Malax kommun föreslås bli värdkommun för Pixnekliniken från och med augusti i år, i och med att Kårkulla samkommun lägger ner kliniken den sista juni.
För att kunna upprätthålla Pixneklinikens verksamhet tills landskapsreformen är genomförd och social-och hälsovården överförs till landskapet Österbotten behöver missbrukarvården en ny värdorganisation. Därför har man fört preliminära diskussioner med kommunerna om att Malax kommun skulle ta över Pixnekliniken.
Kårkulla samkommun beslöt vid sitt möte i oktober 2016 att missbrukarvårdens verksamhet i samkommunens regi upphör den sista juni i år.
Malax kommundirektör Mats Brandt konstaterar i sin beredning till stadsstyrelsen att missbrukarvård på svenska är en stor angelägenhet för kommuninvånarna.
Eftersom Kårkulla har beslutat att avsluta verksamheten handlar det inte om att överlåta verksamheten till Malax kommun utan om att Malax kommun skulle starta upp verksamheten på nytt från och med den 1 augusti i år.
Prissättningen ses över
Arrangemanget skulle bygga på ett värdkommunavtal och en direktion för att ge samarbetskommunerna insyn i verksamheten. Prissättningen skulle också ses över. Förslaget är att den tidigare tillämpade årsavgiften skulle sänkas och istället skulle dygnspriserna höjas.
Budgeten skulle baseras på Pixneklinikens nuvarande personalstyrka och en förstärkning med en tjänst. Årsbudgeten för 2017 skulle ändå landa ungefär på nuvarande nivå, omkring 560 000 euro brutto.
Malax kommunstyrelse behandlar ärendet vid sitt möte på måndag.
Enligt förslaget ska kommunen inom februari begära utlåtanden från de tvåspråkiga kommunerna i Österbotten om att ingå ett samarbetsavtal kring missbrukarvården vid Pixnekliniken. Man ska också ge andra tvåspråkiga kommuner möjlighet att ansluta sig till avtalet.
Pixnekliniken är den enda instansen som ger missbrukarvård på svenska i Finland.
Gräv fram kalendrarna och den röda pennan. Programmet för fotbollsligan är publicerat. Regerande mästaren IFK Mariehamn inleder sitt försök att försvara titeln hemma mot nykomlingen.
Onsdagen den 5 april startar fotbollsligan. Serien avslutas den 28 oktober.
Däremellan ska de tolv ligalagen spela 33 matcher – och det blir en splittrad start på säsongen. Under den första matchdagen spelas bara HJK–VPS och SJK–FC Lahti. Anledningen är att de fyra lagen ska ut i Europa League-kvalet i sommar.
Övriga lag får vänta till den 8 april. Då kliver bland annat fjolårets skrällmästare IFK Mariehamn in i leken. Ålänningarna startar på hemmaplan mot nykomlingen JJK.
En annan match som kan plockas fram i det som egentligen är den första omgången är ett derby i Vasa. Den 8 april kommer SJK till den nya arenan i Vasa.
Det gick hett till under fjolårets derbyn mellan HJK och HIFK.HIFK-tifo.Bild: All Over PressHIFK Fotboll
"Enda tänkbara matchdagarna"
Och på tal om derbyn. De tre enskilt största matcherna sett till intresse under säsongen är derbyna i Helsingfors. De spelas den 23 maj, den 31 juli och den 12 september.
Natten mot torsdag skedde ett inbrott i en bilverkstad vid Korsmosståget i Jakobstad.
Vid inbrottet stals företagets bottenkassa och en del gamla nycklar. Företagets utrymmen var larmade men enligt företagets ägare hade bevakningsfirman inte brytt sig om att reagera på larmet.
En kontroll under torsdagen visade enligt ägaren att larmet fungerar som det skall och att larmet som kom vid 03.30-tiden finns i bevakningsföretagets loggbok.
Kommunikationsministeriet lade under torsdagen fram sitt förslag om hur beskattningen av trafiken ska förnyas. Vem som gagnas av förslaget väcker frågetecken hos dem som Yle Österbotten har talat med.
Konsumenten kan redan 2018 betala tidsbaserade avgifter. Det innebär att användarna betalar en års- eller månadsavgift till det föreslagna trafiknätsbolaget.
Men det kan också bli aktuellt med kilometerbaserade avgifter. Då ska bilen förses med en lokaliseringsapparat så att man vet hur mycket konsumenten kör på sådana vägar som tillhör trafiknätsbolaget.
