Barnträdgårdslärarutbildningen vid Åbo Akademi i Jakobstad flyttar till Vasa hösten 2018, de anställda erbjuds att flytta med. Det är resultatet av samarbetsförhandlingarna som nu har avslutats.
Eva Staffans, universitetslärare och Lärarförbundets representant i förhandlingarna, säger att det var ett väntat resultat och väldigt odramatiskt.
- De anställda har ännu inte bestämt sig hur de ska göra i framtiden. Det är ju en bit att köra från Jakobstad till Vasa, säger Staffans.
Nio tjänster berördes av samarbetsförhandlingarna. Samtliga får erbjudandet om att flytta med utbildningen till Vasa. Det gäller både den undervisande och den forskande personalen samt de övriga anställda som går under kategorin övrig personal.
Åbo Akademi flyttar utbildningen eftersom man anser att koncentrationen av barnpedagogikutbildningen till Vasa skulle stärka undervisningens och forskningens kvalitet, medföra synergieffekter med akademins andra lärarutbildningar, såsom specialpedagogiken och språkbadslärarutbildningen, samt erbjuda studerande större valmöjligheter.
En 33-årig man från södra Finland greps på söndagen som misstänkt för att ha rånat en kvinna på hennes handväska i Vasa. Rånet skedde i onsdags på Alskatvägen.
Kvinnan höll i sin handväska och försökte förhindra mannen från att ta väskan. Mannen tog till våld, fick tag på handväskan och kvinnan föll omkull i ett dike. Kvinnan skadade sig i samband med rånet.
Efter det avlägsnade mannnen sig i riktning mot en livsmedelsaffär i Gerby. Mannen bodde i Gerby hos en bekant.
Mannen har förhörts och han har i förhöret berätta om händelsen på ett sådant sätt att fallet kan ses som uppklarat.
Polisen vill ännu tacka allmänheten för alla tips som kommit in i fallet.
Simon Skrabbs drömmål är redan prisbelönt i Sverige. Nu kan hans ”Skorpion” bli vald till årets mål i världen. "Man ligger ju i skapligt underläge mot Messi och Neymar", säger Skrabb till Yle Sporten.
Det var i den sista omgången under fjolårssäsongen som Simon Skrabb slog till rejält. I den sista betydelselösa matchen mot Gefle slog Skrabb (då i Åtvidaberg) till.
Drömmålet – Skrabb klackade in ett inlägg efter att ha träffat bollen bakom kroppen – blev en stor hit och fick tidigt smeknamnet ”Skorpionen”. Se det här.
Nu kan Skrabbs mål få en ny utmärkelse. Fullträffen är framröstad som ett av tio finalalternativ till Puskás Awards – det internationella fotbollsförbundet Fifas pris som går till årets mål i världen.
Bland finalalternativen finns storstjärnorna Neymar och Lionel Messi också med. Här kan du se alla alternativ.
Priset har delats ut sedan 2009. Bland tidigare vinnare finns Cristiano Ronaldo, Zlatan Ibrahimovic och James Rodriguez.
"I skapligt underläge"
I ett sms till Yle Sporten skriver Skrabb att han inte trodde att målet skulle nå hit.
– Såhär stort trodde jag inte att målet skulle vara. Förra året gav det en del uppmärksamhet, men det lugnade ner sig rätt snabbt. Vi får se om det kommer en boost igen nu.
Han inser också att konkurrensen är rätt ordentlig.
– Man ligger ju i skapligt underläge mot Messi och Neymar. Deras fansidor har mer folk än hela Norden tillsammans. Längre än så här tror jag inte att målet tar sig, men man kan alltid hoppas.
Nykarlebyborna är mindre nöjda med servicen än förr. Det visade åtminstone årets invånarenkät, som stadsstyrelsen fick ta del av på sitt möte på måndagen.
- Generellt har invånarna blivit mera kritiskt inställda, säger stadsdirektör Gösta Willman.
Willman funderar på vad det ökade missnöjet kan bero på.
- Eventuellt har det något att göra med att man den här gången också kunde fylla i enkäten på webben, eller så har det med det allmänna samhällsklimatet att göra, eller så har vi blivit sämre.
Det var främst inom social- och hälsovårdssektorn som resultatet blivit sämre. Andelen som var nöjda med den servicen var något lägre än senast.
- Men om 70 % är nöjda eller mycket nöjda med hvc så är det fortsättningsvis höga siffror nationellt, även om det har gått ner något, säger Willman.
Tanken med invånarenkäten är att invånarna skall erbjudas en möjlighet att betygsätta den kommunala servicen och ge feedback på stadens verksamhet.
Biblioteket fick gott betyg
När det gällde demokratin och påverkningsmöjligheterna var det endast 18 procent som ansåg att påverkningsmöjligheterna var mycket goda.
- Det är ypperligt tillfälle när det är kommunalval i april att komma med och påverka, säger Gösta Willman.
De mest nöjda var invånarna över 65 år.
Det man var mest nöjd med är bildningssektorn, biblioteket och Arbis.
Gillar inte statens vägar
Fastigheter och vägunderhåll är man däremot kritisk till.
- Men det är ett faktum att de flesta vägar som man klagar på är statens vägar.
Nykarleby stad har under 2000-talet genomfört en invånarenkät varje mandatperiod. Årets enkät var den fjärde i ordningen.
Färre svar än tidigare
- Vi hade något färre svar den här gången. Som mest har det varit över 900, men nu fick vi 550 svar, säger Gösta Willman.
