Tappara och Sport bjöd på en av höstens mest underhållande drabbningar. Det gick ändå precis som det brukar göra den här ligasäsongen: Tappara vann.
Trots många tunga tapp efter förra vårens guld har Tappara spelat en strålande ishockey i höst. Laget toppar tabellen och har bara förlorat fyra av tjugotvå matcher.
En av de förlusterna kom hemma mot Sport. På tisdagen var det dags för ett nytt möte mellan lagen i Tammerfors – och det blev en fullständigt galen match.
Sport hade en 2–0-ledning efter tjugo minuters spel, men i den andra akten höjde Tappara på tempot. Laget gasade ikapp och förbi, men det var ändå bara början på underhållningen.
Olavi Vauhkonen både kvitterade och förde upp Sport i en ny ledning innan summern ljöd för pausvila.
Haapala utgick skadad
I tredje perioden fortsatte målkalaset. Tappara gick upp i en ny ledning, Sport kom tillbaka och till slut avgjorde Jani Lajunen.
– Det svängde ordentligt och vi slarvade, men vinsten är viktigast. Det här var viktiga poäng, säger Tapparas Jukka Peltola i en tv-intervju.
Tabellettans enda orosmoment är att en av höstens bästa spelare Henrik Haapala tvingades utgå skadad. För Sports del är det mest oroande att målvakten Rasmus Rinne för tredje matchen i rad blev utbytt efter en klen insats mellan stolparna. Mika Järvinen framstår allt tydligare som solklar etta i Sports mål.
Vinster för nya tränarna
För de färska ligatränarna blev det omgående seger. I Raumo slog tabelljumbon Lukko ett annat krislag, Kärpät. Efter en tillknäppt start avgjorde Kari Heikkiläs manskap i den tredje perioden.
För Tuomas Tuokkolas del blev det också full pott. I mötet med nykomlingen Jukurit blev det en 3–2-seger. Bortalaget vände under de tio sista minuterna tack vare två snabba mål.
För TPS del tog segersviten slut på tisdagen. Efter fem raka trepoängare blev det stryk efter förlängning mot Pelicans.
Resultat:
HPK–Ilves 1–0 (0–0, 0–0, 1–0)
Mål: 1–0 Philippe Cornet (Niko Kapanen, Juho Keränen).
Jukurit–KooKoo 2–3 (1–0, 0–1, 1–2)
Mål: 1–0 Miika Roine (Turo Asplund, Janne Ritamäki), 1–1 Kai Kantola (Sami Tamminen, Ossi-Petteri Grönholm), 2–1 Teemu Tallberg (Zach Budish, Henrik Koivisto), 2–2 Jan-Mikael Juutilainen, 2–3 Mikko Jokela (Kai Kantola).
Lukko–Kärpät 4–2 (0–0, 1–0, 3–2)
Mål: 1–0 Joonas Niemelä, 2–0 Valentin Claireaux (Toni Suuronen, Ilmari Pitkänen), 2–1 John Albert (Shauhn Heshka, Jiri Tlusty), 3–1 Aleksi Saarela, 3–2 Mika Pyörälä (Jiri Tlusty, Lasse Kukkonen), 4–2 Ville Vahalahti (Rony Ahonen).
SaiPa–JYP 4–5 e. förl. (1–2, 2–1, 1–1, 0–1)
Mål: 1–0 Joni Nikko (Matti Järvinen, Kim Strömberg), 1–1 Antti Suomela (Joonas Nättinen, Mikko Kalteva), 1–2 Antti Suomela (Joonas Nättinen), 2–2 Elmeri Kaksonen (William Mäkinen, Joona Jääskeläinen), 2–3 Mikko Kalteva, 3–3 Tomi Leivo (Tero Koskiranta), 3–4 Urho Vaakanainen (Jerry Turkulainen, Antti Suomela), 4–4 Elmeri Kaksonen (Lasse Lappalainen, John McFarland), 4–5 Sami Niku (Joonas Nättinen).
Tappara–Sport 6–5 (0–2, 3–2, 3–1)
Mål: 0–1 Mikko Pukka (Filip Riska, Erik Riska), 0–2 Joonas Komulainen (Aleksi Laakso, Lassi Kokkala), 1–2 Otso Rantakari (Jukka Peltola, Sebastian Repo), 2–2 Martin Röymark (Joona Luoto, Alexander Bonsaksen), 3–2 Jukka Peltola (Jere Karjalainen, Jan-Mikael Järvinen), 3–3 Olavi Vauhkonen (Ville Viitaluoma), 3–4 Olavi Vauhkonen (Ville Viitaluoma, Tomi Körkkö), 4–4 Veli-Matti Savinainen (Jani Lajunen, Jukka Peltola), 5–4 Otto Rauhala (Aleksi Salonen), 5–5 Tomi Körkkö (Ville Viitaluoma, Olavi Vauhkonen),l 6–5 Jani Lajunen (Otso Rantakari, Jukka Peltola).
TPS–Pelicans 1–2 e. förl. (0–0, 1–1, 0–0, 0–1)
Mål: 0–1 Roope Elimäki (Marko Pöyhönen, Juhani Tyrväinen), 1–1 Otto Nieminen (Teemu Väyrynen), 1–2 Justin Hodgman (Juhani Tyrväinen).
Ässät–KalPa 2–1 e. förl. (0–0, 0–1, 1–0, 1–0)
Mål: 0–1 Jyri Junnila, 1–1 Arttu Ruotsalainen, 2–1 Jussi Makkonen (Charles Bertrand).
Catharina Gripenberg bördig från Jakobstad, numera Köpenhamnsbo, har fått Sveriges Radios lyrikpris 2016 för diktsamlingen "Handbok att bära till en dräkt", Priset delades ut på Scalateatern i Stockholm på tisdagkväll i samband med Stockholms internationella poesifestival .
Juryns prismotivering lyder: " med en sällsynt språklig vighet guidar oss till ett barndomslandskap där allt är möjligt. På sidor späckade med föremål och förmaningar släpper poeten lekfullt loss orden, inventerande de yttre och inre rummen med en molande melankoli i botten. Här vrids och vänds på existensens sömmar så sprudlande nyfiket att vi ser tingen med nya ögon."
Catharina Gripenberg blev förvånad över segern
Catharina Gripenberg hade inte väntat sig att vinna i lyriktävlingen.
- Nej, verkligen inte, jag var mest fokuserad på att gå upp scenen, läsa min dikt och att klara av att svara på frågor, säger Catharina Gripenberg.
Prisjuryn lyfte fram Catharina och hennes bok som en guide till ett barndomslandskap där allt är möjligt. Vilken relation har Catharina till sin barndomsstad Jakobstad idag?
- Österbotten betyder mycket för mig som ett landskap som inspirerar eller som en trakt som finns med i skrivandet. Jag känner mig inte som en urban skrivare.
Catharina Gripenberg, född 1977 i Jakobstad. Hon har gett ut fyra diktsamlingar sedan debuten 1999 och också skrivit dramatik och översatt den danske diktaren Per Højholt till svenska. Hon har fått flera priser, bland dem YLE:s lyrikpris och Gerard Bonniers stipendium. Prissumman är på 50 000 kronor. Catharina är bosatt i Köpenhamn.
Utan dopningsavstängde Roman Eremenko är CSKA Moskva ett lag i trubbel. Den ryska storklubben tappade sina chanser till avancemang i Champions League efter ett nytt tapp.
Förra veckan fick Roman Eremenko en tvåårig dopningsavstängning. Den finländska landslagsmittfältaren hade lämnat ett positivt dopningsprov med spår av kokain i samband med en Champions League-match i september.
