Det är inte säkert att man beger sig just till de platser som är tänkta för rekreation när man ska ta det lugnt och njuta av naturen. Nu undersöks vart österbottningarna beger sig.

Arbetet med lanskapsplanen 2040 för Österbotten är i gång. I och med det undersöker Österbottens förbund vart i landskapet österbottningarna tar vägen när de ska ta det lugnt.

- Vi vill se var österbottningarna verkligen rekreerar sig, var de är och njuter av naturen, säger Christine Bonn som är miljösakkunnig på Österbottens förbund.

Christine Bonn Christine Bonn i Yle Österbottens nyhetslandskap. Bild: Yle/Kati Enkvist. bonn,christine bonn

Får svara på både frågor och karta

I landskapsplanen finns sedan tidigare reserverat rekreationsområden och -attraktioner. Nu vill man se om det är just de som lockar österbottningarna.

Hittills har drygt 500 personer svarat på enkäten där man kan märka ut på en karta vart man beger sig för friluftsliv. I enkäten svarar man också på frågor om hur ofta man besöker platsen, hur långt hemifrån det är, och hur man tar sig dit.

De som redan markerat sina favoritplatser har gjort det över hela Österbotten men det finns en viss koncentration kring Vasa och Kvarkens världsarv.

- Vissna givna mönster finns det, men vi hoppas också på överraskningar.

Lätt att bli hemmablind

I och med den nya landskapsplanen har Bonn själv besökt runt 100 rekreationsställen i Österbotten. Hon tycker att det har varit en fantastiskt att se vad landskapet har att erbjuda.

- Jag får den ena wow-upplevelsen efter den andra.

Bonn vet att det är lätt att bli hemmablind, och nu hoppas hon att fler österbottningar ska få liknande upplevelser.

Kartläggningen, som är öppen för alla, pågår under november och i början av nästa år får allmänheten ta del av österbottningarnas favoritplatser.

Här kan du fylla i kartläggningen.

En vän till den kvinna som står åtalad för att ha planerat en skolskjutning i Karleby hade oroat sig för kvinnan i flera års tid. Åklagaren yrkar på tre och ett halvt års fängelse.

Åklagaren kräver att kvinnan som står åtalad för att ha planerat skolskjutning i finskspråkiga Stenängens skola i Karleby ska dömas till ovillkorligt fängelse i 3 år och 6 månader. Och kvinnans vänner säger att de oroat sig för henne under en längre tid.

Försvaret hävdar å sin sida att något beslut om att attackera skolan inte fattats.

Rätten överväger låta sinnesundersöka kvinnan.

Den unga kvinnan, född 1995, som är bosatt i Helsingfors står åtalad för förberedelse till grovt brott mot liv och hälsa. Hon hade beställt en 22-kalibrig pistol, patroner, två magasin, peppargas, ett stormgevär, ett avsågat hagelgevär och handgranater.

Enligt åtalet planerade kvinnan att skjuta åtminstone 40 personer till döds. Åklagaren har under måndagen läst upp flera meddelanden som kvinnan skickat till sina vänner. I meddelandena förhärligar hon Pekka-Eric Auvinen som genomförde skolskjutningen i Jokela och hon skriver upprepade gånger om döden och dödande.

Känner ånger och skam

Kvinnans advokat frågade henne på måndagen vad hon nu anser om skolskjutningen.

- Jag har varit fängslad i två månader nu. Det har varit en känslomässig berg- och dalbana, och jag känner ånger och skam. Men nu är situationen som den är och det måste jag bara acceptera, sa kvinnan i rätten.

Enligt åklagaren hade kvinnan tagit snabblån och pengarna skulle hon använda för att köpa vapen.

Enligt försvaret planerade kvinnan att döda elever i skolan, men hon hade ändå inte tagit det slutliga steget för att genomföra sitt dåd. Därför anser försvaret att kvinnan inte gjort sig skyldig till till grovt brott mot liv och hälsa.

Kvinnans advokat frågade henne i rätten vad hon hade gjort om hon fått tillgång till ett vapen.

- Jag vet inte, svarade hon.

Vännerna oroade sig

I rätten hörde man under måndagen vänner till den åtalade kvinnan. Några av dem berättade att de varit mycket oroliga för kvinnan som närmast avgudade skolskytten i Jokela och ofta pratade om skolskjutningar.

- Jag har oroat mig för henne under flera år och jag blev bestört när jag hörde om den här massakern, säger en av kvinnans vänner.

Enligt åklagaren skulle kvinnan ha utfört dådet om inte myndigheterna kommit henne på spåren.

- Hon hade planerat dådet sedan juli månad 2014. Hon har också medgett att hon beställt vapen och ammunition. Hon har också övat skytte, sade åklagaren Eija Velitski i sin slutplädering.

Ovillkorliga fängelsestraff

Åklagaren yrkar på att kvinnan döms till tre och ett halvt års ovillkorligt fängelsestraff. Kvinnans advokat anser dock att straffet är för hårt och försvaret hänvisar till att kvinnan inte lyckats skaffa sig ett handeldvapen trots att hon försökt.

Försvarsadvokat Olli Etelämäki sade i fredags att kvinnan inte erkänner sig skyldig till brottet i fråga eftersom hon inte hade fattat beslut om att genomföra massakern.

- Motiven har att göra med hennes hälsoproblem, och hon har erkänt att hon har haft ett tvångsmässigt intresse i massakrer och att det har gett innehåll i hennes liv, sa Etelämäki i fredags.

- Det finns många som skryter om att de planerar våldsdåd som skolskjutningar, men bara en promille utför faktiskt dessa dåd. Förhoppningsvis är vår huvudman av dessa som pratat men inte gjort verklighet av sina planer, sa den åtalades advokat Olli Etelämäki.

Etelämäki bad Helsingfors tingsrätt låta sinnesundersöka kvinnan om man tänker döma henne till fängelsestraff.

Inväntar dom i fängelset

Åklagaren yrkar också på ovillkorliga fängelsestraff för de två män som misstänks ha hjälpt kvinnan att planera dådet. Rätten överväger att även låta sinnesundersöka en av männen.

Den åtalade kvinnan förpassades till fängelset i Tavastehus där hon inväntar sin dom. Tingsrätten i Helsingfors avger mellandom eller dom i ärendet på fredag nästa vecka.

Text: Mia Gertsch Översättning: Mikaela Löv-Aldén

Det finns många faktorer som påverkar om en person känner sig trygg eller inte. Familj och vänner innebär trygghet för många och ensamhet gör att många känner sig otrygga.

Många är också rädda för att bli utsatta för ett brott eller för terrorism och de asylsökande kan göra att någon känner sig otrygg.

- Finland upplevs som ett tryggt land, men marginaliseringen är en utmaning också hos oss, säger inrikesminister Paula Risikko (Saml).

Ett hårdare samhällsklimat med hatretorik och hatbrott har fått inrikesministern att reagera. Hon anser att polisens resurser inte får minska och därför föreslår Risikko att polisen får ett tilläggsanslag i den kompletterande budgetpropositionen.

- Antalet hatbrott har ökat oroväckande snabbt i Finland. Genom tilläggsanslaget kan vi trygga 200 tidsbundna tjänster inom polisen.

Ministeriets turné stannade i Vasa

Risikko besökte Vasa på måndagen som en del i inrikesministeriets turné i landet, där man diskuterar Finlands strategi och åtgärdsprogram för den inre säkerheten.

- Säkerhet är inte bara en fråga för myndigheterna, utan det är allas ansvar. Därför utmanar vi nu alla sektorer och vi vill diskutera också med dem som jobbar på fältet.

I Vasa träffade hon representanter för polisen, räddningsverket, kommunerna och de som jobbar med barn och unga och äldre.

- Verkligheten ser helt annorlunda ut här jämfört med i Helsingfors. Vid våra skrivbord där kan vi uppfatta läget helt annorlunda än det är i verkligheten. Därför vill jag träffa så mycket folk runt om i landet som möjligt.