Invånarenkäten genomfördes på motsvarande sätt som tidigare år genom utskick till alla hushåll. Nytt för i år var att svaren kunde lämnas in också elektroniskt.
Resultaten från invånarenkäten kommer bland annat att användas i arbetet med stadens nya kommunstrategi.
Vörå kommun anställer en sysselsättningskoordinator med uppgift att sysselsätta långtidsarbetslösa.
Koordinatorn ska bland annat ordna olika former av ordinarie arbete eller stödarbete för långtidsarbetslösa i kommunen.
Sysselsättningskoordinatorn anställs från och med den 9 januari 2017. Anställningen är tidsbunden till den 31.12.2018, eftersom det är oklart hur arbetsuppgifterna ska skötas efter att social- och hälsovårdsreformen träder i kraft.
Ansökningstiden för tjänsten går ut den 2 december och intervjuer hålls den 5 december. Kommunstyrelsen väljer den 7 december.
Vill undvika böter
Genom att skapa sysselsättning åt långtidsarbetslösa vill man undvika att betala böter. Staten uppbär böter om sysselsättningen av långtidsarbetslösa inte är ordnad i kommunen.
Kommunerna har betalningsansvar för de personer vars arbetslöshet varat över 300 dagar.
Folkhälsan tar sannolikt över dagcenterverksamheten i Jakobstad efter Jakobstads Åldringsvänner r.f. Upphandlingsrundan visar enligt uppgift att prisskillnaden över en treårsperiod är över 130 000 euro.
Åldringsvännerna startade dagcenterverksamhet vid Hötorgscentret i Jakobstad år 2000 när staden lade ner sin egen dagcenterverksamhet. Nu klarar uppenbarligen inte föreningen av konkurrensen med Folkhälsan och verksamheten flyttas i så fall till Östanlid, tre kilometer utanför centrum. Social- och hälsovårdsnämnden behandlar ärendet på tisdag.
Åldringsvännerna har andra planer men ingenting är bestämt
Hötorgscentret i Jakobstad har demensboende, seniorboende och dagcenterverksamhet. Föreningen bygger som bäst ut seniorboendet i grannkvarteret och Villa Hannus skall stå klar inom ett år.
Planeringen för det så kallade Carpelanska huset är inte fastslagen eftersom bland annat dagcenterverksamhetens öde inte är fastslaget.
Staden Jakobstad har köpt 20 dagcenterplatser av föreningen men antalet kommer att minska till 15 efter upphandlingsrundan och Folkhälsan har gett det förmånligaste budet.
- Som det nu ser ut kommer vi att förlora dagcenterverksamheten, det känns bittert men vi måste sätta oss ner och fundera vad vi skall göra, säger verksamhetsledaren vid Hötorgscentret, Inger Gripenberg.
- Det ger en otrevlig osäkerhet att planera en verksamhet för bara tre år.
Flera seniorboendelägenheter
En möjlighet för Hötorgscentret är att bygga ut antalet lägenheter för seniorboende om och när dagcenterverksamheten inte längre behövs.
- Vi kan få in 3-4 lägenheter för seniorboende, det är en relativt enkel lösning för att få in pengar, det är så osäkert med staden och köptjänster, säger Inger Gripenberg.
- Det finns dock ett skriande behov av dagcenterverksamhet i centrum, det fungerar inte på samma sätt vid Östanlid.
- Vi kommer ännu att föra diskussioner med staden om dagcenterverksamhet.
Social- och hälsovårdsnämndens ordförande Marcus Suojoki (SFP) vill inte kommentera dagcenterfrågan innan nämnden sagt sitt.
Kvarkenregionen kunde få större gemensamma muskler om man gick in för att bli en EGTS- region. EGTS står för Europeisk gruppering för territoriellt samarbete och innebär i princip att regionen själv kunde förhandla med EU, utan att behöva blanda in Helsingfors eller Stockholm.
- Vi söker ju hela tiden nya sätt att stärka samarbetet, och det här är en möjlighet säger riksdagsledamot Joakim Strand (SFP) som också är Kvarkenrådets ordförande.
Inom ramen för EGTS verkar idag ett flertal sammanslutningar av städer, regioner eller enskilda myndigheter på olika håll i Europa.
- Det är t.ex. samarbete inom sjukvården eller räddningsväsendet över gränserna, säger Strand.
Men för Kvarkenregionen tänker sig Strand ett bredare samarbete.
- För vår del skulle det vara att stärka stråket från norra Norge över Kvarken mot Ryssland, men förutom infrastrukturen kunde högskolorna också samarbeta mera inom ramen för EGTS.
Mer synlighet
EGTS- status ger regionen bättre synlighet på EU-arenan och också möjlighet att mer självständigt agera som en enhet.
Idén om att söka EGTS- status är inte ny. Saken har från och till varit på tapeten inom Kvarkenrådet i snart fem år. Joakim Strand tycker ändå att tiden nu är mogen för en extra knuff i ärendet.
- Både näringslivet och högskolesektorn är starka på bägge sidor om Kvarken. Vi har dessutom stora infrastruktursatsningar på kommande i och med Kvarkenprojektet. Det här skulle bli ett unikt projekt inom EU, säger Strand.
Själva Kvarkenprojektet, med infrastruktursatsningar och ny färja, är ändå ett helt skilt projekt, poängterar Strand.