"Skulle kännas obekvämt med svart låda i bilen"
Den tanken gillar inte Korsholmsbon Jens Samelin eller Ray Silander från Vasa.
- Man ska kunna röra sig fritt på de finländska vägarna utan en svart låda i bilen. Det skulle kännas väldigt obekvämt, säger Silander.
- Jag håller med. Jag skulle välja en årsavgift, säger Samelin.
Avgifternas storlek skulle vara beroende av fordonets koldioxidutsläpp.
Mikael Eriksson från Kvevlax kunde dock tänka sig en lokaliseringstjänst.
- Jag använder inte bilen så mycket längre. Dessutom har de ju ändå koll på en via telefonen nu för tiden, säger Eriksson som anser att förslaget inte gagnar honom. Det är väl som det brukar vara - att de som har det bra från förrut gagnas även här.
- Även om bilskatten fösvinner då jag köper en ny bil så hjälper det inte mig. Det skulle vara trevligt, men jag har inte råd, säger Eriksson.
Kommunikationsministeriet menar att eftersom medborgaren betalar för sin service, kan hen därför kräva valuta för pengarna. Vad anser ni om det?
- Det är plus minus noll. Vi betalar ju i dag en massa andra avgifter. Drar de bort någon så kommer det något annat till, säger Silander.
Kommunikationsministeriet föreslår att de statliga vägarna överförs på ett statligt bolag från och med början av 2018.
Ett träd föll på tågbanan i närheten av Kronoby centrum på eftermiddagen på torsdag. Reparationerna väntas ta flera timmar. Tågen mellan Bennäs och Karleby ersätts med bussar.
Pendolino tåget S 51 från Helsingfors till Uleåborg ersätts med bussar från Bennäs till Uleåborg.
Reparationerna väntas ta flera timmar eftersom trädet som föll på elledningarna i den hårda vinden var stort och tungt. Meddelandet från VR kom strax efter kl 17 på torsdagen.
Enligt räddningsverkets uppgifter har trädet som föll över tågbanan röjts undan men VR har inte ännu meddelat om trafiken på avsnittet mellan Karleby och Bennäs har återupptagits.
Enligt de senaste uppgifterna från VR kommer busstransporter att ersätta trafiken mellan Karleby och Bennäs ända fram till kl 21.30 på torsdagkväll. InterCitytåget 29 Helsingfors- Uleåborg kör normalt som tåg hela sträckan.
Vasa läns telefon som blev Anvia heter numera Viria koncernen, namnet slogs fast på en extra bolagsstämma på torsdagen. Viria koncernen har ett nytt verksamhetsområde och en ny strategi jämfört med Anvias telecom sektor som köptes upp av Elisa 2016.
Det nya Viria bolaget fokuserar bland annat på säkerhetsteknologi, datanät och svensk TV-service. Ett nytt utvecklingsbolag, Viria Idea har också bildats och till det bolaget sökes för tillfället en chef.
Ändringar i bolagsordningen
Viria kommer att ha färre medlemmar i både styrelse och förvaltningsråd än vad Anvia en gång hade. Styrelsen minskar med några personer medan förvaltningsrådet minskar från 30 till 18 personer.
En ny regel som skall skydda mot en kapning av företaget har också tillkommit. Tidigare har ett enskilt företag bara kunnat använda högst tio procent av sina röster medan koncernen har kunnat använda fler röster. Tioprocentsregeln kommer nu också att gälla koncernen.
- Den här regeln skyddar mot en kapning av företaget, säger professor Vesa Routamaa som är ordförande i föreningen för de små aktieägarna i Anvia.
- Hade den här regeln funnits tidigare hade inte Elisa kunnat ta över Anvia.
Den enda ändringen som skedde under bolagsstämman var frågan om vilken majoritet som krävs för ändringar i bolagsordningen. Förslaget var att enkel majoritet skulle räcka men bolagsstämman gick enhälligt in för att bibehålla den gamla regeln om trefjärdedelsmajoritet.
Bolagsstämman kritiserade Virias ledning för att det nya namnet redan använts i marknadsföringen trots att det officiellt godkändes först på torsdagen.
På bilskolor runt om i landet testar man nu om det är möjligt att minska antalet undervisningstimmar med hälften. En av bilskolorna som deltar i experimentet är Roine & Wikman i Vasa.
I dagsläget är det 19 timmar teori och 18 timmar körundervisning som gäller när man tar körkort för personbil.
I modellen som nu testas går man ner till 10 timmar vardera.