Uefas tillfälliga Eremenko-avstängning, som startade den 6 oktober, var däremot det egentliga startskottet för en nattsvart formkurva för CSKA Moskvas del. Utan finländaren är den ryska klubben betydligt sämre på planen.
Fram till den 2 oktober, när Eremenko spelade sin senaste match i CSKA-tröjan, hade laget förlorat en cupmatch, en Champions League-match och en ligamatch sedan säsongen startade.
Tappat i ligan
Efter att Eremenko plockades bort från laguppställningen har klubben störtat sportsligt. Laget har vunnit två av fem ligamatcher och ligger hela nio poäng bakom den ryska tabellettan Spartak Moskva.
Nu har laget också spelat bort sina chanser i Champions League. För tre veckor sedan åkte man på en riktig smäll borta mot Monaco och den sista spiken i Europakistan satte Bayer Leverkusen på tisdagen.
Trots att CSKA Moskva hade mer boll än de tyska gästerna, var det Leverkusen som tog ledningen. Hemmaförsvaret stod och sov när Kevin Volland fick fritt fram att skicka in 1–0.
Utmärkt läge för Leverkusen
I den andra halvleken ökade hemmalagets tryck. Med kvarten kom också utdelningen när Bebras Natcho satte kvitteringen på straff.
Forceringen räckte ändå inte längre för CSKA – och med sina tre poäng ligger klubben hopplöst långt efter. Bayer Leverkusen, där Joel Pohjanpalo är på väg tillbaka efter sin skada, har skaffat sig ett utmärkt läge för att ta sig vidare.
Joakim Strand (SFP), Kvarkenrådsordförande, vill föra en mera direkt dialog med EU, förbi huvudstäderna. Ett sätt kunde enligt Strand vara att göra Kvarkenregionen till en så kallad EGTS- region
Kommunalrådet Hans Lindberg, socialdemokraterna, i Umeå har aldrig hört talas om EGTS- regioner men tycker att det är intressant om samarbetet med EU kunde utvecklas.
Både den svenska och den finska regeringen är svårförhandlade enligt Lindberg. Det är enbart positivt om medlemskap i ett sådant nätverk kan förbättra relationen till EU, säger Lindberg.
Kvarkenregionen behöver stöd för sin utveckling
Det behövs stöd av olika slag för att Kvarkenregionen skall utvecklas i önskad riktning.
- Är det så att Joakim Strand ser fördelar med ett medlemskap i ett dylikt nätverk så är det väl positivt, säger kommunalrådet Hans Lindberg.
- EU har varit positivt till Midway Alignment projektet och vi har fått jobba både mot den svenska och den finska regeringen, vi upplever att vi har fått kämpa på rätt hårt både på den svenska och finska sidan.
Hur ser du på läget för färjeprojektet just nu?
- Vi tuffar på men det gäller att stöta på både den svenska och finska regeringen när det gäller medfinansieringen.
- Jag kommer att träffa den svenska infrastrukturministern, Anna Johanssson (S) den 28 november på måndag.
Varför byter inte trafikljusen till grönt för mopeder? Den frågan ville en lyssnare ha svar på. Orsaken är troligtvis att givaren i asfalten inte är tillräckligt känslig.
I vår serie "Dina hemknutar" ville Olai Lagus ha reda på varför trafikljusen inte byter till grönt när han kommer fram till en korsning med sin moped.
När han på kvällstid kommer ensam med sin moped till en korsning, händer det ibland att han får stirra på det röda ljuset i all evighet.
Men om en bil kommer och ställer sig bakom honom ändrar ljuset till grönt.
- Jag har funderat om det finns något jag kan göra för att få ljusen att ändra? Jag har viftat med armarna ifall det finns någon sensor som känner av det. Jag har också försökt med att köra på olika ställen av vägen, säger Lagus.
Lagus behöver inte alltid sitta och stirra på det röda ljuset. Ibland byter det, ibland inte.
Frågan är alltså varför ljusen beter sig på det här viset? Lagus har stött på problemet i två av korsningarna längs med Korsholmsvägen som går genom Smedsby i Korsholm.
SähköWaasa sköter bland annat om alla trafikljus i Vasa och Korsholm. De fungerar som underleverantör till Dynniq Finland, som levererar olika trafik- och övervakningslösningar.
De flesta korsningarna har givare i asfalten som känner av när metallföremål passerar över dem. Det om givaren reagerar har alltså egentligen inte att göra med vikt, utan med en tillräcklig mängd metall.
Ljusen i korsningarna Korsholmsvägen- Källängsvägen och Korsholmsvägen- Karperövägen i Korsholm, fungerar med induktiva givare eller sensorer.
Jorma Ilkka på SähköWaasa säger att man försöker optimera sensorerna så att de känner av alla slags fordon oberoende årstid.
Om ljusen inte reagerar på mopeden finns det två sannolika förklaringar: Givaren är inte tillräckligt känslig eller så har föraren kört utanför körfilen.
- Vi kontrollerar ofta sensorernas känslighet, säger Ilkka.
Det händer emellanåt att folk kontaktar dem gällande ljus som inte svänger om till grönt.
- På våren brukar motorcykelförare ibland höra av sig.
Sensorn får inte bli för känslig
Men det finns också en fara i att göra givaren för känslig.
- Då kan den registrera fordon som står på filen intill och till och med fordon som kommer i motsatt riktning, säger Ilkka.
Den kan också bli störd om det går kraftledningar ovanför.
Men de klassiska påverkningsförsöken, att vifta med armarna eller blinka med körljusen, har ingen effekt på ljusen.
Om man råkar ut för en situation som Olai Lagus beskriver kan man med fördel kontakta SähköWaasa om saken.
Köra mot rött eller ta en lång omväg?
Det finns också en annan fråga som Olai Lagus vill ha svar på: Får man köra mot rött efter en stund om ljusen inte ändrar?
- Jag har ju kört mot rött till slut. Det andra alternativet skulle ha varit att köra en tjugo kilometer längre väg hem eller vänta tills det kommer en bil, säger Lagus.
Från polisen är budskapet klart: Det är förbjudet att köra mot rött.
- Det finns egentligen inga undantag inskrivna i trafiklagen. Liknande situationer (att ljusen inte ändrar) är egentligen inte ens påtänkta, säger kommunikationschef Mikael Appel på Polisinrättningen i Österbotten.
Så vad göra? Enligt eget omdöme och på egen risk kan man köra in i korsningen.
- Om det inte finns någon annan trafik och man tryggt kan ta sig igenom korsningen, så då kan man kanske göra det i den här situationen, säger Appel.
Mikael Appel.Mikael Appel, polis i Vasa.Bild: YLE/ Marcus Lillkvistappel,mikael appel,polis,vasa,österbotten
Men det betyder givetvis inte att man undviker böter om en polispatrull kommer körande runt hörnet.
- Man kan ju förklara läget för polisen men de har ju inte sett att du har stått och väntat i fem minuter före du tog beslutet att köra, säger Appel.
Vasa har fått trådlösa korsningar
Nyligen har ovan nämnda Dynniq levererat trådlösa sensorer till ett par korsningar i Vasa. Trådlösa sensorer vid trafikljus har redan funnits på flera håll i landet för enskilda körfiler. Men Vasa är först i Finland med att ha trådlösa sensorer för alla körfiler i en korsning.
Korsningarna i fråga är Wolffskavägen- Metviksgatan på Brändö och Korsholmsesplanaden-Storalånggatan i centrum.
