En Vasaläkare ska vara med och utreda centraliseringen av den kirurgiska kompetensen till sjukhus med omfattande jour. Frågan kräver noggrannare utredning och Mikael Victorzon, professor i kirurgi vid Vasa centralsjukhus deltar.

Arbetsfördelningen inom cancerkirurgin och förutsättningarna för en centralisering av denna verksamhet ska utredas av en grupp på tre personer. En av dem är Vasa centralsjukhus överläkare för den kirurgiska kliniken, professor Mikael Victorzon.

I september 2016 skrev social- och hälsovårdsministeriet en rapport med titeln Kirurgia Suomessa 2020 där man föreslog att bland annat den kirurgiska operationsvården av cancer helt ska koncentreras till sjukhus med omfattande jour.

Rapporten väckte en stor oro för vad som ska bli kvar på de sjukhus som inte har en omfattande jour. Nu vill social- och hälsovårdsministeriet göra en tilläggsutredning i frågan.

- Nu har man kanske förstått att man inte kan gå så långt och vill därför göra en noggrannare utredning, säger Victorzon i ett pressmeddelande.

Förlossningsverksamhet kan inte begränsas

Förlossningsverksamhet kräver vissa specialiteter.

- Så länge vi sköter förlossningar på sjukhuset måste omfattningen av verksamheten motsvara de krav som ställs på denna verksamhet. Därför kan den inte begränsas i en så stor omfattning som man i början hade tänkt, säger Victorzon.

Utredningen görs på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet och omfattar en kartläggning av de avtal som ingåtts om arbetsfördelningen och de anvisningar som uppgjorts gällande cancerkirurgin inom de nuvarande fem specialupptagningsområdena.

En motsvarande utredning ska också göras inom övriga specialiteter där verksamheten enligt planerna ska centraliseras.

Utredningen ska vara slutförd innan årets slut.

Ungdomar misstänks ha tänt eld på en madrass i källarvåningen i ett höghus i Karleby.

En invånare röklukt på Kanonvägen i Karleby vid 21-tiden på onsdag kväll. Hen märke till att röklukten kom från källaren och hen hade också hört ljud av ungdomar i trappuppgången.

I källaren hade pafflådor och en resårmadrass brunnit. Madrassens ena hörn samt skivan under madrassen hade blivit svarta men inga större skador inträffade.

Polisen ber om tips om händelsen tjänstetid till telefonnummer 0295415883. Man får även tipsa anonymt.

Lucas Mulders och Nadine Hagman bakar och säljer kakor i sitt företag Unna dig UF. De är två av 50 unga företagare som ställer ut på årets Know How-mässa i Botniahallen i Korsholm.

Företagande är temat för mässan som framför allt riktar sig till unga som söker nya utbildnings och arbetsmöjligheter.

- Unna dig UF är ett bakningsföretag . Vi säljer allt från macarons till brownies och kakor både till privatpersoner och mässor och på beställning till företag och skolor, säger Lucas Mulders.

Lucas Mulders och Nadine Hagman som båda går på nionde klass i Korsholms högstadium startade sitt företag i höstas som en del av ett tillvalsämne i företagande. Det har gått riktigt bra konstaterar Nadine Hagman.

- Vi har mest sålt på mässor och i lärarrum, men det lär väl komma ännu någon beställning före jul, säger hon.

Friheten lockar

Att det blev just bakverk som företagandet började kretsa kring hade bland annat att göra med Nadine Hagmans intresse för bakning. Också Lucas Mulders gillar bakning, så det kändes självklart.

Försöket med eget bakningsföretag har också väckt bådas intresse för företagande.

- Det är så roligt att jag bra kunde tänka mig det här, säger Mulders.

- Jag har faktiskt funderat på att studera vidare till konditor, säger Hagman.

Bland annat friheten i företagandet är någonting som lockar. Att man får bestämma själv vad man gör och när man gör det. En utmaning är att få tiden att räcka till.

- Vi har både skola och fritidssysselsättningar, så det är tiden som är vårt problem, säger Mulders.

Omkring 50 unga företagare ställer ut på årets Know How-mässa. Know How mässan pågår som bäst i Botniahallen. Bild: Yle/Malin Hulkki botnia hallen,know how,Mässa (marknad)

Bred skala av företagare

Förutom unga företagare ställer också universitet, högskolor och andra stadiets utbildningar, ungdomstjänster och arbetslivet ut på mässan. Allt som allt ungefär 100 utställare är med.

Inger Aaltonen är regionchef för YES Österbotten som bland annat sysslar med fortbildning för lärare i företagsamhet. Hon tycker att årets mässa är riktigt lyckad.

- Det sprudlar av energi och företagsamhet. I mitt arbete ser jag att det här växer hela tiden. Vi får fler och fler skolor med i verksamheten, säger Aaltonen.

Bland unga företagare finns det en stor skara olika typer av företag representerade, från tjänsteföretag till produktionsföretag.

- Det som är glädjande speciellt i år är väldigt mycket sådant som man tillverkar och gör själv. Man fungerar inte som återförsäljare för en redan existerande produkt. Ungdomarna har verkligen tänkt till och funderat vad som är min grej, säger Aaltonen.

Södra Österbottens tingsrätt har häktat tre män misstänka för mordförsök i Seinäjoki.

Händelsen inträffade på söndagen, då en man skadades allvarligt i en skottlossning i Seinäjoki.

En man i 30-årsåldern misstänks för mordförsök, skjutvapenbrott och framkallande av fara. En 26-årig man häktades som misstänkt för mordförsök och en 18-årig man för mordförsök och narkotikabrott.

Åtal ska väckas senast den 10 mars 2017. Förundersökningen kring fallet fortsätter.

Riksdagens grundlagsutskott har hört "nyansskillnader" i hur experterna tolkar språkfrågan visavi joursjukhusets placering i Österbotten.

Enligt utskottets ordförande Annika Lapintie ska utskottet ännu lyssna på flera experter och ministerier innan man ger sitt utlåtande.