Det här ska lyckas med digitala hjälpmedel och genom att eleven tar mer ansvar för att lära sig det teoretiska. En av bilskolorna som deltar i experimentet är Roine & Wikman i Vasa.
Billigare körkort med ett par hundra euro
18-åriga Linn Nylund har valt att testa den så kallade 10 + 10 modellen. Och orsaken är ekonomisk, det blir nämligen billigare.
Harry Mäenpää, trafiklärare på Roine & Wikman, uppskattar att man kommer undan med några hundralappar färre.
Ur bilskolans synvinkel, vad tycker ni om att det blir billigare?
- Det är svårt att säga. Blir det billigare får vi kanske fler elever? Det får vi se, säger Mäenpää.
Harry Mäenpää och Linn Nylund.Trafiklärare Harry Mäenpää och hans elev Linn Nylund.Bild: Yle/Joni Kyheröinenbilskola roine & wikman,harry mäenpää,linn nylund,roine & wikman
Samma kunskap - färre timmar
Linn Nylund har inga körkort från tidigare och just i dag kör hon sina första metrar med en bil.
Tror du att du klarar dig med färre timmar?
- Jag vet inte riktigt. Men om jag går in med attityden att jag klarar det så kanske det går, säger Nylund.
I sista hand är det upp till läraren att bedöma om eleven är mogen för körprovet eller om det behövs fler undervisningstimmar.
Kunskapsmängden som eleven ska ta till sig blir inte mindre även om timmarna blir färre.
Harry Mäenpää säger att lärarens börda inte ökar nämnvärt. Det är eleven som måste jobba hårdare.
- Jag skulle nog säga att största delen av bördan ligger på eleven: Det är intensivt och man ska vara mycket aktiv.
Till sin hjälp har såväl läraren som eleven en app som samlar in en hel massa information om körandet. Till exempel medelhastigheten, körda kilometrar, förbrukningen och antalet stopp på vägen.
Via en app kan man få massvis med information om körningen.Bilskolorna har också tagit i bruk EDlooper, en app som samlar in information om ditt körande.Bild: Yle/Joni Kyheröinenbilskola,bilskola roine & wikman,edlooper,mobiltelefoner,roine & wikman,smarttelefoner
Kan ersätta 19 + 18
130 bilskolor deltar i experimentet som började i december och som pågår ända fram till september i år. I Österbotten deltar tre bilskolor i Vasa och en i Kristinestad. I Karleby deltar också en bilskola.
- Det är upp till bilskolorna att informera eleverna om att det handlar om ett experiment där man reder ut hur långt 10 timmar teori och 10 timmar körundervisning räcker. För vissa kan det vara tillräckligt, för andra inte, säger bilskoleförbundets ordförande Jarmo Jokilampi.
- Om rapporten från experimentet visar att modellen är bra kunde den ersätta den nuvarande modellen, säger Jokilampi.
Projektet med att bygga en gångbro över Norra Stadsfjärden i Vasa har tagit ett litet steg framåt.
Regionförvaltningsverket gav i december Vasa stad tillstånd att muddra vid norra Stadsfjärden. Igår torsdag gick besvärstiden för muddringslovet ut och inga besvär har lämnats in, meddelar man från Regionförvaltningsverkets registratur.
Det betyder att det är fritt fram för Vasa stad att börja muddra vid norra Stadsfjärden. Muddringarna planeras starta antingen i år eller nästa år.
Det är inte ännu bestämt exakt hur bron ska se ut men den ska gå mellan Universitetsstranden på Brändö och Vasa elektriska. Bron planeras bli en en cirka 90 meter lång och fyra meter bred gång-och cykelväg.
Sakta men säkert reser sig det första höghuset med sex våningar vid det så kallade Flickiskvarteret i Vasa. Det kommer att ligga på Biblioteksgatan bakom det gamla flicklyceet och stå klart till julen.
Längs med Kyrkoesplanaden kommer det största huset - det kommer att ligga mellan flicklyceet och Wasa teater. Byggstarten är på våren.
Mot brandgatan kommer ytterligare två hus med 25 lägenheter var. Sammanlagt byggs mellan 130 och 140 lägenheter - ett kvarter för cirka 300 personer.
Eftergranskningarna klara om ett par veckor
Under kvarteret kommer det att finnas parkeringsplatser och sprängningsarbetena orsakade oro bland grannarna.
- Vi håller på med eftergranskningarna just nu och de förväntas bli klara om ett par veckor. Då klarnar det ifall några närliggande hus ådrog sig några skador, säger ansvariga byggmästaren Christian Björklund.
