Skadorna av branden i Hotell Polaris i Pedersöre uppgår till över hundratusen euro. Det krävdes en stor renovering av köket efter branden som inträffade den 14 oktober.
VD Juho Jokinen berättar att man ännu håller på med renoveringen av köket. Dessutom var det ett omfattande arbete att städa upp efter släckningen.
Branden fick sin början från en fritös i köket. Enligt Jokinen kunde det ha gått mycket värre. Personalens förstahandssläckning räddade hotellet från en större katastrof.
De har varit väldigt tyst från Roman Eremenkos håll sedan han stängdes av inför VM-kvalmatchen mot Island. Nu när domen har kommit förväntar sig även landslagets chefstränare få höra något av Eremenko.
– Jag har pratat med hans far, som har sagt att Roman ska ringa upp. Jag förväntar mig att ha ett samtal med honom de närmaste dagarna eller närmaste veckan och det är bara för att höra lite runt om kring hur han mår och så vidare, säger Hans Backe till Yle Sporten.
Eremenko har nu varit avstängd sedan 6 oktober och förra fredagen kom beskedet att han stängs av för två år på grund av kokainbruk. Många har undrat sig över varför Eremenko själv inte har sagt något gällande dopningsavstängningen åt vare sig allmänheten eller landslagsledningen.
– Jag tror att man från klubbhåll har sagt att inga uttalanden eller prata inte med någon före vi har fått besked om vad domen blir. Jag kan tänka mig att det är för att saker och ting inte ska spridas och man börjar spekulera, konstaterar Backe.
Det finländska landslaget har haft ett väldigt tungt år och saken blev inte bättre av beskedet att Eremenko nu kommer att vara borta i två år.
– Det är ganska kostsamt. Roman är ju, kan man väl lugnt säga, ganska outstanding när det gäller vår spelartrupp och det slår ju ganska hårt att vi måste vara utan honom.
Enligt Backe har man inte diskuterat mittfältsmotorns avstängning desto mera inom landslaget.
– Inte mera än att det är tufft för oss, att det slår på det här viset. Det var ju självklart en ordentlig överraskning för alla. Det kom ju på matchdag, fyra timmar före matchen mot Island. Men sedan har det inte varit någon mer direkt diskussion om det, det kan jag inte påstå.
Nolltolerans då det gäller droger och dopning.
Backe påpekar också att spelarna inom landslaget hanterat situationen väldigt bra.
– Jag tror inte det har påverkat. Om vi ser till våra prestationer när vi går ut fyra timmar senare och levererar en väldigt bra prestation mot Island och även på det sättet vi avslutade de sista 45 minuterna mot Ukraina så tycker jag att spelarna har hanterat det här på ett väldigt bra sätt.
På frågan om vad Backe tycker om domen svarar landslagstränaren så här:
– Vi har inte varit så väldigt insatta och inte heller fått så mycket besked. Det här har skötts mest mellan Uefa, CSKA Moskva och Roman och det är svårt att uttala sig om domen och längden på domen. Helt klart från finska förbundets sida är det en nolltolerans då det gäller droger och dopning.
Eremenko och CSKA Moskva har överklagat domen, men om avstängningen står fast kommer Eremenko vara 31 år när han avtjänat sitt straff. Om Eremenko skulle vara välkommen tillbaka till landslaget efter avstängningen vågar inte Backe sia om vid det här läget.
– Jag tror man får vänta med att uttala sig om det och sedan tror jag också att det här är till väldigt stor del en förbundsfråga. Jag passar nog på den frågan. Jag måste ha en diskussion med förbundet innan jag säger någonting.
Ett egnahemshus i Kvevlax i Korsholm eldhärjades vid lunchtid på fredagen. Hela taket på det år 1985 byggda tvåvåningshuset förstördes. Resten av huset fick omfattande vatten- och rökskador.
Det var vid halv tolvtiden som larmet gick. Ett tiotal räddningsenheter ryckte ut till brandplatsen invid Moippevägen. Ägaren var hemma vid tiden för branden och togs om hand av ambulans. Räddningsverket uppger att ingen människa kom till skada.
Polisen inledde sin utredning av brandorsaken på eftermiddagen.
I januari är tankningsstationen för biogas vid avfallsanläggningen Stormossen i Korsholm klar att användas. På torsdagen lyftes en reservtank för fordonsgas på plats.
I huvudsak kommer biogasbränslet att komma från Stormossens egen produktion. Stormossens produktion av biogas tillverkas genom rötning av biovfall och slam.
Den tank som lyftes på plats på torsdagen är en LNG-tank som ska fungera som en reserv för att garantera att det alltid finns tillgång på fordonsgas vid Stormossen.
Stormossen bygger både en allmän tankningsstation för fordonsgas och en bussdepå för långsamtankning. Vasa lokaltrafik kommer att tanka tolv biogasbussar vid Stormossen.
I ett pressmeddelande garanterar avfallsanläggningen att fordonsgasen ska räcka till för såväl bussar som personbilar och tung trafik. Tankningsstationen är klar den 16 januari.
