Specialsjukvården fortsätter att äta av social- och hälsovårdsnämndens budget i Vasa. Men det är inte bara den som är dyr, hälsovårdsservicen går också över budget.

Orsaken till att också hälsovårdsservicen går över budget är att samjouren vid Vasa centralsjukhus går in på den punkten. Nu ansöker social- och hälsovårdsnämnden i Vasa om ett tilläggsanslag i årets budget på närmare 1 060 000 euro. Ansökan går till stadsstyrelsen.

Utöver det ansöker nämnden också om tilläggsanslag på närmare 740 000 euro men de kostnaderna täcks genom intäkter. Det handlar helt enkelt om att man väntar på en inkomst som ska komma in och därmed kan det ena tilläggsanslaget täckas med det.

- Vi var i precis samma situation för ett år sedan. Då ville inte stadsstyrelsen täcka våra anslag så här på slutet av året eftersom det kan hända saker, säger Thomas Öhman (SFP), ordförande för Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd.

Inkomsterna som man väntar på är att Vasa sjukvårdsdistrikt meddelat att det finns ett ackumulerat överskott som eventuellt ska betalas ut till medlemskommunerna.

Sport har inget att hämta mot TPS. Nionde raka förlusten mot Åbolaget kom på tisdagen – trots att örnarna fick en kanonstart.

Det var två topplag som ställdes mot varandra i Åbo. TPS har sopat rent efter landslagsuppehållet och med det facitet tar man sig snabbt uppåt i tabellen.

Samtidigt har Sport övertygat hela hösten, men mot just TPS har laget enorma problem. Inför nedsläpp på tisdagen hade Sport förlorat åtta raka duster mot Åbolaget. Nu är den blytunga sviten uppe i nio matcher.

Sport fick en drömstart i Åbo. Joel Kiviranta satte 1–0 till gästerna efter mindre än en minuts spel, vilket fick TPS att ta en timeout. Den bet.

Tajt i tabellen

Miro Keskitalo kvitterade i den första perioden och i den andra gjorde TPS det avgörande rycket. Eric Perrin prickade in 2–1 och Ilkka Pikkarainen ökade på till 3–1.

Pikkarainens mål blev matchvinnande när TPS gick upp på tredjeplatsen i tabellen. I den extremt tajta kampen bakom serieledaren Tappara, som slog HPK med 2–1 pǻ tisdagen, ligger Sport sexa men avståndet till TPS är bara fyra poäng.

HIFK bröt barriärer

På placeringen bakom Sport parkerar HIFK. Helsingforslaget, som fortfarande är skadedrabbat och har fullt upp att få ihop fullt lag, fick utdelning mot Ilves och vann för första gången efter landslagsuppehållet.

Dessutom bröt laget ett par barriärer under hemmamatchen. Laget gjorde två mål i powerplay och dessutom blev det för första gången under säsongen fler än två gjorda mål på hemmais.

Mikael Johansson gjorde sitt första mål i HIFK när han skickade in 1–0 i numerärt överläge. Teemu Eronen och Roope Hintz var de två övriga IFK-målskyttarna i 3–1-segern.

Resultat:

HIFK–Ilves 3–1 (1–0, 1–1, 1–0)
Mål: 1–0 Mikael Johansson, 1–1 Aleksi Mustonen (Eemeli Suomi, Markus Jokinen), 2–1 Teemu Eronen (Roope Hintz, Tomi Tuomisto), 3–1 Roope Hintz (Thomas Nykopp, Miro Heiskanen).

HPK–Tappara 1–2 (1–1, 0–1, 0–0)
Mål: 1–0 Teemu Turunen (Otto Paajanen, Janne Lahti), 1–1 Jan-Mikael Järvinen (Jere Karjalainen, Jere Rouhilainen), 1–2 Veli-Matti Savinainen (Teemu Nurmi, Aleksi Elorinne).

JYP–KalPa 2–3 (2–0, 0–3, 0–0)
Mål: 1–0 Antti Suomela (Mikko Kalteva, Veini Vehviläinen), 2–0 Urho Vaakanainen (Joonas Nättinen, Antti Suomela), 2–1 Jesse Mankinen (Tommi Jokinen, Denis Godla), 2–2 Matias Myttynen (Santeri Lukka, Jesse Mankinen), 2–3 Tommi Jokinen (Matias Myttynen).

KooKoo–Ässät 2–5 (2–4, 0–0, 0–1)
Mål: 1–0 Mikko Lehtonen (Jan-Mikael Juutilainen), 1–1 Matias Varttinen (Simon Suoranta), 2–1 Terry Broadhurst (Jarkko Malinen, Mikko Virtanen), 2–2 Simon Suoranta (Mikael Saha, Matias Varttinen), 2–3 Niko Ojamäki (Valtteri Viljanen, Jarno Kärki), 2–4 Niko Ojamäki (Jarno Kärki), 2–5 Simon Suoranta (Niko Peltola).

Kärpät–Pelicans 1–2 (1–0, 0–1, 0–1)
Mål: 1–0 Mikko Lehtonen (Mika Pyörälä, Niklas Hagman), 1–1 Hannes Björninen (Aleksi Rekonen, Miska Siikonen), 1–2 Nico Manelius (Hannes Björninen, Miska Siikonen).

TPS–Sport 5–2 (1–1, 2–0, 2–1)
Mål: 0–1 Joel Kiviranta (Lassi Kokkala), 1–1 Miro Keskitalo (Erik Thorell, Jerry Ahtola), 2–1 Eric Perrin (Jasper Lindsten, Tomi Kallio), 3–1 Ilkka Pikkarainen (Oskari Siiki, Jani Forsström), 3–2 Markus Nordlund (Erik Riska), 4–2 Tomi Kallio (Henrik Tallinder, Jasper Lindsten), 5–2 Tomi Kallio (Elmeri Eronen).

Ytterligare en socialarbetare ska anställas för ett år vid barnskyddet i Vasa. Det här ska hjälpa upp den stora arbetsbörda som enheten har just nu.

När Vasa stadsfullmäktige behandlade budgeten för nästa år gick inte allt enligt stadsstyrelsens förslag. Barnskyddet fick 63 000 euro i tillägg till det budgetförslag som redan förelåg. Pengarna ska gå till att anställa en socialarbetare för ett år.