Byggmästare Christian Björklund och Lemminkäinens regiondirektör Mikael Snellman.Byggmästare Christian Björklund och Lemminkäinens regiondirektör Mikael Snellman framför byggplatsen vid det så kallade Flickiskvarteret.Bild: Yle/Kati Enkvist.björklund,christian björklund,flickiskvarteret,mikael snellman,snellman
- Jag vill fram för allt ge en eloge till Wasa teaters personal som repeterat inför säsongen med en granne som oss, säger Mikael Snellman. Men samhället utvecklas och staden lever, tillägger Snellman.
Björklund berättar att han inte personligen varit i kontakt med skådespelarna på Wasa teater men vet att de inte varit speciellt nöjda.
- Men de har stått ut med oss och det gläder oss.
Ungefär 50 personer jobbar med utvecklandet av Flickiskvarteret som kommer att stå klart om tre år.
En personbil körde i diket och landade på taket på Västersolfvägen vid 11.30-tiden på fredag förmiddag. Föraren som var ensam i bilen skadades allvarligt i olyckan.
Dan Gref, jourhavande brandmästare vid Österbottens räddningsverk, säger att det verkar som om olyckan berodde på halt väglag och för hög situationshastighet.
Föraren i personbilen fick allvarliga skador och fördes till Vasa centralsjukhus.
Vägavsnittet stängdes av för övrig trafik efter att olyckan inträffat men är nu öppet för trafik igen.
Tillverkning och vård är de näringsgrenar som sysselsätter flest österbottningar, visar Österbottens förbunds rapport.
År 2015 jobbade över 17 000 österbottningar inom tillverkningsindustrin och drygt 14 000 med hälso- och sjukvård samt sociala tjänster.
Över 7 000 österbottningar jobbar inom parti- och detaljhandel och drygt 6 000 inom utbildning. Jord- och skogsbruk samt byggverksamhet sysselsätter närmare 5 000 österbottningar vardera.
Nästan 30 procent av österbottningarna har högskoleexamen
Korsholm är den kommun som har störst andel invånare med högskoleexamen i landskapet Österbotten. 35 procent av invånarna i Korsholm har antingen en universitets -eller yrkeshögskoleexamen.
Vasa kommer tätt efter med drygt 34 procent högutbildade. Larsmo och Närpes har lägst andel högutbildade bland de österbottniska kommunerna, knappt 21 procent.
Ser man på Österbotten som helhet har knappt 29 procent av befolkningen en högskoleexamen vilket är litet under hela landets andel på 30 procent.
Den österbottniska kommun som fick flest nya invånare år 2015 var Vasa med drygt 650 nya invånare. Också Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Nykarley, Vörå, Korsholm och Laihela växte.
I framtiden kan vånings-, rad- och fritidshus stå i inre hamnen i Kristinestad, men först måste landskapsplanen ändras.
På fredagen presenterades den nya visionen för inre hamnen i Kristinestad. Det har tidigare talats om spa-hotell och bostäder, men nu har beredningsgruppen landat på att området ska bli ett bostadsområde.
- Enligt visionen kommer det att bli bostadshus för alla åldrar, våningshus, radhus, egnahemshus och fritidshus, säger Tony Östersund, lantmätare och sekreterare i beredningskommittén.
Som visionen nu ser ut kommer det att byggas egnahemshus för runt 70 personer, radhus för mellan 80 och 100 personer och våningshus för mellan 80 och 100 personer.
- Det beror förstås lite på hur många våningar våningshusen får, säger Östersund.
Parker och promenadstråk planeras
I visionen är man också öppna för att företagare kunde ha verksamhet som kunde erbjuda tjänster för de som bor i området. Bland annat nämner Östersund gym och caféer som några idéer.
- Det är ett attraktivt område där bostäderna kommer att ha havsutsikt, säger Östersund.
I visionen ingår parker längs stranden.Plan för Inre hamnen i Kristinestad.Bild: Dani KulonpääKristinestad
På området kommer man också att anlägga parker längs strandlinjen och en större park i den norra ändan av inre hamnen. Även olika promenadstråk löper genom området enligt visionen.
Visionen som beredskapskommittén har arbetat fram kommer nu att lämnas över till stadsstyrelsen. Även allmänheten kommer att få ta del av den.
Ingenting är ändå avgjort ännu och det är en lång process kvar för att genomföra projektet. Bland annat måste området få en ny beteckning i landskapsplanen - en förändring som kan göras tidigast 2018.