Vad gäller Olai Lagus och andra mopedförare medför de trådlösa sensorerna knappast någon förbättring: De fungerar nämligen enligt samma princip som de traditionella induktiva sensorerna.
Men det finns andra fördelar: De är snabbare att installera och nöts inte sönder.
- Sensorerna installeras mitt i körfilen och kommunicerar trådlöst. Det här till skillnad från de traditionella sensorerna som består av kablar som dras över körfilen. Det betyder att de nöts sönder när fårorna i vägen blir tillräckligt djupa, säger Jukka-Pekka Alanissi, ledare för den operativa verksamheten på Dynniq Finland.
Längre grönt när sensorn går sönder
När en av de traditionella sensorerna går sönder blir resultatet oftast att tiden som trafikljuset lyser grönt förlängs. Systemet tolkar det som att det alltid står ett fordon och väntar.
- Det är bättre den vägen än att systemet tror att det aldrig står något fordon och väntar. Hellre lite mer grönt än att det alltid lyser rött, säger Alanissi.
Det är inte möjligt att en söndrig sensor gör att det alltid lyser rött?
- De programmeras inte på det sättet. I så fall är det ett tydligt programmeringsfel. Men om vi nu tar till exempel era fall i Korsholm så beror nog de på att sensorn inte är tillräckligt känslig eller att mopeden inte kör på rätt ställe.
Dina hemknutar
En lyssnare ställde frågan om vad som ska hända med Anttilas lokaler i Vasa. Dina hemknutar är ett nytt sätt att göra lokala nyheter tillsammans med publiken. Du sänder in nyhetstips eller frågor och vi på Yle Österbotten tar reda på svaret.
Frågan sänder du enkelt in genom webbformuläret som du hittar längst ner i den här artikeln. Med jämna mellanrum ordnar vi på Yle Österbotten en omröstning bland tre av frågorna vi fått in till Dina hemknutar. Den fråga som vinner går vi vidare med, gärna med hjälp av frågeställaren.
Viking Line beställer ett nytt passagerarfartyg från Kina. Bolaget har ingått ett intentionsavtal med det kinesiska varvet Xiamen Shipbuilding Industry Co. Ltd.
Fartyget ska enligt planerna levereras våren 2020. Ett slutligt avtal ska undertecknas i vår. Investeringen är värd cirka 190 miljoner euro och avtalet innehåller även en option på ytterligare ett fartyg.
Det är frågan om ett samarbetsprojekt mellan flera finländska och europeiska leverantörer, säger Viking Line i sitt pressmeddelande. Hit hör bland andra Deltamarin, Wärtsilä och ABB Marine samt flera andra.
Nybygget ska trafikera rutten Åbo-Stockholm
Fartygets längd är 218 meter med ett BRT på 63 000 ton. Passagerarkapaciteten är 2 800 passagerare och fraktfilernas längd är 1500 meter.
Det nya fartyget har planerats för trafik på linjen Åbo-Åland-Stockholm.
För inredningen kommer Viking Line att anlita skandinaviska arkitekter.
Fartyget ska i likhet med m/s Viking Grace drivas med naturvänlig LNG-gas.
- Nybyggnadsprojektet har föregåtts av ett mångårigt planeringsarbete knutet till EU-projektet Motorways of the Seas, berättar Viking Lines vd Jan Hanses.
Reformförslaget kring vilka sjukhus som får omfattande jour kan inte gå igenom i den form som den har nu. Det säger Kimmo Sasi tidigare minister med lång erfarenhet av arbete i bland annat grundlagsutskottet.
- Om det betyder att man måste välja Vasa i stället för Seinäjoki eller om man gör någon kompromisslösning är svårt att bedöma i det här skedet. Utan att reagera på något sätt kan förslaget i min uppfattning inte gå framåt, säger Sasi.
Det handlar om den grundlagstolkning som kräver att det alternativ som bäst tryggar de språkliga rättigheterna ska väljas.
Den tolkningen härstammar från 2009 då grundlagsutskottet tog ställning till frågan om vart Karleby ska orientera sig. Den här linjen gällde också 2014 då vårdreformen stoppades i grundlagsutskottet.
Den här tolkningen har man nu frångått i regeringens motiveringar.
Enligt den nya tolkningen skulle lagberedaren inte vara skyldig att välja den lösning som medför minst problem för den språkliga minoriteten, bara olika fri- och rättigheter vägts mot varandra och den alternativa lösningen är konstitutionellt godtagbar.
Sasi håller inte med.
- Man borde konstatera att om det finns två olika alternativ borde man välja Vasa.
Brister i tjänstemännens beredning
Sasi påpekar också att man alltid borde ha en språkkonsekvensbedömning då man gör stora administrativa reformer för att kunna garantera de språkliga rättigheterna i reformen.
- En sådan bedömning har man inte alls gjort. Utan en sådan kan man inte komma vidare i riksdagen.
Hela reformen är komplicerad och Sasi tror att frågorna är lite för svåra för ministrarna. Beredningen ligger på tjänstemännens ansvar. Och här ser han brister.
- Tjänstemännen ger en verkligt dålig bild av sina kunskaper och om hur de tolkar grundlagen.
Inom Vasaregionen sätter man sitt hopp till grundlagsutskottet för att Vasa centralsjukhus ännu skulle kunna ingå bland de tolv sjukhus som får omfattande jour i framtiden. Sasi tror att reformen kan omprövas i grundlagsutskottet då allt ännu kontrolleras att gå enligt grundlagen.
- Jag tror att den här kontrollen kommer att fungera.
Svårt att följa logiken
Sasi är också kritisk till det språk man använder i reformförslaget. Det är enligt honom allt för administrativt vilket gör att det blir svårt att följa logiken.
- Man borde se de här sakerna ur konsumentens eller patientens synvinkel, säger Sasi.
Kan regeringen medvetet fatta ett beslut som försämrar vården på svenska?
- Grundlagen garanterar språkliga rättigheter. Men det beror på resurser hur bra servicen är. Man borde förutse att man inte skapar sådana omständigheter i vilka de verkliga rättigheterna inte kan uppfyllas. Ett problem är att kostnaderna i Vasa är högre än i Seinäjoki. Man måste också förstå det att om det är Vasa som bär ansvaret måste man kunna skära ner utgifter för att vara konkurrenskraftig i jämförelse med andra områden.
Tömningsintervallet för brännbart avfall har hittills legat på två veckor i Vasaregionen. Våren 2017 kan intervallet förlängas kraftigt efter ansökan men varierar enligt antalet personer i hushållet.
I framtiden kommer tömningsintervallet att uppgå till maximalt sex veckor. Vasaregionens avfallsnämnd är den myndighet som bestämmer om ett hushåll skall få ett förlängt intervall för tömningen av sopor.
- Vi har fått mycket feedback, främst från små hushåll i tätort, att de vill ha längre intervaller. Det här är vårt sätt att gå dem till mötes, säger Camilla Enell-Öst, chef för avfallshanteringen i Vasaregionen.
Har man längre intervaller mellan tömningarna blir det också billigare för hushållet.
Hushåll som består av en till två personer kan efter ansökan lagra sina sopor i maximalt sex veckor i sopkärlet vintertid. Samma intervall kan också gälla under sommaren men då måste bioavfallet separeras.
Avfallsnämndens vintertid börjar 1 oktober och sträcker sig fram till 30 april. Däremellan råder det sommar.
- Under sommartid förutsätts, precis som tidigare, att man komposterar avfall eller separatinsamlar bioavfall, säger Enell-Öst.
Samma tidsavgränsningar gäller också för större hushåll med tre eller flera personer men då är det maximala tömningsintervallet fyra veckor.
