Vasa stads bussar ska börja gå på naturgas. Bussarna tankas på onsdagen vid Stormossens gastankningsstation.

Om en dryg månad hoppas Leif Åkers, vd för Stormossens avfallscentral, att bussarna ska kunna gå på gas som producerats lokalt vid Stormossen.

- Gasen produceras av matavfall och slam som kommer hit. Det är bioavfall som man samlar in i hushållen och slam från Påttska reningsverket och från Korsholms reningsverk. Vi rötar det och gör gas. Den gas som Stormossen producerar räcker till ungefär 1000 personbilar, säger Åkers.

Den gas som vasabussarna nu tankar är LNG gas från Borgå. Den räcker för 12 bussar i en månad och efter det ska man alltså övergå till lokalt producerad gas. Under testperioden på en månad vill man se att allt fungerar som det ska.

- Vi får trimma in alla system. Det är mycket säkerhetssystem, det är höga tryck. Vi vill vara 100 procent säkra på att det är säkert att tanka här. Och också att produktionen fungerar. Det är mycket övervakning och automatik som vi testar så att man säkert ska veta att det finns gas här då man kommer hit.

Gas också för privatbilister

Den första bussen har redan anlänt till Stormossen och under dagen ska den tankas med gas. Tanken är att också privatbilister ska kunna börja tanka gas vid Stormossens tankningsställe.

Senast den 13 februari ska privatpersoner kunna tanka vid Stormossen. För närvarande finns den närmsta gastankningsstationen i Jeppo.

Leif Åkers har själv en hybridbil som går på både gas och bensin och han har goda erfarenheter av gas som bränsle.

Tanken rymmer 20 kilogram gas och med en full tank kör han cirka 500 kilometer. När det gäller effekten på bilen märks det enligt Åkers ingen skillnad från en vanlig bensinbil.

- Den kör med gas då det finns gas i tanken och kopplar automatiskt om till bensin när gasen är slut. Man märker ingen skillnad på effekten på motorn oberoende om man kör sakta eller hårt. Det är lika effektivt som med bensin, säger Åkers.

Priset på gas jämfört med bensin är också betydligt förmånligare. Den mängd gas som motsvarar en liter bensin får man för ungefär 97 cent, medan literpriset på bensin rör sig omkring 1,40 just nu.

Gastankningsstationen på Stormossen. Bild: Yle/Malin Hulkki gasmack,Gastank,tankpump,tankstation

Snart vanligare med gasbilar och gastankningsstationer

Än så länge är Leif Åkers gasbil ganska unik i Österbotten men han tror att det småningom blir vanligare med gasbilar. Nu finns det omkring 10 gasbilar i vasatrakten.

- De finns de som bara har väntat på att vi ska börja leverera gas. Det är på kommande om man ser på utvecklingen överlag i Finland.

Än så länge finns de flesta gastanksstationer i södra Finland och kring Tammerfors. Men stora gasbolag i Finland har gått ut med att de ska bygga 35 nya tankställen de närmaste åren.

Tanken är att gastanksstationerna ska spridas runt om i landet så att man ska kunna köra med gas obehindrat. I Vasa kommer man sannolikt att få ett till gastankställe under nästa år.

- Vi har planer på ett tankställe på ABC i Runsor.

Som extra bonus får den som har en gasbil parkera gratis i Vasa på fyra ställen: utanför Övningsskolans gymnasium, framför Styrelsegården, på Storalånggatan och nere i teaterparkeringen. Har man en gasdriven bil kan man få ett parkeringstillstånd från Stormossen.

Vasa stad har bjudit in över hundra toppexperter för olika branscher till ett kickoff-evenemang för Teslas jättefabrik Gigafactory som Vasa ansökt om att få bygga.

- Vi samlar det här nätverket fysiskt på plats för att kunna träffas och samtidigt berätta för alla vad vi håller på med. Vi har många beslutsfattare och ledare inom industrin och näringslivet på plats och vi ser att det blir en bra växelverkan mellan de som deltar i den här kickoffen. Det kommer att ge oss mervärde i processen framåt, konstaterar stadsdirektören Tomas Häyry.

Alla inblandade i projektet kommer att samlas för kickoff torsdagen den 19.1 i Vasa. Ett hundratal experter har bjudits in till evenemanget och målet är att samla in kunskap, idéer och åsikter från sakkunniga på högsta nivå.

En boost för Vasaregionen och Finland

Häyry är väldigt positiv då det gäller Vasas chanser att ro hem det här projektet.

- Ju mer vi går in i det här och tittar på de olika kriterierna och möjligheterna så ser det riktigt bra ut. Vi satsar nog fullt ut här.

- Vi har erfarenhet av att jobba med stora industriella aktörer och vi jobbar på ett dynamiskt sätt som tilltalar aktörerna.

Tomas Häyry Stadsdirektör Tomas Häyry Bild: Yle/Sarah Karjalainen Tomas Häyry,Vasa,Österbotten

- Det kommer i vilket fall som helst att vara en enorm boost för hela Vasaregionen och också för Finland. Det här kommer att sätta oss på en karta ute i världen. Då man tittar på nyetableringar så kommer man att ta i beaktande att det finns ett land uppe i norr där det finns enormt med kunnande och som levererar det som man lovar. Där ser jag att vi har stora möjligheter inför framtiden.

The Killers kommer att fungera som huvudnummer på sommarens Provinssi-festival i Seinäjoki. Det amerikanska rockbandet äntrar scenen på öppningsdagen den 29 juni.

The Killers är kända för sina hittar "Somebody told me", "When you were young" och "Human" och kommer att för första gången uppträda på en festival i Finland.

- Enligt mig är the Killers en perfekt festivalartist. Setlistan består av flera hittar, fart, stora känslor och en ge-allt-attityd på scenen. Vi är förstås stolta och glada över att the Killers första festivalgig i Finland är på Provinssi, säger festivalchefen Sami Rumpunen på Provinssis webbplats.

Nu har också datumen för när artisterna uppträder offentliggjorts. Bland andra the Killers och Die Antwoord uppträder på öppningsdagen, torsdagen den 29 juni. Fredagens stora affischnamn är Ellie Goulding och the Hives, medan In Flames äntrar scenen lördagen den 1 juli.

Festivalprogrammet kommer ännu att uppdateras med flera artister under vintern och våren.