- Vi är jätteglada över beslutet. Antalet klienter inom barnskyddet har ökat med 20 procent det här året. Vi har ett akut behov av tilläggsresurser, säger Jussi Björninen, chef för service för barn och familjer på Vasa stad.

Kommer det att räcka med bara ett år för att täcka upp den arbetsbörda som finns på barnskyddet?

- Det är svårt att säga. Vi vill satsa på mer förebyggande arbete så att det inte skulle gå så långt som till att barnskyddet måste rycka in. Just nu är det akuta behovet så stort att det helt enkelt är ett måste att få mer resurser för nästa år, säger Björninen.

Finns stora behov inom socialvården

Tanken var att Vasas social- och hälsovårdsnämnd skulle behandla ärendet på sitt möte på tisdagskvällen och be om tilläggsanslag från stadsstyrelsen. Men tjänstemännen föregick nämnden och fick in det direkt i fullmäktigesalen på måndagen.

- Det finns väldigt stora behov inom socialvården och alla åtgärder som vi kan göra för att stadga upp den stora arbetsbördan är väldigt bra, säger Thomas Öhman (SFP), ordförande för Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd.

Redan på onsdagen kommer annonsen för den ett år långa socialarbetartjänsten att publiceras. Därtill kommer man att lediganslå ett vikariat och en fast tjänst som socialarbetare, de här befattningarna fanns det redan resurser för i budgeten.

Julgranen och julbelysningen sätts upp i Vasa centrum nästa vecka. Julöppning blir det på lördag nästa vecka.

Julgranen kommer sin vana trogen att stå på torget. Vasa stads grönområdesenhet står för anskaffningen av granen och att sätta upp den och julgransljusen.

- Årets julgran kommer från Gerby. Det är en stor gran som invånarna ville ha bort från sin gård. Den här gårdsgranen kommer att vara vår ståtliga julgran i år, säger ansvarige trädgårdsmästaren Kaj-Erik Grandell på Vasa stad.

Julbelysningen läggs upp längs gatorna i centrum. Nytt för i år är att ljusslingor i form av istappar kommer att sättas upp i flaggbågarna intill busshållplatserna på torget.

- Den nya belysningen är stämningsfull, en del av den strålar klarare, säger eltekniker Harri Heino på Vasa stads kommunteknik.

Upphandlingen blir A och O då det gäller att säkra den svenskspråkiga servicen i social- och hälsovårdsreformen. Det säger Markku Suksi som är professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi.

Enligt Suksi måste man noggrannt övervaka upphandlingen för de tjänster som ska skötas av tredje sektorn eller privat i framtiden. Det är viktigt att de som erbjuder tjänster är medvetna om vad som krävs och att de ska ge service på båda språken.

Det gäller för politiker och tjänstemän att tänka på svenskan långt på förhand anser professor Markku Suksi. Markku Suksi Bild: Åbo Akademi markku suksi,professor,suksi,åbo akademi

- Det är viktigt att de som sköter upphandlingen tänkter på båda språkgrupperna på förhand så att man inte efteråt inser att kontraktet är uppgjort på tre år och ingen har beaktat hur man ska göra med de svenskspråkiga invånarna, säger Suksi. Det är ett dåligt alternativ och därför är det viktigt att båda språk beaktas så tidigt som möjligt i upphandlingsskedet.

Det ser ut som om nämnderna och organen för de språkliga minoriteterna ska degraderas till något ännu mer irrelevant och det är en dålig utveckling― Markku Suksi

Seinäjoki ett frågetecken?

Suksi tror inte att det blir problem i tvåspråkiga landskap. Däremot misstänker han att det kan bli problem i enspråkiga distrikt som ska sköta specialsjukvård, till exempel i södra Österbotten och Seinäjoki.

- Det är för mig oklart hur juridiken ser ut om det uppstår behov av service på svenska i ett finskspråkigt distrikt, säger Suksi. Så hur upphandlar man alltså och det är något jag inte har svar på i det här skedet.

Mycket kan ännu förändras

Suksi betonar att mycket ännu är oklart vad gäller den kommande social- och hälsovårdsreformen.

- Reformen går framåt men i olika takt och det innebär utmaningar och problem för beslutsfattarna, säger Suksi. Nu gäller det att vara uppmärksam så att svenskan inte faller mellan stolarna.

- Enligt de planer jag har sett hittills så verkar det som om att nämnderna och organen för de språkliga minoriteterna som finns idag ska degraderas till något ännu mer irrelevant och det är en dålig utveckling.

- Mycket vilar ju på just de här organen och det är de som ska övervaka att upphandlingen görs ordentligt eller att den vård som ges håller kvaliteten på båda språk, säger Suksi. Mycket hänger på vilka möjligheter de här organen har att vara aktiva.

Det blev konsulten KPMG som får utreda om det är lönt att sälja ut vården i Jakobstadsregionen. 30 000 euro får KPMG för besväret. I januari avgör kommunerna om de vill privatisera vården.

Det var i fredags Jakobstads stadssekreterare Milla Kallionen valde konsulten KPMG bland tre offertgivare. KPMG fick högsta poäng utifrån pris och kvalitetskrav, säger Kallionen.

Nu vidtar arbetet att utreda vårdstrukturen i Jakobstadsregionen. Ett alternativ som ska utredas är bildandet av ett samägt aktiebolag med en privat aktör som tar över all vård.

Jakobstad, Larsmo och Pedersöre skulle få 49 procent av aktierna medan den privata parten får aktiemajoriteten. Nykarleby har meddelat att staden inte går med i ett dylikt bolag.

Det andra alternativet är att kommunerna säljer ut delar av vården. Också i det här fallet ska KPMG göra upp dokument kommunerna kan använda vid anbudsförfarandet.

Milla Kallionen. Stadssekreterare Milla Kallioinen Bild: YLE/Patrik Enlund Jakobstad,milla kallionen,stadssekreterare,Österbotten

Bolagiseringen avgörs i januari

KPMG:s utredning ska vara klar före årsskiftet. I januari 2017 avgör sedan kommunernas fullmäktige om de vill gå vidare med att bolagisera vården.

