Camilla Richardsson tog NM-silver i terränglöpning. Eller terränglöpning … Det handlade mest om att inte halka omkull. ”Det var ingen snabb bana om vi säger så”, säger Richardsson till Yle Sporten.
Det var verkligen inte bästa tänkbara förutsättningar som rådde när nordiska mästerskapen i terränglöpning avgjordes på lördagen. Terränglöpning är nästan att ta i.
– Vi testade banan i går och då var det jätteisigt. Det var lite varmare i dag och banan var okej. Men vi sprang ändå på snö och is. Det var ingen snabb bana om vi säger så, säger Camilla Richardsson.
När Yle Sporten når Vasa IS-löparen har det gått några timmar sedan hon säkrade ett silver. Loppet i norska Kristiansand blev en kamp om just silvret. Den svenska hinderlöparen Charlotta Fougberg stack iväg direkt och vann loppet över 7,5 kilometer med drygt trettio sekunder.
– Det var väntat. Vi var sedan en klunga på fyra löpare som höll ihop, men på sista varvet lyckades jag och Annemari rycka från svenskorna. Det var jätteroligt att vi tog två medaljer här.
"Riktigt roligt"
Richardsson slog Annemari Kiekara i en spurtduell. Hon är väldigt nöjd med hur kroppen kändes på lördagen.
– Jag har inte anpassat träningen över huvud taget för det här loppet. Jag kör en längre fartträning varje lördag, så det passade dessutom väldigt bra in i träningsschemat. Men det är klart, tävling är alltid tävling.
– Jag gick in och satsade på att dagsformen skulle vara bra. Den var helt okej och det är riktigt roligt.
A photo posted by Camilla Richardsson (@camillarichardsson) on
Allt ska gå fortare nu
Richardsson berättar att hon snart har kört grundträning i sju veckor. Just nu är det mycket mängdträning på schemat för hinderlöparen. Upplägget ser ut som tidigare år, men allt ska gå fortare.
– Jag brukar komma i bra form genom att köra den här typen av träning. Det syntes i dag. Men huvudfokus ligger på att göra allt lite fortare. Springa snabbare på vanliga rundor, ha tuffare fart på intervallträningarna och få in kvalitativa styrkepass i gymmet.
En del av det inkörda konceptet är också resor till södra Europa. Inget är bokat, men senast efter jul sticker hon iväg. Troligen bär det av till Portugal igen.
– Det kan också bli något före jul, men om det är möjligt att springa i Vasa stannar jag där. Nu hörde jag rykten om att snön har kommit så vi får se. Jag ska passa på att springa en lång träning i morgon innan vi åker härifrån.
Kommit över besvikelsen
Förra säsongen blev på många sätt en tung upplevelse. I EM i Amsterdam gick det åt skogen och Richardsson missade kvalgränsen till OS i Rio. Nu har hon tagit sig förbi de motgångarna och siktar framåt.
– När säsongen var över tog jag ett par veckor ledigt och försökte att inte tänka på idrott. Då jag återvände till min verklighet med träning, märkte jag att jag hade kommit över den största besvikelsen. Man kan inte tänka på det i all evighet … Men det är klart att det grämer att missa OS. Det går vart fjärde år.
Det tydliga målet för Richardssons del nästa sommar är friidrotts-VM i London och en plats på 3000 meter hinder.
– Det blir åtminstone ett år till med hinder. Det är på den distansen som jag har störst chanser att springa under VM-kvalgränsen. Därför vill jag satsa på den distansen. Om allt går bra i vinter, finns det goda chanser att klara sig i VM också, säger Vasa-löparen som har öppnat för längre sträckor tidigare.
Hemma på gården hos familjen Palola bor två hästar och tre katter i ett litet stall byggt av röda stockar. Här spenderar 14-åringa Martta och pappa Pekka mycket av sin lediga tid. Egentligen är Pekka inte så intresserad av ridning, men att ha en gemensam hobby med familjen är mycket uppskattat.
Min roll här hemma är egentligen ganska liten. Martta och Kerstin (Marttas mamma) har lovat mig att jag inte behöver stiga upp så tidigt på morgonen, säger Pekka.
I veckan har en ny häst flyttat hem till gården, en brun valack som heter Brown Buttler. Far och dotter skrattar då de talar om hur det gick till när Brown Buttler flyttade hem till dem.
Förändringar är svåra, så för säkerhets skulle brukar jag vara emot dem först, säger Pekka och fortsätter, men man vänjer sig nog.
I stallet hjälps familjen åt varje dag. Martta och mamma Kerstin ansvarar för hästarnas träning och välmående och Pekka fixar praktiska saker och fungerar som chaufför till träningar och tävlingar.
- Det är fint att kunna dela en hobby med sin tonåring, säger Pekka.
Pappa är som en kompis, säger Martta.
Tillsammans pratar de om hästar, ridningen och så händer det också att de grälar, speciellt då det gäller tid och att komma i tid till tävlingsplatser.