Det kan vara svårt att komma ut i arbetslivet, men vi tar reda på hur du ska göra. Läraren Rebecca Ingves fick en tjänst i Österbotten direkt efter studierna – mycket tack vare vikariat.

Det kan vara ganska svårt att komma ut i arbetslivet när du är klar med dina studier – särskilt om du studerat till lärare och vill jobba i Österbotten. Rebecca Ingves har nu jobbat som lärare i två år och för henne gick jobbsökandet galant, hon fick nämligen anställning direkt efter studierna.

- Det krävs en gnutta tur också för att få jobb. Här i Österbotten finns det få lediga lärartjänster och vikariat, men många färdiga lärare, säger hon.

Det var ett ganska naturligt val av Rebecca att bli lärare. Hon har tidigare jobbat som simlärare och hon har också lett olika gymnastikgrupper, så att lära ut saker för barn var bekant sedan tidigare.

- Jag trivs superbra med mitt jobb och jag skulle aldrig byta bort det.

Ta emot vikariat

Rebecca tror att den som vill ha jobb måste vara väldigt aktiv, och det har hon själv också varit.

- Jag har vikarierat mycket under studietiden och försökt få in foten lite här och där, och jag tror det var det som sedan gav mig jobb, säger hon.

Det är alltså viktigt att tacka ja till vikariat och att visa upp dig på olika skolor. Det har du också nytta av sedan när du väl börjar jobba.

- Det är bra att ha sett olika slags skolor och klasser, du kan ju sedan ta med dig det bästa från alla skolor.

Rebecca säger att det kan vara stor skillnad mellan skolor och att du som vikarie ganska tydligt kan läsa av hurdant klimat det är i lärarrummet och bland eleverna. Det finns så klart också en skillnad mellan stora och små skolor.

Studierna behövs

Rebecca tyckte om sina studier på Peffan (fakulteten för pedagogik vid Åbo Akademi) i Vasa och anser att hon lärde sig mycket.

- Jag fick det pedagogiska tänket som behövs som lärare. När jag studerade kanske jag kunde tycka att en del kurser var onödiga, men nu då jag börjat jobba så har jag insett att jag nog behövde dem.

Motsvarar studierna arbetet?

- Jo det tycker jag nog att de gör. Man behöver nog ha studerat till lärare för att vara en bra lärare. Det finns säkert obehöriga som har lärt sig genom att jobba, men jag tycker att jag haft stor nytta av mina studier – speciellt praktikperioderna där jag lärt mig massor.

Man behöver nog ha studerat till lärare för att vara en bra lärare.

Det finns ändå saker som kunde förbättras, och det är att ta upp allt det där som måste göras utanför klassrummet.

- Som lärare är undervisningen en ganska liten del och det är mycket kring det som man inte lär sig under studierna.

Det handlar bland annat om föräldrakontakt och annat praktiskt. Studierna innehåller mycket teori så Rebecca efterlyser mer diskussioner med sådana som jobbar som lärare.

- De sitter på en enorm kunskap som de gärna delar med sig av bara man frågar, säger hon.

Ett tungt arbete

Det som förvånade Rebecca mest när hon började jobba var arbetsmängden.

- Som lärare vill du vara den bästa lärare du kan vara, och det betyder att du måste planera. Då sitter du flera kvällar med planering och försöker göra det bästa möjliga för eleverna.

Du måste fundera på hur du lär ut olika saker på bästa sätt, och det kräver både tid och krafter.

- Min rektor sa en bra sak häromdagen, och det var att du som lärare ska fundera på om du själv skulle vilja vara en elev i din klass.

När det är tungt handlar det oftast om tidsbrist och att man jobbar mycket.

Rebecca själv är övertygad om att hon skulle vilja vara en elev i sin klass – men då har hon också jobbat väldigt hårt för att få undervisningen så bra som möjligt. Hon tar till exempel ofta med sig jobbet hem och sitter och planerar på kvällarna. Det gör att det tidvis kan vara ganska tungt att vara lärare.

- När det är tungt handlar det oftast om tidsbrist och att man jobbar mycket. Speciellt under de tidsperioder när du håller utvecklingssamtal så ska de planeras samtidigt som undervisningen ska fortsätta som vanligt.

Men du kan så klart själv välja hurdan lärare du vill vara. Vill du bara gå in och öppna boken går det förstås också för sig. Det finns inga regler och bestämmelser för hur intressant du måste vara.

Den allvetande läraren en myt?

Hur mycket måste du då veta som lärare? Kan du smygkolla på nätet eller är kravet att du är en vandrande uppslagsbok? Rebecca berättar att det ganska ofta händer att hon inte vet allt om det ämne hon undervisar.

- Som klasslärare kan du inte ha full koll på alla ämnen och det förstår också eleverna.

En intressant lektion gör dessutom eleverna mer frågvilliga och då kan vilka frågor som helst dyka upp.

- Du kan alltså inte vara helt oförberedd, men jag har flera gånger kollat upp saker på nätet tillsammans med mina elever, när det kommit en fråga jag inte vet svaret på.

Viktigt att bry sig om eleverna

Nu har Rebecca jobbat som lärare i två år och har vanan inne, men första gången hon stod framför sin klass var hon nervös.

- Jag var inte beredd på att 20 elever skulle sitta stilla vid sina bänkar och titta på mig. Men jag kom snabbt in i rollen som lärare eftersom jag ändå haft mycket med barn att göra.

Hur ska du då vara för att vara en bra lärare? Rebecca tycker att det viktigaste är att läraren ser eleverna och bryr sig om dem.

- Det är viktigt att lära känna dem och veta vad varje enskild elev behöver för att lära sig. Du ska finnas där för dem och vara en trygg punkt i deras vardag.

Man ska till exempel inte vara vän med sina elever på sociala medier.

En lärare ska ändå inte vara elevens kompis, tycker Rebecca.

- Man ska till exempel inte vara vän med sina elever på sociala medier. Jag tycker inte de behöver veta allt jag gör, för jag är ju ändå deras lärare. Man behöver ha lite distans.

Kan man ha favoritelever?

- Nej absolut inte.

Är det svårt att inte ha favoriter?

- Nej det tycker jag inte. Du lär känna alla elever och alla har något gott i sig och alla har kanske också något man måste jobba med.