Blir det ett ja i kommunerna har KPMG option på att sköta förhandlingar och uppgörande av kontrakt. Det kostar ytterligare 30 000 euro.

Så nu är frågan. Vad kommer KPMG fram till. Bolagisera allt, delar av vården, eller ska man kanske fortsätta i kommunal regi som hittills i väntan på att landskapet Österbotten tar över?

I Pedersöre som varit pådrivande i frågan säger styrelseordförande Henrik Sandberg att privata bolag har erfarenhet och ledningssystem som ger effektiv vård.

- Vi har varit för sambolagsalternativet i Pedersöre, men återstår att se var vi landar, säger Sandberg.

Nykarleby har i sitt utlåtande sagt att något sådant bolag deltar man inte i. Nykarleby verkar föredra att förhandla om vårdens framtid med landskapet Österbotten.

Västkustens miljöenhet har hittills fått klara sig utan en tillsynsveterinär men nu finns det chanser att den här tjänsten kan tillsättas nästa år. Två sökande har redan uppenbarat sig och ansökningstiden går ut den 12 december.

Korsholms kommun är värdkommun för miljöenheten som omfattar sju kommuner längs kusten från Vörå till Kristinestad.

Bristen på sökande har stoppat försöken att besätta tjänsten. Regionförvaltningsverket meddelade dessutom i våras att det inte heller finns medel för tjänsten men verket backade i ett senare skede och gav sitt tillstånd till att tjänsten besätts.

Tillsynsveterinärer skall sköta djurskyddsärenden

Det behövs skilda tillsynsveterinärer eftersom de ordinarie veterinärerna annars lätt kan hamna i en jävssituation när det gäller djurskyddsfrågor.

- Vi har ordnat saken så att veterinärerna sköter djurskyddsärenden i en annan kommun än den där de verkar och samarbetar när de tycker att de är jäviga, säger miljö- och hälsoskyddschef Harriet Perus-Marander.

- Vi hinner inte förrätta valet i år, det kommer upp på det första mötet 2017, det blir i februari.

De sjöng om politiska orättvisor på förstamajtorget i Jakobstad. Den lilla sånggruppen Till Storms förvånade sig själva med en skiva på Love Records och en turné i Danmark. Christina Helsing och Carita Skog från Jakobstad minns det politiska sjuttiotalet.

Vi befinner oss i industristaden Jakobstad. Det är sent 70-tal. Arbetarföreningens ungdomskör Till Storms övar i Christina Helsings lilla lägenhet. Just den här gången är det svårare än vanligt att få plats eftersom Rundradion är på plats och filmar inför ett program om arbetarrörelsen i Jakobstad. Klippen där sånggruppen sitter uppradad vid soffan och sjunger finns kvar och kan ses på Yles arkiv.

År 2016 är Rundradion på plats igen. Den här gången heter kanalen Yle Fem och det är kulturprogrammet Lasso som gör ett besök i staden. Vi har stämt träff med Christina Helsing och Carita Skog för att prata om Till Storms och det politiska 70-talet.

– Vi tränade hos Christina, minns Carita Skog.

Det blir många skratt när gamla minnen kommer upp till ytan. Flera gånger förvånas Carita Skog och Christina Helsing över den uppmärksamhet som deras lilla sånggrupp väckte.

Orsaken till att Till Storms grundades var egentligen att den socialdemokratiska ungdomsklubben i staden fyllde sjuttio år. Gruppen skulle hitta på ett festprogram. Efter jubiléet fortsatte medlemmarna att sjunga tillsammans och fick många förfrågningar om uppträdanden. Ibland förvånade det dem själva. Till Storms sjöng bland annat på torget i Jakobstad på första maj och på flera av arbetarförbundets kongresser.

Skiva på legendariskt bolag

Det blev också en skiva. Pekka Gronow från skivbolaget Love records hörde av sig och undrade om gruppen kunde tänka sig att spela in något.

– Vi trodde inte våra öron. Vi ansåg inte alls att vi var på den nivån sångmässigt, men vi ställde upp, berättar Christina Helsing.

Här inflikar Christina Helsing och Carita Skog att det var Connie Gunnarsson som var gruppens enda riktiga sångstjärna.

Skivan innehåller fyra låtar, inspelade under anspråkslösa förhållanden. Gruppen valde att framföra andras kompositioner i egna arrangemang. Skivan inleds med "Sången om Julian Grimau" som handlar om vänsterpolitikern som avrättades under Franco. De två spåren på b-sidan är tolkningar av den svenska progglegenden Ted Ströms låtar. Bland gruppens material fanns också många stycken som inte var direkt politiska.

Namnet Till Storms kom från en gammal vänsterskrift och namnet blev också titeln på en låt som Carita Skogs pappa Eero Tiihonen skrev texten till och som Alf Mylläri tonsatte för gruppen.

Från lilla Jakobstad till Danmark

En av höjdpunkterna i Till Storms korta karriär var en turné i Danmark.

– Vi fick en inbjudan från ABF i Danmark. Fast då åkte Christina till Amerika och lämnade oss i sticket, minns Carita Skog och skrattar.

– Jag fick ett stipendium som jag inte kunde tacka nej till, förklarar Christina Helsing.

Till Storms tog flyget till Köpenhamn. Härifrån fortsatte resan med tåg genom hela Danmark och spelningar i olika städer. Det politiska budskapet fanns med, men gruppen såg det också som sitt uppdrag att presentera den österbottniska och finländska kulturen. De läste dikter och sjöng.

– Jag har många gånger funderat hur vi klarade tågresandet. Vi var ju inte så vana. Vi kom ju från lilla Jakobstad, säger Carita Skog.

Efter turnén splittrades gruppen. Medlemmarna fortsatte småningom ut i världen, bland annat för att studera. När Christina Helsing kom hem från Amerika fanns det i princip inget kvar av sånggruppen. Trots det kan man säga att Till Storms levde kvar några år in på 80-talet i samarbete med en finskspråkig sånggrupp från Jakobstad.

Politiska tider

Tidsandan på sjuttiotalet var en annan.

– Jag brukar skoja och säga att jag kunde arbetarmarschen före jag började barnträdgården. Pappa och mamma sjöng så otroligt mycket där hemma, berättar Carita Skog.