Motvikt till splittring inom EU
I ett EGTS- område behövs medlemmar från minst två länder. Strand tänker sig området som utgörs av gamla Vasa län och motsvarande område på svenska sidan.
- I en värld där vi har bolag som konkurrerar på en global marknad varje dag måste också politikerna arbeta för att skapa de här förutsättningarna, så att både människor och bolag söker sig hit, säger Strand.
Ironiskt nog gör också de oroliga tiderna i EU att tiden är mogen för ett sådant här projekt.
- Det behövs en motvikt till de splittringstendenser som finns inom EU. Man behöver innovativa, lyckade projekt att visa upp, säger Strand.
Regeringen har hittat på en alldeles egen tolkning av grundlagen i lagförslaget om sjukhusens jour, skriver Vasabladet. Felet handlar om hur svenskan ska beaktas när bland annat de sjukhus som ska ha omfattande jour väljs.
Det handlar om den grundlagstolkning som kräver att det alternativ som bäst tryggar de språkliga rättigheterna ska väljas. Den tolkningen härstammar från 2009 då grundlagsutskottet tog ställning till frågan om vart Karleby ska orientera sig. Den här linjen gällde också 2014 då vårdreformen stoppades i grundlagsutskottet.
Nu gör regeringen en ny tolkning och kommer fram till att en annan modell kan väljas. Enligt den nya tolkningen skulle lagberedaren inte vara skyldig att välja den lösning som medför minst problem för den språkliga minoriteten, bara olika fri- och rättigheter vägts mot varandra och den alternativa lösningen är konstitutionellt godtagbar.
Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet kallar den här tolkningen ett exempel på postsanning. Enligt honom rör det sig knappast om ett misstag.
Prestige i lagförslaget
Ulla-Maj Wideroos leder svenska reformgruppen, som har till uppgift att granska social- och hälsovårdsreformen ur ett språkligt perspektiv. Hon är inte alls överraskad över professor Mäenpääs kritik.
- Det här skulle kräva att grundlagsutskottet ändrar sin tolkning av Lex Karleby, och det tror jag inte att de gör, speciellt nu efter att Olli Mäenpää gick ut offentligt med sin kritik, säger Wideroos.
Grundlagsutskottet gör en grundlagsbedömning, inte en partipolitisk bedömning av en lag.
- Det är klart att ett beslut gäller tills ett nytt är taget, men grundlagsutskottet ändrar inte sin tolkning så där bara. Jag utgår ifrån att Lex Karleby gäller, säger Wideroos.
Wideroos är förvånad över att regeringen medvetet för en lag till grundlagsutskottet då allt tyder på att den inte kommer att passera utskottets nålsöga.
- Vi har talat med berörda ministrar om den här saken. De är inte omedvetna om det här, säger Wideroos.
- Det har gått så mycket prestige i det här.
Lagförslaget om jouren behandlas just nu i grundlagsutskottet. Utskottets medlemmar får inte kommentera saken så länge lagen är under behandling.
Kattägare, älgar, bilar och virke i dagens Efterlysningen!
Grå okastrerad hankatt som stryker kring en gård i Töjby söker sin ägare. 06- 364 7156
Efterlyses gäddsaxer och bensindriven isborr! Ring 050-358 1516
Jag efterlyser en eldriven köttskivare i gott skick, om någon har en som inte används så skulle jag vara intresserad. Telefon: 050-313 7008
Om ni har ved till spisen kan ni skicka meddelande på 044-974 9264.
Cykelställning som monteras på dragkrok. Ska vara för två cyklar, ha belysning och plats för nummerplåt. 0400-181 229.
Söker en fungerande spinnrock med tilbehör, gärna i närheten av Jeppo. 050-461 3040
Efterlyses teak och ek bräder eller plankor, längder från 0,5 _3m , kan hämtas i hela Österbotten, ring Timo 0500-267 872
Kärklax Ungdomsförening firar 80 år i början av januari och nu efterlyser vi information, bilder och historier som berör Kärklax UF. Allt är av intresse! Tag kontakt med Linda Sjölund på tel. 050-521 0742 eller på mail karklaxuf@gmail.com.
Har någon sett Valtra? Valtra är en stor fluffig kastrerad hane som är orangefärgad med vita tassar. Försvann från sitt nya hem i Karleby, men kan tänkas söka sig mot Esse-trakten. Ring 050-577 1596.
Efterlyser en sparkstötting i bra skick, modell ESLA, storlek 3 eller 4. Söker också en luciaklänning storlek 128. Bör finnas i Pedersöre, Jakobstad eller Larsmo. Ring Pamela 040-8454 270
Efterlyser pinnar till paimenpoika stängsel. Allt beaktas. Ring och bjud. 050-449 1460.
Efterlyser en bra begagnad förmånlig bil åt en 18-åring. Ring på telnr 050-591 4041.
Efterlyser roddapparat/maskin i gott skick på telnr 044-055 5322.
Extra knyppelpinnar samt spolmaskin efterlyses. 050-366 3957 (Vasa-Korsholm).
Efterlyser begagnade legobitar. Ring Barbro 0400-238 712.
Hel eller halv älg köpes. 0400-568 984.
En fungerande 32 tums Sony tjock TV bortges, 050-518 1057.
Urbruktagen trailer eller större släpkärra som inte längre är i trafik, men som finns i registret. Husvagnsunderrede går också bra. Bör vara modell större. 0400-488 070.
Tvåkölad ”fäl-julla” efterlyses av Replot byaråd. Behöver ej vara sjöduglig – ska stå på land. 050-516 3863.
