Quantcast
Channel: Österbotten - Nyheter, sport och aktuellt | Svenska Yle
Viewing all 37203 articles
Browse latest View live

Eetu Piiroinen: "Det är en permanent nedtrappning"

$
0
0

Trots att siktet vid veckoslutets kortbane-FM är inställt på inte mindre än fem guld, bekräftar Eetu Piiroinen för Yle Sporten att nedtrappningen är ett faktum. "Så länge jag gör det här gör jag det för fullt, men när jag väl slutar tar det slut som i en vägg" berättar Piiroinen inför hemma-FM i Vasa.

Mycket har ändrat i Eetu Piiroinens liv på ett år. Hösten 2015 var siktet inställt på OS i Rio de Janeiro och FM-tävlingarna på kortbana var ett steg på vägen, ingalunda en huvudmålsättning. När Yle Sporten träffar Piiroinen, 21, i samband med en förmiddagsträning är det i hans nya hemmahall i den nya hemstaden Vasa.

– Det var egentligen bara studieplatsen som låg bakom valet att flytta hit. Jag valde att söka hit i och med att min flickvän också studerar här, så det kändes logiskt att flytta hit. Varför inte flytta hobbyn hit också, säger Piiroinen med ett typiskt leende.

Hobby?

– För att vara riktigt ärlig så är det nog en nedtrappning som pågår. Jag har bestämt mig att så länge jag gör det här gör jag det för fullt, men när jag väl slutar så är det slut, då tar det slut som i en vägg. Det är nog en nedtrappning som kommer att hålla i sig, efter Taipei och Universiaden 2017 funderar jag sedan igen om jag jobbar vidare ett halvt år i taget eller helt enkelt lägger av, avslöjar Piiroinen.

Eetu Piiroinen representerar Vasa Simsällskap. Eetu Piiroinen i simbassängen i Vasa simhall. Bild: YLE/AnttiKoivukangas eetu piiroinen

"OS-missen var mitt livs största besvikelse"

Det är ingalunda ett förhastat beslut Piiroinen kommit till. Han väger sina ord noga och eftertänksamt i intervjun och reflekterar också över den motgång som fått honom att landa vid beslutet att lägga om satsningen och börja trappa ner.

– Det var mitt livs största och karriärens största besvikelse. Vi jobbade hårt i fem år för att nå OS och det blev inget av det. Man går ändå aldrig tomhänt från något, jag växte mycket både som simmare och människa under processen. Jag skulle inte byta ut en enda dag på den vägen, men det är klart att det var en besvikelse, minns Piiroinen.

Under resans lopp har Piiroinen simmat vid ungdoms-OS ochEM-tävlingar på både junior- och seniornivå. Hemma i prisskåpet har han drygt 20 FM-guld i frisim på sträckorna 200, 400, 800 och 1500 meter. Ett halvt decennium har gått på simningens villkor och både krävt ett högt pris och givit en hel del.

Eetu Piiroinen är född 1995. Eetu Piiroinen vilar på ett träningspass i Vasa simhall. Bild: YLE/AnttiKoivukangas eetu piiroinen,simning

Finns det då en chans att den nu aktuella nedtrappningen kunde övergå i en upptrappning och nysatsning, om förutsättningarna skulle förändras?

– Det skulle vara helt roligt att växa tio centimeter! Det skulle vara den enklaste förändringen. Det är nog i princip för mig att svara både jo och nej. Den största inbromsningen i träningen kommer via studierna, det är något jag vill prioritera och vara bra på, eftersom det kommer att styra hur resten av mitt liv formar sig och det kommer att sätta bröd vårt bord. Dessutom har jag inte ännu gjort min militärtjänstgöring. Man vet i och för sig aldrig, allting är möjligt, skrattar Piiroinen.

Ryggsimmande Eetu Piiroinen. Eetu Piiroinen simmar ryggsim i Vasa simhall. Bild: YLE/AnttiKoivukangas eetu piiroinen,simning

"Fyra guld förra gången, fem guld nu"

I den nya verklighet som Piiroinen nu verkar gäller det ändå att vara på hugget. Kring 500 aktiva samlas till kortbane-FM i vad Piiroinen beskriver som en av landets bästa tävlingsplatser för kortbanemästerskap.

– Vi har haft ett projekt utgående från att det blev fyra guld senast här i Vasa, nu är siktet inställt på fem guld. För första gången går vi in i FM utan krav på kvaltider får något större internationellt mästerskap. Samtidigt som de fem gulden är målet, går vi bara in och njuta och inte stressa över någonting.

Den lugna, avslappnade och gladlynta idrottaren Piiroinen ger intrycket av att vara väldigt tillfreds med sin tillvaro just nu. Trots att han inlett sin akademiska bana vid Handelshögskolan i Vasa först denna höst har han lärt sig otroligt mycket av åren i bassängen.

– De stora lärdomarna kom ändå från att jag klarade av att se på det hela med glimten i ögat. Jag tar inte det på blodigt allvar även om gör saker för fullt. Motiveringen fanns där och målmedvetenheten, men med glimten i ögat, säger Piiroinen och ler.

Kortbane-FM i Vasa avgörs mellan den 17-20 november.


Polisen i Vasa renoverar - köer att vänta

$
0
0

Polisstationen i Vasa ska renoveras. Tillståndsservicens utrymmen ska bli modernare. Mera köer är att vänta under renoveringstiden.

Under renoveringen flyttar illståndsservicen till första våningen av huvudpolisstationen, samma utrymmen där brottsanmälningarna görs. Renoveringen påbörjas i slutet av november och pågår resten av året.

Polisen räknar med att det kan uppstå köer vid tillståndsservicen och därför rekommenderar polisen att man bokar tid på förhand eller uträttar sina ärenden på någon av de andra polisstationerna.

Närmaste polisstationer finns i Jakobstad, Kristinestad och Seinäjoki.