Sällsynt med hästpappor
På tävlingsplatsen brukar Pekka hjälpa till vid uppvärmningen och hålla koll på klockan och starttiden. Efter att ha stått bredvid på ridplan i flera år har han också ibland synpunkter på Marttas prestationer.
- Jag brukar berätta vad jag tycker, vad som såg bra ut och vad som gick bättre förra gången, säger Pekka.
I sin roll som hästpappa är Pekka ofta rätt ensam. Det är mest mammor som delar sina barns hästintresse. Samma erfarenhet har familjen från tiden då Martta spelade fotboll som 10-åring.
- Det var också glest med pappor där, även om det var mera pappor på fotbollsplan än på ridplanen. Jag undrar var papporna finns? Ärligt talat tror jag att de ligger på soffan, som jag brukar göra ibland, säger Pekka.
Chauffören är en viktig person
För att lyckas inom hästsporten är det något av ett måste att en person med körkort ställer upp och skjutsar till träning och tävling. Förutom att vara chaufför är Pekkas roll att fixa hemma i stallet, bära vatten och fodersäckar, reparera trasig stallinredning och hålla ordning på saker.
Och även då vi blickar mot Marttas framtida drömmar om att få delta i riktigt stora tävlingar en dag, ser han en självklar uppgift.
- Det kanske tar tjugo år innan hon når sitt mål, men jag tror min roll kommer att vara den samma som idag, man kan alltid bygga, städa och hjälpa till på något vis, säger Pekka.
Pekka hoppas på att det kommer att bli flera hästpappor framöver.
- Det är väldigt givande. Det blir många stunder av fint uteliv och roligt sällskap, säger Pekka.
I dag söndag uppmärksammas papporna lite extra när det är fars dag. Nyblivna pappan Markus Bergfors vill uppmana alla fäder att vara en närvarande pappa hela tiden - inte bara på fars dag.
För snart två månader sedan fick Markus Bergfors och Petronella Nordmans liv en ny innebörd när deras son Roy föddes. För Bergfors är det viktigt att vara en närvarande pappa men han vill inte vara den stereotypiska pappan.
- Den stereotypa bilden av en pappa brukar vara någon som kastar boll med sin son eller är lite rolig. Jag tycker att det är viktigt att pappan är med i allt annat också som det jobbiga, säger Bergfors.
Petronella Nordman och Markus Bergfors sitter på golvet och läser för sin två månader gamla son Roy som ligger på en filt.Bild: Yle/Sofi Nordmyrmarkus bergfors,petronella nordman
Bergfors säger att han vill vara en manlig förebild för sin son men, som han säger, inte den stereotypa.
- Jag tror att det är viktigt att man visar sina känslor när man är pappa och har en son. Jag tror att det förbättrar hans möjligheter att växa upp och bli en bra man.
Fars dag lyfter fram faderns roll
Med ett ständigt förändrande samhälle är frågan om fars dag behövs i dag men just därför tycker Bergfors att dagen behövs.
- Då kan man lyfta fram faderns roll och man kan göra det på olika sätt. Man kan till exempel belysa att pappan kan hjälpa till på olika sätt och inte bara det stereotypa praktiska att lära barnet bygga en möbel.
Du firar din första fars dag i år - hur känns det?
- Det känns roligt, och lite konstigt också. Man har ju alltid firat sin egen pappas fars dag, nu är det plötsligt jag som ska firas.
Den andra söndagen i november firas fars dag i samtliga nordiska länder förutom Danmark. Fars dag firas också i Estland den här dagen. Fars dag har firats i Finland sedan 1970-talet.
Nästa år kan Gerby få ett eget apotek. Apotekare Anne Palander har ansökt om de tillstånd som krävs och hoppas på att under nästa år kunna hitta lämpliga utrymmen.
- Jag har lämnat in ansökan denna vecka, säger Palander.
Palander driver apoteket i Dragnäsbäck och hennes förhoppning är att få öppna en filial i Gerby.
- Gerby har stor inflyttning och invånarna är nu så många att jag tycker det kunde vara på sin plats med ett eget apotek i stadsdelen, säger Palander.
Det är Fimea, eller Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, som beviljar tillståndet på basen av utlåtanden från Vasa stad och stadens övriga apotekare.
- Det tar vanligen flera månader förrän man har tillståndet i sin hand, så nu väntar jag och ser, säger Palander.
Mycket hänger också på att hitta en lämplig lokal. Men Palander kan inte göra upp färdiga planer förrän hon beviljats tillstånd.
- Jag vet inget om exakt storlek på apoteket ännu, men självklart är planen att det ska vara ett apotek med full service. Kunderna ska kunna hitta alla normala apoteksprodukter där.
Så var premiären av Pleppo två – Vi mårar åpå avklarad på Wasa Teater. Inför en fullsatt salong körde Ted Forsström och Kaj Korkea-aho sin tvåmansshow i över två och en halv timme. Känslan efteråt för de båda? Allt rinner!