Serien ”Mitt första jobb”

X3M tar reda på hur du kommer ut i arbetslivet och om studierna motsvarar yrket. Finns det fler yrken du är nyfiken på eller vill du berätta om hur du fick jobb? Kommentera gärna!

Efter en skadepräglad säsong sadlade Vasabördiga Sanna Nygård om i höst då flyttlasset bar till Stockholm. Nu har Nygård hittat en ny tränare – ingen annan än Oscar Gidewall.

Gidewall har tidigare tränat den svenske topplängdhopparen Michel Tornéus. Längdstjärnan flyttade ändå till varmare breddgrader, närmare sagt Florida, då han ansåg att samarbetet med Gidewall nått sin topp.

Nu hopppas Nygård på att hitta formen i tid till inomhussäsongen – och än så länge ser det lovande ut.

– Allt har fungerat bra. Träningen är ganska långt den samma som den tidigare varit, och inte lönar det sig för en 28-åring att ändra på konceptet allt för mycket, berättar Nygård i ett pressmeddelande från friidrottsförbundet.

Michel Tornéus tog EM-silver i Amsterdam. Michel Tornéus under friidrotts-EM 2016. Bild: Koen Van Weel / EPA / All Over Press Michel Tornéus

Tidigare jobbade Nygård med Jens Wallin i Vasa. Någon större dramatik bakom tränarbytet finns det ändå inte.

– Jag har bott i Vasa hela mitt liv. I höstas flyttade jag till Stockholm då min pojkvän fick jobb där. Jag kände Jasmin Sabiri från tidigare och kom med i Gidewalls träningsgrupp den vägen, berättar Nygård.

Hinderlöparen Sandra Eriksson hör också till Gidewalls träningsgrupp och Nygård berättar om en lättsam Sverigekamp under träningspassen.

– Det skämtar vi ganska mycket om, hur det råkat sig att finländare och svenskar tränar tillsammans. Andan är superb, menar hon.

För Nygård är målet att ta sig till inomhus-EM i Belgrad. I tresteg ligger kvalgränsen på 13,75. Säsongen inleds i Botnia-hallen i början av februari, meddelar förbundet.

Jakobstadsregionens politiker får avgöra om man ska gå vidare med planerna på en bolagisering av vården. Social- och hälsovårdsnämnden i Jakobstad skickar frågan på utlåtande tilll fyra fullmäktigeförsamlingar.

Förslaget till social- och hälsovårdsnämnden var att man inte bildar något sambolag med en privat aktör, men efter diskussion i nämnden ändrades förslaget till att man vill höra vad kommunerna egentligen vill göra.

Nykarlebys ståndpunkt är klar sedan tidigare. Staden deltar inte i en bolagisering av vården i Jakobstadsregionen. Nu återstår att se vad man säger i Jakobstad, Pedersöre och Larsmo.

Konsulten KPMG har i sin utredning rekommenderat att kommunerna avstår från att sälja ut vården. Sambolagsmodellen innehåller för omfattande risker enligt KPMG.

Social- och hälsovårdsnämndens ordförande Marcus Suojoki (SFP) delar den uppfattningen.

- Jag ser inte vad vi vinner på en bolagisering.

Marcus Suojoki och Pia-Maria Sjöström Marcus Suojoki och Pia-Maria Sjöström Bild: YLE/Patrik Enlund Jakobstad,marcus suojoki,pia-maria sjöström,Österbotten

"Tiden är för knapp"

Också tf social- och hälsovårdsdirektör Pia-Maria Sjöström avrådde nämnden på tisdagens möte från att gå in för en omfattande utläggning av verksamheten.

Till den del det ligger i regionens intresse kan enstaka delar privatiseras skrev Sjöström i sin beredning till nämnden.

Marcus Suojoki säger för sin del att tiden är för knapp. Det nya bolaget skulle hinna verka i bara ett år innan landskapet tar över 2019, och vad som sker därefter är högst oklart.

I samma veva som nämnden nu begär in utlåtanden vill man också att kommunerna anger prioriteringar för hur de vill ha den framtida social- och hälsovården i samarbetsområdet.

Nämnden tar upp frågan på nytt den 21 februari.

I december skickade världsarvsdelegationen ut ett utkast på utlåtanderunda gällande åtgärdsprogrammet för Kvarkens skärgård. Nu har Korsholms kommunstyrelse tagit ställning till utkastet och påpekar vissa brister i den.

- Vi noterade att strategin är ganska diffus när det gäller målsättningar för perioden som sträcker sig ända fram till år 2025. Vi önskar att man kan vara mer konkret och lägga upp lite tydigare mål för vilken nivå man vill ha, konstaterar styrelseordförande Mikael Luther (SFP).

Världsarvsvägen hjärteprojekt

Det som styrelsen framförallt vill ha tydligare riktlinjer på är den väg som skulle binda Björköby med Vallgrundlandet, så att man skulle få en ringväg i skärgården, en så kallad världsarvsväg.

- Det här skulle underlätta trafiken, speciellt för turister som vill se en större del av skärgården. De skulle då kunna köra en sådan här ringväg och se mycket mera än om de måste köra av och an. Vi vill att den här världsarvsvägen skulle vara förverkligad 2025 och vi vill i strategin se tydligare målsättningar på hur man får det här gjort, säger Luther.

Michael Luther (SFP) Michael Luther Bild: Yle/Amanda Bieber luther,medlem i hjärtgruppen,michael luther,vasa,vasa hjärtkirurgi,österbotten

Tillägg till programmet

Själva åtgärdsprogrammet är väldigt omfattande med en massa åtgärder men enligt kommunstyrelsen har man inte tillräckligt tydligt prioriterat vilka åtgärder som är stora, vilka som är små och vilka som är de viktigaste.

- Vi önskar att man skulle lägga mer energi på att lägga dem i viktighetsordning och vad man bör göra, säger Luther.

Dessutom vill styrelsen lägga till några åtgärder i programmet. Kommunen vill till exempel utveckla kommunens gästhamn i Replot och fiskehamnen i Klobbskat samt skapa plats för husbilar att parkera i Björköby och Klobbskat.

Valmansföreningen Pro Kronoby kommer troligtvis att ställa upp kandidater på egen lista i kommunalvalet. Det är en folkrörelse, säger Carl-Johan Enroth (SFP i Nedervetil). Enroth är talesman för projektet med en valmansförening.