Planerna på en tankningsstation för fordonsgas vid Stormossen har funnits länge. Projektet bromsades dock upp av en tvist i Marknadsdomstolen som blev löst så sent som i januari i år.
I oktober 2014 valde man leverantör för gasreningen. Det företag vars anbud förkastades i valet svarade genom att lämna in ett besvär. Marknadsdomstolen förkastade besväret men det hela ledde också till att Stormossen tvingades starta om hela anbudsprocessen.
Det var tänkt att gasstationen skulle vara klar för användning hösten 2015, men besväret fördröjde projektet.
På lördag är det julöppning i Vasa. Förutom den traditionella fyrverkerishowen uppmärksammar man i år de som lever i krigshärjade områden.
Fredens klockor är ett nytt inslag i programmet under julöppningen. De svenska och finska församlingarna i Vasa står bakom initiativet.
- Det här är en återklang på kyrkklockorna som ringde i oktober. Då ringde Trefaldighetskyrkans klockor för Aleppo i två veckors tid, varje dag klockan 17. Det här klingar nu vidare i en lite mindre skala på torget. Eller mindre och mindre - klangen är kanske svagare, men det är flera klockor som ringer, säger Johanna Backholm, informatör för Vasa svenska församling.
På torget kommer Visit Vaasa att dela ut 200 klockor.
- De är inte så stora, men när vi är riktigt många blir det en jättemäktig känsla. Alla har det inte så bra som vi och det är viktigt att uppmärksamma, säger Max Jansson, vd på Visit Vaasa.
- Folk shoppar mera än annars kring julen, så är det. Men med klockringningen kan kyrkan ännu starkare föra fram sitt budskap och få oss att fundera på varför vi riktigt firar jul, säger Backholm.
Nytt för i år är också de fem små stugorna som placerats på Övre torget invid busshållplatsen. En idé som Jansson hoppas ska återuppliva torget.
- Det är alltid en utmaning att få folk till torget. Men vi hoppas att stugorna ska ha dragningskraft. Det ser bra ut och jag hoppas idén fungerar, säger Max Jansson.
Stugorna öppnar på lördagen i samband med julöppningen. Försäljare och företag har fått hyra in sig i stugorna.
På torget kommer julöppningen att inledas klockan 12 med tal av fullmäktigeordförande och riksdagsledamot Joakim Strand (SFP). Klockorna ringer klockan 16.45 och fyrverkerishowen startar klockan 17.
Larsmo fokuserar på barn och ungdomar nästa år. Kommunen ståtar med en rekordstor investeringsbudget där många projekt är inriktade på just barn och unga.
Även verksamheten kommer att fokusera på de unga. Bland annat vill man lyfta fram satsningarna på ett utomhusdaghem och satsning på förbyggande och hälsofrämjande barn- och ungdomsaktiviteter tillsammans med tredje sektorn.
Nästa år är jubileumsår i dubbel bemärkelse för Larsmo, som både firar kommunens 150-årsjubileum och Finlands 100-årsjubileum.
- Det blir en hel del festligheter kring teman där vi försöker inkludera alla kommuninvånare, säger kommundirektör Gun Kapténs.
Investeringsbudgeten är rekordstor nästa år. 13,1 miljoner euro ska kommunen spendera på investeringar.
Den största enskilda posten är aktier för 5,9 miljoner euro som kommunen löser in i det nya Centrumhuset. Det handlar om lokaler för biblioteket och hälsovårdsmottagningen i Larsmo.
- Det är totalekonomiskt mera fördelaktigt att lösa in aktier i byggnaden. Vi har ingått ett hyresavtal med dem som bygger och vi har möjligheter att lösa in till ett överenskommet pris. Det kommer vi att utnyttja, säger Kapténs.
I investeringsbudgeten finns också 1,8 miljoner för att påbörja ombyggnaden av Cronhjelmskolan. Då biblioteket flyttar ut, ska köket flytta in i det utrymme som då frigörs. Även en del förändringar ska göras i huset.
1,9 miljoner ska gå till färdigställande av byggprojekt som pågår i Bosund som gäller skola, förskola, daghem och bibliotek.
600 000 euro är reserverade för en lättrafikled från Gertruds till Finnäs längs Västerbyvägen.
800 000 euro reserveras i investeringsbudgeten för konstgräsplan. Byggstarten är redan i år, men största delen sker nästa år.
- Konstgräsplanen ökar aktivitetsmöjligheterna, liksom biblioteket där nya kunder och låntagare kan hitta fram till det kulturutbud som bjuds, säger Kapténs.
- Allmänt har vi ett bra utgångsläge för vår budgetering. Vi har några år haft överskott, drygt 13 miljoner. Också i år får vi ett överskott. Men skuldbördan kommer att dubblas då vi har så mycket investeringar, säger Kapténs.
Skuldbördan blir 24 miljoner euro i slutet av nästa år, vilket betyder cirka 4 500 euro per invånare.
- Det innebär att man de närmaste åren måste minska på investeringstakten för att kunna minska skuldbördan. Investeringsnivån sjunker betydligt under åren som följer, säger Gun Kapténs.
Larsmo bibehåller sin kommunalskattesats på 19,5.
