miljöhälsovården kräver åtgärder och utan renovering kan idrottsgården stängas vid årsskiftet.
Hallbolaget ska informera staden om läget den 18 oktober. Bolagets vd Esa Jalkanen har sagt att bolaget inte har råd, utan staden borde bevilja renoveringspengar.
Många diskussioner
I flera år har man diskuterat idrottshallen i Karleby. Ibland har det lutat åt renovering, andra gånger har det lutat mera åt ett nybygge.
Men nu har problemet blivit akut, utan åtgärder kan miljöhälsovården stänga idrottsgården.
Vasa ska bli energiteknologins Mecka. Det är målet för Krish Sankaran, som har inlett sitt värv som ledare för Vaasa Business Innovation Centre, eller VEBIC.
VEBIC huserar i det nya energilaboratoriet på Brändö i Vasa och är en del av Vasa universitet.
Krish Sankaran är doktor i teknik och kommer närmast från universitetet i Zürich i Schweiz. Han har jobbat såväl inom universitetsvärlden, industrin som den offentliga sektorn.
Energins Mecka
Han sätter ribban högt, forskningsenheten i Vasa ska bli en av de bästa i Europa.
- Jag har också sagt det till Jari (= Jari Kuusisto, Vasa universitets rektor), att vi borde vara energins Mecka. Det gäller såväl forskning, innovation som affärer, säger Sankaran.
På ett sätt är Vasa redan "Mecka" enligt Sankaran, men man måste integrera det arbete som utförs på olika håll och där kommer VEBIC in.
Just nu rekryterar Sankaran och VEBIC. Han kan inte i det här skedet säga hur många personer det rör sig om.
- Det tar tid att hitta rätt personer.
Energilaboratoriet på Brändö.Energilaboratoriet på Brändö i Vasa.Bild: Yle/Joni Kyheröinenenergy lab
Fem månader utan sol
Sankaran har en lång meritlista. Så varför väljer man att komma till Vasa?
Sankaran säger att universitetets ledning har en internationell och progressiv vision, precis som han själv.
Det tillsammans med hela ekosystemet bestånde av skolorna och företagen var avgörande för honom.
För som han själv säger, när man flyttar från Schweiz till Finland får man nöja sig med lägre lön, högre skatt och fem månader utan sol.
- Jag gillar också havet och naturen här, säger Sankaran.
Ska utmana företagen
Så hur ser han då på samarbetet mellan företagen och utbildarna?
- Det viktigaste för oss är att vara relevanta för industrin. Vi har väldigt goda relationer med vissa företag och vi kommer att fokusera på att stärka samarbetet. Som innovationscenter är vår roll att utmana företagen och få dem att utvecklas.
Har då Sankaran identifierat några problem i hur saker sköts inom det så kallade energiklustret?
- Jag är ganska ny här så jag tänker inte dra några slutsatser i det här skedet. Jag lyssnar och lär mig. Men det jag kan säga är att vi måste integrera ganska kraftigt eftersom resurserna är begränsade.
Den forskning och de innovationer som görs på VEBIC måste synas i det dagliga livet, i samhället, inte bara i elfenbenstornen.
- Vi ska ge valuta för pengarna.
Relevanta för industrin och samhället
Rektor Jari Kuusisto summerar VEBIC roll så här:
- VEBIC är en plattform som sammankopplar industrin och universitetet. Vi vill bedriva högkvalitativ forskning som är relevant för industrin och samhället.
Rektor Jari Kuusisto.Jari Kuusisti, rektor på Vasa universitet.Bild: Yle/Joni KyheröinenJari Kuusisto,Vasa universitet
Själva energilaboratoriet på Brändö ska tas i bruk under hösten. Planen är att testa motorerna för första gången i slutet av september.
Brudskär i Karleby är på väg att omvandlas från fritidsområde och sommarboende till ett av Karlebys bostadsområden.