2 000 papperslösa i landet

Risikko säger att hon är stolt över hur myndigheterna lyckades med mottagningen av det stora antalet asylsökande förra hösten. En stor del av dem som kom då väntar fortfarande på beslut om de beviljas asyl eller inte.

Man räknar med att det nu finns ungefär 2 000 personer som befinner sig olagligt i landet, det är asylsökande som har fått avslag på sin ansökan i alla instanser men som inte ännu har lämnat landet.

- Det goda är att vi ändå har en viss koll på dem och vi strävar till att alla ska återvända hem frivilligt.

Förhoppningen är att Finland ska vara ett av världens tryggaste länder också i framtiden.

- För att det ska bara tryggt här också i framtiden måste vi redan idag satsa på att förebygga problemen med marginalisering och arbetslöshet.

Nu får universiteten och högskolorna i Vasa en donation på 111 000 euro. Donatorer är Österbottens andelsbanksförbund och OP-gruppen.

Vasa universitet får en donation på 45 000 euro, Svenska handelshögskolan i Vasa får 30 000 euro, Åbo Akademi i Vasa 25 000 euro och Helsingfors universitets juridiska fakultet, enheten i Vasa 11 000 euro.

- Vi tycker att det är mycket viktigt att vi också lokalt har tillgång på högklassig utbildning. På så sätt säkerställer vi att arbetsgivarna i området har möjlighet att konkurrera på såväl den finska som den globala marknaden på ett effektivt sätt, säger Vasa andelsbanks vd Ulf Nylund i ett pressmeddelande.

OP-gruppen donerar 6,3 miljoner euro till universitet och högskolor i hela landet.

Enligt AP har Uefa bekräftat att man kan förvänta sig mer tillfredställande besked angående Roman Eremenko mot slutet av veckan.

Man har inte blivit mycket klokare beträffande Eremenkos fall under den senaste tiden. En 30 dagar lång avstängning följdes av en 15 dagar lång avstängning men det europeiska fotbollsförbundet Uefa har vägrat dela med sig någon information om vad det hela handlar om.

Nu berättar nyhetsbyrån AP att det kommer att bli en ändring på den fronten om några dagar. Enligt AP kommer Uefa att fatta ett beslut i ärendet och det här förväntas ske mot slutet av veckan.

Eremenko har hittills missat totalt nio matcher med Finlands landsalg och klubblaget CSKA Moskva.

Man kommer inte ens ihåg när stadsfullmäktige i Vasa skulle ha klarat av ett budgetmöte på sex timmar. Annat var det förr när mötena drog ut på tiden till morgontimmarna..

Det var det kortaste mötet Veli-Matti Laitinen kunde erinra sig och han har ändå suttit sekreterare i 37 år, berättar fullmäktiges ordförande Joakim Strand.

- Det är ett tecken på att budgeten förberetts väl och ekonomin är stabil, säger Strand.

Några stora förändringar finns inte heller att rapportera om. Sannfinländarna föreslog som vanligt noll kvotflyktingar och som vanligt röstades deras förslag ner.

Barnskyddet fick 63 000 euro i tillägg och 12 000 euro sattes i i utbildningspeng för revisionsnämnden. Därtill blev det några ändringar i budgettexten.

I investeringsplanen sattes 1,7 miljoner in för Club 18 och Lillkyro fick pengar för en ungdomsgård.

Kommunalskatten kvarstår på 20 procent, men skatten på obebyggda tomter höjdes från tre till fyra procent.

- Vi satsar mer per capita än någon annan stad på invånarnas service, var Strands kommentar efter mötet.

Nästa steg är att få omfattande jour på Vasa centralsjukhus och efter det ska vi jobba på att Vasa får ett universitetssjukhus, säger Strand.

Kommunalskatten i Karleby stiger med 0,25 procent till 21,75 procent år 2017. Höjningen ger staden 2 miljoner mer i kassakistan. Samlingspartiet ville inte höja men förlorade omröstningen.

Fastighetsskatterna höjdes också lite, utom den allmänna fastighetsskatten som behålls på 1,25 procent.

Hade vi haft budgeten på bordet samtidigt som skattesatsen hade vi sannolikt inte höjt skatten utan hittat sparobjekt för 3 till 4 miljoner, säger Hans Snellman (SFP).

Så tyckte tydligen också Samlingspartiet som föreslog att man inte ska röra kommunalskatten, stöd fick man av en del av Centern och SFP, men omröstningen slutade 33-18 för en höjning.

Som det halvfärdiga budgetförslaget nu ser ut i Karleby kommer avskrivningarna att täckas av årsbidraget, men investeringarna finansieras fortfarande med lån. Det innebär nya lån på 6,4 miljoner nästa år.

Ekonomidirektör Jari Saarinen har länge varit kritisk till Karleby låntagning och skuldsättning. I sin delårsrapport till stadsstyrelsen och fullmäktige upprepar Saarinen sitt budskap.

"Framtida år måste man sänka servicenivån och skära ner på verksamheter. Dessa åtgärder kan inte skjutas upp längre."

Fullmäktiges ordförande Roy Sabel säger att stadsdirektör Stina Mattila och Jari Saarinen har tagit itu med ekonomin och det är helt rätt.

Budgetförslaget är ännu under arbete i Karleby och kommer till fullmäktige i december.

Hälften av Korsholmspolitikerna som svarade på vår fråga är för en sammanslagning med Vasa. Majoriteten tror att man i dag är närmare en sammanslagning än tidigare. Av alla svarande är det endast en som blivit mer negativt inställd till en sammanslagning.

Vi ställde ett antal frågor till politikerna i Korsholms fullmäktige efter att Vasas fullmäktigeordförande Joakim Strand (SFP) öppnat debatten om en sammanslagning av Vasa och Korsholm.

Frågorna lyder; "Anser ni att Korsholm och Vasa borde slås ihop? Varför/varför inte?" och "Har er åsikt förändrats åt ett eller annat håll den senaste tiden? Varför?"

Sexton, det vill säga hälften, av de 32 svarande är tydligt för en sammanslagning. 33 ledamöter svarade på våra frågor men en lät bli att svara på de ovanstående frågorna.

Elva av de svarande, kring 34 procent, säger nej till en sammanslagning.

Noteras bör att vi inte har svar av alla ledamöter: 43 personer sitter i fullmäktige i Korsholm.

Fem har helt ändrat åsikt - är nu för en sammanslagning

Fem ledamöter har ändrat åsikt helt vad gäller en sammanslagning och alla fem från att ha varit emot till att vara för. Dessa fem är Hans Nyholm (SFP), Anna Sand (SFP), Stig Beijar (SFP), Pia Smeds (SFP) och Monica Sirén-Aura (SFP).

- Det som Korsholm var känt för, god ekonomi och god service, har gradvis försämrats så att de "dåliga" beslut som vi trodde att en sammanslagning skulle medföra är vi nu tvungna att göra själva. SOTE-reformen som gör att besluten i många ärenden flyttas från kommunerna gör att behovet av en egen kommun minskat mycket, säger Hans Nyholm.

Hans Nyholm. Hans Nyholm. Bild: Yle/Kati Enkvist hans nyholm,nyholm,skarvmotstånd,österbotten

- För fyra år sedan var jag av den åsikten att Korsholm och Vasa självklart ska vara egna kommuner. I dag är jag av helt annan åsikt. Korsholm är en landsbygdskommun, som försöker köra stadspolitik istället för landsbygdspolitik, säger Pia Smeds.

Vissa mer positiva - andra ser att utvecklingen går mot en större stad

Lägg då till att 10 ledamöter har blivit mer positiva till en sammanslagning eller så har deras positiva inställning förstärkts ytterligare.