Det var via föräldrarna som Carita blev Skog engagerad i ungdomsrörelsen. Egentligen var hon inte så intresserad av politik och är det inte idag. Hon brukar säga att det är för att hon fick så mycket politik från hemmet.

Christina Helsing har fortsatt att vara politiskt engagerad i hela sitt liv. Hon har drivit små och stora frågor i kommunalpolitiken i Jakobstad. Hon minns det politiska sjuttiotalet med saknad.

– Jag saknar den tiden. Det måste jag säga. Jag längtar efter engagemanget och att man trodde på ett bättre samhälle. Man ville arbeta för att förändra samhället.

Det är något som har förändrats sedan dess. Idag tycker man att politik är en bluff. Så var det inte när Till Storms sjöng på förstamajtorgen. Gruppen var på sätt och vis ett resultat av att tidsandan och att man trodde på att man tillsammans kunde förändra världen.

Den som tycker att politiken är bluff kommer knappast att lyfta ett finger för att engagera sig. Det får Christina Helsing att fundera över framtiden.

– Vad blir det av ett samhälle om ingen bryr sig?

Två personer skadades lindrigt i en frontalkrock på Strandvägen i Bofjärden i Malax på onsdag morgon. Dåligt väglag orsakade olyckan.

Räddningsverket säger att bilarna är skrot men att personerna verkar vara lindrigt skadade.

På platsen pågick räddnings- och bärgningsarbetet i ett par timmar men nu löper trafiken normalt igen.

Olyckan inträffade vid 9-tiden på onsdag morgon.

Enheter från Korsnäs, Petalax och Malax deltog i räddningsuppdraget.

Engagerade Vasabor ska vara delaktiga i stadens ärenden. Delaktighetsprogrammet har tagit invånarnas förslag i beaktande och i dag, onsdag, överlämnades programmet till Vasas stadsdirektör Tomas Häyry.

Det nya delaktighetsprogrammet ska fungera som ett komplement till den representativa demokratin.

- Vi har en huvudprincip att få ett delaktigt Vasa. De förtroendevalda, tjänstemännen och kommuninvånare ska jobba i ständig och öppen växelverkan. Det här för att alla Vasabornas frågor lyfts upp på bordet och blir tydliga för alla, säger Anita Niemi-Iilahti (SDP), delaktighetskommitténs ordförande.

Målet med delaktighetsprogrammet är att förbättra kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka.

- Den representativa demokratin kommer ju att inskränkas från och med den 1 juni då fullmäktigemedlemmarna minskar från 67 till 59. Samtidigt ser den nya förtroendemannaorganisationen dagens ljus. Med det här programmet kan vi inte ersätta, men förhoppningsvis komplettera, den representativa demokratin, säger Niemi-Iilahti.

Inkludera ungdomarna och kom ihåg de äldre

Programmet innehåller en rad konkreta förslag på vilka åtgärder som behöver vidtas för att utöka kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka.

- Ett av förslagen innebär inkluderande budgetering och i det här fallet innebär det ett samarbete med ungdomar i Korsnäståget. De ska själva få vara med och bestämma hur de vill förvalta en summa på 5000 euro. De får föra fram vad de vill satsa på i området.

Kommittén har samarbetat med bland annat äldrerådet, vars medlemmar rentav känner sig bortglömda.

- Vi måste trygga äldre människors möjlighet att delta. Den digitala världen gör mycket för den direkta demokratin men vi måste komma ihåg att alla inte har den digitala kunskapen som krävs. Därför finns det i delaktighetsprogrammet ett förslag på att införa digitaltutorverksamhet.

Verksamheten kunde till exempel genomföras vid medborgarinfo på stadsbiblioteket.

- Personalen kunde utse tutorer som bär lapp så att man vet vem man kan fråga ifall man behöver hjälp med det digitala.

Vasaborna ska känna sig delaktiga

Kommittén tillsattes för ett år sedan på basis av en fullmäktigemotion och medlemmar från alla partier i fullmäktige har varit representerade.

- Det har varit ett mycket framgångsrikt samarbete med aktiva medlemmar. Och vi är nöjda med hur delaktiga Vasaborna har varit.

Vasaborna har haft möjligheten att delta med åsikter per e-post och kommittén har också ordnat medborgardiskussioner. Under dem har deltagarna uttryckt önskemål om medborgarråd och att diskussionsmöten om stora teman eller stora beslut som berör kommuninvånarna ordnas.

- Det gemensamma för alla som deltagit i utvecklandet av programmet är att alla vill bli hörda och att alla vill bli tagna på allvar. Och det är också det som är målet med programmet.

Om stadsstyrelsen godkänner programmet den 21 november går det vidare till fullmäktige den 19 december. Förslaget är att delaktighetsprogrammet ska gälla 2017-2020.

Övningarna inför de traditionsenliga adventskonserterna i Domkyrkan i Åbo med manskören Brahe Djäknar, damerna i Florakören och Akademiska Orkestern är i full gång.

I år kommer koristerna tillsammans med orkestern att framföra en blandning av traditionella julsånger och såväl ny som äldre klassisk musik.

- Vi brukar ha ett stort klassiskt verk antingen i början eller i slutet av konserten. Vi brukar blanda julsånger med maffig klassisk musik, säger dirigent Ulf Långbacka.

Både Långbacka och Florakoristerna Sofia Liljeström och Jasmine Nedergård säger att de mest ser fram emot att framföra stycket Sanctus av den norska kompositören Ola Gjeilo.

I vissa stycken är körerna ackompanjerade av Akademiska Orkestern.

Dirigent Ulf Långbacka. Arkivbild. Bild: Yle/Nicke Packalén ulf långbacka

Ett efterlängtat besök

I år kommer körerna också att göra ett besök i Österbotten. Det är frågan om en årlig så kallad periferikonsert.

- Vi brukar varje år åka till en annan ort i Finland och uppträda, säger Liljeström.

- Det är en gammal tradition som fanns redan när jag sjöng in till Brahe Djäknar 1978, säger Långbacka. Men när man gör en så pass stor satsning som en adventskonsert ändå är vill man ju så klart framföra den så många gånger som möjligt.

Nu ska körerna sjunga i Pedersöre kyrka.