Byggnader på sammanlagt 300 kvadratmeter per tomt får man bygga på Brudskär i Karleby. Stugområdets nya detaljplan har godkänts i stadsbyggnadsnämnden i Karleby
Men än så länge är Brudskär fyllt med stugor. De är ett 60-tal på stadens arrendemark.
De äldsta husen är från 1900-talets början och tre av dem kommer att skyddas. Också öns naturvärden och fågellivet har beaktats i detaljplanen.
Brudskär är en cirka en kilometer lång ö som förbinds med fastlandet med en liten bro. På ön finns också ett par fornminnen som skyddas genom planen.
I augusti i år spelades en tysk barnfilm in på Brudskär.
I Vasaregionen har det grundats fler företag i år än i fjol. Speciellt yngre personer verkar vara entusiastiska.
I Vasaregionen grundades det sammanlagt 323 företag under perioden januari-juni 2017. Under samma period satte 188 företag i Vasaregionen lapp på luckan.
Under januari-juni 2016 grundades 266 företag i Vasaregionen.
Antalet företag som grundas via Vasaregionens Nyföretagscentrum Startia ökade också. Under perioden januari-juni i år grundades 116 företag, medan det under motsvarande tid i fjol grundades 79 företag med Startias hjälp.
Såväl i Vasaregionen som i hela landet ser de unga entusiastiskt på företagandet. Av Startias kunder under januari-juni var 35 procent yngre än 29 år. Över hälften av Startias kunder (66 procent) var under 39 år.
Tommi Virkama.Tommi VirkamaBild: Yle/Roger KällmanTommi Virkama
- Företagandet ses som intressant och ett bra alternativ till att få arbete. I dag lyfter dessutom skolorna fram företagandet allt mer, skriver Startias direktör Tommi Virkama i ett pressmeddelande.
Yngre människor är starkt representerade bland Finlands alla nyföretagscentrums kunder. Andelen under 36 år var 51 procent under januari-juni. Flest företag grundades av personer i åldern 26-30 (18 procent).
Regeringens och skogsindustrins linje vann när Europaparlamentet röstade om beräkningssättet för kolsänkorna.
De förändringsförslag som de finländska EU-parlamentarikerna med Nils Torvalds (SFP) i spetsen drivit godkändes med 15 rösters marginal: 345 mot 330.
- Resultatet är mycket glädjande. Vi lyckades skapa en kompromisslösning som både slår vakt om målsättningarna från klimatmötet i Paris och om våra ekonomiska intressen, säger Torvalds.
Beslutet innebär att den finländska skogsindustrin kan avverka mera skog i framtiden, utan att Finland behöver kompensera det med att köpa utsläppsrätter.
Den finländska skogslobbyn har lobbat hårt för att beräkningssättet för kolsänkorna inte ska begränsa den finländska skogsavverkningen.
Miljöorganisationerna har däremot varit kritiska till den finländska skogslinjen.
Finlandssvenska bönder applåderar beslutet
Förnuftet segrade - det säger Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC i ett pressmeddelande.
- SLC och de finlandssvenska skogsägarna är nöjda över att förnuftet och rättvisan segrade i EU-parlamentets omröstning om klimatförordningen där Nils Torvalds kompromissförslag fick gehör bland majoriteten av parlamentarikerna säger SLC.
Beslutet från dagens EU-omröstning skapar enligt organisationen också möjlighet till en starkare ekonomisk tillväxt för Finland.
- Samtidigt kan nu också skogsägarna fortsätta med sitt klimatarbete och vårda skogarna så att de binder ännu mera kol, säger SLC:s styrelseordförande Holger Falck.
Energi-industrin säger för sin del att parlamentets beslut är ett steg i rätt riktning och Finlands Näringsliv EK kallar omröstningsresultatet en hygglig kompromiss.