- Språkfrågan är en stor sak. Lite nyansskillnader har vi sett, vi får se hur vi besluter.

En hur stor fråga är det här?

- Det är en svår fråga: det handlar om språkliga rättigheter och vad "likvärdiga situationer" betyder.

Är den för svår för grundlagsutskottet?

- Vi är ju tvungna att komma till beslut innan de andra utskotten kan fortsätta sina arbeten.

Mer än så kommenterar politikerna inte ärendet som är under behandling

Lång utfrågning av experter

I dag hördes Folktingssekreterare Markus Österlund, språkrättsrådet Corinna Tammenmaa och professor emeritus Mikael Hidén.

Österlund säger att utskottsmedlemmarna verkade mer intresserade än vanligt.

- Det kom väldigt många frågor, och det var riktigt roligt att vara där.

"Aktuella lagförslaget måste ändras"

Folktingets budskap till grundlagsutskottet var att jourreformen inte uppfyller grundlagens bestämmelser om rätt till vård på eget språk.

- De grundläggande språkliga rättigheterna förutsätter att nationalspråken är både formellt och faktiskt likställda och att rättigheterna också förverkligas i praktiken. Det aktuella lagförslaget uppfyller inte detta krav och måste därför ändras, konstaterar Folktingets ordförande Thomas Blomqvist i ett pressmeddelande.

Folktinget kritiserade lagförslaget hårt på ett flertal punkter. Det saknas en grundlig bedömning av de språkliga konsekvenserna.

Regeringen har inte heller beaktat att språkbarriären utgör en allvarlig risk för patientsäkerheten särskilt inom akutvården då missförstånd på grund av bristande kommunikation kan få allvarliga följder.

Enligt Folktinget måste de språkliga rättigheterna garanteras

- Mot bakgrund av detta ser vi allvarligt på att regeringen söker stöd för sin egen linje genom en grov feltolkning av grundlagsutskottets tidigare utlåtande. Vi ser tvärtom inga skäl för att grundlagsutskottet skulle frångå sin tidigare tolkningspraxis enligt vilken man bör prioritera den lösning som bäst tryggar de språkliga rättigheterna då det finns alternativ, säger Blomqvist.

- Vi förde därför fram att förslaget bör justeras så att de språkliga rättigheterna kan garanteras också för befolkningen i Österbotten och Mellersta Österbotten. Det förutsätter att Vasa centralsjukhus är ett av de sjukhus som ansvarar för fullskalig jourverksamhet dygnet runt, konstaterar Thomas Blomqvist.

Förra veckan inledde utskottet sin granskning av lagförslaget. Det väntas ta flera veckor innan grundlagsutskottet har gått igenom alla utlåtanden och kan vara klar med sin granskning.

Regeringens lagförslag till jourreform innebär att bara tolv sjukhus i landet skulle ha omfattande jour och Vasa centralsjukhus hör inte till dem.

Artikeln är uppdaterad klockan 14.24 med ytterligare kommentarer från Folktinget.

May Wikström är en kvinna med makt. Hon är vd för bokförlaget Fontana Media och chefredaktör på Kyrkpressen som förlaget ger ut. Hon är en kyrklig påverkare av rang och inte rädd för att sticka ut hakan om det behövs.

- Jag skulle vilja se en kyrka som tål att hantera olikhet, säger Wikström med eftertryck. Jag skulle vilja se en sådan kyrka dels för kyrkans egen skull. För att inte spricka i små bitar. Dels för samhällets skull. För samhället har precis samma problem. Jag tror på kyrkan som motvikt. Och dessutom tror jag att det är fullt möjligt.

Var avvikande

May Wikström är ingen wikströmare av födsel och ohejdad vana. Hon är uppvuxen i Kållby, Pedersöre, i ett arbetarhem med tre äldre syskon. Familjen var inte församlingsaktiv men det hörde ändå till att barnen skulle gå i söndagsskolan.

- Söndagsskolan blev för mig en sluss in i den familj som församlingen utgjorde. Det är jag tacksam över. Även om det i något skede upplevdes som konstigt. Jag blev lite avvikande i min familj också. Jag tog lite andra vägar.

Familjen är större

De lite andra vägarna fortsatte när May Wikström så småningom tillsammans med sin man hoppade på ett jobb som missionärer i Cypern för satellit-tv-kanalen Sat 7.

- Det var två och ett halvt år av totalt miljöombyte som har präglat mig och min tro. Kyrkofamiljen som jag slussades in i via söndagsskolan vidgades med maroniter, kopter, anglikaner och all världens kristenhet. Från den tiden har jag ett inre valspråk att familjen är större. Jag tror att familjen alltid är större. Jag tror på vår möjlighet att slå ut väggar.

Vi bör lära oss att leva i en värld där det finns parallella sanningar. Jag tror att allt hänger på att vi klarar av att göra det.― May Wikström

Vd och chefredaktör

Så småningom blev det Kyrkpressen för May Wikströms del. Först som redaktör, sedan som chefredaktör och numera också som verkställande direktör för bolaget som ger ut Kyrkpressen.

- Det är en ren nåd att få jobba på Kyrkpressen. Jag måste ju få använda de religiösa orden, säger Wikström. Det är en nåd att få jobba med begåvade, varmhjärtade kolleger. Det är en nåd att få skriva någonting som når nästan 90 000 hem varje vecka och det är en nåd att få ta emot feedback, där jag i vissa fall märker att kyrkan för just den läsaren är den tidning som vi ger ut. Och vid sidan av nåden är det ett jättestort ansvar att bära.

Makt

Med ansvar följer makt. Kombinationen verkställande direktör och chefredaktör ger en dubbel maktposition.

- Jag blev chockad när min man här om dagen beskrev mig som en mäktig kvinna, säger Wikström. Och det tyckte han att var väldigt naivt av mig. Men så är det väl trots allt. Det är bara en tanke som det är lite svårt att vänja sig vid.