I icke brådskande ärenden rekommenderar polisen att man väntar och återkommer till polisstationen i Vasa efter årsskiftet.

Karlebylag nära historisk plats i Champions League

$
0
0

Ett stycke volleybollshistoria håller på att skrivas i Karleby. Efter en klar hemmaseger med 3-0 över tjeckiska Dukla Liberec står Kokkola Tiikerit med ena foten i CEV Champions League.

Tiikerit vann onsdagens hemmamatch med 3-0 efter 25-23, 25-14, 25-21 i set. Tigrarna tar med sig tre poäng till returen i Tjeckien på söndag. Där behöver två setsegrar för att som första finska lag knipa en plats i volleybollens Champions League.

- Vi ville spela sansat och inte göra förhastande lösningar. I början ville vi inte riktigt komma igång och vid ställningen 19-23 meddelade Steven Hunt att så här enkelt ger vi oss helt enkelt inte. Efter det fokuserade vi på att göra vårt jobb, att spela bra volleyboll. Det kommer att vara utgångsläget i returen på söndag också, sade lagets tränare Jukka Mäkihannu.

Hunt var Tiikerits bästa poängplockare i hemmasegern med 13 poäng före Enderwin Herrera och Antti Ropponen med 12 poäng var.

Om Tiikerit på söndag är det lag som avancerar från matchparet, blir Karlebylaget första finska lag någonsin i CEV Champions League. Gruppmotståndarna är redan lottade, så bakom knuten står Resovia Rzeszow (POL), RCV Berlin (GER) och Lube Civitanova (ITA) och väntar.

Man och kvinna misshandlades i Karleby

$
0
0

En man misshandlades på onsdagen i en parkeringshall i Karleby. Mannen sparkades i huvudet.

Misshandeln började med att en man attackerade offret och både sparkade och slog honom i huvudet. Offret fick skador i ansiktet.

Samma man hade dagen innan misshandlat en kvinna i en trappuppgång i Karleby genom att slå henne i huvudet och ta stryptag på henne.

Gärningsmannen togs i polisens förvar.

Många österbottniska ungdomar fast i drogkontroll

$
0
0

I oktober har polisen i Mellersta Österbotten och Jakobstad övervakat användningen av narkotika.

I övervakningsprojektet riktade man in sig på unga och unga vuxna.

På hela området skrevs ungefär 25 narkotikabrott och ungefär 80 straffbart bruk av narkotika.

De som åkte fast var mellan 14 och 28 år. De hade i huvudsak använt cannabis men det fanns även fall där det förekom starkare droger.

Svenskt fastighetsbolag köper Academill

$
0
0

Det svenska fastighetsbolaget Hemsö har köpt universitetsfastigheten Academill i Vasa. Huvudsaklig hyresgäst i fastigheten är Åbo Akademi.

Köpesumman uppgår till 35,5 miljoner euro.

Säljare är Stiftelsen för Åbo Akademi tillsammans med Harry Schaumans stiftelse, de har ägt hälften var.

Enligt Harry Schaumans stiftelses vd Tom Westermark har fastighetsbolaget varit belånat till ungefär halva köpesumman, kvar i kontanta medel blir knappt nio miljoner euro per säljare.

- Vi har för avsikt att investera medlen vidare i andra fastigheter och fastighetsprojekt. Vi säkerställer att medlen ger avkastning också i framtiden, säger Westermark.

Fastighetens uthyrningsbara yta uppgår till cirka 18 500 kvadratmeter och den återstående hyreskontraktstiden är cirka tolv år.

- Vi tog i tiden initiativ till Academill-projektet för att skapa resurser och ökade förutsättningar för den högre utbildningen i Österbotten. Nu när ÅA har verkat i Academill i tolv år är det uppdraget fullföljt, och det är dags att blicka framåt, säger Harry Schaumans Stiftelses styrelseordförande Stefan Wikman i ett pressmeddelande.

Verksamheten påverkas inte

- Vi och vår verksamhet kommer inte att påverkas av att fastigheterna får nya ägare, säger Åbo Akademis rektor Mikko Hupa.

Enligt Hupa kommer Åbo Akademis hyreskontrakt att fortsätta oförändrat.

- Finland är en viktig marknad för Hemsö och vi vill gärna växa inom utbildningssegmentet. Detta är vår första universitetsfastighet i Finland och ett värdefullt tillskott till de utbildningsfastigheter vi redan äger sedan tidigare, säger Jarkko Leinonen, Hemsös landschef i Finland.

För tillfället finns inga planer på varken renoveringar eller utbyggnader men det kan bli aktuellt i framtiden.

- Fastigheten är i gott skick och det finns inga brådskande investeringar för tillfället, säger Leinonen.

Hemsö äger redan ett trettiotal fastigheter i Finland inom segmenten utbildning och äldreboenden. Bolaget äger redan Mehiläinens Villa Storviken i Vasa.

- Vi vill förstärka vår närvaro Österbotten eftersom vi tror starkt på landskapet.

Seriös och långsiktig köpare

- Det har varit viktigt för oss att veta att det är en seriös och långsiktig köpare som har för avsikt att förvalta det på samma sätt som vi själva tycker att vi har gjort det på ett bra sätt, säger Westermark.

Harry Schaumans stiftelse och Stiftelsen för Åbo Akademi har fört diskussioner med Hemsö om en försäljning under det senaste året.

- Det är svårt att säga varifrån initiativet kom, det har varit ömsesidiga diskussioner och förfrågningar. Det har också funnits andra intressenter, säger Westermark.

I Academill finns fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier och fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi.

Köpebrevet undertecknades på torsdagen den 17 november och Hemsö tillträder fastigheten omedelbart.

Michael Luther ställer upp för omval i Korsholm

$
0
0

Både styrelsens och fullmäktiges ordförande i Korsholm, Michael Luther och Carola Lithén ställer upp för omval i kommunalvalet i vår.