Volvo Amazon, 60-tal efterlyses. Också renoveringsobjekt. 06-3475 1153.
Utombordsmotor 9,9-15 hk köpes. 0400-867 313.
Söker en bra moped av märket Yamaha Aerox eller Yamaha Jog .Bör vara otrimmad. Söker även en traktordriven skogsvagn .Tel 050-528 2064.
Är det någon som har obehövligt meccano i metall? Ring 040-519 9296.
Österbotten kan fortfarande ståta med den lägsta arbetslöshetsgraden i hela landet, men Österbotten är likväl det landskap där arbetslösheten ökar näst mest i hela landet.
I oktober fanns det 10 534 arbetslösa arbetssökande i Österbotten, det ger en arbetslöshetsgrad på 8,9 procent.
I Österbotten ökade arbetslösheten med 5,1 procent i oktober, bara i Vasa ekonomiska region ökade arbetslöshetsgraden med åtta procent. Andelen män av arbetslösa arbetssökande ökade. Långtidsarbetslösheten ökade också den.
Av de arbetslösa arbetssökande var 1 107 personer permitterade på heltid i oktober, det är 301 fler personer än för ett år sedan.
Skilsmässan blev för mycket för en man i Kristinestad. När kvinnan lämnade honom trängde han in i hennes e-post och Facebook-konto och skickade opassande meddelanden till hennes kollegor.
Österbottens tingsrätt dömer mannen till sex månaders ovillkorligt fängelsestraff för grov ärekränkning och dataintrång.
För två år sedan använde en man i Kristinestad sin exfrus e-post och hennes Facebook-konto. Han skickade opassande mejl och Facebookmeddelanden till kvinnans kollegor och chefer. Han ska också ha skapat profiler i kvinnans namn där hon felaktigt påstås ha arbetat bland annat som strippa.
Mannen publicerade också bilder och videoklipp på kvinnans arbetsplats Facebook-sida med innehåll som var privat och avsett att skada kvinnans anseende. Facebook-sidan hade då över 1 200 följare.
I rätten berättade kvinnan att allt började då hon begärde skilsmässa från mannen. Då började han skicka sårande meddelanden, foton och videoklipp till hennes arbetsplats och hennes förmän. Dessutom har han ringt till henne flera gånger per dag och sagt att om hon inte drar tillbaka skilsmässoansökan så kommer han att göra allt för att förstöra hennes liv.
Enligt åklagaren har mannens gärningar orsakat kvinnan både lidande och skada. Åklagaren vill att brottet ska ses som grovt eftersom lögnerna har spritts till ett stort antal människor. I domen anser också tingsrätten att brottet ska ses som grovt.
Förutom fängelsestraffet på sex månader dömer Österbottens tingsrätt mannen att betala sammanlagt närmare 17 500 euro till exfrun. I det ingår skadestånd för lidande och rättegångskostnader.
Enstaka fall av influensa har redan påträffats i Österbotten. På allvar slår epidemin troligen till i december tror infektionsöverläkare Juha Salonen på Vasa centralsjukhus.
- Vi har haft tre till fyra fall här i Vasaområdet. Det har redan tidigare förekommit fall i Seinäjokiområdet. När det gäller hela landet har vi haft de första fallen men epidemin har inte börjat ännu, säger Salonen.
Årets influensavirus är troligen H1N1 virus det vill säga samma virus som orsakade förra pandemin. Det är ett virus som ofta orsakar lunginfektioner.
- Det är ett aggressivt virus. Jag tror att det är möjligt att vi kommer att ha några patienter på intensiven. Det har varit så tidigare vintrar, i till exempel Lahtis hade vi ganska många patienter på intensiven förra vintern.
Infektionsläkare Juha SalonenInfektionsöverläkare Juha Salonen vid Vasa centralsjukhus.Bild: Yle/Malin HulkkiJuha Salonen
Juha Salonen påminner också om att riskgrupper fortfarande hinner vaccinera sig mot årets influensa vilket kan löna sig. Till riskgrupper räknas personer med bland annat nedsatt immunförsvar, gravida, äldre och personer med någon grundsjukdom.
Långsiktigt arbete
Vid Vasa centralsjukhus har man under hösten haft en kampanj för att höja andelen anställda som vaccinerar sig mot säsongsinfluensan.
Med hjälp av ett program kan personalen följa med hur många som vaccinerat sig på sjukhuset. Målsättningen är att 80 procent av personalen är vaccinerad.
I fjol vaccinerade sig knappa 30 procent och hittills i år har dryga 40 procent vaccinerat sig. Salonen vet inte vad ointresset för vaccinet beror på.
- Vi har försökt motivera personalen till att ta vaccin och det har varit ganska många på våra föreläsningar. Vi har försökt ge information om influensa och om varför man borde ta vaccinet. Framförallt vårdpersonal som sköter patienter inom riskgrupperna borde vaccinera sig, säger Salonen.
Salonen ser vaccinationsarbetet bland personalen som ett långsiktigt arbete. För att få fler att vaccinera sig bör kampanjen fortsätta nästa höst.
Salonen tar Helsingfors universitetssjukhus som ett exempel. Under tio år har man fått vaccinationsbenägenheten bland personalen att stiga från 15 procent till över 80 procent.
- Mycket viktig sak är också att man kan få vaccinet så lätt som möjligt. Man måste ha tillräckligt många evenemang och de måste vara tillräckligt nära personalen så att det är lätt att gå dit och ta vaccinet. Och det har vi gjort. Förra hösten hade vi 11 vaccineringsevenemang och nu var det 25, säger Salonen.