Statsandelarna utgör en stor post i budgeten. I och med statandelsreformen från 2015 minskade summan med 400 000. Men det jämnar ut sig i och med att regeringen tog in ett anslag som de ger till kommuner med skärgårdsdel. Larsmo beviljas 600 000 till i statsandel för skärgårdstillägget.
Verksamhetskostnader nästa år uppgår till 30 miljoner euro. Skatteinkomsterna beräknas bli 14,6 miljoner euro. Larsmo får 13,7 miljoner euro i statsandelar. Resultatet är 200 000 euro på plus.
Tätare bussturer och bättre vinterunderhåll av cykelvägarna - det var några av de saker som Vasaborna önskade sig då staden utförde en energi- och klimatenkät.
Vasa stad efterlyste tips om hur man kunde understöda energisparande och minska utsläppen. Svaren kommer att användas inom Vasa stads energi- och klimatprogram.
635 svar kom in på enkäten. Två tredjedelar av de svarande var under 19 år. Det beror på att enkäten tagits upp som en del av skolundervisningen.
Enkätresultaten finns på Vasa stads webb.
Det stora vägbygget i Laihela kan snart sätta igång igen. Hogsta förvaltningsdomstolen har förkastat Vasa förvaltningsdomstols beslut om att vägplanen måste göras om.
Det handlar om en ny sträckning och korsning av riksvägarna 3 och 18. Samtidgt leds en del av trafiken bort från centrum av Laihela.
Vägbygget som hann pågå några månader stoppades av Vasa förvaltningsdomstol i april. Enligt domstolen var vägplanen ogiltig eftersom den baserade sig på en detaljplan, där bullerskyddet inte hade beaktats tillräckligt.
Trafikverket överklagade vasa förvaltningsdomstols beslut och fick alltså rätt i högre instans.
Hur snart vägbygget kan sätta igång igen är ändå oklart - för närvarande arbetar man med att ställa det avbrutna vägbygget i ordning inför vintern.
I fredagens Slaget efter tolv samlades OS-medaljören i segling Silja Frost (f. Lehtinen), landslagsorienteraren Fredric Portin och Christoph Treier som är idrottspsykolog och mental coach för att diskutera motiv och motivation inom elitidrott.
Elitidrottare har under karriären återkommande krissituationer. Det kan handla om målsättningar som inte går att uppnå, burnout mitt under träningsperioden eller rädslan över att inte prestera tillräcklig bra.
– För en idrottare handlar det i sista hand om att vinna och känslan man får av att vara bra på något, säger Silja Frost. Samtidigt uppmuntrar ju elitidrottarnas prestationer barn och övriga till att motionera och kanske själv tävla.
Jag kom fram till att elitidrotten inte bara handlar om en själv utan alla som stöttar och följer med idrotten.
Fredric Portin har alldeles nyligen rannsakat sig själv för att klargöra om det sist och slutligen är någon mening med det han håller på med, det vill säga elitorientering.
– Jag kom fram till att elitidrotten inte bara handlar om en själv utan alla som stöttar och följer med idrotten. Elit och motionsidrott hör ihop och lever i symbios. Därför finns det en större mening med elitidrotten.
Christoph Treier stöter i sitt jobb ofta på idrottare som går och grunnar över sin karriär och idrottens relevans.
– En idrottare som inte funderar på sådana saker tar inte sin idrott på allvar. Man måste också komma ihåg att idrott såsom till exempel musiken tillhör de stora underhållningsbranscherna med miljontals följare som lever med och får ut massor av elitidrotten på så vis.
Det är otroligt viktigt att lyssna på sig själv.
En färsk studie visar att till och med unga idrottare som har uppskruvade målsättningar blir utbrända.
– Det blir all vanligare, säger Treier. Det är inte bara inom idrotten det händer utan det ställs i allmänhet otroliga krav på dagens ungdom.
– När en ung idrottare strävar efter att vara perfekt, en situation som ingen någonsin kommer att uppnå, då kommer pressen och burnout in i bilden.
– Det är otroligt viktigt att lyssna på sig själv, anser Frost. Jag hoppade ibland över morgonträningar då jag kände mig utmattad. Men det är faktiskt svårt att missa träningar.
– Att jag inte fortsatte till OS i Rio berodde på att hårdträningen inte längre lockade.
– Om man sätter allt fokus i livet på idrotten så blir det problem. Om jag inte presterar i orienteringen så känner jag att jag inte fått någonting till stånd alls. För mig fungerar det nog bäst om jag har andra järn i elden också, funderar Portin.
En idrottare satsar så otroligt mycket på sin idrott. Då kan man lätt börja identifiera sig själv som människa med framgång som måttstock.
Leena Huovinen som under en längre tid fungerat som pastor för Finlands OS-trupp har ett svar på vad idrottare är rädda för när det är dags att prestera. Det handlar om rädslan över att man måste skämmas efteråt.
– Treier håller med Huovinen. En idrottare satsar så otroligt mycket på sin idrott. Då kan man lätt börja identifiera sig själv som människa med framgång som måttstock.
– I värsta fall kopplar man ihop sitt människovärde med en prestation eftersom egna och kanske hela nationens förväntningar ligger på ens axlar.