- I den nuvarande landskapsplanen är området ett hamnområde, så den beteckningen måste bort. Såna här saker tar alltid längre än man tror, säger Östersund.
Förebilderna för hur arkitekt Dani Kulonpää har visualiserat området är hur gamla städer har tagit in moderna byggnader.
Enligt visionen kommer man också att bevara flera av de gamla byggnaderna som finns på området, bland andra hamnkontoret, Jätkänhovi och det tillhörande magasinet. Byggnaderna behöver dock renoveras.
Nu i januari har det gått 25 år sedan Företagshuset Dynamo i Närpes inledde sin verksamhet. Sen starten år 1992 har man hjälpt hundratals företag att köra igång verksamheten.
- Det var fredagen den 10 januari som vi steg in i våra lokaler, säger VD Håkan Westermark.
Historien bakom Dynamo är lång, säger Westermark. Det hela fick sin början år 1988, då ett framtidsseminarium hölls i Närpes. Man diskuterade då hur framtidens företagsrådgivning och näringslivsutveckling skulle ordnas.
- På den tiden gick en löpeld genom Österbotten: man skulle starta telestugor. Det var en i Sverige bosatt dansk, Henning Albrechtsen, som hade startat upp några telestugor runtom i Finland.
Telestugorna var ämnade att ge invånare och företag på landsbygden tillgång till den nya datakommunikationsteknologin. Det här skulle bland annat förbättra möjligheterna att bo och arbeta och driva företagsverksamhet på landsbygden.
- Resultatet av seminariet i Närpes blev att man skulle satsa på en telestuga/datastuga. Diskussionerna kring det här fortsatte några år, men man kom aldrig till skott, säger Westermark
"Vi tar andra våningen"
Så inträffade det att Alko ville etablera sig med en butiki Närpes. Direktören för Folkpensionsanstalten ville för sin del att FPA borde få större utrymmen i kommunen. De här två projekten innebar att en gemensam fastighet skulle byggas i Näsby.
- Dåvarande byggnadsplanen sade att fastigheten skulle byggas i två våningar. Då var det en liten arbetsgrupp med mig, som då var näringsombudsman, i spetsen som steg fram och sa "OK, ett företagscenter tar hand om den där våningen"
Sagt och gjort. Kommunen fattade beslutet att bilda ett bolag tillsammans med lokala banker och försäkringsbolag. Namnet blev Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy.
- Sen fick vi en provtid på två år att försöka starta upp verksamheten. Det var inga goda tider i början av 90-talet, minns Westermark, det var rejäl "lama".
Med i alla skeden
Verksamheten har rullat på under de 25 gångna åren. Mycket har hänt, Finland har blivit medlem i EU, vi har fått ny valuta med mera. Hur många företag har då Dynamo varit med och hjälpt igång?
- Statistik är absolut vår svagaste sida, att följa med vad vi har gjort, säger Håkan Westermark, men mellan 25 och 30 nya företag per år har det varit i snitt.
Dynamo assisterar också i skötseln av existerande företag. Det är hjälp och rådgivning i alla faser av företagens existens.
- Vi brukar säga att vi är med i tre skeden: när de startar, när de utvecklas och sen också om den tråkiga biten kommer att företagen ska avvecklas eller har gått i konkurs.
I Jakobstad och i Vasa har polisen under fredagen och lördagen ertappat totalt fyra personer som misstänks för rattfylleri eller grovt rattfylleri.
Två fall av mistänkt rattfylleri rapporteras i Vasa. På fredagen kl 8:30 stannade polisen en bilist på Korsholmsesplanaden för kontroll. Alkometertestet visade 1,38 promille.
Klockan 21 på fredagen observerade polisen en personbil på Bangatan, vars förare körde osäkert. Fordonet stoppades och föraren blåste 0,26 mg/l i alkometertestet.
Rattfylleri och körning utan körkort
I Jakobstad stoppade polisen vid halv fyra-tiden på natten mot lördagen en personbil på Pinnonäsgatan. Bilföraren fick blåsa i alkometer och resultatet blev att personen nu misstänks för grovt rattfylleri. Föraren saknade giltigt körtillstånd.
På lördag förmiddag utförde polisen blåstest på Tobaksgatan i Jakobstad. En bilist misstänks efter testet för grovt rattfylleri.
Personen genomgick senare precisionsalkometertest vid Jakobstads polisstation och delgavs därefter ett temporärt körförbud.