En pilkfiskare ramlade i vattnet när isen brast under honom utanför Prästholmen i Maxmo vid lunchtid på tisdagen. Grannar hörde rop på hjälp och kastade ut ett rep till mannen.
Repet gjorde att mannen kunde hålla sig vid ytan. När räddningsverket kom till platsen hjälpte en dykare honom upp ur vaken.
Mannen var kraftigt nedkyld och hade hypotermi men han var vid liv när han fördes sjukhus för vård.
Räddningsverket påminner om att isarna är väldigt svaga just nu och att man absolut inte ska gå ut på dem.
Kaskö sjöbevakningsstation kan komma att stängas och bli ersatt med en rörlig patrull. Det godkänner inte Kaskö stad som är mån om att sjöbevakningsstationens verksamhet ska fortsätta.
Gränsbevakningsväsendet planerar att stänga sjöbevakningsstationerna i Kaskö, Kalajoki och Kemi för att minska sina utgifter med 700 000 euro. Sparmålet som inrikesministeriet ställer på gränsbevakningen är 15 miljoner euro.
Kaskö stad framhåller i sitt utlåtande att gränsbevakningens verksamhet i Kaskö är viktig, inte minst för hamnen.
- Det är viktigt för oss. I fjol kom mycket folk till Finland och vi vet inte hur det fortsätter. Hamnarna är ju en länk till utlandet och därför är säkerheten också viktig. Vi har varit trygga när vi har haft sjöbevakningsstation här, säger hamnkapten Timo Onnela i Kaskö.
Frivilliga krafter räcker inte
I Kaskö finns ett aktivt frivilligt sjöräddningssällskap. Men det går inte att helt förlita sig på den verksamheten när det gäller sjösäkerheten, eftersom de inte har verksamhet året runt.
- De drar upp sin båt i december och det är just december och januari som är de stormigast månaderna när faran finns, främst för handelsfartyg. Men det är klart, det är ju inga fritidsbåtar ute just den tiden, men handelsfartyg trafikerar även då, säger Onnela.
- Vi har i genomsnitt 30 båtar per månad i Kaskö hamn, säger Onnela.
Kaskö djuphamnBild: YLE/Sofi Nordmyrdjuphamn,hamn,kaskö,kaskö djuphamn,kaskö hamn,kaskö sjöbevakningsstation,kaskö tull,oy silva shipping ab,port of kaskinen,sjöbevakningsstation,tull,tullen i kaskö,tulli,österbotten
Det ligger inte i gränsbevakningens intresse att minska verksamheten, men de måste reagera på de beslut om sparkrav som fattats.
- Vi gör oss redo för att sjöbevakningsstationerna i Kaskö, Kalajoki och Kemi kommer att stängas under 2017, säger biträdande kommendör Kalle Osola på Gränsbevakningsväsendet.
Vill minimera konsekvenserna
Gränsbevakningen ser nu över alternativen för att på bästa sätt även i fortsättningen kunna betjäna hela det västra kustområdet.
- Vi kartlägger vilken inverkan det har om de här sjöbevakningsstationerna stänger. Vi söker kompenserande åtgärder för att konsekvenserna med tanke på allmänhetens säkerhet bli möjligast små. Vi är i planeringsskedet, säger Osola.
Inget område ska lämnas obevakat eller tomt. För framtiden kan det bli någon form av rörlig enhet som patrullerar även i Kaskö.
- Det finns ett par möjligheter. Om beslutet blir att sjöbevakningsstationen i Kaskö stänger, så betyder det att det inte kommer att finnas någon personal stationerad i Kaskö. Manskapet kommer då från någon annan verksamhetspunkt, säger Osola.
Kaskö hamnHamnen i Kaskö.Bild: Yle/Sarah Karjalainenhamnen i kaskö,Kaskö,kaskö hamn
"Bättre än att vara helt utan"
- Det är klart att det skulle vara bättre om de hade en station i Kaskö, men vi får vara glada om det blir en rörlig enhet. Det är bättre än att vara helt utan, säger Onnela.
Besättningen på sjöbevakningsstationen i Kaskö har kontinuerligt minskat. Tidigare sparkrav har fört in sjöbevakningen i en modell med en centralstation i Vallgrund och två mindre stationer i Karleby och i Kaskö.
Det betyder att man redan nu har skött verksamheten genom att förstärkning har kommit in utifrån till Kaskö.
Stadsstyrelsen i Kaskö behandlar på tisdagen stadens utlåtande till Gränsbevakningsväsendet. Utlåtandet ska lämnas in senast på fredag.
Det är landets ekonomiska situation som tvingar Gränsbevakningsväsendet att prioritera sina uppgifter.
Finlands trovärdighet som en tvåspråkig nation och rättsstat står på spel i fråga om jourförordningen i vårdreformen. Nu går också Finlands svenska socialdemokrater (FSD) i Österbotten ut och kritiserar regeringens vårdreform.
- Lex Karleby och flera andra prejudikat talar sitt tydliga språk. Vasa centralsjukhus borde få status med omfattande jour i vårdreformen. Regeringens företrädare har snedvridit uppgifter och har agerat fullständigt grundlagsvidrigt, säger österbottniska kretsordföranden Jacob Storbjörk.