– Ofta är det media som skapar en massa orealistiska förväntningar, säger Frost.
– Det krävs verkligen starka individer för att klara av pressen och samtidigt kunna koncentrera sig på tävlingarna.
Matias Strandvall har ingen brådska med att toppa formen, men vill i Ruka visa att han håller på internationell nivå. Ingvild Flugstad Østberg intygar att stämningen i den norska truppen är god, trots DDR-skylten.
Det är många månader kvar till VM-starterna i Lahtis. Det betyder att det gäller att skynda långsamt med formutvecklingen.
Samtidigt hoppas Strandvall på en finalplats i sprinten i Ruka. Då gäller det att ge 100 procent, säger IF Minken-åkaren. En tuff ekvation, alltså.
– Från tävlingarna före jul söker jag huvudsakligen internationellt självförtroende. Jag vill bevisa för mig för mig själv att jag kan tampas med de bästa, säger Strandvall.
Just nu är motståndarnas fart i spåret ett stort frågetecken för Strandvall. Det betyder att det är svårt att taktikera.
– Man vet aldrig var man står i första tävlingen, man måste ge 100 procent.
Det har varit lite extra laddning inför säsongen med tanke på allt som hänt i Norge. Har du träffat några norska åkare redan och hur har de förhållit sig?
– Jag träffade Finn Hågen Krogh i Olos. Vi snackade lite small talk. Nu såg jag några på spåret i dag, jag hälsade på alla men talade inte med dem desto mer.
Har du känt av att det skulle vara en annorlunda stämning nu inför världscupstarten?
– Jag har aldrig sett norsk media så intresserad av finnar. Någonting är annorlunda.
Det norska landslaget möttes i Ruka av en skylt med texten ”DDR Norway Ski Team = Doping Team”. Trots det är stämningen i truppen god, säger Ingvild Flugstad Østberg.
– Den är väldigt bra. Vi är glada över att säsongen ska börja. Det känns verkligen roligt att komma igång med världscupsäsongen.
Stjärnan Marit Bjørgen är tillbaka från sin moderskapsledighet och blir att räkna med i Ruka, säger kollegan Flugstad Østberg.
– Hon är i väldigt bra form. Hon kommer nog att vinna minst en tävling här.
På K-Supermarket i Jakobstad ställer man varje morgon fram lådor med frukt och grönsaker, så kallade heviboxar, som kostar en euro styck. Det är varor som personalen sorterat ut för att den inte längre är riktigt snygga och tilltalande. Men frukten är fullt ätbar.
- Det är inget fel på frukten, men i dag vill kunderna köpa frukt som är fem före färdig. Den ska stå sig hemma några dagar innan man äter den, säger Aki Salminen.
Ofta är det alltså helt kurant frukt som slumpas bort när den är som allra godast. Men det är inte det kunderna vill ha. Tidigare kasserade man de här frukterna som bioavfall.
Det är ingen vinstgivande business med att sälja fruktboxar. Men att slänga fullt gångbar mat går emot Salminens tankar om hållbar konsumtion.
- Banananer som plockats, packats och skeppats från Sydamerika till Göteborg, lastats om och skeppats till Finland och transporterats vidare via lager till butiker runt om i landet. Det är inte klok att de kasseras bara för att de är mogna eller fått några bruna prickar, säger Salminen.
K-Supermarket har sålt fruktboxar i ungefär en månads tid. Ibland finns det bara några få lådor, men har det till exempel kommit en stor bananlast som snabbt mognat så kan det handla om tiotals lådor. Och boxarna har snabbt blivit populära.
- Från företagen kommer man ofta hit och köper många lådor frukt. Sen gör personalen smoothies så att det räcker hela dagen, säger Salminen.
Har ni minskat svinnet sedan ni införde fruktboxarna?
- Jag absolut. Jag har inga exakta siffror men tidigare hade vi tömning av bioavfallet två gånger per vecka, nu funderar vi på att minska till en tömning per vecka, säger Salminen.
Svinnet i butiken ska vara maximalt två procent och Salminen säger att det är en av köpmännens största utmaningar i dag. Man ska ha rätt vara, till rätt pris och vid rätt tidpunkt och köpmännen gör det yttersta för att möta kundernas önskemål.
- Genom fruktboxarna lyckas vi förena nytta för både miljön, butiken och kunderna. Konceptet har blivit så lyckat att vi nu också gör likadant med bröd, säger Aki Salminen.
Många av eleverna i idrottsgymnasium runt om i Finland känner sig stressade eftersom det är svårt att kombinera studier och träning. Långdistanslöparen Camilla Richardsson löste problemet genom att göra studierna på fyra år i stället för tre.
Det är bara 38 procent av eleverna i idrottsgymnasium runt om i Finland som inte känner av symptom på burnout under det första året.
Långdistanslöparen Camilla Richardsson har gått i Vörå idrottsgymnasium och hon förstår att eleverna kan få burnout.
- Du har ditt skolschema och ditt träningschema och båda ska göras bra, säger hon.
Camilla var själv aldrig nära att gå in i väggen – det här eftersom hon redan från början bestämde sig för att prioritera idrotten och därför gjorde sina gymnasiestudier på fyra år i stället för tre.