Olika sopkärlstyper
Flerfackskärl och djupuppsamlingskärl får samma tömningsintervall som vanliga sopkärl. Separata bioavfallskärl kommer att ha ett tömningsintervall på maximalt två veckor.
De nya reglerna gäller inom Vasaregionens avfallsnämnds område och tanken är att se ska träda i kraft våren 2017 säger Enell-Öst.
- Det här möter kundernas önskemål bättre och fungerar också ur ett miljömässigt perspektiv.
På onsdagsförmiddag anlände årets julgran till Vasa torg. Den är en pihtagran och har donerats av en familj i Gerby.
- Den kunde ha varit en meter längre men visst är den fin, säger ansvarige trädgårdsmästare Kaj-Erik Grandell på Vasa stad.
- Den är ju en riktig Kalle Anka-gran, säger Grandell.
- Svårast i det här skedet är att få den riktigt rak på foten. Varje år när jag kör förbi torget tittar jag så att den står rakt. I synnerhet efter stormväder.
Någon större skadegörelse brukar stadens gran inte råka ut för.
- Det har hänt att någon kvist blivit avbruten men ganska bra brukar den få vara ifred.
- Granen är viktig för oss. Den är placerad så att den är synlig för alla som kommer in till staden, säger Kaj-Erik Grandell.
Under dagen sätts ljusen på plats med hjälp av en kranbil. Granen tänds i samband med julöppningen på lördag.
Alva Nygård från Pedersöre och Emma Sandström från Karleby tävlar i Uuden musiikin kilpailu, UMK.
16-åriga Nygård, hemma från Bennäs, deltar med låten Arrows.
Alva Nygård.Alva är en av deltagarna i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalvelualva,eurovision,tävlingen för ny musik,umk,umk 2017
Nygård har tidigare hörts på Yle Vegas radiokanaler med låten A Grand Illusion.
25-åriga Emma har tävlat i femte säsongen av tv-programmet The Voice of Finland. Sandström, som tävlar med låten Circle of Light, bor för tillfället i Stockholm och arbetar som sånglärare.
Emma Sandström.Emma är en av deltagarna i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalveluemma,eurovision,tävlingen för ny musik,umk,umk 2017
Nygård och Sandström tävlar om att få representera Finland i Eurovision Song Contest, ESC, i maj 2017.
Nytt för i år är det inte ordnas några semifinaler utan du hör alla tio låtbidrag under finalen som äger rum den 28 januari i Esboarenan.
Tävlingen för ny musik, UMK, är tillbaka – uppfräschad och förnyad. De tio som slåss om segern är nu utsedda. I år ger sig också Sverige in i striden!
Om Finland någonsin bad om mer glitter, tappade hakor och discochock så har Eurovision-guden lyssnat. UMK återvänder – och det i delvis ny form.
Allt avgörs under en kväll
De tio bidragen avslöjas här och nu, och tävlingen avgörs under en kväll, den 28 januari nästa år. Inga delfinaler, ingen utdragen nervslitare. Den här gången står allt på spel under en och samma kväll. Tävlingen hålls i Metro Areena i Esbo.
Krista Siegfrids återvänder som programledare. En än så länge hemlig, internationell jury kommer också att vara med och bestämma om vem som vinner och vilka som försvinner.
Johan Lindroos och Eva Frantz i De Eurovisa håller full koll på UMK och Eurovision-tävlingen även i år.Johan Lindroos och Eva Frantz.Bild: Yle / Barbro Ahlstedtde eurovisa,de eurovisa 2016,eva frantz,Johan Lindroos
Johan Lindroos från Yles De Eurovisa ser främst en stor överraskning i årets startfält – en välkänd mustasch från Sverige.
– Jo, största chocken är väl ändå Günther. Även om jag vetat om det redan en tid så kommer jag inte riktigt över det. Men det är en bra blandning i år, och det kommer garanterat att bli en bra show igen, säger han.
Högt chockvärde
Det är veckor av förberedelser kvar inför den stora UMK-festen i januari. Johan Lindroos vågar sig ändå på en första snabbanalys av tävlingsläget.
– Jag tror att vi har några bidrag som kan ta ut varandra, för att de kanske spelar lite på samma underlighets- eller chockvärde. Det är mer svårtippat än tidigare år känns det som. Lyckas till exempel Alva och Emma få med den finlandssvenska och österbottniska publiken så kan det hjälpa dem en bra bit på vägen. Fast för att vinna UMK så gäller det ju att charma hela folket, så det blir spännande, säger han.
Och de tio är...
Ta redan nu en titt på vilka som är med och tävlar, hittar du en personlig favorit från första början?
1. Alva – Arrows
Alva är en av deltagarna i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalvelualva,eurovision,tävlingen för ny musik,umk,umk 2017
Alva är 16 år och kommer från Bennäs i Österbotten. Hon älskar dans och har tagit sånglektioner sedan hon var elva år gammal. Hennes första låt, A Grand Illusion, som kom i våras, började ringa i två producenters öron, och nu har de tre gjort en låt som har, som de själva säger, ett internationellt sound.
Anni är en av deltagarna i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalveluanni,Eurovision Song Contest,tävlingen för ny musik,umk,umk 2017
Helsingforsbon Anni, 21 år, hör hemma i popens och soulens kretsar. För ett par år sedan var hon med i The Voice of Finland, och tog sig till direktsändningarna. Låten är skriven av Mia Kemppainen, känd från gruppen LCMDF.
Emma är en av deltagarna i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalveluemma,eurovision,tävlingen för ny musik,umk,umk 2017
Finlandssvenska Emma föddes i Stockholm men har nu sitt hem i Karleby. Hon jobbar som sångpedagog, och har också synts i The Voice of Finland, där hon tävlade i femte säsongen. Låtens stil beskrivs som WDM, Wooden Dance Music.
Günther och D'Sanz är med i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalvelueurovision,gunther,gunther & dsanz,tävlingen för ny musik,umk,umk 2017
Sveriges kanske mest kända mustasch försöker sig på en erövring av Finland. Tillsammans med borgåbon Daniel Sanz vill Günther sprida kärlek, och vinna Eurovision Song Contest. "Helsingfors ska vara värd för ESC år 2018, det är vårt mål", säger duon.
5. Zühlke – Perfect Villain
Zühlke är en av deltagarna i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalvelueurovision,tävlingen för ny musik,umk,umk 2017,zühlke
För tre år sedan visade 25-åriga Zühlke för första gången upp sig för den finländska publiken, då i talangjakten Idols. I våras fick hon skivkontrakt, något av en dröm för Zühlke som haft som mål att bli sångerska sedan barnsben. Nu är målet i stället Europas scener, och speciellt Tyskland ligger henne varmt om hjärtat.
My first band är med i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalvelueurovision,my first band,tävlingen för ny musik,umk,umk 2017
My First Band har visat sig vara ett hållbart gäng, de har spelat ihop under samma namn sedan år 1998. Tre skivor har det blivit, och den senaste släpptes över hela världen för ett par år sedan. Nästa år är det dags för ett nytt album, och UMK-låten är ett första smakprov på vad vi har att vänta oss.
Lauri Yrjölä är en av deltagarna i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalvelueurovision,lauri,Lauri Yrjölä,tävlingen för ny musik,umk,umk 2017
Han är känd som proffsgitarrist, men nu är Lauri Yrjölä redo för solokarriär. Egna låtar finns det gott om – så pass att det skulle räcka till ett par skivor. Lauri säger att UMK är den enda musiktävlingen har kan tänka sig att delta i, och att hans musik är ett bra exempel för resten av världen på vad finsk pop kan vara.