Men visst, med makt kommer ansvar att säga ifrån när det behöver sägas ifrån och att också kunna stå för en annan åsikt än vad massan gör när det är nödvändigt.

Makt är som elden. Den skall hanteras. Man måste vara medveten om att den bränner om man koncentrerar sig mera på elden än på den värme som den skall ge.― May Wikström

Mästare på oneliners

May Wikström är gäst i veckans Himlaliv och hon är en mästare på oneliners. Bland annat säger hon att kyrkan borde vara mera skenhelig, att tomheten kräver mod, att kyrkfamiljen har gjort henne besviken och att andligt övervåld inte är något som bara kristna sysslar med.

I somras fick sexåriga Damien Skuthälla delta i ett familjekraftläger som ordnades för pengar insamlade under luciakampanjen och han minns hur roligt han hade.

- Jag tyckte om att simma och jag gjorde både bakåtvolt och framåtvolt. Då man gör bakåtvolter i luften är det nästan som att man flyger.

Roligt är också ett ord som storebror, åttaåriga Domenic, använder många gånger när han berättar om lägret som ordnades på badhotell i Ytterö utanför Björneborg.

- Vi simmade varenda dag. Vi hoppade och dök och allt var så roligt. Vi hade en favoritlekledare och jag märkte nästan inte att jag inte träffade mamma och pappa på hela dagarna, jag hade så roligt.

Operation, depression och arbetslöshet

Problemen i familjen Skuthälla började hösten 2015 då pappa Robin genomgick en stor benoperation. Han hade då varit sjukskriven i ett år på grund av en knäskada.

När Robin låg på operationsbordet beslöt läkarna att kapa lårbenet och vrida benet 25 grader. Det här eftersom han också hade problem med sneda ben. Det tog flera månader innan benet började växa ihop och han blev sängliggande i fyra månader.

Under tiden tog Matilda ensam hand om hushållet och de fyra barnen, de då 1,5-åriga tvillingarna Luna och Lilja samt sönerna Domenic och Damien som då var sju och fem år gamla.

Matilda hade samtidigt skiftesarbete men vid årsskiftet tog hennes kontrakt slut. Vid det laget drabbades Matilda av depression.

Den allmänna känslan i familjen var låg vid den här tiden, konstaterar Matilda Skuthälla. De hade inget att se fram emot.

- Jag stängde av alla mina känslor och försökte bara få oss att överleva en dag i taget. Jag kände att om jag knäpper på mina känslor så brakar det ännu hårdare än vad det gjorde. Man kände sig hjälplös.

- Jag lagade mat med en flicka i famnen och den andra skrikande vid benet och sen bytte jag om. Jag behövde ju en hand ledig för matlagningen och kunde inte ha båda i famnen samtidigt.

Matilda Skuthälla tillsammans med två och ett halvt åriga döttrarna Lilja och Luna. Matilda Skuthälla tillsammans med två och ett halvt åriga döttrarna Lilja och Luna. Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney barnfamiljer,depression,familjer (grupper),hjälpbehövande,Kronoby,Lucia,luciainsamling,sjukdom (tillstånd)

Som ett kaos

- Det var en kaosartad situation och nu efteråt vet jag inte hur vi klarade av det men vi kämpade en dag i taget för barnens skull. Barnen tog en hel del krafter men det var också de som gav kraft. Utan dem skulle jag överhuvudtaget inte ha stigit upp ur sängen. De är sådana guldklimpar.

Via barnskyddet fick familjen Skuthälla höra om det familjekraftläger som Folkhälsan ordnar med medel från luciainsamlingen. Under lägret tas barnen om hand av barnvakter medan föräldrarna får träffa andra i liknande situationer.

- För oss vuxna var det skönt att få tala med andra i liknande situation. Vi hittade personer som vi hade mycket gemensamt med. Även om vi kanske hade olika former av problem. Vi har också haft kontakt med några av dem efteråt.

Var står familjen idag?

-Jag har fler bättre dagar nu än tidigare men fortfarande även sämre dagar, säger Matilda Skuthälla. Jag går till psykolog, deltar i öppen vård och går på en depressionskurs.

Robins knä krånglar fortfarande. Läkarna misstänker broskbildning eller att någon skruv är på väg att komma ut. I och med att han haft mycket smärtor, och också har överrörliga leder, har han fått förhöjt blodtryck.

- Det är fortfarande mycket kaos men ett lättare kaos än det vi hade i fjol. Barnen är större och Robin kan numera hjälpa till. Det är tufft men det är så här är vårt liv ser ut just nu.

Att ta emot hjälp

Det var en hög tröskel att stiga över innan familjen förmådde ta emot hjälp. Men de insåg att det här fungerar inte. Efter det har familjen begärt hjälp när det har behövts.

- Vi har bra kontakt med till exempel barnskyddet och diakonin och kan gå dit bara för att prata om det behövs. Vi tänkte på barnen. Kan vi underlätta för dem så tar vi steget och söker hjälp. Barnen kommer först.

När det gällde att gå ut och berätta om situationen och om den hjälp familjen fått via luciainsamlingen var tröskeln lägre.

- Först var vi fundersamma men någon måste ju ställa upp och berätta - varför inte vi? Om ingen tar det steget får allmänheten inte veta vart pengarna från luciasamlingen går och att de faktiskt hjälper. Den här tröskeln var lättare att stiga över. Det är lika bra att vara öppen då vet alla att så här har vi det just nu.

Hurudan effekt har då lägret haft eftertåt? Matilda Skuthälla säger att hon fortfarande har väldigt dåliga dagar, men då försöker hon tänka tillbaka på sådant de diskuterade under läget och på de olika råd som folkhälsans ledare gav.

-Att komma ihåg att vi inte är ensamma i den här situationen lyfter också upp humöret, avslutar Matilda Skuthälla.

Karleby stad bereder sig på skolstängningar och eventuella samarbetsförhandlingar med personalen under 2017.