- Klart att du klarar av att göra det på tre år, men det sätter mycket större press på dig. Du måste ha perfekt tidsplanering och säkert också prioritera bort roliga saker.
Den som vill bli klar snabbt men ändå träna mycket måste ha självbehärskning och ofta välja skola framför att till exempel umgås med sina vänner. Och fastän du väljer att låta gymnasiestudierna ta fyra år kan livet bli rätt enformigt.
- Jag steg upp på morgonen och tränade, sedan gick jag till skolan, sedan gick jag hem för att byta om till träningskläder igen och träna. Efter träningen kom jag hem och tog itu med skolarbetet och sedan gick jag och sova. Nästa dag samma sak igen, berättar Camilla.
Allt ska vara perfekt och då kommer den där stressen.
Camilla säger att alla lärare var förstående över elevernas situation och att de hjälpte dem väldigt mycket. På det här sättet kunde hon hänga med i undervisningen fastän hon satsade stenhårt på träningen.
- Jag kan tänka mig att det är olika på olika idrottsgymnasier, men i Vörå förstod de om jag var tvungen att satsa extra hårt på träningen någon vecka. Då kanske de kunde flytta på en deadline eller så.
Varför går det då så långt att vissa känner av symptom på burnout? Camilla tror det kan bero på att många idrottare ofta vill prestera så bra som möjligt.
- Allt du sätter dig in i vill du göra så bra som möjligt och det är en del av din personlighet som idrottare. Då är det lätt hänt att du vill ha tior i alla ämnen samtidigt som du vill göra träningarna så bra som möjligt. Allt ska vara perfekt och då kommer den där stressen, säger hon.
Blir man pedant som idrottare?
- Jag blir nog det, men då måste jag lära mig att se vad som är viktigt just nu. Är det viktigt att få en tia i det här provet, eller klarar jag mig med en åtta så att jag i stället kan göra en bra träning?
Finns det då någon lösning på problemet? Jo, en lösning är så klart att ta det lite lugnare. Camilla berättar att hon inte hade klarat av sina studier och sin träning om hon försökt få allt ihopklämt på tre år. Ett extra år kan kännas som en evighet när man är 17 eller 18, men i det långa loppet är det ingen tid alls.
- När jag gick ett extra år kändes det emellanåt jobbigt när jag tänkte på att alla andra blir klara före mig, men det har nog gett mig jättemycket. Det är så här i efterhand jag har förstått hur viktigt det var, att jag faktiskt fick ta det ganska lugnt, säger Camilla.
Totalt sex finländska damer tog sig vidare till sprintheaten i världscupsinledningen i Ruka på lördagen. Krista Pärmäkoski var snabbast av alla medan FSS-hoppet Andrea Julin var 23:a i kvalet.
Utöver Pärmäkoski och Julin tog sig Anne Kyllönen (12:a i kvalet), Laura Mononen (14:e), Kerttu Niskanen (22:a) och Aino-Kaisa Saarinen (27:a) till heaten.
Mona-Liisa Nousiainen, Katri Lylynperä och Susanna Saapunki tog sig inte vidare.
Samtliga resultat från damernas sprintkval hittar ni här. Damernas sprintheat går av stapeln klockan 13.30 och sänds i TV2 och på Arenan med svenskt referat.
Också de finländska herrarna gjorde väl ifrån sig i sprintkvalet. Ari Luusua, Anssi Pentsinen och Ristomatti Hakola ryms alla i topp-10, medan Matias Strandvall var elfte snabbaste man i kvalet.
Kvartetten får dessutom sällskap av Toni Ketelä, Martti Jylhä, Lasse Paakkonen och Sami Jauhojärvi, som tar sig till heaten som siste man. Juho Mikkonen blev tre hundradelssekunder från Jauhojärvi.
Antti Häkämies, Lauri Vuorinen, Karri Hakala, Joni Mäki, Joonas Sarkkinen och Verneri Suhonen kvalade inte till heaten.
Samtliga resultat från herrarnas sprintkval hittar ni här.
"Tärningen är kastad" är namnet på en långfilm som har spelats in i Jakobstad med omnejd. Den handlar om en magiker från en annan tid, som manipulerar en österbottnisk småstads invånare i sitt magiska spel.
- Magikern ger uppgifter till alla och "trycker på deras knappar", säger Leonid Lopatin, som är hjärnan bakom projektet och har skrivit manus samt regisserat filmen.
Det var för tre år sen som Leonid fick idén till filmen och började diskutera om den med sina vänner. En av de saker som man tog upp i ett tidigt skede var målgruppen, publiken:
- Vem går mest på bio? Jo, 12-27 åringar. Så funderade vi på vilka teman som är populära nuförtiden. Nå det är mystik, något som passar mig bra, säger Leonid.
En actionfilm hade varit svår att ta sig an, säger han. Där kan man inte tävla med Hollywoodfilmerna och deras budgetar.
Leonid säger att det är viktigt att planera ett sånt här projekt på förhand. Bakom den kreativa processen ligger en hel massa organisationsarbete.