- Vi åker till Österbotten utan orkester. Därför har vi många a cappella-stycken, det vill säga stycken som inte ackompanjeras av instrument, säger Långbacka. Men vår styrka är att vi har en manskör och en damkör skilt för sig och slår man ihop dem blir det också en maffig helhet.

Nästan 80 korister reser till Österbotten. Alla fyra stämmor är välrepresenterade, vilket gör att ingen stämma tar över för mycket.

- Det är nog mycket att ordna inför en konsert av den här typen, säger Nedergård. Att transportera 80 personer med buss är redan det ett projekt i sig.

Både Liljeström och Nedergård ser fram emot att få åka till Österbotten och sjunga.

- Jag har sagt åt hela min släkt att de måste komma och lyssna när vi sjunger i Österbotten, så jag tycker det ska bli jätteroligt att få sjunga inför dem, säger Nedergård.

- Jag hoppas att få känna hur en del av ens upplevelser och studietiden man har i Åbo också integreras med Österbotten, säger Liljeström.

Stämningsfulla konserter

Både Liljeström och Nedergård har sjungit i Florakören i tre och ett halvt år. De tycker båda att adventskonserterna är fridfulla.

- Min favoritdel är intåget, där vi går in parvis med ljus i handen och sjunger en speciell intågskoral. Den sätter stämningen för hela konserten, säger Liljeström.

Nedergård säger att hon minns den första gemensamma övningen med Brahe Djäknar för några år sedan.

- Basarna tog en så låg klang, så jag var helt säker på att det åskade utomhus.

Eftersom adventskonserterna är stora projekt som kräver mycket övning är koristerna tvungna att börja sjunga julsånger redan i september. Florakoristerna tycker ändå inte att det är jobbigt.

- Jag tycker så mycket om julsånger så det är bara positivt, säger Nedergård.

Konserten i Pedersöre kyrka går av stapeln lördag 19.11 kl 19.
Konserterna i Åbo domkyrka sker fredag 25.11 kl 19 och lördag 26.11 kl 20.

Simon Skrabb letar efter en ny klubb i Sverige. Valet kan falla på IFK Norrköping. Jaros styrelseordförande Harald Finne bekräftar till Yle Sporten att klubben är intresserad av Skrabb.

Eftersom Skrabbs Gefle åkte ur allsvenskan i år är Jaro-produkten ute efter en ny klubb.

År 2015 åkte Skrabbs Åtvidaberg ur allsvenskan, samma mönster upprepade sig året senare med Gefle – nu är Skrabb nära en klubb som har bättre förutsättningar att klara sig på högsta nivå: IFK Norrköping.

Norrköping slutade trea i allsvenskan förra säsongen. Daniel Sjölund hör till lagets nyckelspelare, och kritade precis på ett nytt kontrakt.

Enligt Norrköpings Tidningar har IFK Norrköping länge haft ögonen på Skrabb, nu är en flytt nära. Skrabb uppges ha mött Norrköpings manager Jens Gustafsson på onsdag.

Finne: har många alternativ

Skrabb har kontrakt med FF Jaro fram till 2018 och har varit utlånad de senaste säsongerna. Jaros ordförande Finne kan inte bekräfta att Skrabb träffat Norrköping på onsdag – men säger att ömsesidigt intresse finns.

– Skrabb har olika alternativ. Jag vet att IFK Norrköping är ett av ställena han är intresserad av och klubben är intresserad av honom.

Kan bli frågan om permanent flytt

Skrabb har varit öppen med att han letar efter en ny klubb i Sverige och inte kan tänka sig återvända till Jaro och fotbollsettan. Det är fortfarande oklart om det kommer att handla om ett nytt lån eller en permanent flytt.

– Allt är öppet ännu. Det beror på Jaro, Simon och mottagaren, säger Finne, som vägrar gå in på hur stora summor det rör sig om.

– Vi har ju inte fått in ett konkret bud ännu.

Trots att Gefle åkte ur allsvenskan stod Skrabb för en stabil säsong. Det betyder att han inte lär ha svårigheter att hitta en ny klubb.

Nykarleby har några tuffa år bakom sig. Men budgeten för nästa år ska visa försiktiga 20 000 euro på plus. Vårdkostnaderna sjunker men investeringarna ökar.

- Det verkar som om det svänger uppåt. Men så är det alltid i Nykarleby, svängningarna är stora. Nu är det inte intäkterna som ökar utan kostnaderna som sjunker med drygt fyra procent, säger stadsdirektör Gösta Willman.

Stadsstyrelsens ordförande Maria palm, stadsdirektör Gösta Willman och stadskamrer Gunilla Lillbacka. Maria Palm, Gösta Willman och Gunilla Lillbacka. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén maria palm, gösta willman och gunilla lillbacka.

Trots lägre statsandelar, mindre skatteintäkter och stora investeringar ska Nykarleby landa på ett plusresultat 2017. I år beräknas staden landa på minus 1,2 miljoner euro.

- Vi har fått ner kostnaderna på flera områden och vi har en bra budgetdisciplin, säger stadsstyrelsens ordförande Maria Palm.

Det ser ut som om Nykarlebys sparpaket som lanserades i början av året tagit skruv.

- Nämnderna har jobbat mycket bra och sparat 600 000 euro. Konkurrenskraftavtalet, det så kallade samhällsfördraget, sänker också kostnaderna. Lönerna höjs inte och semesterpremien har skurits ner med 30 procent, säger stadskamrer Gunilla Lillbacka.

Vården blir billigare

En orsak är också att prognossiffrorna från både Vasa och Jakobstad visar att vården blir billigare.

- Vårdsamkommunerna håller redan på att anpassa kostnaderna inför vårdreformen. Specialsjukvården har blivit billigare, men det handlar också om tillfälligheter som att Nykarlebyborna varit friskare, säger Willman.

- Vi vågar budgetera så här eftersom det ser ut som om vårdkostnaderna inte drar över budgeten nästa år. Strukturerna börjar söka sin form, säger Palm.

Kommer stadsborna att märka att en nergång i servicen?

- Inte med de här besluten som tagits nu. Vad som händer efter 2019 kan ingen säga. Men i detta nu sker det inga ingrepp i servicenivån, säger Willman.