Det blir första gången en valmansförening ställer upp i kommunala val i Kronoby om den blir verklighet. Valmansföreningen skall samla människor från olika partier.

Landskapsfrågan är avgörande för Pro Kronoby

Pro Kronoby engagerar politiker, främst från Svenska folkpartiet (SFP). Vid några tillfällen har Pro Kronoby ordnat möten i Kronoby där temat är landskapstillhörigheten, Österbotten eller byte till Mellersta Österbotten. Social-och hälsovården är en fråga som intimt är sammankopplad med landskapstillhörigheten.

- Jag tror att valmansföreningen blir av, jag har bara inte hunnit skriva och publicera texten. Vi har nästan 20 namn klara av de 40 som får ingå på listan, 30 kandidater borde vi lätt få ihop. Det kan komma en del på sladden som vi egentligen inte vill ha, säger Enroth.

Centerpolitiker också med

Peter Albäck (C) som själv inte ställer upp längre i valetsäger att Centern i Kronoby är med på det här tåget och kan få sju till åtta namn på listan.

Enligt Enroth är det hugget som stucket om någon från Kristdemokraterna (KD) går med. Mats Stenbäck, fullmäktigeledamot för KD hade i varje fall inte ännu på onsdagen hört talas om någon valmansförening som hans parti skulle gå med i inför valet.

Marina Furubacka (SDP) säger att varken hon eller någon av de tre socialdemokratiska ledamöterna i fullmäktige ställer upp i valet men att hon personligen tycker att en valmansförening är en intressant företeelse.

Mindra glada miner i SFP

De flesta aktivister kring Pro Kronoby-folkrörelsen, som Carl-Johan Enroth vill kalla den, är medlemmar i Svenska folkpartiet. I det lägret är ser man inte med blida ögon på det som håller på och ske, även om det är fritt fram att bilda en valmansförening.

- Ärligt sagt har de sysslat med det här i det mörka, vi andra trogna sfp:are har inte vetat nånting. Deras enda målsättning är att byta landskap, det är agendan till hundra procent, säger fullmäktigeordförande Hans-Erik Lindgren (SFP).

Redan om en vecka startar namninsamlingen för ett medborgarinitiativ för en omfattande jour på Vasa centralsjukhus. Deltagarna i den så kallade 12+1- gruppen var överens om att det inte kommer att bli några problem att få de 50 000 namn som behövs.

- Det här har länge varit under planering och det känns som ett naturligt nästa steg. Det finns många som känner sig orättvist behandlade och man vill ta ställning och säga ifrån på skarpen, säger Tehys huvudförtroendeman Kim Berg som ledde mötet med politiker och andra engagerade som jobbade för alternativet med 12+1 sjukhus.

- Men vi fortsätter samtidigt på att fundera på vad valfriheten i vårdreformen kommer att innebära. Något som kan komma att bli en ännu större fråga än den om omfattande jour, säger Berg. Det här är ett maraton, tillägger Berg.

Ett medborgarinitiativ måste samla in minst 50 000 underskrifter inom loppet av ett halvår för att riksdagen ska behandla initiativet.

Auvo Rauhala, Hans Frantz, Stig Svens, Kim Berg och Jukka Kentala. Auvo Rauhala, Hans Frantz, Stig Svens, Kim Berg och Jukka Kentala planerar medborgarinitiativ. Bild: Yle/Kati Enkvist. auvo rauhala,berg,frantz,hans frantz,jukka kentala,kentala,kim berg,Rauhala,stig svens,Svenska Teatern

Hans Frantz, (SFP), styrelseordförande för Vasa sjukvårdsdistrikt, fick uppgiften att tillsammans med sjukhusets jurist skriva medborgarinitiativets text.

- Vi kommer att inkludera delar från presidentens viljeyttring men också lägga till egna formuleringar, och det är det som jag ska fundera på. Troligtvis kommer vi att skriva att vi upplever att det har skett en oförrätt och att man har förfarit fel gentemot Österbotten jämfört med andra landskap, säger Frantz.

Hur stor påverkan kommer medborgarinitiativet att ha?

- Det vet man förstås inte. Men vi anser att det här är en viktig del av helheten och att medborgarinitiativet behövs, säger Berg.

- Om man bara har möjlighet ska man skriva på medborgarinitiativet elekttoniskt. Med det kommer givetvis också att finnas fysiska listor ute i kommunerna, säger Berg.

På mötet deltog bland annat Göran Honga, Auvo Rauhala och Jukka Kentala.

Efter fem förluster i rad blev det full pott för Vasa Sport som besegrade HIFK på bortais. Nyförvärvet Veini Vehviläinen släppte in bara ett mål i sin debut för Vasalaget.

Veini Vehviläinen som vaktade juniorlejonens mål i VM gjorde sin första match mellan Sportstolparna efter att ha lånats ut från JYP.

Vehviläinen som räddade 21 skott valdes till matchens bästa spelare då gästerna vann med 3–1.

Sport inledde målskyttet i den andra perioden då Aleksi Ainali och Ville Viitaluoma förde Sport upp i en 2–0-ledning. Efter pausen reducerade HIFK genom Miro Heiskanen men närmare än så kom hemmalaget inte.

Otto Honkaheimo satte ännu 3–1 i tom bur och Sport åkte hem med tre poäng i bagaget. Det här var lagets andra seger på sju matcher det här året.

Resultat:

HIFK - Sport 1-3 (0-0,0-2,1-1)

JYP - Pelicans 4-0 (0-0,3-0,1-0)

KooKoo - Jukurit 1-3 (1-0,0-1,0-2)

Tappara - HPK 4-0 (0-0,2-0,2-0)

Ässät - Ilves 4-2 (0-0,0-2,4-0)

Tjänstemännen höll infomöte för Karlebyföräldrarna om hur undervisningen och skolnätet ska se ut i framtiden. Men Anette Hagström-Penttilä och många föräldrar med henne ställer sig tvivlande till de utredningar som ligger till grund för att stänga byskolorna.

Stadsdirektör Stina Mattila, skoldirektör Per-Olof Nyström, byggnadschef Olli Karikko och ekonomichef Kim Salo mötte vårdnadshavarna i stadshuset på onsdagkväll. Tjänstemännen lyfte framför allt upp ekonomin som orsak till varför man vill stänga skolornai Vittsar och Rödsö säger Annette Hagström-Penttilä.<br />

Kritiska till beräkningar

Men många föräldrar anser att inbesparingarna inte blir så stora som de utmålats.