Norma John är med i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalvelueurovision,norma john,tävlingen för ny musik,umk,umk 2017
Leena och Lasse är vänner sedan långt tillbaka, och nu har de indiebandet Norma John tillsammans. "Vi ville ta nästa steg med vår musik, och UMK känns fullkomligt som skådeplats för just det. Det kändes som att det var tid att göra det här", säger de. Låten berättar om ett uppbrott i en relation, och om känslan när allt omkring dig påminner dig om den relationen.
Club La Persé är med i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalveluclub la persé,eurovision,la persé,tävlingen för ny musik,umk,umk 2017
I över tio år har klubben La Persé varit hem för Helsingfors alla avantgardister och modefolk. Kollektivet står i dj-båset på sina egna klubbkvällar och har en klar regel: man ska synas, och man ska gå till överdrift! I UMK tävlar de med en låt som skrivits av deras egen idol, Princess Julian, som enklast kan beskrivas som en äkta London club kid.
10. Knucklebone Oscar & The Shangri-La Rubies – Caveman
Knucklebone Oscar and The Shangri-La Rubies är med i Tävlingen för ny musik, UMK, 2017.Bild: Yle Kuvapalvelueurovision,Knucklebone Oscar,Knucklebone Oscar & The Shangri-La Rubies,oscar,Tävlingen för ny musik,umk,umk 2017
Här blandas det friskt mellan gammalt och nytt. En vild man med gitarr – så beskrivs frontfiguren Knucklebone Oscar. Med sig på scenen har han burleskartisterna Tinker Bell och TurrrboCherry. Knucklebone Oscar har hunnit turnera världen runt i flera omgångar, och inte bara det; många skivor har det blivit, och i år firar han 20 år som artist. Ja, det har till och med gjorts en långfilm om hans framfart.
"Vad är det egentligen för poäng med att leva som elitidrottare?" Den frågan ställde sig orienteraren Fredric Portin efter VM-besvikelsen när han fick problem med både motivationen att träna och att tävla. I ett färskt blogginlägg berättar 26-åringen om hur vägen tillbaka gick via de österbottniska skogarna.
Paimion Rasti-orienteraren Portin inleder sitt blogginlägg på webbplatsen www.vjsport.fi med att citera en melankolisk textrad ur en poplåt av det finska bandet "Kolmas Nainen" där tematiken kretsar kring att ge upp.
Att kasta in handduken.
Texten Portin författat föddes ur den besvikelse som uppstod efter senaste VM där hans resultat inte motsvarade hans egna förväntningar. Det uppstod en tomhet efteråt som gjorde Portin osäker över sin framtid som elitidrottare.
– Det är en fråga som gnager inom mig, vad är det egentligen för poäng med att leva som elitidrottare? Skulle beslutet bara handla om mig själv skulle frågan vara enkel, men idag hör också min fru och vår tvååriga dotter till ekvationen, belyser Portin i sitt ärliga blogginlägg.
Portin betonar hur mycket en landslagsidrottare tvingas vara på resande fot och rent ekonomiskt upplever han också att han inte bidrar till familjen på det sätt han själv önskar.
Vidare skriver Portin om de besvikelser han tvingades brottas med efter de senaste VM-tävlingarna. Besvikelsen övergick i motivationsbrist och när suget att tävla eller ens träna inte fanns där avrundade Portin säsongen i förväg.
– Jag njöt inte av orienteringen och det märktes i verksamheten och i resultaten. Då var det bättre att låta ett ungt hungrigt löfte ta min plats vid världscupfinalerna, avslöjar Portin.
Det visade sig att botemedlet för problemen var tid för eftertanke, men den tiden var enligt Portin svår att hitta i korstrycket mellan studier, familjeliv och de vardagliga sysslorna. När han väl fann den tiden var det i de österbottniska skogarna.
Ute i terrängen fick Portin den tid och det perspektiv han behövde för att komma till insikt om det meningsfulla med att fortsätta idrotta på elitnivå. Han insåg även att idrotten och den framgång som man har i landslagsdressen betyder mycket för vanliga människor.
– Det är inte alltid man märker hur många människor som finns med och stöder en och följer med ens förehavanden i bakgrunden. Efter att ha flyttat tillbaka till Österbotten har många människor kommit fram till mig och berättat att det är viktigt för dem att jag är där med och kämpar, belyser Portin.
Portins blogginlägg avslutas med bekräftelsen om att han kommer att satsa vidare på orienteringskarriären vid sidan av studierna som en dag kommer att göra honom till modersmålslärare. Han konstaterar också att målet för nästa säsong mycket väl kan vara att uppehålla en viss nivå, istället för att utvecklas med stora kliv.
– För att orka fortsätta måste jag våga göra saker på det sätt jag själv anser vara bäst, och nu tror jag att jag kan hitta en gyllene medelväg som passar mig. För det första efterlyser jag snö till Österbotten, jag har nämligen anmält mig till Vasaloppet. Nog skall det bli något av detta ännu, avrundar Portin.
På onsdagen kom beskedet att Viking Line har ingått ett intentionsavtal om att beställa ett nytt fartyg av i ett varv i Kina. Men ännu är det inte klart om Wärtsiläs Vasaenhet blir den enhet som får leverera motorerna till färjan.
Bland samarbetspartnerna finns bland annat Wärtsilä men än är det inte klart om Wärtsiläs Vasaenhet blir den enhet som får leverera motorerna till färjan.
Det beror på att det i det här skedet endast är fråga om ett intentionsavtal som Viking Line skrivit med kinesiska det varvet.
Wärtsilä Finlands kommunikationsdirektör Marica Lassus menar att det inte går att säga något i det här skedet. Inte ens hur länge det kommer att ta före de får veta vem som får motorbeställningen.
Det beror på hur förhandlingarna med det kinesiska varvet går.
Hanses säger att det kinesiska varvet gav mycket goda finansieringsvillkor, vilket blev avgörande.
Under byggnadsskedet behöver Viking Line endast stå för 20 procent av kostnaderna - resten ska erläggas då fartyget är klart.
Affären är värd 190 miljoner euro. Då m/s Viking Grace byggdes kostade fartyget 240 miljoner euro. Enligt Hanses kunde inget inhemskt varv erbjuda ett lägre pris än det.
- Det var de goda finansieringsvillkoren som avgjorde saken.
Unga kan tycka att dagens poesi inte är skriven för dem. I vår lyrikserie har vi kommit till skolan som en plats för poesi.
Den totalrenoverade, moderna Borgaregatans skola ligger insprängd bland egnahemshus utanför Vasa centrum, bara några kvarter från vägen som leder ut mot Replot.
Efter en stunds väntan får jag en pratstund med Riannon Dunn, Naomi Åbacka och Jerin Waller, som går i åttonde klass. De är alla överens om att det främst är i skolan de läser poesi, men även i någon mån under sin fritid.
- Mest i skolan, men också när pappa tvingar mig att läsa poesi, skrattar Jerin Waller, som berättar att hennes far tycker väldigt mycket om dikter. Han har fått Jerin att memorera två.
Namnet på den ena dikten minns hon inte, men den andra är skriven av Nils Ferlin. Senare kommer hon på att den andra är skriven av Gunnar Ekelöf.
Det är väldigt bra dikter, också om de är mera pappas stil, tillägger hon. Hennes egen stil finns i dikter typ dem klassen har skrivit i skolan, lite modernare och enklare att förstå, tycker hon.
Klassen har arbetat med två former av dikt under ledning av mordersmålsläraren Minna Enroth. Den ena handlar om beskrivande ord och deras motsatser, den andra om japanska haikun.