Men samtidigt satsar man mera på hemvården.

- Visst diskuterar stadsborna det faktum att vi har färre akuttider på hvc än tidigare. Vissa kan nog uppleva att servicen skurits ner en del. Men under nästa år ökar vi på kostnaderna för hemvården, det är en nödvändig utveckling med flera äldre invånare, säger Maria Palm.

Satsar på fastigheter

De stora investeringarna i Nykarleby görs på fastighetssidan. Största projekt är bygget av den så kallade Residensskolan som ska ersätta Normens skola samt renoveringen av mottagningssidan på Nykarleby hvc.

- Det är olyckligt att så stora projekt sammanfaller. Men detta tar inte staden på knä bara man har driftsbudgeten i balans, säger Willman.

Residensskolans bygge löper fram till 2019. Det blir ett projekt på mellan 7 och 8 miljoner euro. Maria Palm säger att investeringstakten i staden egentligen är för hög.

- Så är det. Men vi har samtidigt sett att det här är något vi bör göra för att skapa en bra framtida service för stadsborna, säger Palm.

Staden satsar även mera på underhåll av befintliga fastigheter. Förutom stadens två snickare tar man även in köptjänster nästa år.

- Vi har gett klart större anslag, 160 000 euro mera, för underhåll av byggnader. Fastighetsunderhållet har varit eftersatt, säger Gösta Willman.

Pälsnäringen ett orosmoment

Skatteintäkterna väntas sjunka ännu under 2017, men sen ska de stiga.

- Vi använder kommunförbundets prognoser. Men det som alltid är osäkert i Nykarleby är samfundsskatten och det stora orosmomentet är pälsnäringen som inte gått så bra de senaste åren, säger Lillbacka.

I Nykarleby hänger en tredje del av samfundskatten på just pälsnäringen. Lillbacka anser ändå att Nykarleby kommit ur den djupaste svackan.

- Vi har några stora projekt kvar att genomföra och under de kommande tre-fyra åren måste vi göra stora investeringar. Men efter det kommer vi att ha många fastigheter som är i bra skick, säger Gunilla Lillbacka.

Antalet älgkrockar har ökat i år. På de österbottniska vägarna har det i år skett nästan 240 älgkollisioner. Det är ungefär 20 fler än vid samma tid ifjol.

Risken att krocka med en älg är allra störst nu under älgjakten.

Körhastigheten påverkar hur allvarliga älgolyckorna blir, säger Mikael Appel, kommunikationschef vid Österbottens polisinrättning.

De flesta älgolyckorna sker längs kustremsan på området mellan Vasa och Lochteå.

Bilisterna bör komma ihåg att det är viktigt att sänka farten och vara mera uppmärksam i områden med älgfara, särskilt i skymning och gryning.

Allt fler har låtit installera vargstängsel i Kust-Österbotten. Sedan flera tamdjur i somras blev rivna av varg var det många som skaffade elstängsel för att hålla vargen borta från tamboskapen.

- Tiotals kilometer stängsel har blivit utdelade framför allt söder om Vasa. Det är nog enda sättet man kan skydda sina tamdjur mot vargangrepp att ha ordentliga elstängsel, för elstängsel respekterar vargen, säger jaktchef Stefan Pellas på Finlands Viltcentral i Kust-Österbotten.

Nu har vargen slagit till igen, senast på onsdagen i Laihela, då två kalvar revs till döds.

Spår i snön

Vargar har också iakttagits under hösten längs kusten. Bland annat har man gjort sporadiska vargobservationer i Närpes och Pedersöre och Karlebyomårdet.

Nu när det har kommit snö är det lättare att få syn på spår av varg. Det är mera sällan man lyckas göra synobservationer.

- Vi börjar få bättre koll på dem då vi får snö och man kan se snöspår. På senhösten då det är mörkt görs få observationer. Man ska ha tur om man ser en varg som går över en väg till exempel, säger Stefan Pellas.

De mest akuta platserna fick stängsel

Intresset för att installera elstängsel nu aktualiserades i och med att vargen rev får i Österbotten senaste sommar, bland annat i Närpes och Malax.

- Allt är inte ännu inhägnat, men vi har försökt åtgärda de ställen som är mest akuta. Nu går det inte mera eftersom tjälen ligger djupt. Enda möjligheten att skydda boskapen är att föra in den. Men de är ju inte på bete så här års heller.

Vargen har ökat i antal främst i västra Finland, där det inte har funnits varg på många år.

Det är ungefär tio år sedan vargen senast var igång med att riva tamboskap i Kust-Österbotten. Efter den gången var det många som satte ut elstängsel. Nya jordbrukare har kommit till sedan dess.

Kalvar revs i Laihela

Polisen har på onsdagen fått in anmälningar om vargobservationer i Poola i Laihela. Två kalvar har dödats och en kalv är försvunnen.

Polisen följer med situationen och kommer vid behov att samarbeta med rovdjurskontaktpersoner i området, säger kommissarie Magnus Jakobsson från Österbottens polisinrättning.

Jakobsson säger till Pohjalainen att det inte finns någon orsak att vidta åtgärder för tillfället eftersom det har gått en vecka mellan vargobservationerna.

Bollförbundets omröstningar har inletts: Vilket mål var snyggast i damligan, landslagen och i herrarnas fotbollsetta år 2016? Jaro-spelaren Markus Kronholms distansskott i derbyt mot KPV är nominerat.

Bollförbundet har inlett tre separata omröstningar: en för damligan, en för herrarnas division 1 och en gemensam för alla landslag.

Det gjordes 439 mål i fotbollsettan – nu har tio mål vaskats fram. Alla föreningar är representerade i omröstningen. Se målen här.

Markus Kronholms pärla från distans i derbyt mot KPV i september hör till kandidaterna. Jaro vann matchen i Karleby med 3–0.

Sasa Jovovic gjorde EIF:s nominerade mål, medan Faton Seferi representerar Grankulla IFK i omröstningen.

Ett av herrlandslagets fyra mål nominerat

I damligans omröstning är också många distansskott med. TiPS-spelaren Julia Säppis långa lobb hör till de snyggaste. Se målen här.