Leonid är utbildad konstnär och har också studerat arkitektur. Utbildningen har varit till stor hjälp då han har byggt upp scenerna i filmen och skapat intressanta bilder.
Leonid har sökt starka personligheter för att spela karaktärerna i filmen. Ibland har han stoppat människor som han har mött på gatan för att prata och bjuda in dem till projektet.
Anton Nylund är en av skådespelarna i filmen. Han har varit med i ett av Leonids tidigare projekt, då Anton gick i lågstadiet.
- Det är mycket mystik och humor i filmen, det har varit roligt att vara med, säger han.
Filmens språk är svenska, men den är textad till både finska och engelska. Leonid tänker sända den till olika festivaler för att kolla intresset.
- Till exempel till Cannes. Varför inte, man måste försöka, säger Leonid.
Filmens handling är ganska komplicerad och det är viktigt att publiken hänger med i alla vändningar. Leonid berättar om en testvisning man hade för vänner:
- I en paus tände vi belysningen i salen och mina vänner sade "Det är bra! Fantastiskt"
Anton håller med. Han säger att i slutet av filmen tänkte han "jag vill se tvåan nu medsamma".
Då "Tärningen är kastad" nu äntligen är klar så ser Leonid redan framåt mot en uppföljare. Han har också planer på att göra en komedifilm.
Trailern för "Tärningen är kastad" kan du se på Youtube. Filmen har premiär i Schaumansalen i Jakobstad den 1 december.
IF Minkens trio Andrea Julin, Matias Strandvall och Toni Ketelä tog sig galant till kvartsfinalerna i sprinten i Ruka, men där tog äventyret slut. Fort gick det, men roligt med världcuppoäng, säger Andrea Julin till Yle Sporten efter tävlingen.
För Julins del var det en rolig upplevelse öppna världcuppoängkontot i Ruka.
– Jätteroligt. Fort gick det. Ända från start, säger Julin till Yle Sporten efter sin kvartsfinal.
Efter ett lyckat kval blev Julin sist i sin kvartsfinal, men den här gången var det inte konditionens fel.
– Orken var det inget fel på, men fick inte grepp med skidorna. Skidorna fungerade bättre i kvalet, trots att jag föll i första backen, förklarar Julin.
I Ruka storsatsade Julin på att lyckas i kvalet med ett nytt recept: att dra ett varv runt banan i full fart strax innan kvalet. En taktik, som visade sig vara lyckad.
– Jag drog ett fullt varv 45 minuter före kvalet och så hittade jag också farten i kvalet, berättar Julin.
På herrsidan blev det också ett heat för Minkenkollegerna Matias Strandvall och Toni Ketelä. Strandvall var själv besviken efter den tunga kvartsfinalen. Han hamnade mitt i klungan i sitt lopp och hittade aldrig farten.
– I sådant här före så tvingas man jobba mycket mer när man ligger efter. Jag blev i kläm där. Det blev inte tillräckligt. Jag fick inte tillräckligt med fart helt enkelt. Jag hänger med bra men är inte snabbare än de andra. Borde ha kommit in i en bättre position, säger Strandvall till Yle Sporten efter sitt lopp.
Taktiken misslyckades i Ruka, menar han.
– Jag borde ha gått ända upp i täten i den första backen.
Både Julin och Strandvall ser ändå fram emot att tävla om en plats i skidlandslaget.
– Vi har en riktigt hälsosam tävling här mellan killarna så man måste jobba hårt för att bli uttagen till VM i Lahtis, säger Strandvall.
– Det är otroligt svårt, men det är det jag siktar på. Bara jag får tekniken att funka så ska det nog gå, säger för sin del Julin.
Trots plusgrader och regnsjukt väder är lördagens julöppning i Vasa ändå en stämningsfull historia. Handelsfolk, flanörer och artister samlas på torget.
Självaste julgubben går omkring och bjuder på godis och stora och små. Även skribenten dristar sig att ta en karamell. Men hur frammanar man julkänsla i plusgrader och regnblöta?
- Det måste man ha mellan öronen och det tror jag alla har. Oberoende av regn eller snö så kommer nog julen, säger han.
Julgubben säger att stämningen är god bland folket. Speciellt de äldre är på gott humör och barnen vet att något är på gång.
- Man ska nog vara snäll, för jag ser allt!
Från stora tomar till små. Bojan Träsk står på torget och säljer sina egentillverkade tomtegubbar och tomtegummor. Hon har redan i femton års tid stickat tomtar och sålt dem.
- I år har jag gjort 25 stycken. Det går "av sig självt" säger hon. Det är bra att ha något att göra då man är pensionär, säger hon.
Att göra en tomte tar ungefär en vecka, men då stockar och lagar hon förstås inte på heltid, utan då hon tar sig tid för det. Nån stor förtjänst blir det inte, men det är roligt att se hur nöjda kunderna är.
Erkki Laakso från Visit Vaasa står och beundrar de små röda stugor som har uppförts på torget. Stugorna är alltså ämnade för köpmän som idkar julhandel.
- På det här viset får handelsfolket vindskydd och så kan de låsa in sina varor till natten och behöver inte frakta dem fram och tillbaka, säger Erkki.