- De ekonomiska beräkningarna håller inte och elevprognoserna för byskolorna är felaktiga. De svenska skolorna varje år får 25 procent fler elever än man beräknat. Det här är inte enbart en fråga om ekonomi, centraliseringen blivit något av en ideologi för tjänstemännen, säger Anette Hagström-Penttilä.

Föräldern Camilla Wikman är inne på samma linje.

- Det ger nog en bild av att man vill centralisera. Man tog också fram att man vill modernisera och att alla skall kunna anpassa verksamheten till den nya läroplanen. Varför skulle man inte kunna gå enligt den nya läroplanen också i mindre skolor? Det resonemanget köper jag inte, säger Wikman.

Hagström-Penttilä säger att tjänstemännen också medgav att kostnaderna för skolorna i Karleby ligger under landets medelnivå.

Byskolorna förenar

Efter tjänstemännens anföranden hade föräldrarna möjlighet att diskutera och ställa frågor. Hagström-Penttilä säger att viljan att behålla byskolorna förenar och både föräldrarnas och rektorernas talturer till förmån för skolorna fick applåder.

- Stämningen blev riktigt stark. Det är rörande att märka hur föräldrarna har sitt hjärta med i denna fråga, säger Hagström-Penttilä.

Finns flera möjligheter

Hagström-Penttilä kände ändå en besvikelse efter onsdagens möte. Hon upplever inte att föräldrarna får något gehör för sina alternativa förslag. Man kunde exempelvis föra över Kyrkbackens elever till Chydenius skola.

- Det finns alla möjligheter att lägga detta pussel utan att stänga byskolorna. Vi har dessutom stora förändringar på gång, bland annat vad det gäller Soite. Nu vore det läge för en time out, säger Hagström- Penttilä.

Glömmer det viktigaste

Camilla Wikman säger att man glömt bort det allra viktigaste när man diskuterar byskolornas vara eller icke vara.

- Jag saknar en diskussion om det mest väsentliga, barnen och eleverna. Ingen för fram dem i det hela, säger Wikman.

Wikman säger att centralisering kan bli en dyrköpt affär i framtiden.

- Vad får vi betala i framtiden för att vi ska centralisera skolorna och ha stora enheter? Det är lättare att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna, säger Wikman.

TF- Products fick inte bygga kokeri för pälsdjurskroppar i Kållby. Nu siktar man in sig på Ytteresse istället. Men inte heller där verkar projektet gå helt smärtfritt. Främst är det trafikarrangemangen som oroar.

I Kållby blev det stopp för det kokeri för pälsdjurskroppar som TF- Products ville bygga sedan grannarna hade besvärat sig mot anläggningen och var rädda för luktproblem.

Inte heller i Ytteresse var man glad vid informationen på onsdag. Men där var det trafikfrågan som väckte debatt.

Vägfrågan oroar

25 personer deltog vid informationen som TF- Products höll på Torp Frys kontor för Ytteresseborna på onsdagskväll.

- Själva tekniken för anläggningen sa ingen något emot. Det var vägfrågan som väckte diskussion, säger Henrik Lassfolk som deltog i mötet.

TF- Products vill nu bygga kokeriet intill företagets pälsfarm i Ytteresse, två kilometer in på Brännbackavägen. Man vill att anläggningen skall vara klar till höstens pälsningssäsong.

- Ingen hurrar väl över att man vill bygga en sådan anläggning. Men om man förverkligar kokeriet kommer det att kräva en hel del åtgärder vad det gäller vägen, säger Matts Samulin som är ordförande för väglaget.

Smal skogsväg

Brännbackavägen är en skogsbilväg byggd i slutet av 60-talet för att ta sig till odlingsmarker. Det är en smal väg som är både krokig och guppig och som bara blivit grundförbättrad en enda gång säger Samulin. Stora fordon ryms inte att mötas.

Den planerade kapaciteten för kokeriet är 22 000 ton pälsdjurskroppar och slaktavfall. Allt ska fraktas dit längs Brännbackavägen och man har inte planerat att bygga lagringsutrymmen vid kokeriet.

- Det innebär 550 långtradarlass, eller drygt 1000 lastbilslass och anläggningen ska vara i gång dygnet runt. Det blir mycket trafik och som vägen är nu skulle man köra sönder den på ett par veckor i menförestider, säger Samulin.

Trafik dygnet runt

Man planerar att ha igång anläggningen mellan den 15 november och den 15 januari under pälsningssäsongen.

- Men man skulle också att ta emot slaktavfall, och det uppkommer året runt. Jag har svårt att se att man inte skulle vilja ha igång en så dyr anläggning året runt. Så kanske blir det trafik dygnet runt, året om, säger Samulin.

Även infarten från Åsbackavägen till Brännbackavägen skapar problem säger Samulin.

- Infarten finns bakom ett backkrön och den måste åtgärdas för att bli trafiksäker, säger Matts Samulin.

Orolig för barnen

Samulin som bor på andra sidan Åsbackavägen oroar sig också för sina barns säkerhet.

- Jag funderar nog över om jag vågar låta mina cykla ditåt i framtiden om kokeriet blir verklighet, säger Samulin.

Samulin säger att man är positiv till utveckling i Ytteresse, men den här typen av anläggning väcker tvekan. Hur det blir med eventuella luktproblem kan man inte heller vara helt säker på anser Samulin.

- Jag vet ju hur en lastbil med djurkroppar luktar. Säkert kommer man att göra allt man kan, men det finns inga garantier, säger Samulin.

Pidroappen, som Närpesborna Tommy Westlin och Antti Nordberg lanserade förra året, har visat sig vara en hit. Användarantalet ökar och speciellt ungdomar har tagit spelet till sig.

De allra flesta österbottningar har säkert kommit i kontakt med kortspelet pidro någon gång under sin livstid. Ett enkelt och trevligt sällskapsspel där man spelar parvis och försöker komma upp till 62 poäng.

Tommy Westlin och Antti Nordberg har vuxit upp med spelet och därför är det inte så konstigt att de började arbeta på en pidroapplikation tillsammans.