SFP:s kommunorganisation i Korsholm träffades på onsdagen för att gå igenom kandidatläget inför kommunalvalet. Ordförande Kenth Nedergård är nöjd med läget.

- Det är helt som det borde vara. Vi har en del som slutar, en del som fortsätter och så har vi några nya namn som har visat intresse. Det här ska nog lyckas, säger Kenth Nedergård.

I och med landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen kommer de förtroendevalda inom kommunerna att ha färre områden att fatta beslut om. En del kommuner har beslutat att minska på antalet förtroendevalda på grund av reformerna. I Korsholm har man inte märkt att det här skulle påverka intresset för kommunalpolitik.

- Däremot har ju det senaste årets diskussioner om framför allt skolan har eventuellt gjort att folk väljer att inte vara med i sådana mindre trevliga diskussioner då man kanske måste fatta otrevliga beslut.

Veteraner lämnar politiken

De som lämnar kommunalpolitiken i Korsholm är Inger Aaltonen, Marcus Beijar, Leif Bengs, Birger Enholm, Lena Gammelgård, Caroline Holm, Leif Ingman, Jens Knipström, Hans Nyholm, Anna Pensar, Pia Smeds, Per Thomasfolk och Dan Örndahl.

- Flera av dem har suttit många år i fullmäktige och tycker att de har gjort sitt nu och det får man ju respektera. Någon som direkt hoppar av på grund av hen upplever att hen blir motarbetad har vi inte.

Nedergård tycker att återväxten i Korsholm är tryggad med sex nya namn på listan. SU i Korsholm har enligt Nedergård som målsättning att de ska ha tio namn på listan när den lämnas i februari. Ida-Maria Skytte och Christoffer Ingo är hittills de två enda unga SFP-kandidaterna i Korsholm.

"Många frågor och få svar"

Kommunens ekonomi är enligt Nedergård den viktigaste frågan inför valet.

- Klart att ingen vet vad de planerade reformerna kommer att innebära när det gäller social- och hälsovården. Vi har många stora och svåra frågor framför oss, men inga svar.

Nedergård tror inte att skolfrågan kommer att bli en stor valfråga i Korsholm eftersom fullmäktige kommer att fatta det formella avgörande beslutet på torsdag.

- I och med det är skoldiskussionen förbi.

Byggstart för Havets hus nästa höst

$
0
0

Havets hus intill Replotbron i Korsholm kan stå klart redan om ett drygt år. Ifall ingen av grannarna besvärar sig mot de nya ritningarna kan bygglovet vinna laga kraft redan i år. Sedan ska det gå raskt via upphandlingsprocess i vår till byggstart under hösten, uppger Erik Sjöberg som är styrelseordförande för Fastighets Ab Havets Hus.

Ledamöterna i Byggnadsnämnden i Korsholm informerades om planerna för Havets hus under onsdagskvällens möte. Utsiktstornet, som tidigare i år väckte häftig debatt, har strukits från ritningarna.

Det tidigare förslaget väckte häftig debatt. Skiss över Havets hus intill Replotbron. Bild: Ardok & Holm arkitekter AB havets hus,Korsholm,Replot,Replotbron,världsarvsporten

- Vi är nöjda. Huset ser kanske lite ut som en gammal Sverigebåt om man ser det norrifrån, men det passar väl rätt så bra för den miljö som huset placeras i, säger nämndens ordförande Peter Thölix.

Grundtanken för huset har inte förändrats: Här ska besökare få all tänkbar information om Kvarkens världsnaturarv och samtidigt betrakta den unika miljön genom stora panoramafönster. Därtill ska man kunna ta del av utställningar och äta gott i restaurangen.

Bollen ligger nu hos kommunens ledande byggnadsinspektör Michael Ek och hos bolaget bakom Havets hus, Fastighets Ab Havets Hus.

En handfull grannar kan ännu protestera mot projektet, konstaterar Michael Ek.

- Men vi väntar oss egentligen inga besvär nu längre eftersom utsiktstornet har fallit bort från planerna, säger Ek.

Så här ska Havets hus börja se ut. Exteriörbild på Havets hus som ska byggas i Korsholm. Bild: Arkitektbyrå Ardok & Holm Ab. arkitektur,byggnadslov,havets hus,Korsholms Kommun,Österbotten

Upphandling inom hela EU

Om inga besvär lämnas in och alla handlingar fås i skick kan bygglovet för Havets hus vinna laga kraft redan i år. Efter nyår väntar en upphandlingsprocess som väntas kräva minst tre månaders tid. Eftersom det handlar om ett så stort projekt måste upphandlingen göras inom hela EU.

- Sen blir det intressant att få välja vem som bygger, säger Erik Sjöberg som är styrelseordförande för Fastighets Ab Havets Hus.

Erik Sjöberg. Erik Sjöberg, ordförande för Ab Havets hus Bild: Yle/Sara Bergström erik sjöberg,havets hus,korsholm,sjöberg,österbotten

Prislappen för det 360 kvadratmeter stora huset ligger på strax under en miljon euro.

På önskelistan står någon som kan bygga huset i storelement i fabriksmiljö. Detta är nödvändigt eftersom det inte blir byggstart före hösten.

- Vi vill låta turisterna besöka världsarvsmiljön i lugn och ro under sommaren, så det blir byggstart i medlet av augusti eller i början av september, säger Sjöberg.

Så när kan hela huset vara klart?

- Ja, vi tror ju att huset ganska snabbt kommer på plats, men alla som byggt ett egnahemshus vet ju hur mycket jobb som återstår på insidan sen, skrattar Sjöberg.

Målet är ändå att Havets hus står klart till årsskiftet 2017-2018.

- Det borde vara möjligt eftersom allt är i ett plan, i princip är det lite som ett stort egnahemshus, säger Sjöberg.