Stugorna är faktiskt Erkkis idé, som han har funderat på i flera år.
- Nu "ryckte jag i rätt tråd" så vi fick loss pengar för att bygga och testa. Hoppeligen fungar det bra, nästa år kanske vi har fem, sex stugor till.
Den kan börja kallas tradition - den stora granrisbock som de senaste åren har ståtat på Vasa torg i jultider. Så även i år.
- Det går bra, även om det tar sin tid att bygga upp stommen och täcka med färskt granris. Så säger Jan Snickars, tf VD för Aveo, som bygger bocken.
Bygget väcker förstås intresse och arbetarna får kommentarer av förbipasserande. Invid den stora bocken står en miniatyr, som barnen kan rida på.
- Det är klart att vi kunde bygga den här dagarna innan, men idén är folk kan gå förbi och se hur vi bygger den från noll. En programpunkt på julöppningen!
FF Jaro presenterade på lördagskvällen sitt elfte kontrakt för säsongen 2017 i fotbollens division ett. Senast i raden att skriva på är mittfältaren Thomas Kula.
Kula återvände till FF Jaro och Jakobstad efter två ligaäsonger i VPS. Under säsongen hörde han till en av de tongivande spelarna på lagets mittfält.
Kula är ursprungligen från Nykarleby, men kom till Jakobstad i mitten på 00-talet. Hans kontrakt med FF Jaro innehåller en klasul som gör det möjligt för den 25-årige Kula att flytta utomlands under januari månad. Kula har bland annat varit i Sverige och visat upp sig.
God Lillajul! Hyvää Pikkujoulua! 🎄
— FF Jaro (@FFJaro) November 26, 2016
Nytt kontrakt för med Thomas Kula
Thomas Kula jatkaa Jarossahttps://t.co/2sDgPEa2In pic.twitter.com/Gr74xsIDE7
FF Jaros trupp inför 2017 består i detta ny av målvakten Emil Öhberg, backarna Hassoma Bino Bamba, Walter Moore och Oskar Sandström, mittfältarna Kula, Markus Kronholm, Papa Niang, Jonas Emet, Adam Vidjeskog och Joni Remesaho och anfallaren Kevin Larsson.
Också Emets och Moores kontrakt innehåller motsvarande klausuler som möjliggör en flytt under januari.
Polisen grep nio Vasa-supportrar då Sport mötte Kärpät på bortais i hockeyligan. De alkoholpåverkade supportrarna hade muckat gräl utanför hallen före matchen, meddelar en poliskälla enligt Kaleva.
Det var innan matchstart som vissa Sport-anhängarna började uppföra sig sämre. Det hela slutade med polisingripande och ett snabbt slut på resan till Uleåborg.
Det var också oroligt på läktaren i början av matchen, skriver Ilta-Sanomat.
Matchen mellan Kärpät och Sport står 0–0 med 38 minuter på klockan.
Det var målfattigt på isen – men utanför hallen gick hetare till då Kärpät och Sport möttes i hockeyligan. Polisen grep flera supportrar. Samtidigt förlorade TPS knappt i toppmötet mot Tappara.
Sport och Kärpät bjöd inte på stor hockeyunderhållning i Uleåborg. Nio förfriskade fans missade matchen och fick inte se Markus Nenonen avgöra matchen i slutsekunderna.
De hade nämligen gripits av polisen. De alkoholpåverkade anhängarna hade muckat gräl inför matchstart.
Sport vann matchen med 1–0 tack vare Nenonens fullträff. Han satte in segermålet med 55 sekunder kvar att spela.
MAALI! Markus Nenonen pamauttaa ylivoimalla 0-1, kun varsinaista peliaikaa on jäljellä 55 sekuntia! #VaasanSport #Kärpät #Liiga pic.twitter.com/zClGRoJgJa
— Vaasan Sport (@VaasanSport) November 26, 2016
Tabelltrean TPS och topplaget Tappara möttes i Åbo. Det blev en jämn och målfattig tillställning. Joona Luoto gav bortalaget Tappara fördelen i den andra perioden, men Tomi Kallio raderade ut försprånget innan den andra pausvilan.
I den tredje perioden satte Luoto in sitt andra mål för dagen. 2–1-målet blev matchavgörande.
Illan yleisömäärä: 7511. Iso kiitos ihan mahtavasta meiningistä! #HCTPS pic.twitter.com/DGxNOFsjdl
— TPS (@HCTPS) November 26, 2016
Resultat i hockeyligan på lördag:
Kärpät–Sport 0–1
TPS–Tappara 1–2
Lukko–HPK 2–3 efter förlängning
Pelicans–Ilves 2–1
SaiPa–Jukurit 3–2
KalPa–JYP 3–2 efter förlängning
Om cancerkirurgin försvinner från Vasa centralsjukhus är det troligt att den övriga cancervården också gör det. Det tror Carina Smeds, sekretarare på hjärtövervakningen och tillika cancerpatient.
Carina Smeds diagnostiserades med bröstcancer i maj 2015.
Hon lever nära sjukdomar och dystra diagnoser dagligen, eftersom hon är anställd på Vasa centralsjukhus.