Hittills har man som kund fritt kunnat röra sig i stadshuset i Jakobstad och själv leta efter den tjänsteman man vill besöka. Från den första februari är det slut med den saken, när Front Office- systemet införs med fem betjäningspunkter.
- Det är fråga om att förbättra kundservicen och få kunderna till rätt ställe, säger tekniske direktören Rune Hagström.
Stadshuset är en gammal fabriksbyggnad i flera våningar. Enligt Hagström har det varit en viss utmaning för kunder och besökare att orientera sig i korridorerna och rummen.
Stadshuset kommer att få fem servicepunkter. Av dessa ska stadskansliet och tekniska sektorns ingång att vara bemannade under hela arbetsdagen.
Vid front office-deskarna får besökarna i stadshuset vilket ärende de har. Sen hänvisas de till rätt kontor och tjänsteman. En del enklare ärenden kan uträttas redan vid deskarna.
- Om man till exempel har en anhållan, så kan man lämna in den och behöver inte föra till något speciellt ställe. Ärenden som fordrar specialkunnande sköts av samma personer som tidigare.
Penninghantering, såsom betalning av räkningar, kommer helt att upphöra i stadshuset. I viss mån går det att betala med kort, men i dagens samhälle hanterar man sina räkningar elektroniskt, konstaterar Rune Hagström
- Vårt förslag är att kunden i främsta hand sköter sina betalningar via andra vägar, sin dator eller via banken.
Jakobstads vatten, socialbyrån och integrationsenheten för invandrare
Den klassiska störtloppstävlingen i Kitzbühel slutade i italiensk fest. Dominik Paris tog hem segern samtidigt som Andreas Romar bättrade rejält från sin egna störtloppsdebut och slutar 32:a.
För en vecka sedan plockade Andreas Romar sin bästa placering på nästan fyra år i alpin kombination, men i den anrika backen i Kitzbühel blev det ingen fortsättning på festen.
En rejäl förbättring från det senaste störloppet blev det ändå. Efter att ha slutat 54:a i Val Gardena i mitten av december nådde Romar nu nästan världscupspoäng.
Romar, som åkte ut som 52:a man, förlorade till segraren Dominik Paris (ITA) med 2,04 sekunder. Tiden räckte till för en 32:a plats. Sju hundradelssekunder snabbare skulle ha räckt för världscupspoäng.
Fransmännen Valentin Giraud Moine och Johan Clarey tog de två övriga pallplaceringarna.
Teija Christensen i Pörtom fick sig en märklig överraskning då hon på fredagen skulle öppna dörren till sitt spa. Dörren gick inte att öppna - det visade sig att någon under natten hade skruvat igen både fram- och bakdörren till lokalen.
- Vi har bott i Pörtom i sju år och min fru har drivit spat i två år, berättar Teijas man, Jan Christensen. Något sånt här har vi inte varit med om förut.
Det var rejäla doningar, tio centimeter långa Torx-skruvar som gärningspersonen (eller -personerna) hade använt för att försegla dörrarna. Skruvarna har nu tagits bort, men kvar finns tankarna på varför någon har gjort så här.
- Man funderar ju på vad som är orsaken, för vi har inte haft några problem här, utan har alltid blivit vänligt bemötta. Här i Pörtom är det trevliga människor, säger Jan.
Tips efterlyses
Skruvarna hade dragits fast i övre delen av dörren och upp i dörrkarmen, alltså på närmare två meters höjd. Jan tror inte att det är barn som har varit framme.
Ärendet har polisanmälts och Jan och Teija har skrivit om saken i Pörtomgruppen på Facebook. Jan säger att de är tacksamma för eventuella tips som kan ge klarhet i det skedda.
- Teija är lite orolig, säger Jan. Om det är någon här i byn som hyser agg så är det ju lite oroväckande.
Efter en sjukdomsfylld säsong och missat junior-VM fick IF Åsarnas skidlöfte Emelie Svenlin ett stort guldfärgat plåster på såren i junior-FM i Äänekoski.
Efter en oerhört tajt segerstrid med Sanni Alatalo korades Emelie Svenlin till finländsk mästare i U18-klassen i sprinten med klassisk teknik i Äänekoski.
Svenlin passerade Alatalo under de alldeles sista centimetrarna och tog guldet med sex hundradelars marginal. När hon korsade mållinjen visste hon inte att hon hann före.