Den nya bloggtrenden: Att skryta om sig själv

$
0
0

Snart är det dags för Galan 2016, men hur mår bloggen i dag och är det okej att fiska efter en nominering? Vi snackar med en av arrangörerna, Ida-Marie Jungell.

- Bloggen lever fortfarande i Svenskfinland. Det var en boom för några år sedan men många har fortsatt blogga och det dyker fortfarande upp nya bloggar, säger Ida-Marie Jungell.

Ida-Marie har bloggat i många år och driver nu också ett bloggrelaterat företag tillsammans med Maria Frände. Det är de två som står bakom bloggalan som ordnades för första gången år 2015. Trots att sociala medier i många fall ersatt bloggen mår den alltså fortfarande bra i Svenskfinland, men sättet vi läser och följer med bloggar har förändrats.

- Det är kanske inte lika spännande som förr och man följer kanske inte bloggar på samma sätt längre. Jag minns hur det var när vi själva var tonåringar och följde med stora svenska bloggare och tyckte det var häftigt. Nu kanske man mer tittar på deras Youtube, Instagram och Periscope.

Vad får man då ut av en blogg i dag?

- Gemenskap. Åtminstone här i Svenskfinland har vi märkt att man får många nya bekanta. Svenskfinland är ganska utspritt, så man lär känna en person mycket bättre via bloggandet och man hittar nya intressen.

Ida-Marie startade upp gruppen Finlandssvenska bloggare tillsammans med Maria Frände och de träffades tack vare sina bloggar.

- Under fem års tid läste vi varandras bloggar och kommenterade varje dag, och nu är vi bästa kompisar, säger Ida-Marie.

Åsikterna är mest intressanta

En del personer bloggar för att föra en virtuell dagbok medan andra vill föra fram åsikter. Ida-Marie berättar att det finns många som kanske inte gör så mycket väsen av sig i en stor grupp men som ändå vill dela med sig.

- De inläggen tycker jag nästan är mest intressanta. Det föds en massa spännande diskussioner, både om nyheter och aktualiteter, men också om andra viktiga ämnen.

Förr fick man inte skryta om sig själv men det är bra att folk vågar göra det nu.

En del kan också göra en karriär av sin blogg och till och med leva på inkomsterna som den ger.

- Det är helt fantastiskt att du kan satsa på något som är helt ditt eget och att du kan göra något du tycker om.

Ida-Marie lever själv inte på sin blogg men satsar stenhårt på det företag hon startat upp med Maria.

- Vi har märkt att det är roligare att satsa på det just nu istället för att försöka göra bloggen stor, säger hon.

Att fiska efter nomineringar och röster

Om du verkligen vill livnära dig på din blogg krävs också synlighet. Ett sätt är att gå ut och visa upp dig på sociala medier och uppmana folk att till exempel rösta på din blogg för bloggalan. Det har många gjort under hösten.

- Jag tycker det är fint att folk gör det. Förr fick man inte skryta om sig själv men det är bra att folk vågar göra det nu.

Ida-Marie använder själv också sociala medier för att dela inlägg och videoklipp som hon gjort – men allt hon gör får inte lika mycket uppmärksamhet.

- Om jag skrivit ett inlägg om ett känsligt ämne som jag vet att jag kanske inte har något att göra med så är jag lite mer försiktig med att dela det. Jag väljer ut de situationer där jag ger mig själv synlighet.

Inspireras av USA och Sverige

Varför lyfter vi då fram oss så mycket mera nu än tidigare? Ida-Marie tror vi inspireras av USA och Sverige.

- De är så mycket före oss när det gäller sociala medier. Man ser ju bara hur det gått för svenska bloggare och Instagrammare. De är sjukt stora och det enda de gör är sociala medier. Jag tror många inspirerats av dem och tänker att kan de så kan vi. Finland är ju alltid lite efter.

Du väljer själv vad du gör på sociala medier.

Det finns ändå de som fortfarande tycker det är fult att framhäva sig själv i sociala medier.

- Förra veckan läste jag många kommentarer av personer som tyckte det var fel att folk skryter på sig själva och att de inte vill läsa om folk som vill bli nominerade. Men då måste man inte heller läsa de inläggen. Du väljer själv vad du gör på sociala medier.

Borde hylla varandra mera

Ida-Marie tycker vi kunde bjuda på oss själva ännu mer – i alla fall om vi ska ha någon chans att bli lika stora som de svenska bloggarna. Vi borde också bli mer positivt inställda till andras lycka.

- Det är jättevanligt att folk ska kritisera och vara pessimister när någon lyckats eller är glad över en positiv händelse. Folk borde dämpa negativiteten för det finns så mycket annat man kan vara sur över och kritisera, säger hon.

Galan ordnas den 19 november i Vasa. Här kan du läsa mer om den.

Nytt projekt ska hjälpa barnfamiljer med särskilda behov

$
0
0

"Du har väl märkt att han inte är normal?" Meningar som denna kan yttras till en förälder vars barn visar sig ha en funktionsnedsättning av något slag. Nu vill projektet Mer än ord samla in erfarenheter från föräldrar i samma situation som i förlängningen ska användas för att utbilda vårdpersonal.

Bakom det riksomfattande projektet står Föreningen de utvecklingsstördas väl (FDUV), Autism- och Aspergerförbundet, Folkhälsan, Hem och Skola och Kårkulla. Henrika Mercadante på FDUV är projektkoordinator för Österbotten och huvudstadsregionen.

Henrika Mercadante. Henrica Mercadante sitter i en soffa med broschyr i handen. Bild: Yle/Malin Hulkki henrika mercadante,Österbotten

- Initiativet har kommit från det att många föräldrar har tagit kontakt med någon av de här organisationerna och berättat att de har bemötts osakligt när de har fått beskedet om sitt barns funktionsnedsättning, säger Mercadante.

- De får inte den information som de skulle behöva för att komma igång med vardagen. Och framför allt får de inte det stöd de behöver.