I några av fallen är kanske "mer positiv" lite missvisande. Man kanske inte gillar utvecklingen men anser att det är mot en sammanslagning man går.

- Den kommunala ekonomin och regeringens reformer kan tvinga oss till en sammanslagning, säger Johanna Nyman (SFP).

- Tror fortfarande på närhetsprincipen. Men som utvecklingen är i vårt land med större enheter och centralisering kan vi i Korsholm också bli tvungna att inse att en större kommun är en nödvändighet. Men om det blir så, borde också Vörå, Malax, Korsnäs och Laihela ingå, säger Ulla-Maj Salin (SFP).

Många nej-sägare lämnar dörren öppen

Vi återgår till den första av frågorna. Elva av de svarande säger alltså nej till en sammanslagning.

Till kategorin "osäkra" räknar vi fem stycken. Här kan gränsen mellan de som säger nej och de som är osäkra vara svår att dra.

Av de som säger nej lämnar en del dörren öppen för att återkomma till frågan, precis som vissa av de osäkra gör. Många vill vänta på utfallet av landskapsreformen.

Här är det redaktörens tolkning av svaren som avgjort vem som räknas till ett mer tydligt "nej" och vem som faller under "osäker".

"Fruktbart samarbete att föredra"

Tydliga nej fås av bland andra Leif Bengs (SFP) och Per-Henrik Lithén (SFP).

- Jag är inte beredd att, i dagens situation då svenskan attackeras från alla håll, utplåna en av Finlands största tvåspråkiga kommuner med svenska som majoritetsspråk från Finlands karta. Ett fruktbart samarbete är att föredra, säger Bengs.

Leif Bengs. Man står bredvid gammal hästkärra och tittar in i kameran Bild: Yle/Jyrki Karjalainen fullmäktigeledamot,korsholm,leif bengs,norra vallgrund,närdemokrati,skärgård

- Nej. Speciellt inte nu när vi inte över huvud taget vet vad den framtida kommunen blir. Löns att vänta och se om de uppgifter kommunen ska ha sköts bäst lokalt. De stora frågorna tror jag att hanteras av landskapet, säger Lithén.

Bland andra Lena Gammelgård (SFP) räknas till de osäkra.

- Först efter en genomförd landskapsreform finns det skäl att analysera behovet och nyttan av en eventuell kommunsammanslagning. Ifall en kommunsammanslagning blir aktuell och ska gagna regionen så är förutsättningen att den skall omfatta alla kommuner i regionen, jag ser ingen nytta av en sammanslagning enbart mellan Vasa och Korsholm, säger Gammelgård.

Kaj Kanto (KD) känner sig också osäker inför en sammanslagning. Men han lutar mer mot en sammanslagning än tidigare.

- Eftersom snart sagt allt skall centraliseras i kommunen, så lutar jag mer åt sammanslagning än tidigare. Det som vi fruktat för att en sammanslagning med Vasa skulle innebära, alltså urbanisering, det verkställer vi nu inom Korsholm i viss utsträckning, säger Kanto.

Det svänger inom SFP

Kari Hietamäki (MSK) tycker sig se att det börjat röra på sig bland SFP-politikerna.

- Min åsikt om att en fusion är oundviklig har bara förstärkts. De finskspråkiga i Korsholm har i stora drag varit positiva till en sammanslagning. Det speglas i att vår fullmäktigegrupp är enig i den här frågan. Inom SFP i Korsholm ser man nu en mer vänlig inställning till sammanslagning, en inställning som man tidigare inte riktigt vågade ha. Det här är nytt men väldigt välkommet, säger Hietamäki.

Och han tycks ha rätt i sin bedömning. Alla fem som ändrat åsikt och som nu är för en större kommun är SFP:are. Av de som blivit mer positiva eller vars åsikt förstärkts ytterligare är åtta av tio SFP:are.

Här bör noteras att det att man blivit mer positiv till en sammanslagning inte nödvändigtvis betyder att man är för en sammanslagning. Det gäller till exempel Alf Burman (SFP) och Ulla-Maj Salin (SFP).

- Jag är nog mera positiv än tidigare. Det är också många jag har talat med, speciellt yngre vill ha en sammanslagning. Men jag är nog trots det fortfarande emot en sammanslagning, säger Burman.

Luther går mot strömmen

Endast en ledamot svarar tydligt att han blivit än mer skeptisk till en sammanslagning: Michael Luther (SFP).

- Jag är mer tveksam till fusion än tidigare på grund av de stora utmaningar vård och landskapsreformen ger och på grund av kommunens förändrade roll efter reformen, säger Luther.

Närmare en sammanslagning nu

Sista frågan som ställdes till ledamöterna var om de håller med om Joakim Strands analys att man nu är närmare en kommunsammanslagning än tidigare.

Strax över 60 procent anser att så är fallet: 19 av 31 svarade jakande på frågan.

Att antalet svarande här är 31 och inte 33 har att göra med att två av svaren inte riktigt gick att kategorisera.

Notera även att några som är emot en sammanslagning ändå uppfattar att en sådan nu är närmare än tidigare. Till exempel Carola Lithén (SFP) och Kenth Nedergård (SFP).

Resultatet kunde vara ännu tydligare

Sex svarande håller inte med om att man är närmare en sammanslagning och sex är mer eller mindre osäkra.

- Nej, jag håller inte med Joakim Strand - och att kalla det "analys" är väl att ta i, säger Dan Örndahl (SFP).

Bland de som är osäkra finns Per-Henrik Lithén (SFP). Han gör skillnad mellan politikerna och väljarna.

Per-Henrik Lithén. Per-Henrik Lithén (SFP) Bild: YLE/Filip Stén korsholm,per-henrik lithén

- Märker ett tilltagande intresse från speciellt politiker. Hur det är bland gräsrötterna är jag inte så säker på. Jag tror att de flesta vill behålla Korsholm som en självständig kommun, säger Lithén.

Siffrorna för hur många som anser att man är närmare en sammanslagning än tidigare skulle kunna vara ännu tydligare. Alltså att en ännu större andel än strax över 60 procent anser att man nu är närmare en fusion.

Det hela blir igen en tolkningsfråga. Av de som är osäkra lutar nämligen de flesta mot att hålla med om Strands analys.

Så här svarar några av dem som kategoriseras som "osäkra":

- Jag tror inte att vi är riktigt nära en sammanslagning än, men jag är glad att vi inom SFP har börjat föra en bra dialog. Dock måste man beakta att det finns andra politiska partier i Vasa också och jag är inte säker på att de vill ha med Korsholm och övriga partier, säger Monica Asplund (SFP).

- Vet inte, hoppas det. Det finns ett (nytt?) förtroende i relationerna mellan Vasa och Korsholm och de aktuella nationella reformerna visar att det är dags att se om sitt hus och förena krafterna. Vi har också i Korsholm fått ta en del tuffa beslut vilket kanske också inverkar, säger å sin sida Anita Sundman (SFP).

Anita Sundman. Anita Sundman, koordinator på Arbetsforum vid Åbo Akademi i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen anita sundman,arbetsforum,arbetsforum på åbo akademi,Vasa,Åbo Akademi,åbo akademi i vasa,åbo akademis arbetsforum

- Jag är lite osäker. Det finns alltid de som nästan hellre dör än ändrar åsikt. Å andra sidan kan de förluster vi nu genomlidit fungera som konsultation. Det har jag märkt att man nu talar mer och positivare om en sammanslagning, säger Jane Trygg-Kaipiainen (MSK).

Majoriteten av invånarna för självständighet i fjol

I fjol utfördes en enkät bland invånarna i Korsholm. Då ansåg 53,4 procent att Korsholm skulle fortsätta som självständig kommun.

Det var en skild fråga från den om bildandet av ett Stor-Vasa. Andelen som motsatte sig bildandet av ett Stor-Vasa var 75 procent.

38,5 procent av de svarande tyckte att man kunde utreda en eventuell sammanslagning med Vasa.