- Vi är båda pidrointresserade och den här idén har funnits i flera år. Vi har sett att det elva år gamla Windows-baserade programmet har varit ett fungerande koncept. Så vi tog tillfället i akt, säger Westlin.

Bild på applikationen. En mobiltelefon ligger på ett bord och mobilapplikationen pidro har öppnats på telefonen. Bild: Yle/Juho Karlsson applikationer,mobilapplikation,Mobiltelefoner och -apparater,Pidro

Problemkantad vardag men intresset ökar

På nätet fanns alltså från förut redan ett pidrospel, som Westlin och Nordberg köpte upp och började utveckla en ny version som samtidigt skulle ges ut som app. I september förra året släpptes den första versionen men allt har inte gått riktigt smärtfritt.

- När vi släppte ut den till publiken så fick vi lite problem med belastning, men sedan har vi bara ökat och ökat och vi har haft en stor supportgrupp på Facebook och de har hjälpt oss att testa och skicka in problem och felrapporteringar. Sakta men säkert går det framåt, vi är inte hundraprocentiga ännu idag, men vi får bra feedback från personer, så det ser riktigt bra ut, konstaterar Westlin.

Intresset för applikationen har ökat hela tiden och Westlin och Nordberg uppskattar att omkring 4 000 personer har laddat ner appen. Utöver det finns det även de som spelar via nätversionen.

- Bland ungdomar trodde jag inte att det skulle explodera så här på en gång. Vi visste att det fanns potential för det, många har efterlyst just en sådan här app, säger Nordgren.

Vill bevara det finlandssvenska kulturarvet

Än så länge är appen gratis och helt reklamfri. Det är också så som Närpeskillarna vill hålla det i framtiden.

De försöker få allt att gå ihop med stödpengar och sponsorer och de har bland annat ansökt om pengar från Kulturfonden för att kunna vidareutveckla applikationen.

- Meningen är först att få det att finansiera sig själv med hjälp av stöd. Visst kan vi leka med tanken att det sprider sig och vi får fler att spela pidro. Vi har ju sett hur stort bridgecommunityn i världen är idag, så om man tänker att man får hundratusentals eller miljontals kunder, så kan man ju tänka på reklamintäkter och liknande, säger Westlin och fortsätter.

- Men just nu är det inte vinstbringande utan det är bara kul att testa våra egna kunskaper och bygga något som är väldigt komplext och avancerat och samtidigt bevara den finlandssvenska kulturen.

Stark framtidstro

Tanken är ändå att föra spelet vidare till utlandet och redan nu finns det spelare runt om i världen som spelar pidro via applikationen.

- Vi gör nog ett seriöst försök, men blir det någon gång så stort, så tror jag vi kör skilt för österbottningar och utlänningar med utländska servrar. Men som Tommy sa så är det inte prioritering ett. Vi ska först ha det att fungera för våra kära österbottningar och alla andra pidroentusiaster så får vi se hur det blir sedan, säger Nordberg.

- När jag jobbade i Thailand, så visade jag pidro åt killarna där. Ännu idag vet jag att de spelar pidro nästan dagligen. Via pidrochatten har jag också träffat många som är från Portugal, Sydamerika, USA och de har egna communityn i städerna där de träffas och spelar pidro. Vi vill väldigt gärna hitta de här communityna. Jag tror starkt på appen i framtiden, först fokuserar vi på att bygga den perfekt och stabil och sedan ska vi bara försöka sprida budskapet, konstaterar Westlin.

Kan pidroappen bli det nya Angry Birds?

- Kanske inte som Angry Birds. Jag tror inte kortspel har riktigt samma genomslag, men om man tänker på att folk som kommer in och spelar är återkommande och man ser att det hela tiden växer, så det är ju ett tecken på att det fungerar och man blir ju aldrig trött på att spela pidro, avslutar Westlin.

Vasabladet gör så gott resultat att man kan göra något ovanligt: Sänka priset på en årsprenumeration.

Vasabladet sänker priset på en årsprenumeration med 24 euro.

Orsaken till prissänkningen är att kostnaderna blivit lägre och att Vasabladet gjort ett bra resultat.

- Vi har lyckats med våra satsningar och så har vi trogna läsare, så ett stort tack till dem, förklarar Vasabladets vd Svante Wahlbeck orsakerna till det goda resultatet.

Enligt Wahlbeck är det hårt arbete som ligger bakom den ovanliga prissänkningen.

- Meningen är att vi ska försöka erbjuda vår produkt till ett så förmånligt pris som vi bara kan. Vi jobbar stenhårt med att sänka kostnaderna men framförallt upprätthålla upplagan. Det är ju upplagan som är absolut mest avgörande för priset.

Hoppas få tillbaka förlorade prenumeranter

Tidigare har man betalat 372 euro för en årsprenumeration, det nya priset är 348 euro. Priset gäller om man tecknar sin prenumeration elektroniskt.

Wahlbeck påpekar att det här inte är någon kampanj för att locka mera prenumeranter utan priset kommer att stå kvar.

- Vi har många kampanjer där vi säljer med rabatt, men det här är ett bestående pris på ett helt nytt prenumerationspaket.

- Jag hoppas att det här kommer att hjälpa oss att behålla de prenumeranter vi har och så hoppas jag att det kan locka tillbaka en del av dem som har slutat prenumerera uttryckligen för att de tyckt att tidningen är för dyr.

Över hundra inbjudna gäster dök upp på Domus Bothnica i Vasa för att diskutera Vasas och Finlands möjligheter till Teslas batterifabrik. Jag vet att ni inte är här bara utav artighet, sa stadsdirektör Tomas Häyry i sitt öppningsanförande.

Bland gästerna finns till exempel Wärtsiläs vd Jaakko Eskola och Anne Jalkala från Fortum.

Vasa är en av de orter som tävlar om att få elbilstillverkaren Teslas batterifabrik.

Det är på allvar

Och Tomas Häyry är, som han varit ända från början, optimistisk vad gäller Vasas och Finlands chanser.

- De här människorna ser det här som en affärsmöjlighet. De vill höra vad det är vi håller på med och hur de kan vara med, säger Häyry.

Känns det som att de tar projektet på allvar?

- De gör det verkligen och det känns väldigt bra. Det här är något som hela Finland vill vara med på.