Egna känslor i poesin
Man behöver tänka lite på vad som faktiskt finns bakom texten, och det gör den intressant att läsa, säger Riannon Dunn. Då kan poesin väcka ens egna känslor.
Naomi Åbacka säger att hon dras lite till tragisk poesi. Känslorna där beskrivs ofta väldigt starkt och då känns det tydligt. Någon speciell dikt som exempel kommer hon inte på just i stunden.
Jerin Waller tycker att de flesta dikter är väldigt lugna och också får henne att känna sig ganska lugn. Men det finns ju några som på ett sätt är lite mer starka och tydliga, tillägger hon.
Riannon Dunn infogar att också hon tycker att de ”mysteriska” och lite mera skrämmande dikterna är ganska intressanta. Med mysterisk menar hon en dikt som innehåller metaforer som gör att det i dikten talas om en sak, samtidigt som man måste tänka på vad den egentligen talar om.
- Man känner sig lite som i en dröm, säger Naomi Åbacka. Man blir lugn och det är en rätt stor skillnad på detta och att läsa en vanlig historia. Man känner sig ganska drömmig, det är som i en annan värld nästan.
210 dikter för unga människor.Detalj från pärmbilden till Siv Widerbergs och Anna Arténs antologi med tjugo dikter för unga människor, Kärlek och uppror. Bild: Mi/Ylekärlek och uppror,Nyenkel poesi
Teman att känna igen sig i
-Håller poesin på med teman och frågor som ni som unga kan känna igen er i? undrar jag.
Jerin Waller är inte så säker på det. Hon säger att de flesta som skriver dikter oftast är lite äldre, vilket ibland gör det svårt att känna igen sig. Men i några dikter vars namn hon inte minns har det hänt att hon känt att okej, det här är riktigt jag, nästan som att den som skrivit känner mig.
De flesta poeter riktar sig inte till oss tonåringar, säger Riannon Dunn. De skriver för vuxna och ännu äldre, gamlingar, påpekar hon.
Att själv skriva poesi
Riannon Dunn skriver poesi enbart i skolan. Men när hon gör det tycker hon faktiskt att det är ganska roligt. Man får leka med ord och ökar så sitt ordförråd.
Naomi Åbacka skriver mest små noveller på fritiden, men säger också hon att det är riktigt kul att skriva poesi i skolan när man väl sätter igång med det. Får vi göra precis som vi vill och skriva vad vi känner för, blir det lite drömmigt och så när man helt får leva sig in i det.
Några gånger har Jerin Waller försökt komma på någonting bra där hemma. Men hon säger att det är lättare i skolan när man får en bild av vad man ska skriva, som när vi skulle skriva haikun och först fick lära oss hurdan en haiku är.
Detalj av pärmbilden till boken Sen till midnattskalaset.Detalj av pärmbilden till boken Sen till midnattskalaset. Bild: Mi/Ylepoesi,sen till midnattskalaset
Reaktioner på skrivandet i klassen
Alla i klassen var inte så intresserade av att skriva poesi.
- Ibland är det ju jobbigt att sitta och skriva bara dikter hela sextiofem minuter, säger Jerin. Samtidigt tror hon att några tycker att det är roligt fast de inte riktigt skulle säga det.
Det är inte så populärt med dikter och sådant i tonåren. Om man skulle säga till någon att man skriver dikter är det inte riktigt sådär jätte coolt, säger Naomi Åbacka.
Man måste ju vara lite filosofisk, eller måste och måste, men oftast är man det. Och det kanske förknippas med lite äldre personer att vara filosofiska, tycker Naomi.
Det är nog därför de flesta i klassen stönar när vår lärare säger att vi ska skriva dikter. Men sedan när man börjar så är det ju ganska roligt om man känner sig lite poetisk just då, säger hon.
Naomi Åbacka är elev i klass åtta i Borgaregatans skola i Vasa.Naomi Åbacka är elev i klass åtta i Borgaregatans skola i Vasa.Bild: Minna Enrothnaomi åbacka,poesi i skolan,skolelev
Riannon Dunn tycker att det är mycket roligare att skriva poesi än att läsa den. Jerin Waller instämmer för när man skriver poesi känner man innebörden i vartenda ord man skriver. Men när man läser poesi är det mera som att man måste försöka lista ut vad författaren försöker säga.
Poesi i musik
Mycket texter uttrycks i dag via musik, inflikar Riannon. Ett annat projekt som har varit ganska roligt har handlat om att förvandla en sångtext till en egen dikt, berättar Jerin. Det skedde i samarbete med bildkonsten, så eleverna fick också rita en bild till, vilket var en riktigt rolig uppgift, tillägger hon.
- Det är jättelugnande och får en ibland på gott humör att lyssna på orden i sånger, det händer att jag försöker memorera texterna, berättar Riannon Dunn. Och ibland funderar jag inte bara på orden utan på den djupare betydelsen bakom, berättar hon.
Som exempel nämner Riannon en låt av rapparen Eminem. I en av hans äldre sånger, Monster, handlar det om ett monster under sängen. Man kan fundera över vad monstret där betyder för en själv, säger hon.
Är det en riktigt känslosam låt, som typ en kärlekslåt, så funderar man om textförfattaren är sårad eller glad, kär och så. Är låtskrivaren till exempel arg och inte bryr sig om någonting mera så blir det väl en rockig låt, konstaterar Naomi Åbacka. Själv brukar hon lyssna på till exempel James Walkers och Sia.
Jerin Waller tycker att låttexter ofta är väldigt bra, men med de lite nyare låtarna känner hon att de kan bli ogenomtänkta, utan ett riktigt budskap. Då låter det som att ord har slängts in i låten som bara råkar passa.
Jerin Waller, elev i klass åtta i Borgaregatans skola i Vasa.Jerin Waller, elev i klass åtta i Borgaregatans skola i Vasa.Bild: Minna EnrothHaiku,jerin waller,poesi i skolan,skolelev
Jerin föredrar lite äldre låtar, också gjorda på 2000-talet men inte i dag. Som exempel nämner hon How to save a life av The Fray. Den är rätt dramatisk, fast texten är lite konstig samtidigt som den ändå är ganska bra, tycker hon.
Texten är sorgsen medan melodin är rätt glad, så också om låten är i moll känner man sig ganska glad när man lyssnar på den. Det är rätt coolt hur de har lyckats göra den sådan, konkluderar Jerin.
Poetry slam, rapp, hip hop, bloggar…
Riannon läser inga poesibloggar, men hon har hört om Instagramkonton med poesi, som en del av hennes kompisar följer. Naomi inflikar att folk ju under Instagramkonton brukar skriva känslosamma texter, men att hon aldrig vet om skribenten också själv är ledsen när texten är det.
Minna Enroth, modersmålslärare i Borgaregatans skola i VasaMinna Enroth är modersmålslärare i Borgaregatans skola i Vasa. Bild: Mi/Yleborgaregatans skola i vasa,minna enroth,modersmålslärare,poesi,poesi i skolan
Ur lärarens synvinkel
”Oj, det är så svårt, jag vet inte var jag ska börja. Vad är nu en dikt, jag kan inte skriva... Det är nu bara något som Runeberg ägnade sig åt för länge sedan, ingen skriver lyrik i dag… ” Här en rätt vanlig reaktion när elever i sjuan för första gången ska skriva dikt, berättar Minna Enroth, modersmålslärare i Borgaregatans skola i Vasa.