I budgeten för nästa år är 700 000 euro öronmärkta för skolnätet. Hur man ska använda de här pengarna blir klart först efter att staden i december tar beslut om det framtida skolnätet. Men planeringen av Chydenius skola har fått ett eget anslag på 400 000 euro.

Sparar på vårdtjänster

Stadsstyrelsen ändrade också en aning på stadsdirektörens ekonomiplan, men målsättningen är fortfarande att uppnå ett plusresultat på 150 000 euro.

Eftersom stadsfullmäktige gick emot stadsdirektörens förslag att höja fastighetsskatten innebär det att man istället ska köpa mindre social- och hälsovårdstjänster för att uppnå budgetmålet.

Att höja fastighetsskatten skulle ha gett 700 000 euro mera i skatteintänkter. Motsvarande summa sparas nu in på vårdtjänster.

Samarbetesförhandlingar kan kanske undvikas

Eventuella behov av samarbetsförhandlingar kommer man att ta ställning till varannan månad.

- Om staden lyckas hålla sig inom budgetramarna är samarbetsförhandlingar inte nödvändiga, säger stadsdirektör Stina Mattila.

Vasa stadsteater har haft över 50 000 besökare hittills i år.

- Teatern brukar ha mellan 55 000 och 59 000 åskådare per år, säger försäljningschef Miika Korkiakoski.

Barnföreställningen Ronja Ryövärintytär och musikfarsen Espanjankärpänen lockade mest publik under vårsäsongen.

Hösten publikmagnet är musikalen On kesäyö. Även pjäsen Saman katon alla drog mycket publik.

Regeringens feltolkning av grundlagsutskottets tidigare linjedragning om språkliga rättigheter var sannolikt helt medveten. Det säger riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP).

I regeringens förslag till ny jourförordning finns en felaktig tolkning av grundlagsutskottets tidigare beslut om hur de språkliga rättigheterna ska tryggas. Den ursprungliga linjedragningen är att det alternativ som bäst tryggar de språkliga rättigheterna alltid ska väljas. I den nya jourförordningen har det här tolkats om: Man behöver inte välja det alternativ som bäst tryggar de språkliga rättigheterna om man först gjort en avvägning av andra fri- och rättigheter.

- Regeringen testar: går det här igenom eller inte, säger Mikaela Nylander.

Mikaela Nylander (sfp) Mikaela Nylander, SFP, Borgå, kandidat i riksdagsvalet 2015. Bild: Yle mikaela nylander,sfp

Hon betecknar det skedda som ett klart brott mot principerna för hur lagberedning ska gå till.

- Det visar på ett förakt mot grundlagens roll och de språkliga rättigheternas betydelse, säger Henrik Othman, biträdande chefredaktör på Österbottens tidning.

Tolkning kan ändras

Othman och Nylander menar att det här visar på bristande respekt för grundlagsutskottet.

- Man har kunnat lita på att grundlagsutskottets utlåtanden är välgrundade, säger Mikaela Nylander.

- Tolkningen kan förstås också ändras. Men långsamt och över tid, säger Nylander.

Henrik Othman. Henrik Othman lutar huvudet i handen vid köksbordet Bild: Gunilla Klockars-Othman. biträdande chefredaktör,henrik othman,radio vega sommarpratare,vegas sommarpratare 2015

Att grundlagsutskottet igen en gång får ikläda sig rollen som bromskloss är problematiskt.

- Det blir en obehaglig debatt om att grundlagen hindrar reformer, säger Nylander.

Politisering av grundlagsutskottet hotar

Syftet med grundlagen och grundlagsutskottet är att garantera en juridisk stabilitet som inte är politiskt bunden eller färgad.

- Tyvärr ser vi att grundlagsutskottet inte värderas särskilt högt av de stora partierna, säger Susanna Ginman, chef för ledaravdelningen på Hufvudstadsbladet.

Inom någon vecka väntas ett utlåtande från grundlagsutskottet om den nya jourförordningen. Finns det några garantier alls för att grundlagsutskottets gamla linje håller eller kan grundlagsutskottet göra en annan tolkning av grundlagen?

- Jag ser inte hur grundlagsutskottet skulle kunna göra en annan tolkning nu, inte på juridiska grunder i alla fall. Det är en annan sak om man vill politisera, säger Mikaela Nylander.

Susanna Ginman. Susanna Ginman Bild: YLE/Seppo Sarkkinen ginman,redaktionschef,susanna,susanna ginman

- Vi har sett att politisk ändamålsenlighet kryper allt närmare grundlagsutskottet, säger Susanna Ginman.

- Den politiska kampen borde föras på annat håll än i grundlagsutskottet.

Varken Susanna Ginman eller Henrik Othman vågar sia om vilken linje grundlagsutskottet väljer.

Mikaela Nylander, Susanna Ginman och Henrik Othman diskuterade i Slaget efter tolv på torsdagen.

Jim Härtull förbereder sig för ännu en säsong i världscupen i nordisk kombination i ett landslag där flera juniorer börjat visa framfötterna på allvar.

Vöråbördige Jim Härtull, 26, hör inte till de yngsta förmågorna i landslaget. När Yle Sporten träffar honom är han tillbaka i den terräng där han för exakt fem år sedan tog sina första världscuppoäng.

– Det har varit roligt att äntligen kunna skida på något annat än konstsnö också, påpekar Härtull för Yle Sporten.

I samma andetag tar han ändå upp de små problem som kantat förberedelserna inför världscupstarten i Kuusamo.

– Det har varit väldigt mörkt i Lappland, jag har varit lite småtrött efter lägret och det känner jag av lite nu. Träningsmässigt har det däremot gått jättebra, allting har gått som vi hade hoppats och varken skador eller sjukdom har skapat några problem. Jag är mycket nöjd med den senaste månaden, säger Härtull.

Fast riktigt sant är det inte. Det där med skadorna.

För en tid sedan tvingades han börja genomgå fysioterapi för en trilskande rygg och hans knän är inte heller de perfekta. Hoppformen har dessutom varit på tapeten under upptakten till världscupen.