Storbjörk hänvisar till Vasabladet och Österbottens tidning som skriver att regeringen i vårdreformen frångått tidigare praxis om att man är skyldig att välja den lösning som medför minst problem för den språkliga minoriteten.
Storbjörk säger att han har varit i kontakt med ledamöter i grundlagsutskottet.
- Jag förväntar mig att hela grundlagsutskottet förstår denna problematik, tar del av sakkunskap och gör en korrekt bedömning av regerings social- och hälsovårdsreform. Finlands trovärdighet som en tvåspråkig nation och rättsstat står på spel, säger Storbjörk
Vasabon Lena Engstrand blev i fredags utsedd till ledamot i Högsta domstolen. Hon tillträder sin nya post i januari och ser mest fram emot att förkovra sig i juridiken.
I dag arbetar Lena Engstrand som domare vid Österbottens tingsrätt. Som jurist och domare tycker hon att det viktigaste arbetet görs just i tingsrätten.
- Vi försöker få fram goda, rättvisa och riktiga avgöranden redan i tingsrätten. Det sparar både pengar och tid om ärendena kan slutbehandlas där, säger Engstrand.
I fredags utsågs hon av president Sauli Niinistö till ledamot i Högsta domstolen.
Förkovra sig juridiskt
Arbetet vid Högsta domstolen skiljer sig från tingsrättsarbetet eftersom det är ett kollegialt förfarande. Det innebär att ledamöterna diskuterar med sina kollegor och kommer fram till ett gemensamt avgörande.
- På tingsrätten är det i de flesta fall bara tingsdomaren som avgör, ibland har vi nämndemän med, säger Engstrand.
En annan skillnad i tillvägagångssättet är att i stort sett alla ärenden i tingsrätten är muntliga. I Högsta domstolen händer det bara om det är frågan om bevisning.
Dessutom blir det inte lika mycket handläggning av ärenden, utan det handlar i större grad om att tillämpa juridiken. Engstrand ser fram emot det nya arbetet i Högsta domstolen.
- Det känns stort och spännande, och jag ser fram emot möjligheten att förkovra mig som jurist och domare.
- Det här tär allvarligt på regeringens trovärdighet. Det tål att upprepas att vi inte kräver mer än andra. Vi vill bara ha en likvärdig rätt till vård säger Jerkku i ett pressmeddelande.
Sven JerkkuSven Jerkku, kretsordförande för SFP i ÖsterbottenBild: Ann-Sofie Långvik/Ylekretsordförande,Närpes,SFP,Sven Jerkku,Svenska folkpartiet
SFP i Österbotten anser att det enda rätta är att Vasa centralsjukhus blir det trettonde sjukhuset med omfattande jour. Det här för att också österbottningar måste få den vård de behöver och kunna bli förstådda av sjukhuspersonalen.
- Finland är ett tvåspråkigt land där både den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rättigheter att få service på sitt språk tryggas enligt lag, säger Jerkku.
Författaren och lyrikern Kurt Högnäs från Kristinestad fick Österbottens konstpris. Priset delas ut av Österbottens konstkommission.
"Högnäs betraktas som en mästerlig stilist och hans betydelse som finlandssvensk prosalyriker är synnerligen stor", lyder motiveringarna till valet av pristagare.
Marko Hautala, ordförande för Österbottens konstkommission, säger att Högnäs hör till de betydande finlandssvenska diktarna och hans verk borde få spridning också på finska. Hittills har han inte blivit översatt.
Fått flera pris
Kurt Högnäs inledde sin författarbana år 1955. Han har fått flera priser, bland annat Svenska Akademiens pris och Tollanderska priset.
Högnäs var också nominerad till Runebergspriset 2016 med sitt diktverk Refug.
Österbottens konstpris överräcktes på Kulturhuset Dux i Kristinestad på tisdagen. Priset är på 5 000 euro och det betalas ur tipsmedel.
Österbottens konstkommission är Centret för konstfrämjandet, Taikes expertorgan, som fattar beslut om stipendier och konstpriser i sin region.
Konstpriset är ett erkännande för meriterat och framstående arbete under året. Det kan även beviljas för långvarigt och meriterat livsverk eller verksamhet.
Det finns inget fastslaget sätt för hur dikter skall tolkas, säger den finlandssvenska lyrikern Catharina Gripenberg i en intervju om att läsa och skriva poesi. En stark drivkraft i hennes författarskap är att varken livet eller språket kan tas för givna. Hon har tilldelats Sveriges Radios lyrikpris år 2016.
”Jag strövar över fotgängarfält, skyddsvägar, längs planteringar, förbi ett bronshuvud, parkbänkar, skräpkorgar, över farthinder, ramper, in under rörelsecensorer, genom självöppnande skjutdörrar
(1902 börjar staden tillverka fjäderharvar. 1906 hästräfsor. Tre år senare slåttermaskiner. På 1920-talet flätade och vävda band och spetsar. 30-tal: tvättmaskiner, centrifuger. (Senare …) sågbågar, diskbänkar, ventiler, ankare)
förbi brädhögar, sparrar, cylindersvarvade stolpar, får ett spån i ögat, rinner, ser, centralt, osentimentalt, ett rådhus (från 1877), en ångsåg (1860), ett pappersbruk (1960), ett samlyceum (1904), konservatorium (1974) (---)”.
Dikten är ur Catharina Gripenbergs Handbok att bära till en dräkt som belönades med Sveriges Radios lyrikpris 2016.