Tomas Häyry Vasas stadsdirektör Tomas Häyry under kick off-evenemanget för Gigafactory. Bild: Yle/Joni Kyheröinen tomas häyry,Tomas Häyry,Vasa

Häyry hoppas att dagen ska leda till ett stärkt nätverk kring planerna på att locka Teslas fabrik till Vasatrakten.

Vasa i täten

Nu har Häyry och övriga haft en tid på sig att kolla in konkurrenterna.

Är Vasa och Finland före eller efter?

- Förvånansvärt nog skulle jag hävda att vi ligger i täten. Det ser ut som att vi är med i tätstriden, säger Häyry.

Enligt Häyry har en tidning i Nederländerna listat Vasaregionen som den största utmanaren.

Om det inte blir någon fabrik, har allt detta då varit i onödan?

- Vi sätter Vasaregionen på den globala kartan. Alla stora aktörer inom den här branschen tittar nu på var de ska placera sin produktion i framtiden, säger Häyry.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten skickar den här veckan ut en postenkät om fritidsfisket i Kyro älv. NTM-centralen utreder effekterna av vattendragsarbetet i Kyro älv på fisket och fiskfångsterna i älven år 2016.

NTM-centralen vill veta vilka fiskeredskap som har använts och vilka fångster man gjort. Utredningen gäller Kyro älvs huvudfåra nedströms från Kurikka och älvens mynningsområde.

Dessutom frågas det om aspekter som stör fisket och svarspersonernas uppfattning om förändringar i fiskbestånden.

NTM-centralen har utrett fritidsfisket i Kyro älv flera gånger tidigare, senast år 2012. Då fiskades största delen av fångsterna i älvområdet med drag och metspö och i mynningsområdet med nät.

De vanligaste fångstarterna var abborre och gädda. Dålig vattenkvalitet störde fisket både i mynningsområdet och i älvområdet.

Enkäten skickas till 3 100 hushåll. Mottagarnas adressuppgifter kommer från Befolkningsregistercentralen.

Bildningsnämnden i Jakobstad vill att Språkbadsskolan Ristikari också ska inrymma språkbadande femåringar. Man vill också skapa ett stordagis i gamla BI-fastigheten.

Bildningsnämnden vill bygga ett daghem för språkbadsbarnen i samband med renoveringen av Ristikari. Alternativet hade varit att de får plats i en tillbyggnad till BI-fastigheten.

- Det här är pedagogiskt sett den bästa lösningen och ger också personalsynergier, säger bildningsdirektör Jan Levander om att placera femåringarna med det övriga språkbadet.

I rumsplaneringen för Ristikaari har man reserverat 450 kvadratmeter för 5-åringarna.

Går vidare med stordagis

Man vill också gå vidare med ett stordagis i BI-fastigheten. Stordagiset skulle ha 10 avdelningar och rymma maximalt 240 barn.

- De små daghemmen i centrum skulle stängas. De är i dålig kondition och dyra i drift, säger Levander.

Många små utspridda avdelningar gör det också svårt att få ihop ekvationen när personalen blir sjuk.

- Ett större dagis skulle ha lägre driftskostnader och det skulle vara lättare att flytta personal inom dagiset. Och läget är mycket bra och tomten är stor, det här är värt att satsa på, säger Levander.

10 avdelningar räcker

Nämnden vill ändå inte att man bygger till BI-fastigheten för ytterligare två-tre grupper.

- Tio avdelningar räcker. Det är stort nog för våra behov, säger Levander.

Enligt arkitektskisserna skulle stordagiset få flera entréer och avdelningarna skulle få egna gårdar.

Mindre tryck på Marjala

Om man bygger om BI enligt nämndens förslag skulle även situationen i Marjala daghem underlättas. Marjala är i dag stadens största daghem och både trångbott och dåligt i skick.

Till BI-dagiset kunde man flytta över barn som nu går i Marjala.

Kostnaderna för ett stordagis i BI uppgår till mellan 5 och 6 miljoner euro.

- Det blir knappast billigare att renovera de andra daghemmen runt om i stan, säger Levander.

Stadsfullmäktige kommer att behandla ärendet i februari.

Bildningsnämnden i Korsholm ansåg under sitt möte på onsdagskvällen att kommunen inte just nu har råd att införa mellanmål i skolorna.

En grupp fullmäktigeledamöter med Samuel Broman (SFP) i spetsen hade lämnat in en motion om att mellanmål skulle införas för eleverna i högstadiet och för de elever i årskurs 1-6 som har långa skoldagar.

- I Smedsby-Böle skola har vi ju sådan utrymmesbrist att det finns elever som äter lunch redan strax efter tio på förmiddagen och efter det har de många timmar kvar av skoldagen, det är för lång tid utan något att äta när det handlar om växande barn, säger Samuel Broman.

Samuel Broman är fullmäktigeledamot för SFP i Korsholm. Samuel Broman Bild: Yle/Sofi Nordmyr broman,samuel broman

De pengarna finns inte i budgeten för innevarande år, konstaterar bildningsnämnden.

Nytt försök inför nästa år

Men Samuel Broman tänker föra saken vidare och kämpa för att pengarna hittas senast när det blir dags att slå fast en budget för 2018.

- Man kan tycka att det är en liten sak, men jag har själv barn och tycker att kommunen under de senaste åren har glömt bort barns och ungas situation. Jag vill se mycket mer fokus på kommunens unga, säger Broman.

Enligt Broman behöver man inte heller vara så rigid i beredningen av frågan.

- Nu talar man bara om att pengar saknas i budgeten, men det finns kanske andra sätt att ordna mellanmål i skolorna. Det finns kommuner med sämre ekonomi som har lyckats organisera det här.

”Ni får ursäkta mig, jag är lite stel”, flinar Ebbot Lundberg där han står under en discokula i Åbo i sin kännspaka tunika, "men jag spelade tennis med min 85-åriga pappa."

Att äldre och yngre människor gör saker tillsammans är en fin sak.

Efter jätteframgångarna med The Soundtrack of Our Lives har Ebbot deltagit i det populära tv-programmet Så mycket bättre och bildat band tillsammans med fem killar som ser ut att precis ha gått ut gymnasiet.