– Jag var så slut att jag bara blev kvar och ligga, men sen ser jag när pappa kommer och ropar ”du vann, Emmi, du vann!”, berättar en sprudlande glad Svenlin till Yle Sporten.
– Det var en helt underbar känsla efter alla de här misslyckade tävlingarna och motgångarna. Det var helt perfekt.
”Varit väldigt jobbigt”
Svenlin hade tidigare tagit en medalj av varje valör i junior-FM individuellt och därtill två stafettguld med Åsarna. Nu var hon ett stort frågetecken på grund av vinterns bekymmer.
– Jag var sjuk hela december och alla tävlingar har gått jättedåligt, vilket varit psykiskt väldigt jobbigt. Så jag hade egentligen skruvat ner förväntningarna ganska lågt inför tävlingen.
I tidskvalet var Svenlin näst snabbast, kvartsfinalen sopade hon undan utan problem och även semifinalen gick som smort. I finalen gick hon ut utan någon utstakad taktik.
– Jag försökte bara hänga med de andra och det gjorde jag bra. Jag vet inte varifrån krafterna kom i den sista backen, säger Svenlin som drog upp en lucka bakåt tillsammans med ledande Alatalo.
– Jag låg bakom Sanni i den sista kurvan före målrakan men valde ytterspåret, kom upp bredvid henne, spurtade för allt vad jag var värd och fick till en målspagat som gav mig guldet.
Missar junior-VM
På grund av hälsoproblemen har Svenlin i vinter inte tävlat på paradsträckan sprint före FM. Hon missade bland annat granskningstävlingarna till junior-VM och fanns inte med då Finlands trupp presenterades.
– Det kändes jättejobbigt. Jag visste ju att jag inte skulle komma med då jag missat granskningen, jag var nog förberedd på det, men det har ändå varit många jobbiga kvällar efter det.
– Men nu har jag accepterat att det gick såhär den här gången – och det här FM-guldet väger nog upp det ganska bra, ler hon.
Axel Aurén fyra
Även IF Femmans Linnea Henriksson skidade final i damernas U20-klass och slutade sexa. I herrarnas motsvarande klass var Niklas Sundström från samma förening femma. Vann gjorde Verneri Suhonen.
I U18-klasserna var IF Åsarnas Axel Aurén vassaste FSS-åkare med en fjärde plats. Guldet bland herrarna gick till Leo Rantahalvari och bland damerna till Tiia Olkkonen.
FM-tävlingarna fortsätter med distanslopp med fri skidteknik på söndag.
Historien har kört över den tryckta telefonkatalogen och det digitala har tagit över. 130 år fick papperskatalogen på sig. Fler människor än vanligt har varit intresserade av att skaffa sig ett exemplar av årets telefonkatalog, just på grund av det är den sista.
Men hur är det, kan 2017-års katalog få något ekonomiskt värde? Nej, säger Christian Olsson som länge drivit ett bokantikvariat i Vasa. Nu skaffar folk katalogen eftersom det är den sista som utkommer, och så länge det finns ett stort antal av katalogerna så kommer de inte att få något ekonomiskt värde. Men han tänker ändå spara ett exemplar av både 2016- och 2017-års kataloger. Christian Olsson påpekar att en telefonkatalog har andra värden än ekonomiska.
- Telefonkatalogen har alltid varit en kunskapskälla på sitt sätt och är intressant ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Där kan den som är intresserad av lokalhistoria se var en biograf eller restaurang har funnits eller på vilka adresser släktingar bott.
Gammal telefonkatalog med telefonnummer från Kvevlax och Malax.Gammal telefonkatalog med telefonnummer från Kvevlax och Malax.Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney1900-talet,antikvariat,kulturhistoria,telefonkataloger
Stort sug efter gamla kataloger
År 1882 utkom Finlands första telefonkataloger i Åbo och Helsingfors och samma år grundades Vasa Telefon. I Vasa utkom troligen den första katalogen i slutet av 1880-talet.
Chistian Olsson äger ett antal kataloger från första delen av 1900-talet och han har också handlat med kataloger från den här tiden. Men de hann aldrig så lång som till hyllorna i hans antikvariat.
- De gick åt så fort de kom in, intresset är så stort. Katalogernas pris varierar. Den dyraste katalogen jag sett var Borgåkatalogen från 1920-talet. Den kostade 250 euro. Vasakatalogerna från 1940-1950-talet är också exempel på eftertraktade kataloger. Om de har alla blad i behåll och är i någorlunda gott skick säljs de för 50 euro styck.