I landslagsomröstningen finns Felicia Wasströms soloprestation mot Sverige (U16) och Wilma Sjöholms precisa långskott (U17) mot Italien med. Herrlandslaget bidrar med Teemu Pukkis nickmål mot Island.

Det betyder att Kasper Hämäläinen, Paulus Arajuuri och Robin Lod nobbades. Finlands herrar spelade elva matcher år 2016 och gjorde bara fyra mål.

Se landslagskandidaterna här.

Jaakko Kellosalo är ny överdomare på Vasa förvaltningsdomstol. Han är stolt över det förtroende som allmänheten visar förvaltningsdomstolen genom att de vänder sig dit när de inte är nöjda med ett beslut de fått från en myndighet.

Kellosalo tycker att tvåspråkigheten på Vasa förvaltningsdomstol fungerar bättre hela tiden tack vare den tvåspråkiga juridikutbildningen som Helsingfors universitet har i Vasa. Av de anställda är 15 tvåspråkiga och 29 har goda kunskaper i det andra inhemska språket.

En tredjedel av personalen vid Vasa förvaltningsdomstol har gått i pension de senaste två åren. Kellosalo tycker att rekryteringen går bra och man kan anställa kompetent personal.

- Förr gjorde tvåspråkigheten att det var svårt att rekrytera personal, men nu finns här många tvåspråkiga jurister. Vårt rykte bland den administrativa personalen har blivit bättre, just anställde vi en sekreterare som är helt tvåspråkig.

Ett ärende behandlas på det språk den som lämnat in besväret har använt. Besvärligt blir det enligt Kellosalo när det är många sakägare med olika språk inblandade.

- Då måste vi pröva vilket språk vi använder och sen översätta till det andra språket.

Färre mål på grund av avgift

Kellosalo gör bedömningen att folk överklagar lika mycket nuförtiden som man gjorde på 80-talet när han inledde sin karriär på Vasa förvaltningsdomstol. Förra året infördes en avgift på 250 euro per beslut, den avgiften har gjort att en del mindre mål har fallit bort.

- Hittills i år har det kommit in 13 procent färre mål jämfört med i fjol och jag tror att avgiften är den största orsaken.

Ibland kan Kellosalo tycka att det är för enkelt att överklaga, men han påminner om att det kräver en del tid och kunskap att författa en överklagan.

Nuförtiden kommer många ärenden till förvaltningsdomstolen från Regionförvaltningsverket.

- På 90-talet hade vi mycket socialärenden. Nuförtiden handlar förvaltningsärendena till exempel om att man inte är nöjd med ett beslut som man har fått till sitt bostadsbolag och då överklagar man till oss.

Miljö som specialområde

Vasa förvaltningsdomstol har specialiserat sig på vatten- och miljömål och sköter alla mål inom det området i landet. Hit hör bland annat torvupptagning, stenkrossar och vindkraft.

- I framtiden kommer vi att få industrins stora bioproduktfabriker.

Vatten- och miljömålen står för 55 procent av målen i Vasa förvaltningsdomstol.

Vid Vasa förvaltningsdomstol arbetar ungefär 75 personer plus några praktikanter. Av dem är 30 domare, 20 är föredragande med juridisk examen och 25 personer hör till den administrativa personalen, de är notarier eller lagskipningssekreterare till utbildningen.

- När Lappfjärds å är 15-20 meter bredare vid mynningen, holmarna i centrum bortgrävda och berget nedanom riksvägen är bortsprängt kan jag börja sova lugnt om nätterna, säger vägbyggmästare Niklas Brandt i Kristinestad.

Då räknar han med att översvämningsrisken i Lappfjärds å ska vara eliminerade.

Men det kan dröja innan man kommer dithän. Det man nu vill göra är att bredda fåran och gräva bort 96 000 kubikmeter muddringsmassor nedströms mot mynningen på ett ställe där isproppar lätt förekommer vid islossningen.

- Det här stället borde egentligen ha åtgärdats allra först, säger Brandt.

Niklas Brandt vill muddra mera. Vägbyggmästare Niklas Brandt, Kristinestad Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik brandt,kristinestad,lappfjärd,lappfjärds å,muddring,niklas brandt,österbotten

Kan bli en långkörare

Niklas Brand räknar med att tillståndsprocessen kan ta ett par år i anspråk. Blir det sedan besvär på alltsammans kan det bli en riktig långkörare. Det betyder att de sömnlösa nätterna ännu inte är förbi.

- Det är ett Natura 2000-område, så det blir väl inte så lätt match. Det är som att kämpa mot en väderkvarn så det är begripligt att ingen har velat göra något förrän nu, spekulerar Niklas Brandt.

Åtgärden hör till det fortsatta arbetet med att minska översvämningsrisken i Lappfjärds å.

Ån fick vallar

Ån har redan fått 15 kilometer med vallar på sidorna.

Dessutom har man underhållsrensat ån på en sträcka på 3,5 kilometer nedanom riksvägen, då 22 000 kubikmeter massa grävdes bort.

Däremot har staden Kristinestad inte kunnat påbörja arbetet med att spränga bort ett berg eller gräva bort holmar som hindrar vattenflödet. De åtgärderna väntar ännu på ett avgörande i förvaltningsdomstolen.

Tekniska nämnden i Kristinestad föreslår nu för stadsstyrelsen att staden anhåller om tillstånd från Regionförvaltningsverket för att förverkliga planen, som bland annat handlar om att göra ån 15-20 meter bredare nere mot mynningen.

I höst är det 50 år sedan Korsholms vuxeninstitut inledde sin verksamhet. Det firas under hela året och i synnerhet lördagen den 19.11, då jubileumsfesten anordnas.

I städerna fanns arbetarinstituten, som kom till redan vid förra sekelskiftet. För landsbygden kom medborgarinstituten på 1960-talet. Det var ungdomsrörelsen som låg bakom den här utvecklingen.

- Sven-Erik Glader var ombudsman för Svenska Österbottens ungdomsförbund och hade snappat upp någonstans att medborgarinstitut var aktuella, säger rektor emerita Alice Lillas.

År 1964 kom ny lagstiftning som berättigade till 70 procents statsbidrag för godkända kostnader. Det omfattade lärarlöner, socialavgifter, resekostnader, hyror med mera.