Gripenberg är hemma från Jakobstad och bor nu i Köpenhamn och har vunnit bland annat Arvid Mörne tävlingen (1998) och lyrikpriset Den dansande björnen 2008.
Intervjun med henne är gjord innan hon själv visste att hon skulle belönas med det prestigefyllda svenska lyrikpriset. Den är en del av Yle Kulturs temasatsning på poesi.
- Det finns inget fastslaget sätt för hur dikter skall tolkas, säger Catharina Gripenberg. En stark drivkraft i hennes författarskap är att varken livet eller språket kan tas för givna.
Den "utrotningshotade" finlandssvenska poesin
Tuva Korsström behandlade 2013 i sin bok Från Lexå till Glitterscenen de senaste sextio årens finlandssvenska prosa. Men någon motsvarande översikt av lyriken har inte givits ut. Det här har varit ett skäl till att lyrikerna har känt sig förbigångna.
Året efter kom flera poeter däribland Peter Mickwitz och Ralf Andtbacka samt kritikern Tatjana Brandt ut med Poesin, en debattbok. I sin recension i Nya Argus tog Michel Ekman fasta på författarnas idéer för poesins överlevnad. Han konstaterade att deras uppslag var rätt goda och kanske nödvändiga som ”ett sista pandareservat för de utrotningshotade”.
Jag kom att tänka på Ekmans formulering i början av ett framträdande på årets bokmässa i Helsingfors. Författarna Heidi von Wright, Peter Mickwitz, Catharina Gripenberg, Ralf Andtbacka och Katarina Gäddnäs talade under rubriken Pulsen på poesin.
I början handlade diskussionen om hur poesin mår. Poeterna tyckte att den sedd ur deras perspektiv lever men att den var rätt osynlig på mässan. ”Jämna plågor” beskrev Heidi von Wright läget med.
Hur mår läsandet?
Mitt i allt sorl på mässan får jag efteråt en pratstund med Catharina Gripenberg, som bor i Danmark sedan närapå tio år. Efter att hon vann Arvid Mörne priset 1998 har hon kommit ut med fyra diktsamlingar, nu senast med Handbok att bära till en dräkt, vinnare av Sveriges Radios lyrikpris 2016.
En detalj av pärmbilden till Catharina Gripenbergs "Handbok att bära till en dräkt".Pärmbild till Catharina Gripenbergs samling "Handbok att bära till en dräkt".Bild: Sets förlagCatharina Gripenberg,Lyrik
Redan under diskussionen på bokmässan sade Catharina att det mera handlar om hur läsandet mår, än om hur poesin mår. Jag kan ändå inte låta bli att fråga en hurdan poet hon själv är. Hon svarar med ett litet skratt att hon alltid har haft svårt att tänka på sig själv som en poet.
Men när böckerna blir fler konstaterar man att man väl är det.
Catharina säger att det kan ha att göra med att hon inte nödvändigtvis tänker på sina texter som poesi eller lyrik. För henne innebär de möjligheten att skapa en helt egen fri form.
Jag tänker att det finns en frihet i poesin som nödvändigtvis inte finns i de andra genrerna. Det är därför jag väljer att skriva dikt.
Nya läsnycklar
I dag kan det till exempel vara många röster som talar samtidigt i en dikt. Förut var det mera ett centralt diktjag som förde ordet, säger hon.
Gripenberg tycker att det kanske behövs nya läsnycklar eller sätt att gå in i och läsa poesi på. Möjligen lever det kvar en föreställning om att dikten ska förstås eller tolkas på ett visst sätt, tänker hon sig.
Nycklarna till att läsa poesi är väl dels lite föråldrade medan poesin i dag har utvecklats då världen och medierna och strukturerna nu ser annorlunda ut. Dikter för typ sextio år sedan hade kanske en mera överblickbar struktur och använde sig av en form som i högre grad var igenkännbar och lättillgänglig.
Samtidigt tänker Catharina att poesin är en sorts urform som inte är hotad eller kommer att försvinna. Den som behöver poesi söker sig till den och speciellt också bland unga är den ett uttryck som behövs.
Catharina Gripenberg.Lyrikern Catharina Gripenberg.Bild: Linda StråkaCatharina Gripenberg
Känslan av främlingskap
Orsaken till att Catharina själv behöver poesi har att göra med det här att aldrig riktigt bli van med livet och att inte heller språket kan tas för givet. Det handlar om känslan av främlingskap inför världen och inför jaget och då blir läsandet och skrivandet ett sätt att formulera sig.
Jag vet inte om det är för att man är finlandssvensk eller... det är en slags hemlöshet som jag lever med. När man skriver känns det som att man skriver sig ett fäste eller en plats och på ett sätt kan ha sina dikter som ett hem.
Som finlandssvensk har man inte det där självklara stora språket omkring sig som de har som skriver på danska, eller i Sverige på svenska och i Norge på norska. Och att skriva på ett språk eller i ett område där ens språk inte är självklart, det är kanske någonting som sedan medvetet eller omedvetet kommer med in i skrivandet.
Dikten som en läsgåta
De som inte läser så mycket poesi tänker kanske fortfarande på dikten som en gåta, som någonting som ska lösas eller har ett färdigt svar. Och då blir dikten lätt obegriplig, säger Catharina.
Jag undrar hur hon själv läser andras lyrik. Hon svarar att det kan vara så olika från diktbok till diktbok.
Jag tänker det som att man får gå in i olika världar, hjärnor, rum, roller och röster.