– Det sista två veckorna har varit problematiska. Allting verkade bra innan vi kom hit till Ruka, men sen försvann formen plötsligt och problemen har kvarstått. I onsdags åkte jag till Taivalkoski med en tränare för att försöka hitta hoppningen igen, får se sen hur det fungerar i tävlingen. Taivalkoski är en bra backe för att råda bot på just mitt specifika problem, när tekniken strular är det bra att söka lösningar i mindre hoppbackar, säger Härtull.

Härtulls hoppform ett frågetecken. Jim Härtull i världscupen i Ramsau 2015 efter ett genomfört hopp. Bild: imago/GEPA pictures/ All Over Press Jim Härtull

"Bra med bredd, gott för grenen och för landslaget"

Ilkka Herola är den klart mest lysande stjärnan i den finska truppen i nordisk kombination och var tionde man i världscupsammandraget ifjol. Bakom Herola har Härtull i det jagande kopplet fått sällskap av unga, hungriga juniorer med Eero Hirvonen i spetsen.

Juniorer som verkar ha gått framåt rejält.

– Bredden är positivt, då behöver inte Ilkka vara den enda som kan ro hem poäng i världscupen. Det gör gott för grenen och för hela landslaget att våra juniorer börjar kliva fram, påpekar Härtull.

A-landslaget tränas fortfarande av Petter Kukkonen, som Härtull är väldigt nöjd med.

– Det första året präglades lite väl mycket av att försöka lösa alla problem på ett och samma läger. Då blev det lite råddigt, men speciellt nu i år har helheten varit bra planerad och de två senaste månaderna har varit bra arrangerade med mindre mängd i träningen och fokus på kvalitet i träningen.

Jim Härtull tävlade i Lahtis våren 2015. Jim Härtull tävlade på hemmaplan i Lahtis 2015. Bild: imago/GEPA pictures/ All Over Press Jim Härtull,Lahtis stadion

"Det hjälper att ha någon att prata med"

I träningen har idrottarna i år också haft möjlighet att vända sig till en psykolog i mellan träningspassen.

– För min egen del har det gjort det lättare att tackla en misslyckad träning. Man behöver inte deppa över det utan vi har lättare att jobba vidare. I det stora hela är en missad eller misslyckad träning inte så farligt. Det hjälper att ha någon att prata ut med, sådant som man inte kanske vill prata med tränaren om, belyser Härtull.

Mycket av sin personliga träning har Härtull genomfört i Lahtis och han representerar också numera Lahden Hiihtoseura. Han är däremot inte helt nöjd med hur den blivande VM-orten behandlar sina utövare i de nordiska skidgrenarna.

– De sista tre åren som jag har bott i Lahtis har de kört upp världscupspåret och det har varit nog. De har inte kört upp de övriga spåren i skogen, 30-40 kilometer riktigt fina banor man kunde skida på. När man är van att skida i Vörå på julen har man kanske vant sig med lite för goda förhållanden. Det är inte många toppidrottare som skulle träna i Lahtis endast på världscupspåren, man behöver komma ut på många och långa andra länkar, säger Härtull.

Vid världscupöppningen i Kuusamo tävlar man i nordisk kombination både på lördag och söndag. Yle visar alla tävlingar i Yle TV2 och på Yle Arenan.

Anwar Naser, asylsökande i Vasa, säger det rakt ut: För egen del väntar han sig ett negativt asylbesked vilken dag som helst. Men beskedet att Helsingfors förvaltningsdomstol tvingar Migrationsverket att ändra linje i en del av sina asylbeslut väckte ändå hoppet till liv om att fler irakier ska få en chans att stanna.

Det är nu ett år och tre månader sedan Anwar Naser, 30, kom från Bagdad till Vasa. Hans asylintervjuer hos Migrationsverket Migri är alla avklarade och vardagen består av plågsam väntan.

- Jag väntar mig ett negativt asylbeslut, det är helt klart, säger Naser.

Naser talar god engelska förutom arabiska och turkiska. I bagaget har han två högskoleexamina, en i biologi och en i elektronik. Han är påläst och ser därför krasst på läget för sin egen del.

- Migri kommer utan tvekan att tycka att jag kan återvända till Bagdad. Jag hör ju inte till den kategori av irakier som Migri ändrar synen på efter domstolens beslut.

Trots Nasers insikter kände han hoppet och optimismen vakna till liv då han läste om det färska beslutet i Helsingfors förvaltningsdomstol.

- Hoppet är det sista som lämnar oss. Vi måste tro att myndigheterna i Finland kommer att ta sitt förnuft till fånga och låta fler stanna, att det här är början på något nytt.

Nästa år blir bättre?

Då Naser kom till Finland väntade han sig en asylprocess som skulle ta uppemot ett halvt år, och sedan att få tillstånd att stanna. I maj kom chocken, då Migri levererade den nya bedömningen om säkerhetsläget i Irak som skulle förändra utgångsläget för så många av de irakiska asylsökandena.

- Det var verkligen en chock, allt blev nattsvart, säger Naser.

Och han fortsätter:

- Jag blev otroligt besviken på Finland. Att man å ena sidan säger att det är tryggt för oss att åka tillbaka och sedan å andra sidan säger till finländare att åk under inga omständigheter till Irak, det är för farligt.

Sedan maj har han sett många av sina landsmän och vänner lämna Vasa och Finland. En del av dem efter negativa asylbesked, andra som bestämt sig för att försöka någon annanstans.

- Jag känner sådana som åkt till Tyskland eller till Frankrike, men jag är rädd att de lurar sig själva, de kommer inte att få stanna där heller, det är bara att slösa bort sin tid.

De som är kvar här diskuterar nu om det kanske ändå är värt att stanna, ett litet tag till.

- Nu hoppas vi att nästa år ska bli bättre än det här, att ytterligare en linjeändring eller säkerhetsbedömning av Irak ska komma.

Förlorade dagar

För egen del är det de många förlorade dagarna han sörjer mest.