Så här svarade fullmäktigeledamöterna på frågorna om en sammanslagning av Korsholm och Vasa:
(Mellan 31 och 33 ledamöter svarade på frågorna. Korsholm har 43 fullmäktigeledamöter.)

Anser ni att Korsholm och Vasa borde slås ihop?

Ja (16 ledamöter): Hans Nyholm, Pia Smeds, Martin Ahlskog, Anna Pensar, Anna Sand, Monica Sirén-Aura, Kari Hietamäki, Inger Aaltonen, Monica Asplund, Anita Sundman, Jane Trygg-Kaipiainen, Samuel Broman, Lasse Gästgivars, Stig Beijar, Erkki Mäntyharju, Mika Mäkisalo.

Nej (11 ledamöter): Leif Bengs, Michael Luther, Carola Lithén, Kenth Nedergård, Leif Ingman, Per-Henrik Lithén, Dan Örndahl, Ulla-Maj Salin, Marita Backlund, Björn Ljungqvist, Alf Burman.

Osäkra (5 ledamöter): Lena Gammelgård, Jens Knipström, Kaj Kanto, Johanna Nyman, Linda Ahlbäck.

Har er åsikt förändrats åt ett eller annat håll den senaste tiden?

Har helt ändrat åsikt (5 ledamöter): Hans Nyholm, Pia Smeds, Anna Sand, Stig Beijar, Monica Sirén-Aura (alla är nu för en sammanslagning).

Blivit mer positiva/deras åsikt har förstärkts ytterligare (10 ledamöter): Jens Knipström, Kari Hietamäki, Kaj Kanto, Monica Asplund, Anita Sundman, Lars-Erik Gästgivars, Johanna Nyman, Alf Burman, Ulla-Maj Salin, Mika Mäkisalo.

Blivit mer negativa (1 ledamot): Michael Luther.

Håller ni med om Strands analys, att man nu är närmare en sammanslagning än tidigare?

Håller med (19 ledamöter): Pia Smeds, Linda Ahlbäck, Alf Burman, Hans Nyholm, Anna Sand, Monica Sirén-Aura, Kari Hietamäki, Kaj Kanto, Samuel Broman, Lars-Erik Gästgivars, Stig Beijar, Carola Lithén, Kenth Nedergård, Mika Mäkisalo, Jens Knipström, Anna Pensar, Martin Ahlskog, Johanna Nyman, Erkki Mäntyharju.

Håller inte med (6 ledamöter): Michael Luther, Leif Ingman, Marita Backlund, Björn Ljungqvist, Lena Gammelgård, Dan Örndahl.

Osäkra (6 ledamöter): Per-Henrik Lithén, Monica Asplund, Anita Sundman, Jane Trygg-Kaipiainen, Rolf Sund, Ulla-Maj Salin.

Skrämseltaktiken för att splittra den jättestora skarvkolonin i Sastmola var ingen lyckad åtgärd. Det anser Österbottens Fiskarförbund.

Det resulterade i att det växte fram flera skarvkolonier i Kristinestad, Närpes och Vasa istället.

Nu kommer Österbottens Fiskarförbund och fiskeområdena i Österbotten att anhålla om tillstånd att reducera skarvstammen på annat sätt, genom skyddsjakt och genom att pricka fåglarnas ägg.

- Skrämseltaktiken var inte bra alls. Då sprider de bara ut sig ännu mera, säger Paavo Rantala, disponent för Kristinestads-Storå fiskeområde.

Ingen slump att skarvarna ökade

Österbotten fick tillökning av skarvar senaste sommar. Marina Nyqvist på Österbottens fiskarförbund tror inte det var en slump att landskapet fick ganska precis 4000 nya skarvpar strax efter att de 4000 skarvpar som häckade i Sastmola skrämdes iväg med kanonskott.

- Ökningen är helt märkbar i Österbotten. Till exempel i Pjelaxfjärden fanns i fjol 150 par och i år var de över tusen par. I Stadsfjärden i Vasa ökade antalet från 400 par i fjol till 1900 par i år. Några nya kolonier kom till i Nykarleby och Korsholm, summerar Nyqvist.

Fiskare har kunnat konstatera att deras fångst har minskat märkarbart i somaras.

- De har fått endast 20 procent av vad de brukar få, säger Nyqvist.

Abborren är känslig

Specilellt Abborren är känslig för skarvarnas predation.

- Abborren är en av den ekonomiskt viktiga fiskarna. Också fiskuppköpare har märkt att mängden abborre har minskat i Österbotten i år.

Fiskeområdena i Österbotten anhåller nu om undantagstillstånd att dels få pricka skarvägg och dels idka skyddsjakt på skarv för att minska den stora populationen.

Fiskarförbundet har sammanställt en enhetlig ansökningsmodell med bilagor, som alla fiskeområden kan använda i sina ansökningar.

En cykel till ett konstprojekt, LEGO-klossar och enfärgade T-tröjor hör till det som efterlystes den här veckan.

Jag söker en 110 kubiks ATV. Motorn ska vara i gott skick. Kontakta simonsien88@gmail.com

Söker en eller gärna två bakspeglar till min Keeway-moped. Även på jakt efter hyfsade vinterringar. Tfn 046 654 4076.

Efterlyser bergull till ca 65 kvadratmeter. Efterlyser också plåttak till ca 30 kvadratmeter. Allt beaktas. Så billigt som möjligt, gärna gratis. I Jakobstad med omnejd. Tfn 044 967 0411.

Folk har säkert massor med gamla T-tröjor som de vill bli av med. Jag efterlyser därför många gamla T-tröjor i storlekarna M-XXXXL. Både för män och kvinnor. De ska inte ha texter/bilder och så vidare utan vara helt enfärgade. Dessa färger vill jag ha: svarta, vita,turkos, hotpink/pink/rosa, gråa, blåa, gula. Det går också bra med toppar och linnen. Kravet är att från ärmarna neråt ska de vara i relativt bra skick, inga hål. Ta kontakt med ÖJV tfn 045 613 2808.

Efterlyses ett 50-tal småstock, 4-5 meter långa och 15-20 cm diamater och granstockar. Tfn 0400 488 070.

Efterlyser en cykel till ett konstprojekt. Cykeln ska helst inte ha växlar. Den behöver inte fungera. Ta kontakt till Veronica Lönnqvist på veronica.lonnqvist@gmail.com eller tfn 044 235 0815.

Sökes liten bandtraktor av märket Cletrac. De importerades på 1920-30 talet från USA. Intresserad av att komma och titta på ett exemplar. Köp kan också bli aktuellt men inget måste. Tfn 050 561 6856.

Efterlyser LEGO-klossar av den enkla, robusta form som de hade i början. Gärna i Jakobstadstrakten. Ring efter kl.14 på tfn 050 351 5747.

Efterlyser en konstgödselspridare av storlek 600-700 liter i området Vasa-Karleby. Tfn 046 618 1824.

Efterlyser en bensindriven fodertruck, typ Minkomatic. Tfn 050 371 6500.

Söker en snöskotermotor Rotax 377 eller 440 luftkyld. Kan även köpa hel skoter om priset är rätt. Även snöskotermatta som är 396 eller 384 lång. Tfn 050 385 0844.

Jag efterlyser ett Pystykorva m/39 gevär, även kallat Ukko Pekka. Tfn 046 936 6737.

Efterlyser delar till tvåtakts-Saab 96, den så kallade Kortnos-modellen, 1964 eller tidigare. Främst i behov av framstänkskärmar men allt annat är även av intresse. Tfn 050 305 8123.

Resårbädd med bäddmadrass 120x200 cm bortges. Finns i Sundom. Tfn 0500 661 435.

Frysbox modell mindre efterlyses. Gärna i området Nykarleby-Karleby. Tfn 050 308 3647.

26 stycken stora dubbelfönster bortges. Finns i Västervik i Vasa. Tfn 044 050 5200.