Erfarenheter samlas

Projektet samlar in föräldrarnas erfarenheter av bemötande, främst föräldrar till ett lite äldre barn, som har kommit över den först krisfasen, berättar Mercadante.

- Nu samlar vi in erfarenheter från alla föräldrar som överhuvudtaget har en tanke om bemötande.

Till insamlingen bygger man upp lokala grupper som kommer att träffas vid flera tillfällen under projektets gång.

- Vi ska försöka nå kärnan: var går det fel?

Föräldrar kommer, utöver gruppdiskussionerna, också att intervjuas enskilt. Personal inom vården kommer också att intervjuas. Dessutom personal från dagis och skola, därifrån kan det också komma misstankar om funktionsnedsättningar.

Behövs en spindel i nätet

Projektet har nyss börjat, men redan nu kan man se vissa likheter i de erfarenheter som hörts. Det finns en svårighet att se familjen som en helhet.

- Barnet får en diagnos och sen glömmer man bort hur föräldrarna mår.

Många föräldrar känner sig övergivna efter diagnosen. De får inte heller alltid höra om de stödgrupper som finns.

- Det finns en efterfrågan på en regional person, en sorts spindel i nätet, som skulle kunna plocka upp föräldern.

Utmynnar i utbildningsmaterial

En del av projektet är att man ska ta föräldrarnas erfarenheter och omvandla dem till utbildningspaket.

- Olika paket för olika grupper, ett särskilt för läkare, ett för dagispersonal och så vidare.

Dessutom ska det tas fram material till föräldrarna som kan delas ut på sjukhus och rådgivningar.

- Allt material kommer att provas i föräldrargrupperna så att de kan ge grönt ljus, säger Mercadante.

Till föräldragrupperna är alla föräldrar med barn med någon typ av funktionsnedsättning välkomna. Också de vars barn inte har någon diagnos. Mercadante välkomnar särskilt fler pappor till grupperna.

- Vi kan inte hjälpa er pappor om vi inte vet vad ni behöver.

Flera trafikolyckor i Vasa

$
0
0

Under onsdagen inträffade flera kollisioner i Vasa. Ingen skadades i olyckorna.

På onsdag morgon klockan 07.35 inträffade en påkörningsolycka längs med Gerby strandväg i Vasa. Olyckan inträffade cirka 100 meter innan Alskatvägens korsning.

En 47-årig kvinna från orten hann inte på grund av det hala väglaget stanna bilen i tid och körde in i en taxi som framfördes av en 53-årig man från Vasa. Kvinnan misstänks för trafikförseelse. Inga personskador uppstod.

Kollision i Vasa

Lite senare på morgonen klockan 8 inträffade en kollision mellan två personbilar i korsningen av Kanalbrovägen och Ladugårdsvägen i Gamla Vasa. En 51-årig man från Vasa körde på Kanalbrovägen samtidigt som en 24-årig man från Laihela svänga vänster ut på Kanalbrovägen från Ladugårdsvägen. Eftersom 24-åringen var väjningsskyldig misstänks han för trafikförseelse. Inga personskador uppstod.

Påkörning bakifrån på Alskatvägen

På eftermiddagen vid 15-tiden inträffade en påkörningsolycka längs med Alskatvägen. En 33-årig kvinna från Vasa körde in i en personbil då det hade bildats bilkö på Alskatvägen i riktning mot Gerby. Den påkörda personbilen framfördes av en 53-årig kvinna från Vasa. 33-åringen misstänks för trafikförseelse. Inga personskador uppstod.

Kvinna rånades mitt på dagen i Gerby

$
0
0

En kvinna i 60-års åldern rånades på onsdagen vid 14.15-tiden när hon promenerade på cykelvägen längs med Alskatvägen i Gerby. Förövaren slog kvinnan i ansiktet och sprang iväg med hennes handväska.

En man närmade sig kvinnan bakifrån och försökte rycka till sig hennes handväska.

När kvinnan kämpade emot slog mannen henne i ansiktet. Då kvinnan föll omkull sprang mannen iväg med handväskan i riktning mot S-market i Gerby.

Kvinnan ringde själv upp nödcentralen och hittade snart handväskan som var tömd på pengar.

Innan rånet hade kvinnan lämnat Gerby hälsostation och polisen säger att det är möjligt att hon blev förföljd.

Den misstänkta mannen är ung och möjligen under 20 år. Han har smal kroppsbyggnad och är 170-180 centimer lång. Mannen bar svart mössa, mörk jacka och jeans.

Polisen ber om tips från allmänheten på telefonnummer 050 381 9810.

Nu ska Korsholm hållas snyggt

$
0
0

Korsholms kommun får en granskningskommitté nästa år. Fågelbergets industriområde finns överst på listan över områden som behöver snyggas upp, men framöver kan även privatpersoner uppmanas att städa på sin tomt.

Byggnadsnämnden i Korsholm beslöt under sitt möte på onsdag kväll att bilda en kommunal granskningskommitté.

- Vi var överens om att kommittén helt klart behövs, säger nämndens ordförande Peter Thölix.

Enligt Thölix var man även överens om att Fågelbergets industriområde ska prioriteras när kommittén inleder sitt arbete efter årsskiftet.

För området finns en ny detaljplan enligt vilken man kompletterar och bygger ut i snabb takt.

- I första hand hoppas vi att kommittén lyckas väcka en diskussion med berörda parter så att området kan snyggas upp och förbättras, säger Thölix.

Privatägda tomter kan också synas

Thölix konstaterar att det finns många områden i kommunen som kunde vinna på kommitténs arbete. Parker och utomhusområden ska uppfylla kraven på en bra stadsbild och utgångspunkten är allas trivsel.

Kan kommittén i framtiden även kontakta privatpersoner som inte håller snyggt på sina ägor?

- Ja, det kan den, bekräftar Thölix.