- Det hade kanske varit lättare att bära om jag fått ett negativt besked efter bara några månader, men om det kommer nu när jag börjat rota mig här och inget hellre vill än att få leva mitt liv här, ja då är det svårare att bära.

Naser delar lägenhet i Vasa med en handfull andra asylsökande, individer med olika härkomst och kultur. Han tycker det är tungt, något privatliv har man inte säger han.

Och som så många andra i samma situation påpekar han att det är omänskligt att bara vänta istället för att ges en chans att jobba, hjälpa till, få tjäna samhället. Ändå är han Finland evigt tacksam för många saker.

- Myndigheterna är en sak, människorna en helt annan. Vi har mött så många fantastiskt vänliga människor och har ett nätverk av personer som ställer upp för oss hela tiden.

Hemma i Irak har Naser fru och två barn. Familjen är nu på väg att flytta från ett kurdiskt område i den norra delen av landet till Bagdad. Naser har daglig kontakt med dem via sociala medier.

- Min dröm är att få hit min familj, att mina barn skulle få växa upp i trygghet.

Naser är inte beredd att ge upp den drömmen ännu. Nyligen hade han tillfälle att berätta om Irak för skolbarn i Vasa.

- De var trettonåringar och de kunde och visste så mycket. De talade tre språk, kunde spela ett instrument, kunde simma, alltmöjligt. När jag växte upp lärde vi oss vapenhantering och självförsvar. Och så är det fortfarande, det är alltid krig i Irak, säger Naser uppgivet.

Säsongens huvudmål i Rio blev ett misslyckande för Sandra Eriksson, 27, och Falken-löparens säsong 2016 kulminerade i en häloperation. Nu har Eriksson äntligen fått ta några efterlängtade löpsteg igen.

Sandra Erikssons OS i Rio de Janeiro gick inte som planerat. Eriksson själv beskrev sin 15:e plats i heatet på Olympiastadion som "sin värsta mardröm".

Hon fortsatte ännu med säsongen fram till Sverigekampen i Tammerfors, men efter det blev det operation.

Hon tränade fram till operationen den 21 september, då läkarna kapade en bit av hälbenet, tog bort en inflammerad slemsäck och putsade hälsenan. För den intresserade beskriver Eriksson turerna kring operationen i sin blogg.

– Personligen är jag superglad om jag kan springa innan årsskiftet, skrev Eriksson i efterdyningarna av ingreppet.

Efter operationen har Eriksson varit konvalescent och tränat alternativt, men idag den 24 november var det äntligen dags för en löpningscomeback, som på äkta Sandra Eriksson-manér twittrades ut med utropstecken.

Med andra ord är 66 dagars löpvila över!!! WOHOO!

— Sandra Eriksson (@sandraeeriksson) November 24, 2016

Och DÄR var 66 dagars löpuppehåll över! Alter g på @accessrehab är det bästa som har hänt på länge! #backontrack #justdoit #nike

A photo posted by Sandra Eriksson (@steeplesandra) on Nov 24, 2016 at 4:34am PST

Den största enskilda friidrottstävlingen under säsongen 2017 är friidrotts-VM i London, som ordnas mellan den 5-13 augusti.

Planläggningen och byggandet i kommunerna ska bli enklare. Det är tanken med den lagändring som regeringen nu föreslår för riksdagen. - Det är välkomna förändringar, säger Korsholms styrelseordförande Michael Luther (SFP).

Regeringen har i dag, torsdag, överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen. Det föreslås flera ändringar i lagen som underlättar planläggning och behandling av byggnadstillstånd.

De viktigaste förändringarna gäller bestämmelser om stora detaljhandelsenheter, byggande i glesbygdsområden, detaljplanering samt NTM-centralernas roll.

Positivt med snabbare process

I Korsholm välkomnar man lagändringen.

- Vi tycker att det här är bra. Idag tar speciellt planläggninsprocesserna väldigt lång tid. Allt som kan försnabba den här processen är positivt, säger styrelseordförande Michael Luther (SFP).

Du ser ingen risk för att man missar något viktigt utlåtande?

- I nuläget kommer myndigheternas utlåtanden i två eller tre olika skeden under planläggningsprocessen. Det kan man säkert minska till en eller två gånger. Sen finns ju dessutom möjligheten att besvära sig mot en fastställd plan. Det finns nog ingen risk för att alla inte hinner säga sitt.

Michael Luther. Michael Luther Bild: Yle/Amanda Bieber luther,medlem i hjärtgruppen,michael luther,vasa,vasa hjärtkirurgi,österbotten

NTM-centralernas inflytande begränsas

En del av förändringen är att det ska bli smidigare att förändra sin fritidsbostad till en permanent bostad.

- Det är många som bor största delen av året i sina fritidsbostäder och att processen även där blir lite enklare är positivt, säger Luther.

NTM-centralerna har väckt en del ont blod på olika håll med sina besvär mot olika projekt. Men nu ska centralerna få en, som det heter, mer konsultativ roll.

I fortsättningen styr de inte längre markanvändningen eller organiseringen av byggnadsväsendet i kommunerna. Samtidigt begränsas deras tillsynsbefogenheter och besvärsrätt.

Befogenheterna och rätten gäller i fortsättningen endast sådana lösningar som har betydande konsekvenser på riks- eller landskapsnivå.

- Det har varit besvärligt att den statliga myndigheten besvärar sig över den kommunala myndighetens beslut. Vi kan ju inte ha det så att myndigheterna besvärar sig över varandras beslut, säger Luther.

Luther tycket att man borde kunna lösa tvistefrågorna i samförstånd.

Hur man sen tolkar textbiten "endast sådana lösningar som har betydande konsekvenser på riks- eller landskapsnivå" återstår att se.

- Det finns det säkert många synpunkter på, säger Luther.

Endast Vasa fick en direkt förfrågan

Begäran om utlåtande gällande lagändringen skickades endast ut till 43 kommuner och städer. I Österbotten var det endast Vasa som fick en begäran.