Men ganska snart blir det ändå klart att eleverna ju ofta konfronteras med låttexter och efter att ha skrivit upp sina egna bästa dikter på skolans gemensamma diktplank brukar tretton-fjortonåringarna bli positivt överraskade över sin egen förmåga, berättar Minna Enroth.
Så också om det inte är inne att skriva lyrik, brukar det bli bra i slutändan efter att eleverna under en dryg månad har fått prova på flera olika sorters dikter, säger hon. I ”Diamantdikten” kopplar man ihop substantiv och adjektiv, i haikun följer man den japanska kortdiktens form, i ”veckans dikt” utgår man från ett visst tema och så vidare.
Minna brukar börja med att berätta om sina egna favoritdikter. Standard är också att hon presenterar Runeberg,Topelius, Edith Södergran, Eeva Kilpi, Modersmålets sång …
I gymnasiet kommer de unga finlandssvenska lyrikerna in, som till exempel Matilda Södergran och Catharina Gripenberg. Deras dikter är så pass abstrakta att Minna upplever att det är bättre att ta upp dem först då.
Rent historiskt har lyriken kopplingar till rapp och Minna brukar också ha med en rapplåt. Senast var det ”Din soldat” av Kristin Amparo och Albin Johnsén, som kom ut 2014. Också artister som Håkan Hellström och rockbandet Kent har texter som är tacksamma att ta upp i undervisningen.
Riannon Dunn, elev i klass åtta i Borgaregatans skola i Vasa.Riannon Dunn, elev i klass åtta i Borgaregatans skola i Vasa. Bild: Minna Enrothpoesi i skolan,riannon dunn,skolelev
Artikeln är en del av Svenska Yles poesiserie. Andra artiklar i serien:
Det blir ytterligare två säsonger i Åtvidabergs FF för Hampus Holmgren. Det här bekräftar klubben på sin webbplats.
Vasa IFK-produkten Hampus Holmgren lämnade i mars 2013 Finland för spel i Åtvidabergs FF. De två första säsongerna i klubben förstördes på grund av skador men på sensommaren 2015 slog han sig in i A-laget som då spelade i allsvenskan.
Efter att Åtvidaberg föll ur allsvenskan följde han med klubben ner i superettan och där blir det nu en fortsättning. Holmgren har skrivit på för ytterligare två säsonger med Åtvidaberg.
– Hampus är trots sin ungdom en veteran i denna unga ÅFF-trupp och vi ser en kontinuerlig utveckling när han är skadefri.
– Han hade en lite tyngre start i ÅFF med skador som störde de första säsongerna men frisk har han både offensiva och defensiva kvaliteter som vi värdesätter, säger Joachim Hilding som är Åtvidabergs viceordförande till klubbens webbsida.
Åtvidaberg slutade på sjätte plats i superettan förra säsongen. Hampus Holmgren spelade i 25 av lagets matcher och gjorde ett mål.
När folk dansar och hoppar i gymnastiksalen på högsta våningen i H-byggnaden på Vasa centralsjukhus svajar hela huset. Sedan år 2003 har det varit förbjudet att hoppa i salen i fråga men det förbudet hålls inte alltid.
Redan år 2003 gjorde en konsult en utvärdering av huset och förbjöd sådan användning av gymnastiksalen där en stor mängd människor hoppar i takt. Men förbudet har glömts bort och nu har salen börjat användas igen.
- Det är klart, skulle det få fortgå att huset sätts i resonans kommer det en utmattning emot. Det är farligt om det fortsätter. Det går inte ha dynamiska krafter och rörelser i huset mera, det är förbjudet, säger tekniska direktören Håkan Knip på Vasa sjukvårdsdistrikt.
Huset är en av tornbyggnaderna vid Vasa centralsjukhus. I byggnaden i fråga finns främst kontorsutrymmen men på de första våningarna finns också ungdomspsykiatrin. Enligt planerna ska huset rivas inom ett år.
Händerna flyter på gelé när huset svajar
Håkan Knip har själv sitt kontor rakt under gymnastiksalen i fråga. För en dryg vecka sedan påpekade han senast att det är förbjudet att ha sådan verksamhet i salen som gör att huset börjar svaja.
- För 1,5 vecka sedan märkte jag hur huset sattes i resonans. Det var som att händerna skulle flyta på skrivbordet som om de var på gelé, säger Knip.
Nu är förslaget att huset ska rivas för att ge rum för det så kallade sote- huset som ska byggas 2018. På måndag behandlar sjukvårdsdistriktets fullmäktige planerna på ett sote- hus. Godkänns planerna river man H-byggnaden inom ett år.
Får endast hoppa i otakt
När H-byggnaden byggdes på 1950-talet beaktande man inte dynamiska krafter, det vill säga rörliga krafter, utan endast statiska.
Knip säger att ska salen användas för aktiv gymnastik nu måste man hoppa i otakt om man inte vill att huset ska sättas i gungning. Därför får salen endast användas för stillasittande möten.
- Huset tål nog belastning uppifrån och ner men inte från sida till sida. Dessutom har det tagits bort lite väggar. Därför är det förbjudet att ha gymnastik eller annat där.
Det är främst sjukhusets fritidsförening som använder gymnastiksalen när de ordnar julfester och dylikt. När man reserverar salen står det att man inte får ha sådan verksamhet som orsakar dynamiska krafter.
I salen får man vara max 10-12 personer, det får inte ordnas dans för 30-40 personer i salen längre.
Det nya huset som ska byggas på H-husets plats kallas Österbottens SOTE-hus eftersom det i huset kommer att finnas tjänster för hela landskapet. I huset kommer man att samla såväl landskapets som privatsektorns primärvårds-, specialsjukvårds- och socialvårdstjänster.
Spelutvecklare från Österbotten samlas just nu i Vasa. Och flera av dem vågar redan ta ordet "spelkluster" i sin mun. Också på Vasek tror man att spelindustrin kommer att växa i Vasaregionen.
Vaasa Game Days hålls i Vasa universitets utrymmen.
Knappt tio spelutvecklare/företag från Österbotten är på plats. De kommer till exempel från Vasa, Jakobstad och Kurikka. De allra flesta riktar in sig på PC-spel.
Ett av företagen på plats har lyckats få ut sitt mobilspel på marknaden och spelet har just nu kring ett par miljoner nerladdningar.
Spelkluster?
Ordet "spelkluster" dyker upp med jämna mellanrum i konversationerna. Men är det inte att ta i lite för mycket?
- Jag tycker att det är passande att prata om det. Vi är på väg åt rätt håll. Vi har precis fått en avdelning av International Game Developers Association hit till Vasa, säger Joonas Suokko från nybildade Astalo Games.
Astalo Games består av sju personer. International Game Developers Association är en organisation vars uppgift är att stöda spelutvecklare.
Det är inga riktigt stora summor man rör sig med i Österbotten ännu i det här skedet.
Joonas Suokko från Astalo Games.Joonas Suokko, en av Astalo Games grundare.Bild: Yle/Joni Kyheröinenastalo games,joonas suokko,vaasa game days,vasa universitet
Global marknad
Frågan uppstår, räcker marknaden till för alla?
- Jodå. Den globala marknaden är stor. Det finns plats, säger Suokko.
Och de andra som jag pratar med håller med. Men vad är det som krävs för att lyckas? Kommer vi att se ett nytt Rovio från Vasatrakten?
- Kanske inte riktigt i den klassen. Men den finländska spelindustrin åtnjuter stor respekt runt om i världen, säger Suokko.
Snart huvudsyssla
På plats finns också Thomas Finholm från Game Phase.
Game Phase håller som bäst på och ger ut sitt andra spel. Alla tre som jobbar på Game Phase gör det som en bisyssla.