EU-parlamentet ska på onsdag rösta om ett miljöförslag som kan få stora följder för Finland. Förslaget gäller skogen som kolsänka, och Finland har lobbat febrilt inom EU för att få parlamentet att ändra sig. Men vad handlar det riktigt om?
Helsingfors stadsfullmäktigeledamot Maija Anttila, 74, vädjar i Ilta-Sanomat (11.09.17) till de unga i partiet att ta över fort för att få en ändring på de dystra socialdemokratiska tiderna just nu.
Med gallupsiffror på 15,9 procent och en ordförande som klagar på knivar i ryggen borde något ske. Många andra äldre socialdemokrater verkar hålla med om det.
- Intressant med tanke på att det mesta vi unga i partistyrelsen föreslår oftast får ett väldigt svalt bemötande hos partiet, kontrar unga socialdemokraten Rebecca Åkers, 22 år och ordförande för Finlands svenska unga socialdemokrater.
Vissa motioner kan gå igenom men då i en väldigt urvattnad form. Att inte bli tagen på allvar känns ju inte så bra, säger Åkers och jämför med De Gröna som nog låter de unga medlemmarna komma fram, inte minst i deras ordförandeval.
- Flera av kandidaterna var unga och Aalto som valdes är ju inte direkt gammal han heller. Hela profilen hos De Gröna känns ung och attraktiv i jämförelse med den hos Sdp, slår Åkers fast.
För mycket fokus på gammalt facktänk
När Åkers frågat runt har många uppgett att Sdp känns gammaldags. Det är för mycket fokus på fackföreningsrörelsen och partiet upplevs inte förstå dagens arbetsmarknad.
- Att vi inom Sdp ännu tror att allt ska vara som på 70-talet. Men så är det nog inte, menar Åkers och hänvisar till partiprogrammet.
Socialdemokratiska offentliga känsloyttringar som ordförande Antti Rinnes prat om knivar i ryggen eller Martti Ahtisaari om hur han övergett partiet tycker Rebecca Åkers är mycket beklagliga:
- Oprofessionellt. Men är det nu känslan man har så.
Och visst finns det konstruktiva inlägg av äldre distingerade sossar också; europaparlamentariker Liisa Jaakonsaari föreslår att partiet skulle behöva "en ny idé" (IS 11.09.17).
Rädda välfärdsstaten kunde isåfall vara en sådan, om Åkers får föreslå.
- Vi har bara gått neråt och neråt. Vi borde ju ha vunnit kommunalvalet istället, tänker Finlands svenska unga socialdemokraters ordförande Rebecca Åkers. Något måste förändras, bland annat hur vi tar ställning till saker.
När Sdp backar upp något dyker genast någon annan upp och gör det mer politiskt trovärdigt, beskriver Åkers. Och dit går ju väljarna i så fall.
Ordförande Antti Rinne har demokratiskt förtroende och ska sitta kvar, tycker Åkers. Men hon efterlyser mer ansvar av honom kring den posten.
Mentala problem och missbruk har blivit ett allt större problem bland yrkesskoleeleverna i Karleby. Kön till skolpsykologen är lång och nu vill bildningsnämnden att staden anställer fler.
Enligt elev- och studerandevårdens rapport har behovet av hjälp blivit större de senaste åren, speciellt vad gäller mentala problem och missbruk.
Rapporten visar att eleverna inte får tid hos kuratorerna eller skolpsykologerna inom utsatt tid. Därför vill stadens bildningsnämnd nu anställa fler kuratorer och psykologer.
Elevvårdens förman Mika Sarkkinen är bekymrad.
- Det råder stor brist på skolpsykologer, även om vi går mot det bättre. För tre år sen fanns det inte en enda skolpsykolog för yrkesskolan, säger Sarkkinen.
Det skulle behövas det dubbla antalet skolpsykologer för att nå upp till de nationella rekommendationerna. I dagsläget jobbar fem skolpsykologer och elva kuratorer i skolorna i Karleby.