Aningen konstigt, tycker man i Korsholm, som på eget bevåg beslöt att ge ett utlåtande.

- Man tycker ju att det skulle finnas skäl att be om utlåtanden från alla kommuner så att man har en god representativitet av såväl stads- som landskommuner. Kanske de statliga myndigheterna vill göra saker lite för snabbt? funderar Luther.

På miljöministeriet säger byggnadsråd Matti Vatilo att man gjorde ett urval.

- Ett urval med olika typer av kommuner. Och som alltid var det ju öppet för alla att ge ett utlåtande om man så önskade. Vi fick in 185 utlåtanden, säger Vatilo.

Det har blivit mer regel än undantag att svenskan förbises. Det säger Michael Luther (SFP), styrelseordförande i Korsholm. Senaste blundern är att lagförslaget om en reform av yrkesutbildningen fortfarande saknar svensk översättning.

Lagförslaget skickades iväg på utlåtanderunda den 8 november men finns fortfarande inte i svensk tappning. Det berättar Söfuks direktör Ulrica Karp till Vasabladet.

- Så kan det ju inte få vara. Det är nog skäl att man rycker upp sig på ministerienivå. Det kan inte vara så bråttom med lagstiftningen att man inte hinner översätta till svenska, landets andra nationalspråk, säger Michael Luther.

Också vad gäller den pågående jourreformen har svenskan fått stryka på foten.

- Det har funnits många översättningar som är otydliga, säger Luther.

Enligt Luther är det numera mer en regel än ett undantag att svenskan negligeras.

- Det svenska språkets ställning försvagas och förbises.

"Oerhörd brådska"

Idag, torsdag, kom beskedet att riksdagen tar ställning till en ändring av markanvändnings- och bygglagen.

När man bad om utlåtanden, i juni i år, skickade man ut begäran till 43 städer och kommuner. Korsholm hörde inte till dessa men beslöt ändå att ge ett utlåtande.

En sak man anmärkte på var att begäran om utlåtande som sattes ut på miljöministeriets webbsidor bara fanns på finska.

- Vi strävar till att använda bägge språken. Det kan hända att den inte finns på svenska. Det är en oerhörd brådska med att be om utlåtanden, säger byggnadsråd Matti Vatilo på miljöministeriet.

Vatilo påpekar att utkastet till lagförändringen publicerades också på svenska.

- Det är väl det viktigaste, säger Vatilo.

Tre texter på svenska - 46 på finska

En snabb titt på miljöministeriets sidor avslöjar att den svenska biten behandlas styvmoderligt. Går man in på "Begäran om utlåtande och sammanställning av utlåtanden" och klickar vidare på "2016", dyker det upp tre texter.

På den finskspråkiga motsvarigheten för år 2016 finns det hela 46 texter.

- Det där är en bra iakttagelse. Jag tycker att det är viktigt att man inom statsförvaltningen följer språklagen utan undantag och att materialet finns tillgängligt på finska och svenska, säger Vatilo.

- Jag ska skicka hälsningen vidare om att man ska komma ihåg det här.

Vid Kronoby gymnasium har man sedan hösten 2007 kunnat studera vid en flyglinje och eleverna kan ta både flygcertifikat och studentexamen. Hittills har ett 20-tal elever gått utbildningen.

Flyglinjen är ett samarbete mellan gymnasiet, Gamlakarleby flygklubb och Folkhögskolan Kvarnen.

Första året får eleverna göra exkursioner till några flygfält och de besöker flygutbildningen vid Avia college i Vanda, Finnairs simulator och gör glidflygningar i Alajärvi. Andra året är eleverna en hel period vid Folkhögskolan och gör teoridelen. När teorin är avklarad får de börja ta flyglektioner.

- Det fungerar bra att kombinera flygutbildning med gymnasiestudier. De får ju en utbildning och blir studenter också, säger Kaj Timgren, fysik- och kemilärare vid Kronoby gymnasium och ansvarig från skolan för flyglinjen.

Kaj Timgren. Kaj Timgren från Kronoby gymnasium Bild: Yle/Anna Ruda flyglinjen vid kronoby gymnasium,kaj timgren,kronoby gymnasium,timgren

Flyger för framtiden

Jani Kivineva från Kronoby går tredje året i gymnasiet. Så snart alla teoritenter är avklarade kan han börja fokusera på att omsätta teorin i praktiken och flyga det ultralätta undervisningsplanet.

- Efter gymnasiet tror jag att jag söker till Suomen Ilmailuopisto i Björneborg. Det är nästa steg för mig, säger Kivineva.

Jani Kivineva. Jani Kivineva går på trean på flyglinjen vid Kronoby gymnasium. Bild: Yle/Anna Ruda flyglinjen vid kronoby gymnasium,jani kivineva,kivineva

En del av flygundervisningen sker i den flygsimulator som finns på Karleby-Jakobstads flygplats. Den praktiska och teoretiska flygundervisningen sköts av Gamlakarleby flygklubb.

- Vi har vår egen skolningsorganisation som Trafi kräver och vi har haft många elever, säger Erik Nyberg från Gamlakarleby flygklubb.

Erik Nyberg. Erik Nyberg från Gamlakarleby flygklubb. Bild: Yle/Anna Ruda erik nyberg,gamlakarleby flygklubb

Oskari Rintamäki har flyttat till Kronoby från Vasa. Han har valt Kronoby gymnasium för att kunna gå flyglinjen.

- Jag skulle vilja bli flygingenjör. Antingen kan man få den utbildningen via armén eller via en civilingenjörsutbildning vid en yrkeshögskola och därifrån till flygbranschen via det. Flyglinjen ger erfarenhet och man lär sig om flygning och luftfarande, säger Rintamäki.

Oskari Rintamäki. Oskari Rintamäki går första året vid på flyglinjen vid Kronoby gymnasium. Bild: Yle/Anna Ruda oskari rintamäki,rintamäki

Hur många av de tidigare eleverna som har fortsatt i flygbranschen vet Timgren inte.