I tiderna gav olika bolag också ut egna telefonkataloger, berättar Christian Olsson. Exempelvis Rundradion gav ut en katalog som var otroligt eftertraktad. Bolaget riktade sig också till riksdagsmän och andra prominenta personer med sina kataloger.
-Det här var ett sätt att kommunicera med sin omgivning och de människor man ville nå ut till. Intressant var också kutymen att ha med titlar i telefonkatalogen, som ingenjör och doktorinna.
Inga stora förändringar i utseende och innehåll
Telefonkatalogen har inte förändrats på något drastiskt sätt under sina år. Den har blivit större till formatet och sidantalet är betydligt större idag, än de cirka tjugo sidor som finns i Christian Olssons exemplar från 1936-1937. Men redan här pryds pärmen av annonser på framsidan: Vasa Radiator fanns på Storalånggatan 36, medan legendariska restaurang Otava annonserar att deras telefonnummer är 2206.
-Jag har använt de här väldigt mycket och det är väldigt roligt. Man kan utläsa många av förändringarna i samhället här.
Tryckeritekniken har påverkat möjligheten att använda bilder i annonser och på pärmarna och på 1960-talet tillkom vägkartorna. Och alla som var med på telefonkioskernas tid minns väl att det var omöjligt att hitta en telefonkatalog där kartorna fanns i behåll. Någon hade alltid behövt kartorna och rivit ut dem.
På telefonkioskernas tid var det omöjligt att hitta en telefonkatalog där kartorna fanns i behåll. Någon hade alltid behövt kartorna och rivit ut dem.
Redan före telefonkatalogerna började utkomma i Vasa utgavs en adressbok. Här hittar man personer dels via efternamn och dels via adressen. Till exempel bodde en Hjördis Källroos på Brändövägen 1 enligt 1969-års adressbok. På Brändövägen 2 fanns Aktiebolaget Sundsgatan 27. Adressboken utkom ännu på 1970-talet.
Telefonnummer i mobilen kan ge problem vid dödsfall
-Katalogen hade sin plats i samhället under 130 år. Ännu på 1980-talet brukade jag varje sommar ta med mig hem några nya Helsingforskataloger, som jag sålde i mitt antikvariat i Vasa. Det var på den tiden det bästa sättet att få tag i kontaktuppgifter till företag i Helsingfors.
Vasakataloger från 2016, 1966-67 och 1936-37.Vasakataloger från 2016, 1966-67 och 1936-37.Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney1900-talet,kulturhistoria,telefonkataloger,Vasa,vasa telefon
Men nu när trådtelefonerna ersatts av mobiltelefoner och kontaktinformation är lättillgängligt i digital form är man inte längre beredd att betala för en tryckt katalog.
-Papperskatalogen upplevs som gammalmodig och dyr och texten har dessutom varit pytteliten i de senaste upplagorna. Man måste ha förstoringsglas för att läsa texten, vilket betyder att telefonkatalogen blir mindre användbar, det är ju pensionärerna som har kvar trådtelefonen.
-Numera har dessutom var och en sin egen telefonkatalog i mobiltelefonen. Det är var och ens privatsak vilka som finns med i katalogen. Men problem kan uppstå när folk avlider och de anhöriga inte känner till koder och lösenord. Då försvinner alla uppgifter som kan vara av vikt för släkten: vem var hens läkare, vilka vänner borde kontaktas för begravningen, vilka banker använde hen och så vidare.
Under papperskatalogens tid har det gått att hitta den här informationen genom understräckningar i telefonkataloger, anteckningar i marginalen och lösa papperslappar. Nu har en era kommit till sitt slut.
Ett omfattande datafel i Trafikverkets system gör att både fjärrtågen och lokaltrafiken i huvudstadsregionen drabbas av förseningar. Förmiddagståget till S:t Petersburg blev också försenat.
Trafiken på ringbanan mellan Helsingfors centrum och flygplatsen torde komma i gång igen under förmiddagen, och fjärrtågen kommer i väg men måste köra saktare än vanligt.
VR uppmanar tågpassagerare att vara förberedda på omläggningar i tågtrafiken hela den här dagen.
Trafiken på ringbanan mellan Helsingfors centrum och flygplatsen torde komma i gång igen under förmiddagen, och fjärrtågen kommer i väg men måste köra saktare än vanligt.
VR uppger att lokaltrafiken i huvudstadsregionen torde återgå till normalschema vid middagstid.
Artikeln kompletterad med info om trafiken på ringbanan och tåget till S:t Petersburg kl .11.35