Ebbot inleder sin finlandsturné på ett Dynamo i Åbo som är lite onsdagsglest, drar av några låtar från albumet The Ages To Come. Håret hänger i ögonen. Låtarna är bra och singeln To be continued med texten “Here I am again, It´s a story that will never end” klingar melankoliskt och vackert men konserten skall bli så mycket bättre än så.

Det tar lite tid innan Ebbot och The Indigo Children som egentligen är bandet Side Effects kommer igång. Visuellt är det läckert, Ebbot trängs enorm och förkunnande på den lilla scenen tillsammans med musikerna som alla, marionettlikt, bär militärkappor.

The Indigo Children är ett new age-begrepp för barn med extraordinära egenskaper och det passar bra då ett överskridande, transcendent, 60-talsstråk för det mesta finns med i Ebbots musik. Indiefrisyrerna och kostymerna ger ett medvetet kusligt intryck.

Gitarrist och sångare på scen. Bild: Sebastian Bergholm/Yle Ebbot Lundberg

Evig återkomst/Rock n´ roll will never die

Melankolin i musiken samarbetar fint med texter om att komma återkomma och lära sig av livet, om att kunna förändra sig. Jag tänker att bandet lägger fram en vacker och cyklisk livssyn som man gott kunde göra till sin egen – det är aldrig försent att ändra sina vanor.

Ebbots karriär är lång och framgångsrik. Redan på 1980-talet ledde han det röjiga och garagerocksoundande Union Carbide Production och senare alltså The Soundtracks of Our Lives som spelat i Finland otaliga gånger. Musiken har också förekommit i amerikanska tv-serier och på topplistor.

Återkomsten handlar här också om att på sätt och vis börja från början, stiga ner på en mindre scen en vardagskväll, antagligen av passion till musiken.

Omm och tinner

Ungefär i mitten av konserten börjar det hända saker, bandet får feeling. Ebbot Lundbergs röst är nämligen något alldeles speciellt – den växlar mellan mörker och ljus, mellan sammet och sandpapper, mellan yta och ett enormt djup. I ett enda skede av konserten släpper han ett uråldrigt, nästan buddhistiskt, omm-aktigt läte ur strupen som får mig att skälva.

Här möts buddism, min fantasi om mongoliska krigare som strupsjunger, källarrockare, tidsepoker som dör och föds. Men människan är alltid densamma.

The indigo children Bas och gitarrspel på scen Bild: Sebastian Bergholm/Yle Indigo Children

Primetime gjorde han en fantastisk tolkning där han sjöng fraserna "Är du rädd för ditt eget barn, lilla mamma/tinnertrasan vandrar mellan husen/vaktbolagen kommer snart" – de som har betalt för att jaga förortsungar.

Jag minns då jag bodde i Göteborg och satt i en kompis lilla etta och han plockade fram en vinyl av Nationalteatern och just spelade Barn av vårt tid, hur bra den lät. Det fascinerar mig att den låten också kan få rollen av veckoslutsunderhållning, men jag tänker att Ebbots charm ligger i balansen mellan förkunnare, hans råhet och vänlighet.

Ibland plockar han upp ett munspel och spelar lite. Jag gillar inte Muminjämförelser, som sällan gör annat än skapar en känsla av igenkännande, men jag kan inte hjälpa att jag kommer att tänka på Snusmumriken och hans oberoende livsinställning.

Musik att leva till

På det nya albumet gömmer sig en mängd fina låtar, och i synnerhet Backdrop people är en sådan som får mig att tänka på nätter som aldrig vill ta slut, vänskap som känns evig, ja – en låt man vill att skall komma in i ens liv i en situation som verkligen betyder något och man kan återkomma till i sina minnen.

Den påminner också om min stora soundtracksfavorit, Instant repeater 99, som de dessutom spelade på Allsång på skansen. Nå, Åbo är inte Skansen så den spelar Ebbot inte men nog Mantra slider och The Passover, vilket får publiken att spricka upp i leenden.

Band på scen Bild: Sebastian Bergholm/Yle Ebbot Lundberg

Jim Morrisson skulle heller inte ha haft något att klaga på tolkningen och det är absolut värt att välja att lägga sin kväll på en spelning med bandet.

Ebbot Lundberg & The indigo children spelar i Tammerfors den 19.1, i Helsingfors den 20.1 och i Vasa den 21.1.

Om du känner att du hamnat i en utmanande livssituation som du inte klarar av på egen hand kan Österbottens kriscenter vara ett ställe du kan vända dig till. Anne Salovaara- Kero som är chef för centret vill att det ska vara låg tröskel att ta kontakt om man känner att man behöver hjälp.

- Det behövs ingen diagnos, det behövs ingen remiss. Tröskeln ska vara låg. Det kan röra sig om allt från ensamhet eller mobbning till att man kanske har blivit uppsagd från jobbet. Det kan vara familjerelaterade relationsproblem och sedan förstås möten med döden och sjukdomar.

Salovaara-Kero betonar att det inte är Kriscentret som definierar vad en kris är utan det är upp till var och en att bedöma när man behöver någon att prata med.

Kriscentret erbjuder inte terapi men man kan boka in professionella samtal hos krisarbetare upp till fem-sex gånger.

- För många räcker det att man får komma och prata och få hjälp och efter det kan man stå på egna ben. Den som behöver mera hjälp hjälper vi vidare.

Ger snabbt hjälp

Kriscentret utbildar också volontärer som kan fortsätta vara ett extra stöd för den som behöver hjälp en lite längre tid.

I hela landet finns det 22 kriscenter och det i Vasa är helt tvåspråkigt. Österbottens kriscenter har funnits sedan år 2015 och finansieras i huvudsak av Penningautomatföreningen.

Kriscentren kompletterar den krishjälp man i övrigt kan få i samhället.

- Man kan komma hit också anonymt och utan remiss. Vi kan också ge tider väldigt snabbt. På många ställen börjar det vara långa köer också. Det är en styrka att vi kan ge hjälp snabbt.

Förutom att ge snabb krishjälp vill Österbottens kriscenter också i ett större sammanhang befrämja mental hälsa och öka kunskapen om den. På kommande har man bland annat ett stort antimobbningsprojekt och inom en snar framtid kommer centret att satsa mera på unga.

- Vi kommer att rekrytera två unga under 30-åringar som ska jobba just med ungdomar.

Den som vill veta mera om Österbottens kriscenter hittar mer info på kriscentrets webbplats.