- Någon har varit med i en fallskärmsjägarkurs och en har gått via armén, men hur långt vet jag inte. Många av dem som söker in till en pilotutbildning är lite äldre och har en annan utbildning sedan tidigare. säger Timgren.

Flygutbildning ser bra ut

Flyglinjen med tillhörande flygcertifikat kostar ungefär 4000 euro vid Kronoby gymnasium. För många av eleverna är flygningen ett fritidsintresse.

- I CV:n kan det se bra ut att ha gått en flygutbildning och jag hoppas flygningen kan vara ett fritidsintresse också i framtiden, säger Anton Broända från Nedervetil.

Anton Broända. Anton Broända går på tvåan vid Kronoby gymnasium. Bild: Yle/Anna Ruda anton broända,broända,kronoby gymnasium

Nyberg berättar att man speciellt i år har haft mycket elever och det är tack vare att man nu kan erbjuda ett LAPL-certifikat som är ett enklare privatflygarcertifikat.

- Det är en bättre språngbräda om man ska bli yrkespilot och det är ett stort sug på yrkespiloter i alla stora bolag, säger Nyberg.

Karleby stads beslut att fördubbla mottagningen av kvotflyktingar syns nu konkret. Årets grupp med kvotflyktingar kom till Karleby under förra veckan.

30 kvotflyktingar från Afghanistan har nu inlett sin integrering i Karleby. Av dessa är 13 barn. En del av dem bor i Karleby centrum och en del i Björkhagen.

Integreringen börjar med att flyktingarna blir informerade om vilka skyldigheter och rättigheter de har i Finland. I januari inleds språkundervisningen.

I början av året beslöt fullmäktige i Karleby att fördubbla antalet kvotflyktingar. Det görs genom att man nu tar emot 30 personer per år, när man tidigare gjorde det vartannat år.

Karleby har tagit emot kvotflyktingar sedan år 1993, totalt kring 500 stycken.

I dag, fredag, ger Helsingfors tingsrätt ett besked i fallet med kvinnan som planerade en skolmassaker i Karleby. Försvaret har yrkat på att kvinnan ska genomgå en sinnesundersökning.

Beslutet från tingsrätten kommer att vara endera en mellandom eller en dom. Det beror på om tingsrätten går med på försvarets önskan att kvinnan bör genomgå en sinnesundersökning.

Kvinnan ska ha planerat döda åtminstone 40 personer i Kiviniitty skola i Karleby.

Enligt stämningsansökan planerade kvinnan att först gasa skolklassen med peppargas och därefter börja skjuta dem som befann sig i klassen. Hennes plan var att välja ett klassrum med så många personer som möjligt.

För en vecka sedan kom bomben: Roman Eremenko har åkt fast för kokainbruk. Ett jobbigt besked för hela fotbollsfinland och inte minst för Eremenkos familj.

Nu uttalar sig Romans mamma Nelia Eremenko för första gången efter sonens dopningsavstängning till Vasabladet.

– Vi har inte svarat i telefon. Det här är första gången jag uttalar mig i frågan. Vi har försökt att inte läsa tidningarna för det mesta är ändå inte sant. Jag känner min son och vet vem han är, säger hon till Vasabladet.

Trots att Romans avstängning och hans kokainbruk har varit en svår sak att hantera för familjen, så tror Nelia Eremenko att allt ordnar sig.

– Det här är bara första halvleken, sedan kommer den andra och eventuellt extra tid. Jag vet att Roman har en bra framtid. Efter en dålig dag kommer en bra och solen lyser på nytt. Därför är livet så intressant.

– Vi blir starkare hela tiden.

Roman Eremenko stängdes av i två år för kokainbruk förra fredagen. Spår av kokain hade hittats i hans dopningstest i samband med CSKA Moskvas Champions League-match mot Bayer Leverkusen den 14 september.

Helsingfors tingsrätt dömer kvinnan som planerade massmord i Kiviniity skola i Karleby till sinnesundersökning. Såväl försvaret som åklagaren yrkade på att kvinnan skulle sinnesundersökas.

Tingsrätten anser ändå att det är ett klart fall att hon planerade utföra en skolmassaker i Karleby.

Att kvinnan ska sinnesundersökas är en mellandom. Hon kommer att hållas häktad i Tavastehus fängelse tills sinnesundersökningen är klar.

Kvinnan ska ha planerat döda åtminstone 40 personer i skolan. Hon hade beställt en 22-kalibrig pistol, patroner, två magasin, peppargas, ett stormgevär, ett avsågat hagelgevär och handgranater.

Enligt stämningsansökan planerade kvinnan att först gasa skolklassen med peppargas och därefter börja skjuta dem som befann sig i klassen. Hennes plan var att välja ett klassrum med så många personer som möjligt.

Dagsböter för två män

Förutom kvinnan åtalades två män för medhjälp till grovt brott mot liv och hälsa. De två männen åtalades också för skjutvapenbrott och narkotikabrott.

Vad gäller de två männen är fallet nu avklarat. Helsingfors tingsrätt dömer den ena mannen för skjutvapenbrott och narkotikabrott. Mannen får sjuttio dagsböter för sitt brott. Den andra mannen döms till 40 dagsböter för narkotikabrott.

Tingsrätten förkastade åtalet om medhjälp till grovt brott mot liv och hälsa.

Den ena mannen hade fått 2 600 euro av kvinnan för att han skulle skaffa vapen. Han hade också lovat att begå ett bankrån i Karleby samma dag då kvinnan angrep skolan, i syfte att förvirra polisen och ge kvinnan tillfälle att döda så många som möjligt. Tingsrätten ansåg att mannen inte hade planer på att skaffa vapen åt kvinnan utan han tänkte behålla pengarna han fick av henne.

Enligt stämningsansökan kände den andra mannen till att kvinnan planerade en skolmassaker. När han fick veta att myndigheterna kände till planerna raderade han alla meddelanden från kvinnan från sin dator. Tingsrätten ansåg inte att mannen gjort något aktivt för att dölja kvinnans planer.