Också här är tanken att få igång en fungerande dialog mellan kommittén och markägare.

Härnäst utser kommunens tekniska direktör medlemmarna i kommittén. Gruppen kommer att bestå av en dryg handfull tjänstemän från bland annat miljöenheten, planläggningen och byggnadstillsynen.

Elva miljoner ska bort från äldreomsorgen i Österbotten

$
0
0

Fler äldre borde bo hemma i Österbotten. Det är resultatet när elva miljoner måste skäras bort från äldreomsorgen i Österbotten i och med vårdreformen.

Utveckla äldreomsorgen, det vill regeringen med ett av sina spetsprojekt. Men när landskapet Österbotten ansökte om pengar från projektet blev det ett nekande svar.

- Österbotten sökte pengar för servicehandledning men vi fick inga pengar för det projektet, säger Pia Vähäkangas, förändringsagent i Österbotten.

För spetsprojekt inom området välfärd och hälsa har regeringen avdelat 130 miljoner euro. I den potten ingår projektet som ska utveckla äldreomsorgen.

Österbotten får pengar för förändringsagent

Helt lottlöst går ändå inte Österbotten. Regeringens spetsprojekt för äldreomsorgen är tvådelat. Den ena delen jobbar för att utveckla äldreomsorgen och den andra delen avlönar förändringsagenter som ska hjälpa äldreomsorgen genom vårdreformen.

18 förändringsagenter har anställts. I Österbotten har uppgiften gått till Pia Vähäkangas som tar tjänstledigt från jobbet som social- och hälsovårdsdirektör i Jakobstad. Vähäkangas uppgift blir nu att hitta en modell för äldreomsorgen efter vårdreformen som går att genomföra trots att man inte fick pengar från regeringens spetsprojekt.

Pia Vähäkangas. Pia Vähäkangas Bild: YLE/Chanette Härus Jakobstad,malmska,pia vähäkangas,Österbotten

- Vi måste revidera planen och fundera på hur vi styr resurserna. Spetsprojektet är en del av vårdreformen och i Österbotten har vi förändringsledare och arbetsgrupper gällande det. Vi har en arbetsgrupp som heter seniorer, säger Vähäkangas.

I Österbotten måste omkring 40 miljoner euro skäras ner från all social- och hälsovård i och med vårdreformen. Av det gäller elva miljoner euro specifikt äldreomsorgen.

- Det innebär förändring av strukturer och arbetssätt, säger Vähäkangas.

Det finns stora möjligheter för Österbotten att skapa en modell som resten av landet vill använda. Men Vähäkangas säger att det ligger en utmaning i att hitta gemensamma riktlinjer för Österbotten i och med att det är ett avlångt landskap. Men hon säger att Österbotten är redo.

- Vad gäller hela vården, inte bara äldrevården, finns det olika rapporter om Österbotten och där kan man se att Österbottens befolkning är ganska frisk men använder service mer än i genomsnitt i Finland, säger Vähäkangas.

Möjligt skära ner på dygnet runt vården

På Institutet för hälsa och välfärd (THL) har överläkare Matti Mäkelä sett på hur äldreomsorgen fungerar i Österbotten. Enligt honom fungerar vården bra och att österbottningarna mår bra men man kunde minska på dygnet runt vården.

- De som är 65 år gamla eller närmare sig ett behov av intensiv hjälp kan inte längre vänta sig att man kan flytta till ett äldreboende. Servicehandledningen hjälper dig att hitta de bästa lösningarna där hemma, säger Mäkelä.

Matti Mäkelä. Överläkare Matti Mäkelä på THL sitter vid ett bord och ser bekymrad ut. Bild: Yle/Sofi Nordmyr matti mäkelä,mäkelä

Det är just servicehandledningen som landskapet Österbotten sökte projektpengar för men inte fick. Mäkelä säger att det blir dyrt för landskapet om man inte gör något och man måste göra något, oberoende om man får projektpengar eller inte.

- Något måste hända i Österbotten om ni vill vara föregångare, säger Mäkelä.

Ett alternativ till hemvård och närstående vård är familjevård, något som egentligen inte är utvecklat i Österbotten. Det innebär att en en familj kan utbilda sig till familjevårdare och låta äldre komma och bo hemma hos sig. Men Mäkelä säger att familjevård inte löser problemen.

- Grundlösningen är vad man gör med de som bor hemma, säger Mäkelä.

91 procent av alla 75-åringar i Österbotten bor hemma. Målet är 94 procent.

Byggstart för Kvevlax lärcenter i sommar

$
0
0

Kvevlax lärcenter blir verklighet och byggarbetet inleds redan sommaren 2017. Hösten 2018 ska både Kvelax lärcenter och Smedsby skolcenter stå klara.

Fullmäktige i Korsholm beslöt vid sitt möte med rösterna 32 mot 4 att det det blir ett lärcenter i Kvevlax.

- Vi var tämligen eniga, säger fullmäktigeordförande Carola Lithén (SFP).

Skulle bli en valfråga

Fullmäktigeledamot Per-Henrik Lithén ville att man skulle backa i frågan för att man inte tillät en folkomröstning om lärcentret.

- När vi inte gick in för en folkomröstning tänkte vi oss att det skulle få bli en valfråga i kommunalvalet. Men dagens samhälle är snabbt och rörligt, säger Lithén.

Lithén säger att de ekonomiska men även pedagogiska fördelarna med ett lärcenter är stora. Och frågan diskuterades redan i början av mandatperioden.

- Det viktigaste är att vi bemöter de behov som finns och kan ge barn och unga beredskap att klara sig i framtiden, säger Lithén.

Skyndade inte på Smedsby skolcentrum

Den andra stora frågan var när Smedsby skolcentrum ska byggas. Fullmöktigeledamot Samuel Broman (SFP) ville tidigarelägga bygget av Smedsby skolcentrum från 2018-2019 till 2017-2018. Fullmäktige beslöt att inte skynda på bygget.