I februari 1966 fick Femte ungdomsringens medborgarinstitut, som det då hette, sitt arbetstillstånd. Den första kursen hölls på hösten.

- Jag tror det var en klädsömnadskurs i Österhankmo den 24 oktober, säger Lillas, som minns att hon sett datumet till pappers då hon förberedde 30 års-jubileet.

Efterfrågan på kurser var enorm och det hela utvecklades till en folkrörelse. Kursutbudet växte, men eftersom statsbidragen utbetalades i efterskott ledde verksamheten till likviditetsproblem för ungdomsringarna.

1973 kommunaliserades institutet och blev samtidigt tvåspråkigt med namnet Korsholms vuxeninstitut - Mustasaaren aikuisopisto. Resurserna ökade, men kommunen hade krävt att kostnaderna inte skulle öka jämfört med tidigare, då kommunen gett årliga bidrag till institutet.

- Det är en imponerande historia, säger vikarierande rektor Ulrica Taylor, som har satt sig in gångna tider inför jubileet.

Folkbildning och hälsofrämjande

Alice Lillas drar sig till minnes de stora tredagarsseminarier som anordnades i början på 1980-talet. Det var Kyro älvseminarium, skärgårdsseminarium, Stundarsseminarium...

- Det började på fredag eftermiddag, det var sex timmar på lördag och sex timmar på söndag. Där satt 40-50 människor. Jag tror inte folk binder upp sig till sånt här som man gjorde då.

Man ska ändå aldrig säga aldrig. Då vårens program planeras kommer det många initiativ från byarna. Det är mycket nytänk, säger vikarierande rektor Ulrica Taylor.

- Då du nämner seminarierna så har det faktisk kommit den typen av idé också. I Veikars kommer det att ordnas ett två dagars omställningsseminarium, där man funderar på byns framtid, säger hon.

Fortbildningar för lärare, som också har varit öppna för föräldrar, är en annan sak som Alice Lillas vill lyfta fram. Det skapar öppenhet mellan skola och hem.

- Att inom institutets ramar träffas och utöva någon konstart gör att vi är friskare och lever längre, är aktiva och engagerar oss. Om man kunde räkna ut hur mycket hälsocentralen sparar genom det här så vore det fint!

På lördagens jubileumsfest uppträder grupper som i många år varit förknippade med institutet, bland andra Korsholm Big Band, Singsby sångkör och Smedarna. Nyare grupper bjuder på österländsk dans och barbershop.

- Så blir det ett uruppförande av ett pianostycke som är vår signaturmelodi. "Smith" heter det och är komponerat av Dan Andersson.

I kulturhusets aula ställs produkter från fem årtionden ut. Det blir också en fakta- och bildkavalkad och invigning av kulturhusets nya "vardagsrum".

Nykarleby rustar sin hälsovårdscentral inför framtiden. Hvc ska bevaras säger stadsdirektör Gösta Willman. Skulle det knipa så är man inte främmande för en privat aktör.

På fredagen invigs den renoverade hvc bäddavdelningen i Nykarleby och under 2017 kommer tandläkar- och läkar mottagningarna samt rådgivningens utrymmen att renoveras.

Om social- och hälsovårdsreformen skulle innebära lapp på luckan för hvc i Nykarleby så är man inte främmande för att ta in privata vårdbolag säger Willman.

- Vi ska ha kvar vårt hvc och vi är rätt så övertygade om att landskapet kommer att vara av samma åsikt. Och skulle landskapet inte tycka det så ser säkert någon privat aktör det som naturligt att ta över verksamheten, säger Willman.

Gösta Willman. gösta willman Bild: Yle/Henrik Leppälä gösta willman,Nykarleby Stad,stadsdirektör

Hvc rankas högt

Willman säger att Nykarlebyborna är mycket nöjda med sitt hvc.

- Hvc rankas alltid högst här. Och den som driver hvc efter den nya världen 2019 får säkert nästan 100 procent kunduppslutning. Man vill få sin primärhälsovård här på ort och ställe, säger Willman.

Hvc:s framtid ska åtminstone inte falla på fastigheternas skick säger Willman som motivering till att man nu ytterligare satsar på mottagningslokaliteterna.

Men ni ville inte vara delaktiga i en privatisering av vården inom social- och hälsovårdsverket. Varför är ni positiva till en privat aktör i Nykarleby?

- I det här oklara läget är det riskabelt att binda sig till en vårdaktör för en så lång tid som 10 år. Vi går in för landskapslösningen. Skulle landskapet sen se att hvc:s verksamhet inte ska fortsätta, då söker vi en privat aktör beroende på vad valfriheten kommer att innebära, säger Willman.

Litar ni inte på ett samarbete med social- och hälsovårdsverket? Har ni varit missnöjda.

- Det kommer inte att finnas något verk i framtiden, det är kommunerna och landskapet. Och kommunerna kommer inte att ha något att göra med att producera social- och hälsovårdstjänster. Jag kan inte säga att vi varit missnöjda. Det har varit dyrt, men det hade det ändå varit. Kanske lite dyrare för oss som en del av social- och hälsovårdsverket, säger Willman.

Willman säger att man i Nykarleby har ett av landets bästa landsbygds hälsovårdscentraler, med fyra till fem läkare och korta köer. I Nykarleby vill man hålla samma nivå även efter landskapsreformen.

Frågetecken kring helgjouren

Helgjouren i Nykarleby drogs in i samband med renoveringen av bäddavdelningen. I Samband med nyöppningen skulle man ta ställning till om det blir någon helgjour i framtiden, vilket man inte ännu gjort. Willman säger att helgjouren nu ska utvärderas.

- Jag tror inte att helgjourerna kommer tillbaka på annat sätt än att vi har en pensionerad läkare som har bakjour dygnet runt under helgerna. Så vi har en viss back- up. Men det är ett politiskt beslut, säger Willman.

Men att hvc ska bevaras, med eller utan helgjour, det råder det ingen tvivel om anser Gösta Willman.

- Får vi behålla ett superbra hvc som är öppet vardagar mellan klockan 8 och 16 så är jag nöjd för min egen del, men vad slutresultatet blir ska jag låta vara osagt, säger Gösta Willman.