Söker en snöskotermotor rotax 377 eller 440 luftkyld kan även köpa hel skoter om priset är rätt. Även snöskoter matta som är 396 eller 384 lång.

Köpes i gott varande fodertruck. Minkomatic 510 DLA eller 530 DLA. Tfn 0400 860 795.

Efterlyser ägaren till en katt som rör sig i Kvevlax. Svart, med vitt på nosen. Har hälsat på regelbundet ända sen i somras. Tfn 050 588 5103 eller 06 346 0540.

Efterlyser liten fungerande frysbox, 50-60 liter. Helst söder om Vasa. Tfn 050 557 5195.

Vävstol från början av 1900-talet bortskänkes. Komplett. Bommen utbytt för några år sen. Finns i Sundom. Tfn 0500 160 260.

Ett drygt dussin höbalar efterlyses i Korsholmstrakten. Tfn 050 575 2074.

Axxell i Lappfjärd och gymnasierna i Kristinestad kunde samarbeta mera. Det önskar stadsstyrelsen, som nu för fjärde året i följd, beviljar bidrag för folkhögskolan i Lappfjärd.

- Det här kunde öka gymnasiernas konkurrensfaktor och staden ser fram emot att diskutera med Axxell om vad det kunde vara och vad skolorna har för behov, säger stadsdirektör Riitta El Nemr.

Samarbetet kunde omfatta både gymnasierna och Medborgarinstitutet i Kristinestad.

När budgetbehandlingen är klar i december kan man börja diskutera konkreta samarbetsåtgärder mellan stadens utbildningsenheter och Axxell.

I behov av externt stöd

Stadsstyrelsen beslöt på måndagen att bevilja ett understöd på 10 000 euro för Axxell Utbildning i Lappfjärd.

Axxell har sedan 2013 varit i behov av externt stöd. Utbildningen lider också av att staten skär ner på anslagen.

Nästa år verkställs stora nedskärningar i de statliga anslagen, vilket gör att Axxell fortfarande har behov av stöd från staden.

Axxell försöker trots nedskärningarna finnas kvar på så många orter som möjligt.

Axxell Lappfjärd erbjuder bland annat utbildning inom rytmmusik och ljudteknik. Skolan rekryterar studerande från hela Svenskfinland.

En man som i december förra året knivhögg en annan man till döds döms för dråp till tio års fängelse. En kvinna som var med under misshandeln döms till fem månaders villkorligt fängelse för att hon inte kallade på ambulans.

Det var den 21 december som offret och gärningsmannen träffades i offrets lägenhet på Rådhusgatan 57 i Vasa. De hade känt varandra länge, men den här kvällen utspelade sig ett svartsjukedrama om kvinnan som också befann sig i lägenheten.

Enligt obduktionsrapporten har offret flera sticksår och skärsår på halsen. Gärningsmannen har erkänt att han huggit offret ett par gånger. Vittne till dådet blev kvinnan.

Senare under kvällen eller natten lämnade gärningsmannen och kvinnan lägenheten. Då hade offret redan avlidit. Han hittades i lägenheten den 28 december. Gärningsmannen påträffades vid husrannsakan i en annan mans lägenhet i Vasa.

Gärningsmannens straff förlängs eftersom han också döms för en misshandel som skedde kvällen före mordet. Då knivhögg han en annan man i halsen, den mannen överlevde misshandeln.

Tony Pellfolk och Sören Lillkung är nya enhetschefer för Yrkeshögskolan Novia i Österbotten och Eva Sandberg-Kilpi valdes till chef för enheten i Åbo-Raseborg.

Pellfolk valdes till enhetschef i Vasa och Lillkung för enheten i Jakobstad. De nya enhetscheferna tillträder tjänsterna från årsskiftet. Tjänsteförhållandet varar till 31.12.2019.

Tony Pellfolk Vård- och omsorsgsdirektör Tony Pellfolk Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik närpes,pellfolk,tony pellfolk,vård- och omsorgsdirektör,äldreomsorg,österbotten

Viktig för regionen

Medicine doktor Tony Pellfolk är anställd som vård- och omsorgsdirektör i Närpes. Han har tidigare arbetat med forsknings- och utvecklingsuppgifter vid Novia.

- Det är ett stort förtroende att bli enhetschef för den nya enheten i Vasa. Jag tar emot uppdraget och ser fram emot att vara med och leda utvecklingen av den nya enheten. Det är viktigt att Novia har en stark roll i regionen och en forsknings- och utvecklingsverksamhet som stöder våra utbildningar, säger Tony Pellfolk.

Enheten i Vasa ger utbildning inom teknik, social- och hälsovård, företagsekonomi samt skönhetsbranschen. På enheten i Vasa finns 2000 studerande. Personalen består av 116 personer.

Sören Lillkung Enhetschef Sören Lillkung Bild: YLE/Chanette Härus Campus Allegro,Jakobstad,sören lillkung,yrkeshögskolan novia,Österbotten

"Förändringen börjar i oss"

Sören Lillkung är politices magister, musikmagister och diplom- och operasångare. Han har senast varit verksam som enhetschef i Jakobstad och har även tidigare arbetat som som projektombudsman vid Svenska Kulturfonden.

- Förändringen börjar i oss. Därför tycker jag att det är både viktigt och roligt att fortsättningsvis arbeta som enhetschef vid Yrkeshögskolan Novias enhet inom kultur vid Campus Allegro i Jakobstad, säger Sören Lillkung.

Enheten i Jakobstad ger utbildning inom kultur. Personalen på 36 personer undervisar cirka 280 examensstuderande.

Vill hitta synergier

Filosofie doktor Eva Sandberg-Kilpi har senast varit verksam som enhetschef i Raseborg.

Innan dess arbetade hon bland annat som avdelningschef, utbildningsansvarig, lektor och forsknings- och utvecklingsledare vid Novia.

Eva Sandberg-Kilpi. Enhetschef Eva Sandberg-Kilpi Bild: Yle/Minna Almark ekenäs,eva sandberg-kilpi,novia,novia ekenäs,novia raseborg,raseborg,sandberg-kilpi,västnyland,yrkeshögskolan novia

Hon har också varit anställd som lektor vid Yrkeshögskolan Sydväst samt som amanuens vid Helsingfors universitet.

- Jag är väldigt glad och stolt över att få ta emot uppdraget som enhetschef för enheten ÅboRaseborg. Att få vara med och leda utvecklingen av den nya enheten, hitta synergier mellan Åbo och Raseborg och att stärka yrkeshögskolans roll i regionen med ett brett utbud av utbildningar samt bra och aktuell forsknings- och utvecklingsverksamhet är ett uppdrag jag med spänning ser framemot att ta itu med, konstaterar Eva Sandberg-Kilpi.

Enheterna i Åbo och Raseborg ger utbildning inom social- och hälsovård, företagsekonomi, sjöfart, naturbruk samt teknik.

Novias enhet i Åbo och Raseborg har ungefär 1800 studerande. Personalen består av cirka 107 personer.

Vill stärka kontakten till arbetslivet

De nya enhetscheferna valdes i samband med att Yrkeshögskolan Novia gör en organisationsförändring och blir tre enheter från och med årsskiftet.

Det görs bland annat för att förenkla förvaltningsstrukturen. Dessutom vill man bli mera kostnadseffektiv och förbättra resultatförmågan.

En annan stor förändring är att forskning och utveckling, fortbildning och tjänsteförsäljning integreras i de tre nya enheterna.

Syftet är att förbättra kontakten mellan verksamhetsområdena och utbildningen och även att stärka kontakten till arbetslivet.

- Jag är mycket nöjd över att vi hade många goda sökande att välja bland. Jag ser fram emot att vi tillsammans ska fortsätta att arbeta för att Novia ska vara en högklassig och attraktiv högskola, såväl för studerande som för våra samarbetsparter", säger rektor Örjan Andersson.