Det kan också finnas perioder eller tidsskeden när man läser en diktsamling och inte upplever någonting. Men något år senare kan man plötsligt ta den till sig. Det kan alltså variera beroende på vad man är i för tillstånd.
Det är som med musik eller en stämning eller ett rum man går in i eller arkitektur. Där inne trevar man bland föremålen och orden, säger hon.
Men det kanske berikar en om man känner till vad kompositören har gått igenom under skapandeprocessen, flikar jag in. Och undrar om det då aldrig stör Catharina när hon inte helt kan veta vad författaren har avsett eller känt eller gått genom?
Nej det gör det faktiskt inte, svarar hon.
Jag tänker att det är upp till mig och jag tänker att diktaren också skulle velat det.
På samma sätt tänker Catharina med sin egen dikt att hon har en bild och en idé. Men hon tänker inte att det är så man måste läsa, uppfatta eller uppleva den. Hon försöker dessutom skriva på ett sätt som öppnar för många olika ingångar.
Ett hårt arbete
Har du en bild av hur folk tänker sig att du arbetar, undrar jag? Nej, skrattar Catharina. Kanske tänker de att man som poet får inspiration och så skriver man …
Men för mig är det ett hårt arbete genast från morgonen och inspirationen, den kommer genom skrivandet. Det är ett konkret och ja nästan fysiskt arbete jag gör.
Catharina känner att mellan de böcker hon ger ut måste det ha hänt någonting, det måste ha förflutit lite liv. Det är någon erfarenhet man använder sig av eller något tillstånd eller frågor som känns aktuella för en.
Och materialet det är sådant som dels finns inne i henne, sådant som hon ofta har processat redan länge. Och dels är det sådant som hon tar från den yttre verkligheten, också via direkt research under själva arbetsprocessen.
Hon läser till exempel in sig på en viss typ av tematik. Inför sin senaste bok var det bland annat en massa guideböcker och första hjälp foldrar. På det sättet skapade hon sig ett sorts arkiv eller lager av en viss slags text eller genre att sedan bearbeta i sina egna texter.
En röst, ett tonläge att skriva in sig i
Ibland vet man inte heller vad det är. Det bara är ett material som börjar fascinera en, berättar Catharina.
För henne börjar det ofta med en röst eller någon som tar till orda och börjar prata. Rösten har ett visst tonläge och en viss stämning och hos Catharina vaknar behovet att skriva sig in i den och ta reda på vad det är, vem det är och i vad för slags rum rösten rör sig.
I diktens form har rösten inga begränsningar. Då blir texten till sitt eget universum där den får utrymme att expandera.
Catharina Gripenberg på bokmässan i Helsingfors 2016.Författaren Catharina Gripenberg på bokmässan i Helsingfors 2016. Färgjusterad.Bild: Mi Wegelius/YleCatharina Gripenberg,diktare,författare
Talet om poesin i kris
Som bosatt i Köpenhamn känner Catharina sig lite vid sidan av vad gäller poesin i Finland. Och poesin som en smal genre är kanske alltid extra utsatt, tänker hon.
Sedan 2011 arbetar Catharina som redaktör för Ellips förlag, som är baserat i Finland. Via det har hon fått ett konkret textligt sammanhang i den finlandssvenska poesin och säger att det känns fint att genom Ellips nu även ha en fot i Finland.
I Danmark pratar man inte på samma sätt om poesin i kris som i Finland. Där har en del poeter under de senaste åren fått väldigt stor uppmärksamhet, som Yahya Hassan, Signe Gjessing och Asta Olivia Nordenhof, säger hon.
Om Catharina helt fritt fick förändra någonting i synen på poesin så skulle hon göra den mera uppdaterad och synlig i undervisningen i våra skolor. Att man i högre grad skulle arbeta med kritik och läsning av poesi och med alla möjliga olika diktformer som skrivs. Dessutom skulle man försöka arbeta bort uppfattningen om poesin som svår.
Recensioner ser Catharina som mycket viktiga eftersom de är ett slags existensberättigande för det som skrivs. Det är viktigt att böcker blir synliga genom att offentligheten får vetskap om att de finns. I annat fall blir det som att böckerna existerar i ett vakuum.
Catharina tycker att vi har många fina recensenter i Svenskfinland. Det finns ändå en synlighet kring lyrik, också tack vare de kritiker vi har.
De som inspirerat Catharina
Som viktiga litterära förebilder och inspiratörer för egen del nämner Catharina Gripenberg under sin ungdom Sonja Åkesson och nu senare Åsa Maria Kraft och Robert Ståhl.
Hon säger att det skulle vara fint om poesin för unga läsare presenterades som någonting långt från regler och färdiga former. Som en plats där man får kasta sig ut och fritt forma sin värld och sitt språk.
Som ett exempel pekar Catharina Gripenberg på Sonja Åkessons dikt ”Neejjj” vars första sida ser ut så här:
ååååååååååååååååhhhhhhhh
aiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii
aiiiiiiiiiiiiiiii
ijjjjjjjjjjjjjjjjj
ååååååååååååååå
åååååååååååååhhhhh
ååååååååååååååååååååååååååhhhhhhh
oeh oeh oeh
aij aih aih
åååååååååååååååååååååååhhhhhhhh
ehh ehh ehh ehh
aih aih aihj
o
oh
ooooooooooooooooooooooooooo
ooooooooooooooooooooooooooo
o aj o aj o aj
Artikeln ansluter till Svenska yles artikelserie om poesi.