- Vi hade kanske kunnat snabba på det med ett halvår, men det är viktigt med en god planering. Det är också naturligt att barnen byter skola i början av skolåret 2018, säger Lithén.

Båda skolcentren kommer ska stå klara inför skolstarten hösten 2019.


Motion om att Korsholm ska gå samman med Vasa

$
0
0

Det blev en överraskande avslutning på fullmäktigemötet i Korsholm. Samuel Broman och Mika Mäkisalo lämnade in en motion om att kommunen borde gå samman med Vasa.

Det är hög tid att man på allvar undersöker möjligheterna att gå samman, skriver Broman (SFP) och Mäkisalo, som är obunden ledamot, i motionen.

Totalt 11 ledamöter undertecknade motionen.

Fullmäktigeordförande Carola Lithén tycker att man sittande fullmäktige avhandlat en eventuell samgång tillräckligt många gånger.

- Det känns onödigt att vi åter tar upp frågan till behandling, säger Lithén.

Istället anser Lithén att frågan kan avgöras efter vårens kommunalval. Då kan kommuninvånarna själva uttrycka sin åsikt.

- Låt det blir en valfråga och se hur invånarna röstar, säger Lithén som inte förespråkar någon sammanslagning.

Kommunerna har vuxit ihop

Samuel Broman säger att det vore naturligt att kommunerna slås ihop.

- Man behöver bara se på kartan, Korsholm omsluter Vasa. Många liksom jag själv jobbar i Vasa. Vasa och Korsholm är ihopväxta, säger Broman.

När kommunernas resurser minskar är en kommunsammanslagning mera aktuell än någonsin anser Broman.

- Resurserna minskar och gemensamt skulle vi kunna sköta servicen mera ekonomiskt och smidigt, säger Samuel Broman.

Politikerna blivit mera positiva till sammanslagning

Tidigare i veckan frågade Yle politikerna i Korsholms fullmäktige vad de tycker om en sammanslagning efter att Vasas fullmäktigeordförande Joakim Strand (SFP) öppnat debatten.

Sexton, det vill säga hälften, av de 32 svarande är tydligt för en sammanslagning.

Artikeln uppdaterad med Samuel Bromans kommentarer den 17.11 klockan 20.57.

Sundombarnen ryms inte in i sin närskola

$
0
0

Elin Friman och hennes familj byggde hus i Sundom för att ha nära till barnens skola och kompisar. Men nu ryms barnen inte in i närskolan. Mattan rycktes bort under fötterna, säger Friman.

Frimans flyttade in i sitt hus på Björsberget för ett knappt år sedan. Familjen stortrivdes i sitt hem och i de vackra omgivningarna tills beskedet om att barnen ska hänvisas till Vasa Övningsskola plötsligt slog ner .

- Vi valde det här området för att det var nära till skola och dagis, det var ett av våra viktigaste kriterier. Vi trivs väldigt bra här men nu känns det mycket ledsamt, säger Elin Friman.

Dålig planering

För några kvällar sedan hörde familjen på omvägar att barn i det nya bostadsområdet Björsberget kan komma att hänvisas till Övningsskolan.

- Väggarna kommer emot i Sundom skola, och det förstår vi. Men hur kan man öppna ett bostadsområde med nästa 100 tomter dit det flyttar mestadels barnfamiljer utan att lösa skolfrågan?, säger Friman.

Friman säger att det känns väldigt konstigt att ha en närskola på 1,5 kilometers avstånd och så får inte barnen gå i den.

- De flesta jag talat med säger att om de vetat om detta hade de inte byggt hus här, säger Friman.

Skolbarn spelar fotboll Bild: YLE/ Sandra Snellman barn,boll,elever,fotboll,höst,lek,rast,skola,skolbarn,skolgård,sundom,sundom lärcenter,sundom skola,österbotten

Måste ändå bygga ut

Friman säger att Sundom växer på många håll och man måste ändå förstora Sundom skola.

- Det här känns som en väldigt kortsiktig lösning, skolan blir ändå full så småningom, säger Friman.

Om barnen hänvisas till att gå i skola inne i Vasa blir Björsberget en isolerad del av Sundom säger Friman.

- Det är ju inte bara själva skolgången utan också kompisar och hela det sociala nätverket. Och genom barnen bygger också vi föräldrar vårt nätverk, säger Elin Friman.

Politikerna har förståelse

Föräldrarna i Björsberget har kontaktat politiker och områdeskommittén i Sundom och man har fått bra respons.

- Vi har fått mycket stödjande respons, mera än jag vågat hoppas på. De förstår vår situation och tycker att det är helt förkastligt att det kan gå till så här, säger Friman.

Friman ser inte att problemet skulle vara olösligt.

- Vi har också påtalat att det finns lediga utrymmen i grannhuset till Sundom skola. Med lite kreativt tänkande kunde man lösa denna fråga rätt så enkelt, säger Elin Friman.

Ragnvald Blomfeldt. Ragnvald Blomfeldt Bild: Yle/Amanda Bieber blomfeldt,ragnvald blomfeldt,smart elnät,smart grid,sundom,sundom byggdeförening,vasa,österbotten

Förstår föräldrarnas oro

Lokalpolitiker Ragnvald Blomfeldt (SFP) som själv är Sundombo förstår föräldrarnas oro. Men saken har inte diskuterats i stadsfullmäktige eller i planeringssektionen där Blomfeldt är ledamot.

- Det här slog ner som en överraskning för mig med, och jag tycker att det är bedrövligt. Tanke var nog att alla som bor i Sundom ska få gå i närmsta skolan. Jag förstår familjernas besvikelse, säger Blomfeldt.

Att akut göra något är ändå svårt säger Blomfeldt. Man måste nu se på elevprognoserna på längre sikt.