En etanolfabrik planeras till Alholmens industriområde i Jakobstad. Bakom projektet står ST1 och SOK som har ett sambolag North European Bio Tech, förkortat NEB.

För Jakobstad skulle det ge en stor skjuts framåt. Det handlar om en 140 miljoner euros investering. I planerings- och byggnadsskedet innebär satsningen 500 manarbetsår, varav 350 är inhemsk arbetskraft.

I produktionen ger fabriken oavbrutet skiftarbete åt 25 personer och indirekt skapas 70 arbetsplatser i logistik och underhåll.

St1 och NEB har skrivit en avsiktsförklaring med Alholmens Kraft och UPM Kymmene att placera bioetanolfabriken på industriområdet på Alholmen.

Det är alltså ett intentionsavtal men på St1 tror man starkt på att det ska gå vägen. Det finns en marknad för bioetanol.

- Det är frågan om att få förnybart bränsle. Det här ersätter importerat bränsle. Vi blir mer självförsörjande, för att inte tala om inverkan på miljön, säger Patrick Pitkänen på St1.

50 miljoner liter bioetanol per år

Årsproduktionen blir 50 miljoner liter bioetanol, råvaran är sågspån och återanvänt virke.

Nästa steg är att skaffa miljötillstånd. I Kajana håller en liknande fabrik på att bli färdig och hur den fungerar kommer att påverka investeringsbeslutet i Jakobstad.

För Jakobstads del tas ett investeringsbeslut 2018 och fabriken kunde stå färdig 2020.

Patrick Pitkänen och Björn Åkerlund. Patrick Pitkänen från St1 och Björn Åkerlund från Alholmens Kraft. Bild: Yle/Joni Kyheröinen alholmens kraft,björn åkerlund,patrick pitkänen,St1

Mindre stenkol

På Alholmens Kraft hoppas man att den nya fabriken ska hjälpa dem att minska på användningen av stenkol.

- Vi har möjlighet att utnyttja sidoprodukterna som kommer från framställningen av bioetanol. De är förnyelsebara och med dem kan vi ersätta stenkol och kanske helt undvika användningen av stenkol i energiproduktionen, säger tf. vd Björn Åkerlund.

Uppsving i Jakobstad

På Österbottens arbets- och näringsbyrå betecknar servicedirektör Mats Löfberg etanolfabriken som en betydande händelse och investering.

Det förstärker bioklustret på Alholmen och ger mycket arbete i byggnadsskedet och senare i produktionen.

- Det behövs för det har blivit sämre i Jakobstad sedan 2011 när det gäller sysselsättningen.

Nu är det dags att det ändrar och beskedet i dag är ett mycket gott tecken, säger Löfberg.

Vi är inte precis bortskämda med finlandssvensk science fiction-litteratur, än mindre med svenskösterbottnisk sådan. Nu har Korsnäsbon Bjarne Ismark gett ut sin debutroman: "Grottmänniskan blir stjärnfarare".

- Jag har varit intresserad av science fiction ända sen skoltiden och har funderat och fantiserat kring hur det verkligen skulle kunna gå till. Så tyckte jag att det blev dags att skriva ner det här, säger Bjarne.

Boken beskriver hur tre rymdskepp på 2200-talet lämnar vårt solsystem för att utforska rymden och hitta nya världar att kolonisera. Det handlar om mänsklighetens överlevnad, då naturen och konflikter hotar.

Alla som går ombord för att resa iväg utan möjlighet att återvända är frivilliga, men urvalet är olika. Till det första skeppet görs en hård gallring bland de sökande. Alla ska vara vid god vigör, ha goda genetiska anlag och vara fria från ärftliga sjukdomar och blir utbildade för sitt uppdrag.

- Till det andra kräver allmänheten att det ska göras såsom man i framtiden väljer statstjänstemän och film- och popstjärnor. Det ska alltså röstas, som i en idoltävling, säger Bjarne.

Till det tredje börjar det vara bråttom, på grund av vapenskrammel mellan Jorden och Mars, så man rafsar snabbt ihop en besättning som visserligen består av erfarna och idealistiska personer, men det kan också vara såna som följer med av orsaker som de inte vill avslöja...

Realism

Bjarne har eftersträvat att hålla sin berättelse vetenskapligt realistisk. De fysiska lagarna är vad de är, det går inte att färdas snabbare än ljuset och teleportering existerar inte.

- I boken färdas man med 1,5 till 2 procent av ljushastigheten, det skulle kunna vara en tänkbar hastighet. Det betyder att det tar hundratals år bara att ta sig till det närmaste solsystemet.

Det är generation efter generation som föds, lever och dör ombord på rymdskeppen under resans gång. Det är den enda värld de känner till. Under såna här förhållanden kan man tänka sig att verklighetskänslan påverkas.

- Det kan gå mycket snett och det är mycket sånt det handlar om, säger Bjarne om handlingen i boken.

Ett tema i tiden

Berättelsen utspelas flera hundra år in i framtiden, men temat är aktuellt. Astronomerna letar efter stjärnsystem med planeter liknande vår egen och i vårt eget solsystem arbetar bland andra uppfinnaren och företagsledaren Elon Musk för att Mars ska börja koloniseras redan inom några tiotal år.

- Det var till och med så jag började märka att framtiden började "bita mig i hasorna", säger Bjarne. Bland annat upptäcktes nyligen att man har upptäckt en exoplanet kring Proxima Centauri. Jag tog med det i boken, men avfärdade det med att den verkar olämplig.

Den nu utgivna boken är den första i en planerad svit. Bjarne funderar redan på den andra delen, som har arbetsnamnet "Stjärnfararna blir bosättare" och är tänkt att utkomma år 2017.

Varken utopi eller dystopi

Vad vill då Bjarne Ismark säga med sin berättelse? Utmålar han ett mardrömsscenario där mänskligheten går under, eller är det en "skön, ny värld" som väntar?

Det är ingendera eller både och, säger Bjarne. Han säger att han har beskrivit mänskligheten och dess möjligheter och risker utgående från historien.

- Mänskligheten kommer att överleva, kommer att komma fram till andra planeter. Det blir många offer på vägen, men så har det alltid varit. Mänskor har i alla tider offrat sig för nånting de har trott på. Livet går vidare!

Namnet "Grottmänniskan blir stjärnfarare" anspelar på ett annat centralt budskap. Människornas särart är vårt språk, att vi direkt kan förmedla kunskap och erfarenheter till våra barn genom språket.

- Varje uppfinning som människan hittar på kan genast gå vidare till nästa generation. men om människan inte får kunskap så är man genast tillbaka på grottmänniskans nivå.

Kyrkoesplanaden i Vasa ska få tre nya höghus och resten av centrum står inför samma förändring. Staden säger att det finns köpare till alla lägenheter.

Man kan tala om en byggboom i Vasa centrum just nu. Höghus planeras och byggs just nu i området kring Valkolinna och Olympiakvarteret i Vöråstan, kring finska Stadsteatern och Klemetsö. Bredvid huvudposten ska man bygga ett åtta våningar högt hus, som ska inrymma hotell, affärs- och kontorsutrymmen och bostäder.

Också planerna för området kring den gamla travbanan finns till påseende för att invånarna ska få komma med kommentarer.

- Vi försöker leta efter platser där det finns utrymme för nybyggen. Stadens strategi är att koncentrera centrum. Samtidigt vill vi ta i beaktande de karaktärsdrag som gör Vasa till Vasa, säger Vasas planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso.

Till exempel vill man i planerings- och byggnadsskedet bevara de stora breda esplanaderna, brandgatorna och de öppna stränderna. De här är ett arv efter Carl Axel Setterberg, som valdes till länsarkitekt efter att staden brann 1852, och de finns kvar ännu idag.