Siktet är inställt på att spelutvecklingen så småningom ska bli huvudsysslan.
Också Finholm tror att marknaden räcker till.
- Det finns kundunderlag. Världen är marknaden.
Utmaningen är att sticka ut ur mängden. Det finns olika vägar till framgång.
- Du kan ha världens bästa idé, som man ju kanske inte får varje dag. Du kan ge ut gratisspel som börjar dra publik eller så kanske du har enorma resurser att sätta på marknadsföringen, säger Finholm.
Även Finholm upplever att det har börjat bubbla ordentligt inom spelindustrin i Vasaregionen.
Mikael Norrgård och Thomas Finholm från Game Phase.Mikael Norrgård och Thomas Finholm från Game Phase.Bild: Yle/Joni Kyheröinengame phase,mikael norrgård,thomas finholm,vaasa game days,vasa universitet
Miljoner i omsättning
Vasaregionens utvecklingsbolag Vasek, ser tydligen också potentialen. Så här säger företagsrådgivare Lasse Pohjala:
- De som utvecklar spel är framtidens företagare. Allt kan ske väldigt snabbt efter att du lyckats göra ett framgångsrikt spel och då uppstår frågor kring bokföring, avtal och sådant.
Enligt Pohjala växer spelföretagens omsättning i Vasaregionen hela tiden.
- Just nu är deras omsättning flera hundratusen euro. Inom kort kommer vi att röra oss i miljoner.
Så man kan redan nu säga att åtminstone några av dem kommer att lyckas?
- Absolut. De har redan lyckats, även om vi kanske inte märker det.
Den nionde januari smäller det! Då drar det nya morgonprogrammet med Joppe Dikert, My Tengström och Jakob Norrgård i gång.
- Se till att ladda kaffekokaren innan du går och lägger dig!
Det är de splitternya morgonprogramledarnas bästa tips till sig själva och andra hjältar som stiger upp i ottan. Några dagar in i januari är det nämligen Joppe, My och Jakob som tar över etern under morgonens allra första timmar.
- Det är något magiskt med tidiga morgnar, en ny orörd start, säger Joppe.
Johanna Dikert, My Tegnström och Jakob Norrgård i en säng Bild: Yle/Malena Holmström glad,jakob norrgård,johanna dikert,morgon,my tengström,radio x3m,sova,säng,x3m,x3m morgon
Men vilka är egentligen de här typerna som kommer att finnas med dig från klockan 6.30 varje vardag?
För X3M:s lyssnare är Jakob kanske mest bekant som J:et i humorgruppen KAJ. My har lett samhällsprogrammet Myteriet på X3M och Johanna har hörts och setts både i eftermiddagsprogrammet Stiftelsen och X3M-tv.
- Jakob är lite som en lillebror och gubbe på samma gång. En som gillar bryggkaffe och kanelbulle, men som inte har stenkoll på när han ska vara på jobb, säger My.
- Och jag känner mig som en bråkig lillasyster, säger Joppe.
- Men du är också den coola fastern som delar ut kondomer, tillägger My.
Jakob är lite som en lillebror och gubbe på samma gång. En som gillar bryggkaffe och kanelbulle, men som inte har stenkoll på när han ska vara på jobb.― My
- My däremot är den som har koll på saker och ting. En pappa som kollar om alla barn har strumpor på fötterna och hinner i tid till bussen, säger Joppe.
Med andra ord en dynamisk trio som tänker bjuda lyssnarna på bra fiilis, roliga upptåg och aktuella samtalsämnen.
- Om man lyssnar på oss i 15 minuter vill vi att man ska ha fått ett skratt, en insikt och något att tala om vid lunchen, säger Joppe.
En morgonprogramledare har som de flesta vet ungefär samma dygnsrytm som en femåring. Och det kan ju definitivt påverka det sociala livet utanför jobbet. Men Jakob är inte orolig.
- Alla har sagt att jag bara kommer vilja sova och se på tv. Men det gör jag ju redan så det blir inget problem.
Vilka är era bästa morgonlåtar?
Jag har lust att säga Bon Jovi. Den låt som dyker upp i mitt huvud just nu är Born to be my baby!― Joppe
Jag är inne i en Sia-fas så jag säger Unstoppable!― My
Det blir nog At the end of the day från Les Miserables. Passande för morgonradio.― Jakob
Vad är er egen relation till morgonradio?
- De som säger god morgon i radion är de första rösterna jag hör på morgonen, de talar liksom till mig, säger My.
- När jag jobbade för Maxmo kommun och trimmade gräs och skrapade måsskit så lyssnade jag mycket på morgonradio. Det blir som en kompis som hänger med, säger Jakob.
Maxmo och Österbotten är definitivt något som han tänker inkludera i det nya programmet. Vad mer som kommer att hända och avhandlas när trion sammanstrålar i studion för första gången återstår att se.
- Jag kan vara klumpig och göra bort mig även om jag sovit åtta timmar, så vem vet vad som händer, säger My.
- Just nu vill vi bara komma i gång och lära känna varandra och lyssnarna, säger Jakob
Över hälften av alla skolor har avslutat sitt samarbete med Kiva Skola-projektet som syftar till att rensa bort mobbning ur skolorna.
Projektet har under de senaste åren vuxit sig till så gott som riksomfattande mått - i fjol deltog minst 90 procent av skolorna i Finland.
I höstas började man uppbära skol- och elevspecifika läsårsavgifter för de cirka 2 300 deltagarna i projektet, skriver Yle Uutiset
Skolorna skulle samtidigt registrera sig på nytt för programmet och i den vevan beslöt över hälften av skolorna att skippa projektet.
- Omkring 800-850 skolor har nu registrerat sig, men en del saknas ännu i registret. Vi når ändå knappast upp till ens tusen skolor i år, säger projektexperten Elisa Poskiparta vid Åbo universitet.
Det ger ett deltagande på cirka 40 procent.
60 cent per elev
Programmet kostar, beroende på elevantal, mellan 50 och 400 euro för en skola. Om en hel kommun går med i projektet är avgiften 60 cent per elev.
- Priset per skola är mycket lågt. Jag har lite svårt att tro att priset skulle vara skälet till att skolor lämnar sig utanför. Snarast är det väl då principen, då man någongång fått servicen gratis, säger Poskiparta.
En intervjuad rektor säger att programmets principer är bra, men att de inte garanterar att mobbning inte skulle finnas.
Kiva Skola inledde sin verksamhet för tio års sedan, och den finansiering som projektet till en början fick av Undervisnings- och kulturministeriet upphörde 2011. Därför behövs nu finansiering på annat sätt.
Enligt en utredning som projektet själv sammanställde gällande åren 2009-2015 har elevernas trygghetskänsla ökat och mobbningen minskat stadigt i skolorna tack vare projektet.
Ishockeyligans disciplinära nämnd har förkortat Sport-backen Markus Kankaanperäs avstängning. Därmed är Kankaanperä spelklar redan i kväll.
Kankaanperä tacklade Josh Green i matchen mot KooKoo på fredag och fick en två minuters utvisning för interference. Matchkontrollanten noterade dock incidenten som en tackling mot huvudet och senare fick Sport-backen en tre matchers avstängning.
Sport överklagade straffet på grund av att de ansåg att tacklingen var oavsiktlig. Efter att ha granskat om situationen har disciplinära nämnden kortat av Kankaanperäs straff till en match.
Därmed kan Kankaanperä spela redan i kväll, då Sport möter KalPa på hemmais. Kankaanperä avtjänade sitt straff i matchen mot Tappara på tisdag.