- Jag har inte sett sådana siffror. Men om flera bygger nytt så kan man anta att elevunderlaget fortsätter att öka, säger Blomfeldt.

Fråga föräldrarna

Blomfeldt säger att man kunde fråga alla i Björsberget var de vill ha sina barn i skola.

- Det kan ju hända att en del väljer Vasa övningsskola självmant. Vissa Sundomelever går redan i skola i Vasa, säger Blomfeldt.

Blomfeldt förstår att det kan kännas mycket misslyckat att man byggt hus i ett område och sedan går det så här.

Du är själv Sundombo, hade du velat skicka dina barn till skola inne i Vasa?

- Nej, det hade jag inte, säger Ragnvald Blomfeldt.

Asylsökande dokumenterar sina liv i Oravais

$
0
0

Att fotografera sin vardag kan vara en ventil för många ensamkommande minderåriga asylsökande. I Oravais har man fått göra precis det, som en del av en större undersökning om asylsökande i svenskspråkiga Österbotten.

Habib Ahmadi har bidragit med foton till utställningen som finns på biblioteken i Vörå och Oravais.

Han bor i Oravais men går i finskspråkig skola i Alahärmä. Den första tiden i Oravais var svår men nu går det bättre.

Nu har han kompisar i Oravais som han kan spela fotboll och gå till stranden med.

Enkelt sätt att komma igång

Fotoutställningen är en del av Jyväskylä universitets forskningsprojekt Jag bor i Oravais, där man undersöker asylsökandes integrationsvägar i svenskspråkiga Österbotten.

Gustaf Sandström är handledare på Oravais flyktingförläggning. Han har hjälpt till med fotograferandet.

- Det är ett enkelt sätt att komma igång med barn och ungdomar som inte kan språket, säger Sandström.

Fotografierna är tagna av nio ungdomar och deras handledare. Fotografierna och tankarna anknutna till dem handlar om situationer och platser som har varit betydelsefulla för ungdomarna.

Tung väntan

På Oravais flyktingförläggning ser man givetvis de ensamkommandes vardag dagligen.

- De lever rätt långt som vanliga finländska ungdomar: De går i skola och har fritidssysselsättningar. Men framtiden är oviss och det är ju givetvis väldigt tungt för dem, säger biträdande förläggningschef Micaela Nykvist.

I dagsläget bor kring 30 ensamkommande minderåriga på flyktingförläggningen i Oravais. Läget har lugnat ner sig från förra hösten. Då hade man som mest över 90 ensamkommande minderåriga.

3000 ensamkommande förra året

År 2015 kom det cirka 3 000 minderåriga asylsökande till Finland som inte hade en vuxen släkting med sig. Största delen var pojkar från Afghanistan, Irak och Somalia.

Ensamkommande ungdomar placeras vanligen i ett grupphem för att vänta på asylbeslut och de går kommunens eller grannkommunens förberedande grundutbildning.

Inga tvåspråkiga vägskyltar ännu i Larsmo, Närpes och Korsnäs

$
0
0

Det blev inga stora synliga förändringar i kommunerna Larsmo, Korsnäs och Närpes när kommunerna blev tvåspråkiga 2015-2016. De tvåspråkiga vägskyltarna låter också ännu vänta på sig.

Fullmäktiges föredragningslistor översätts numera till finska och kommunerna fick större statsandelar, det blev de största förändringarna förutom skyltningen.

Den första kontakten med kommunen kommer i dag ofta via kommunens hemsidor och där är tillgången till finskt material varierande på Larsmos, Korsnäs och Närpes hemsidor. Kommunernas telefonväxel svarar fortfarande enbart på svenska som om inget skulle ha hänt i de tre kommunerna.

- Säkert kan man svara Larsmo kommun/Luodon kunta men vårt förvaltningsspråk är svenska. Det är inte emot någon men i en så här svensk miljö är det naturligt att säga Larsmo kommun, säger kommundirektör Gun Kaptens.

Vad tycker folk i Larsmo?

De flesta tycks uppfatta att den ändrade språkstatusen inte har medfört några större förändringar men det finns undantag.

- Man hör mera finska än förr säger en dam i butiken i Larsmo kommuncentrum.

- Själv har jag bara hört en massa om de nya vägnamnen som har översatts till finska, säger en annan.

- Jag tycker det är bra att kommunen blivit tvåspråkig så ökar möjligheten att få fler finskspråkiga till Larsmo.

- Vi pratar så jättemycket svenska här så det vore bra att få fler finskspråkiga så att vi skulle lära oss ännu mer finska.

Gamla motståndsfickor finns kvar i Närpes

I Närpes fördes frågan om tvåspråkighet för avgörande till förvaltningsdomstol och därför fick Närpes sin tvåspråkighetsstatus först ett år senare än de andra två kommunerna, det vill säga från 2016. Michael Slama
var en av de aktiva motståndarna till ett offciellt tvåspråkigt Närpes.

- Alla förnuftiga människor borde förstå att Larsmo, Närpes, Korsnäs är svenska och alltid har varit det, säger Michael Slama.

- I Närpes har vi fler bosnier än finskspråkiga, Närpes är Närpes punkt slut.

- Åsiktsskillnaderna finns, det är helt klart, det hör till en demokrati, en majoritet i ett fullmäktige bestämmer och så följer vi det då, säger stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist i Närpes.

Anvia säljer aktier i Finda

$
0
0

Anvia säljer sina aktier i investeringsbolaget Finda för 11,8 miljoner euro. Köparen är hemlig och bolaget uppger endast att det är en institutionell placerare.

Försäljningen av aktierna ger Anvia en försäljningsvinst på 7,4 miljoner euro. Försäljningen är en del av Anvias nya strategi att satsa på säkerhetsteknologi, nätlösningar och informationshantering. Anvias styrelse har beslutat minska på ägendat inom telekombranschen.

Finda är en av huvudägarna i DNA.

Viewing all 37203 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>