Vasas planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso och Arto Nyberg, ordförande för Invånarföreningen i centrala Vasa. Vasas planläggningsdirektör Päivi Korkealaakso och Arto Nyberg, ordförande för Invånarföreningen i centrala Vasa. Bild: Yle/Antti Haavisto arto nyberg,päivi korkealaakso

Parkeringsplatser under jord

Den största och synligaste byggarbetsplatsen just nu är det som kallas Flickis-kvarteret vid Kyrkoesplanaden, där ska inom de närmaste åren höghusen Lyran, Primus och Laudatur resa sig. I Bostads Ab Vasa Lyran ska det finnas lägenheter mellan 27 och 114 kvadratmeter och med invånarparkeringen under markytan.

- Tack vare det får vi gröna gårdar där invånarna ryms att leka och vara. Dessutom behöver man ingen sommarstuga om man enkelt tar sig ut i det gröna, säger Korkealaakso.

Det är sällan det byggs i centrum eftersom det inte finns lediga tomter. Byggandet måste planeras noggrant och Vasa och Arto Nyberg som är ordförande för Invånarföreningen i centrala Vasa är nöjd över att invånarna hörs i planeringsskedet.

- Det finns bland annat enkäter på nätet. Till exempel har man redan i flera år kunnat framföra sina åsikter om Flickis-kvarteret. Genom att blanda nytt och gammalt får man variation i stadsbilden, säger Nyberg.
Nyberg tycker att man tar tillvara gamla byggnader väl i Vasa, det märks på att det finns många skyddsobjekt i staden.

Långsiktigt arbete

Utanför centrum växer stadsdelarna Gerby, Sundom och Böle så snabbt att en del frågar sig om invånarna kommer att räcka till för att fylla alla nya bostäder.

- Vi planerar på långsikt. Familjerna har sakta men säkert börja hitta tillbaka till centrum och byggandet av egnahemshus har mattats av. Därför vill vi nu ha ett trivsamt centrum av hög kvalitet, säger Korkealaakso.

Många Vasabor drömmer om att bo nära havet. Nyberg är nöjd över att stränderna har bevarats för allmänheten sen Setterbergs tid. Han hoppas att traditionen fortsätter. Enligt Korkealaakso finns det alternativ att välja bland när man bygger.

- På stranden i Brändösund byggs just nu fina byggnader. Där finns en gångbana längs stranden och den ska alla ha tillgång till. Arbetet med den nya delgeneralplanen för Vasklot inleds i år och också där funderar vi på det här med hur vi bygger längs stranden, säger Korkealaakso.

Text: Merja Siirilä, Yle Pohjanmaa

Jag hade på känn att det skulle ha svängt, säger Carola Lithén (SFP) som är ordförande för fullmäktige i Korsholm om det faktum att allt fler ledamöter i kommunen kan tänka sig en fusion med Vasa. Hans Nyholm (SFP) är en av de ledamöter som bytt ståndpunkt och numera kan tänka sig ett fusionerat Korsholm.

- Enskilda politiker har gått ut under de senaste månaderna och meddelat att de har ändrat åsikt. Men inte vet jag hur det skulle se ut om vi i dag i fullmäktigesalen skulle genomföra en regelrätt omröstning. Då tror jag ändå att en knapp majoritet skulle kämpa för självständighet, säger Carola Lithén.

- Det här är på gång, och man märker också ute bland befolkningen att det har svängt ganska mycket och egentligen är det ingen stor fråga mera då man rör sig bland folk, säger Hans Nyholm.

Carola Lithen Carola Lithén i Yle Österbottens nyhetslandskap. Bild: Yle/Kati Enkvist. carola lithén,lithén

Majoriteten tror också att man idag är närmare en sammanslagning än tidigare. Hans Nyholm (SFP) är en av fem ledamöter som helt och hållet ändrat åsikt på sistone från att vara mot en sammanslagning till att nu vara för.

De övriga är Anna Sand (SFP), Stig Beijar (SFP), Pia Smeds (SFP) och Monica Sirén- Aura (SFP).

- Det här är inte en kamp mellan Korsholm och Vasa utan en kamp mellan regioner och den som har de största musklerna i en regionernas kamp, den vinner. Det handlar om företagsetableringar, statliga investeringar, bidrag och liknande. Korsholms ekonomi kommer att bli svår att få i balans då mer än hälften av de statliga pengarna faller bort men skulderna och fastigheterna förblir, säger Nyholm.

Hans Nyholm Hans Nyholm i Yle Österbottens nyhetslandskap. Bild: Yle/Kati Enkvist. hans nyholm,nyholm

Språket ett argument för självständighet

Carola Lithén lyfter i det här sammanhanget fram vikten av språket i frågor om sammanslagningar. Och det tror hon fortsättningsvis är viktig för Korsholmarna trots att attityderna kring en fusion kanske börjar mjukna.

- Korsholm har alltid varit den här ledande svenska kommunen i Finland och det är många som fortfarande ser att det borde fortsätta på det sättet trots att kommunens uppgifter ändras. Men de uppgifter som blir kvar borde få skötas av en kommun av Korsholms dignitet helt självständigt. Så uppfattar jag ändå att många tycker ute i stugorna, säger Lithén.

Lithén som fortsättningsvis är för ett självständigt Korsholm tycker också att det förutom språkligt är viktigt med tanke på lokal beslutanderätt och demokrati att Korsholm förblir sin egen. Hon tycker också att statsmakten slutat driva kommunsammanslagningar eftersom energin nu går till hälsovårdsreformen och landskapsreformen. De frågor som blir kvar i kommunerna kan kommunerna sköta bra så som kommunfältet ser ut i dag tycker Lithén.

- Jag tänker mig att då man ser på ett stort Vasa så är Korholmarna i beslutande position väldigt få. De frågor som finns kvar i den egna kommunen handlar om just det som sker på lokal nivå. Då känns det som en kommunsammanslagning ur den synvinkeln är fel eller åtminstone onödig.

Skulle inte rädda Vasa centralsjukhus

Argumentet att man skulle ha "större muskler" som sammanslagen kommun och därmed bättre kunna föra sin talan i beslut som kommer från statligt håll tror inte Lithén på. Frågan om till exempel Vasa centralsjukhus framtida status tror hon inte påverkas av om Korsholm och Vasa skulle vara en kommun.

- Jag har ingen förståelse för dem som säger att sjukhusets status skulle ha varit säkrad om det skulle ha varit en större kommun. Jag kan inte koppla ihop de här två på något sätt. Och vasaregionen är redan bäst på allting så det känns inte som det skulle ha varit ett hot. Men förändras läget så är Korsholmspolitikerna jättekloka och vi är beredda att ta nya tag, säger Lithén.

- Jag tror inte heller att det skulle ha hjälpt i sjukhusfrågan om Vasa och Korsholm hade varit en men det skulle ha varit bättre för dem som ska förhandla. Det skulle ha krävts ett betydligt större upptagningsområde, en mycket större kommun, säger Nyholm.

Dimman ligger tät runt orsaken till Roman Eremenkos avstängning. Bollförbundet får inte uttala sig i frågan – och efter att Eremenko lämnade landslaget i Reykjavik har förbundet knappt pratat med stjärnan. ”Han har varit svår att få kontakt med”, säger Bollförbundets generalsekreterare Marco Casagrande till Yle Sporten.

I samband med fotbollslandslagets samling inför VM-kvalmötena med Island och Kroatien i oktober briserade en bomb i finländsk fotboll. Det europeiska fotbollsförbundet Uefa stängde av Finlands stjärna Roman Eremenko i trettio dagar.

Sedan dess har spekulationerna gått heta om varför Eremenko är avstängd. Timmar före matchen mot Kroatien gick MTV3 ut med nyheten att Eremenko har testat positivt i ett dopningstest, men det är obekräftade uppgifter.

Uefa förlängde straffet

Efter att den trettio dagar långa avstängningen var avtjänad förlängde Uefa straffet med femton dagar till i väntan på att domen ska falla.