- Men nog kom det ju ändå som ett slag i ansiktet. Jag var på min allra första mammografi och det var bingo direkt, säger Smeds.
En månad efter diagnosen opererades hon. Efter operationen blir man patient på onkologiska enheten.
- I mitt fall blev det både cellgifter och strålbehandling.
Strålbehandlingen gavs fem dagar i veckan i fem veckors tid. Smeds bor i Vörå.
- Då står man som ett skolbarn och väntar på taxin som ska ta en till sjukhuset. Hela dagen går åt till behandlingarna.
Smeds har varit tillbaka på sitt jobb sen februari. Just nu väntar hon på sina återbesök.
- Det känns tryggt att jag får göra dem i Vasa.
Cancerkirurgin på Vasa centralsjukhus går inte säker. I social- och hälsovårdsministeriets rapport från september skriver rapportens författare att den krävande kirurgin bör koncentreras till de fem universitetssjukhusen och till de centralsjukhus som har omfattande jourberedskap.
Nu pratar vi alltså om kirurgin. Men Smeds ser en fara i att den övriga cancervården, till exempel strålbehandlingen, också försvinner.
- Jag är nog rädd för det. Jag kan ta mig själv som exempel. Tumören som togs bort i operationen fördes ner till patologiska där man strax gjorde en bedömning. De patologiska undersökningarna blir säkert färre om kirurgin försvinner.
Om kirurgin försvinner påverkas alltså mycket annat på sjukhuset.
- Jag själv är ju sekreterare och sekreterarjobben blir säkert färre, nämner Smeds som ett ytterligare exempel.
Den pågående jourreformen och hotet som hänger över Vasa centralsjukhus inverkar givetvis på stämningen på sjukhuset. Oron är påtaglig, inte minst bland dem som inte har en fast tjänst.
- Jag har fast tjänst men alla som har tidsbundna avtal är ju väldigt oroliga. Vad ska det bli av sjukhuset?
Lek med tanken att all cancervård skulle ges i Seinäjoki.
Hur hade det varit att göra allt i Seinäjoki?
- Tungt. Vägen hade blivit längre, bara 20 kilometer, men ändå. Och när man får cellgifterna mår man så dåligt att man nog vill prata sitt modersmål, säger Smeds.
Smeds säger att hon troligtvis klarat av det, eftersom hon är tvåspråkig. Men hon ser en fara för de enspråkigt svenska patienterna.
Lägg då till erfarenheten. Vasa centralsjukhus har en lång historia av cancervård och strålbehandling. På Seinäjoki centralsjukhus ges i dag ingen strålbehandling.
- När jag varit på onkologiska i Vasa har jag sett patienter från Seinäjoki där, säger Smeds.
Rapporten från ministeriet motiverar centraliseringen av operationer med patientsäkerhet och god kvalitet på vården. När läkarna utför tillräckligt många operationer upprätthåller de sin yrkeskunskap.
Vad tycker du om den här motiveringen?
- Klart att en viss mängd gör att du upprätthåller din kompetens. Men kompetensen upprätthålls nog också med den mängd patienter vi har här, säger Smeds.
Nu ska en grupp på tre personer göra en närmare utredning av den påtänkta centraliseringen av cancerkirurgin. En av dessa personer är Vasa centralsjukhus överläkare för den kirurgiska kliniken, professor Mikael Victorzon.
En motsvarande utredning ska också göras inom övriga specialiteter där verksamheten enligt planerna ska centraliseras.
Rapporten från ministeriet väckte en stor oro för vad som blir kvar på de sjukhus som inte har en omfattande jour.
- Nu har man kanske förstått att man inte kan gå så långt och vill därför göra en noggrannare utredning, säger Victorzon.
De två andra i gruppen är urolog Niilo Hendolin på centralsjukhuset i St. Michel och Reijo Haapiainen, chefsöverläkare på HUCS. Haapiainen är en av författarna till rapporten som föreslår en centralisering.
Carina Smeds hoppas att utredningen ska komma med ett glädjande besked.
- Den ger ett litet hopp. För mig som patient, andra patienter och personalen.
Sen rapporten gavs ut har regeringen backat lite med tillägget av paragraf 50.
Enligt paragraf 50 i förslaget till ändring av hälsovårdslagen ska specialupptagningsområdena ha rätt att besluta att ett centralsjukhus i deras område har en så omfattande och mångsidig jour som tillgängligheten, avstånden och de språkliga rättigheterna förutsätter.
Med andra ord får centralsjukhusen komma överens med "sitt" universitetssjukhus om omfattningen på verksamheten.
För Vasa centralsjukhus del är det universitetssjukhuset i Åbo man ska förhandla med.
Hans Frantz (SFP), ordförande för Vasa sjukvårdsdistrikts styrelse, välkomnar att man inom specialupptagningsområdet till viss mån får bestämma om sjukhusens verksamhet.
- Men faktum kvarstår. När man sen har slagit fast att det är tolv sjukhus som får omfattande jour kommer all utveckling att koncentreras till dessa sjukhus. Och nu är Vasa inte bland dessa tolv, säger Frantz.