På torsdagen förra veckan hördes Eremenko av Uefa – och efter det har ryska journalister skrivit på Twitter att det handlar om att Eremenko får en två år lång avstängning.

Någon bekräftelse har inte kommit från Uefas sida. Det senaste beskedet, som bland annat nyhetsbyrån AP rapporterade om på måndagen, är att ett besked ska komma i slutet på veckan.

Bollförbundets generalsekreterare Marco Casagrande. Marco Casagrande. Bild: Petteri Paalasmaa/All Over Press Marco Casagrande

”Haft viss kontakt”

Från Bollförbundets sida har informationen varit knapphändig. De huvudsakliga parterna i fallet är Eremenko, hans klubb CSKA Moskva och Uefa. Bollförbundet är juridiskt förhindrat att kommentera vad Eremenko har gjort, men de vet varför han är avstängd.

– Ja, det vet vi, säger generalsekreteraren Marco Casagrande till Yle Sporten.

Hur skulle du beskriva processen?

– Jag kan inte kommentera den så mycket. Den har följt normal praxis för disciplinära fall.

Har ni från förbundets sida haft kontakt med Uefa?

– Vi har haft viss kontakt, men den har ändå varit väldigt liten. Huvudkommunikationen sker mellan Uefa, Roman och CSKA. Vi har fått information när något har kommit fram i ärendet.

Inte någon aktiv dialog med Eremenko

Casagrande bekräftar också att förbundets egen kommunikation med Eremenko – landslagets störste stjärna som har missat tre viktiga kvalmatcher under sin avstängning – har varit knackig efter att han lämnade Reykjavik.

– Vi har knappt hört något från honom efter Islandsmatchen. Det har berott på spelaren, han har varit svår att få tag i.

Är det inte märkligt?

– Jag kan inte kommentera det just nu. Vi får titta på det när beslutet är fattat i fallet. Det här kan också bero på klubbens direktiv.

Har ni fått någon närmare information om när ett beslut kommer från Uefa?

– Nej. Vi utgår från den information som har kommit fram, det vill säga i slutet av den här veckan.

Nykarlebybon Mathias Hertén tog under veckoslutet hem segern i Världsseriens final för Legends-bilar.

Finalen kördes i Thornburg, Virginia i USA på söndagen. Legends kör med 5/8 skalmodeller av amerikanska bilar från 1930-talet och 1940-talet. De drivs av motorcykelmotorer.

Det här var Mathias Herténs första säsong i Legendsklassen, men det är inte den sista. Han säger till Yle Österbotten att han kommer att köra åtminstone en säsong till. Då stiger han också från Semi Pro-klassen till Pro-klassen

Nästa år körs Världsfinalen i Legends i Finland, i Jurva.

Många i Österbotten är chockade över familje- och omsorgsminister Juha Rehulas (C) beteende, skrev Korsholms kommundirektör, Rurik Ahlberg, i en kolumn i Hbl på tisdagen. Ahlberg får medhåll av andra från Vasa sjukvårdsdistrikt.

"Spott, skrik, teatralisk upprördhet, uppenbart felaktiga påståenden i en strid ström" så beskrivs Juha Rehulas uppförande av Ahlberg i hans kolumn.

Delegationer från Vasa sjukvårdsdistrikt har flertalet gånger besökt Rehula för att diskutera vårdreformen och centralsjukhusets framtid, och han har även själv besökt Vasa. Det är bland annat under dessa tillfällen som Ahlberg menar att Rehula uppfört sig osakligt och kommit med falska påståenden.

- Det är på ganska bred front som vi tycker att bemötandet är felaktigt och att han också personligen påstår saker. Till exempel att han påstått att centralsjukhuset i Vasa är ett korthus och att svensk service kan tryggas i Seinäjoki. Det är väldigt stora saker, man kan inte bara påstå saker utan man måste veta. Det handlar faktiskt om människors skattemedel och liv och jag tycker inte vi som myndigheter ska hålla på och diskutera på det här sättet, säger Ahlberg.

Rurik Ahlberg Rurik Ahlberg i Korsholms ämbetshus. Bild: Yle/Markus Bergfors Kommundirektör,Korsholms Kommun,Rurik Ahlberg

"Handlar om att kunna uppföra sig"

Ahlberg vill inte detaljerat gå in på vad Rehula har sagt och gjort utan säger att det helt enkelt handlar om att kunna uppföra sig ordentligt.

- Det är ju alltid diffust när det gäller osakligt bemötande också på arbetsplatser. Det är jättesvårt att bevisa och i den här frågan så är det precis samma sak. Det är många som tycker det, men det är få som har bandat in någonting eller skrivit upp. Men man vet att det här inte är riktigt ok, säger Ahlberg.

- Vi på lokalt plan måste vara säkra på det att staten bemöter våra farhågor på ett sakligt sätt och det betyder att man talar sakligt med varandra. Inte är det desto konstigare.

Ahlberg får medhåll

Ahlberg får också medhåll av andra från Vasa sjukvårdsdistrikt. Ordförande för Vasa sjukvårdsdistrikts styrelse, Hans Frantz (SFP), har upplevt att Rehula överlag varit ohövlig och fram för allt vägrat att ta emot fakta.

- En sak till som inte kom fram i kolumnen är hans fullständiga ointresse att ta emot fakta. Jag har sagt det tidigare i mina skriverier att det är som att tala med en vägg, säger Frantz.

Frantz berättar att han varit med och uppvaktat Rehula flera gånger för att lägga fram sjukvårdsdistriktets sak och att Rehula då har uppfört sig teatraliskt genom att säga hur jobbig situationen är för honom själv.

- Han har ungefär sagt åt oss att: "Ni ska nog veta att det här inte är så enkelt, inte sover jag alla nätter heller." och då skulle man haft lust att säga att om det är på det sättet så ska man inte vara minister.

Hans Frantz Hans Frantz. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist frantz,hans frantz,vasa,österbotten

Gösta Willman Stadsdirektör Gösta Willman Bild: YLE/Chanette Härus gösta willman,Nykarleby,stadsdirektörer,Österbotten

Gösta Willman (SFP), ordförande för sjukvårdsdistriktets fullmäktige, förstår att Rehula har ett stort ansvar, men han ångrar inte att de har pressat honom utan tycker att det tillhör ministeruppdraget att kunna uppföra sig sakligt även under press.

- Det är en väldigt stor och tung uppgift som han har i denna stora reform, det måste medges, men samtidigt som politiker på den nivån så måste man kunna hålla huvudet kallt och det skulle jag nog ge Ahlberg rätt i att det har inte minister Rehula gjort, säger Willman.

Ahlberg är orolig för populistiska strömningar

I sin kolumn betonar Ahlberg vikten av att veta när man som minoritet ska vara till lags och när man måste säga till och stå upp för sin sak.

- Jag vill ännu betona att det är lite pinsamt att ta upp en sådan här fråga för det är inte så här det ska vara. Alla är instinktivt försiktiga med att ta upp sådana här saker för man tror att man själv kanske kommer lida av det i ett senare skede. Det är klart att i ett annat sammanhang så kommer Centerpartiet eller Rehula att dyka upp och då ska man kunna stå på god fot. Men jag har ändå tänkt att i den här saken är det inte rätt att bara stå och se på heller.

Ahlberg är också orolig i ett större perspektiv, över att fakta och saklighet spelar en allt mindre roll i politiken.

- Jag tycker det är en ny situation, att fakta inte är grunden för olika linjebeslut. Vi är väldigt vana vid att beslutsfattande är sakligt och Finland är känt för att vara ett sakligt land. Det som man nu upplever på en rätt bred front och sett under en längre tid är att sakligheten spelar en allt mindre roll.

Minister Rehula vill inte kommentera Ahlbergs kolumn eftersom anklagelserna är riktade mot hans person.