– Oj oj, dels det här hur det rinner svett av en. Och hur det rinner av en, den här skräcken man har levt med ändå. Förstås också ivern och nyfikenheten och förväntan men ändå den här skräcken att "tänk om det går fel, plötsligt står jag på fel ställe och så ramlar det ett piano i huvudet på en", säger Kaj.
Publiken möts mystiskt nog av en rad tågsäten när den kommer in i salongen. Det visar sig handla om en resa tillbaka till rötterna för en utflyttad österbottning.Scenen på Wasa Teater inför Pleppo två består till en början bara av två tågbänkar.Bild: Yle/Tommy Nordlundkaj korkea-aho,pleppo,scen,teater,ted forsström,wasa teater
Ted fortsätter:
– Vi har ju jobbat med det här så många veckor nu att vi vet att vi kan det här. Men det är ändå premiär, och det är nånting magiskt, och man vill att allt ska gå felfritt. Det gick jättebra, det är en väldigt bra känsla, säger han under premiärfesten där det skålas och firas att showen nu är igång.
Klädhjälpen är avgörande
Det händer minst sagt märkliga saker på Wasa Teaters scen i vinter, och mycket av det får vi ta och hålla hemligt för alla som ska och se Pleppo. Överraskningskänslan är viktig.
– Vi är ju bara två på scenen, och det är många klädbyten som går väldigt, väldigt snabbt. Vi får ju hjälp också med det. Det finns alltså människor som har till uppgift att slita av oss kläderna och klä på oss ännu fler kläder när vi kommer dit svettiga och stressade bakom scenen, säger Ted.
Vi funderar på om de nu kommer att kunna leva utan klädhjälpen utanför teaterlivet.
– Vi kör mycket lager på lager, och det är ju nåt man lätt kan ta med sig till vardagen. Till exempel när man handlar och kommer till kassan, så sliter man av sig kläderna, gör en liten dans och betalar med kortet. Det kan man ju ta med sig från det här, säger Ted.
Alltid Pleppo hos Ted och Kaj
Efter en paus på fem år har Ted och Kaj valt att göra comeback som Pleppo – precis som vi lärt att känna dem. För dem själva finns Pleppo ändå med mest hela tiden.
– Ofta när vi är tillsammans så händer det automatiskt att vi börjar improvisera och bolla idéer. Jag vet inte var det kommer ifrån, är det kanske en rädsla för tystnaden, eller vad handlar det om, säger Kaj.
– När vi ses och har gått igenom vad som hänt sen senast, och så vill jag att Kaj ska skicka badbollen som han står bredvid… I stället för att bara säga: "Kaj, skicka badbollen", så blir det: "Mamm, skick badboll'n hiid", och så blir Kaj min mamma och så blir det kanske en sketch, säger Ted.
Föräldrar är bara en av alla roller de intar i Pleppo. Under premiären närmast flög det förbi glittriga lejon, ledsna astronauter, och en och annan välkänd Pleppo-figur också förstås. Publiken var med till hundra procent.
Brutal humor en favorit
Linda Lundsten och Sofia Lindroos från Kimitoön hade Vi mårar åpå-låten i huvudet under pausen.
Linda och Sofia hade en ny Pleppo-låt ringade i öronen under pausen.Linda Lundsten och Sofia Lindroos från Kimitoön var glada besökare på premiären av Pleppo två på Wasa Teater.Bild: Yle/Tommy Nordlundpleppo,publik,teater,wasa teater
– Det är sjukt bra alltså. Vi studerar till klasslärare och ska börja sista praktikveckan nu. Vi sa att vi kan sjunga på den där låten när det känns lite jobbigt, säger Linda.
Amanda Karlsson och Daniella Lassas från Harrström i Korsnäs är bekanta med Ted och Kaj både via podden och Kajs böcker.
Amanda och Daniella från Harrström gillade speciellt "Brutal humor".Amanda Karlsson och Daniella Lassas från Harrström i Korsnäs är bekanta med Ted och Kaj både via podden och Kajs böcker. Nu har de också sett premiären av Pleppo två.Bild: Yle/Tommy Nordlundpleppo,publik,teater,wasa teater
– Vi bokade biljetter typ i förrgår. Det var lite spontant, säger Amanda.
– Brutal humor var jättekul, säger Daniella.
Tage Rönnqvist och Simon Ventus har haft ett par fingrar med i spelet under produktionen. Simon gillar speciellt att nya Pleppo innehåller humor med en hel del samhällskommentarer.Tage Rönnqvist och Simon Ventus har varit inblandade i produktionen av Pleppo två och var väldigt nöjda med resultatet.Bild: Yle/Tommy Nordlundpleppo,publik,teater,wasa teater
För Ted och Kaj själva blir det brutal humor över 60 gånger till på scenen.
– Haha, ja men nu tänker vi inte på det! Nu är det färdigt och nu har vi gjort vårt. Men det är helt sant, vi har en färdig föreställning och nu ska vi börja visa den, säger Kaj.
Efter den stora succén med Pleppos första teateruppsättning för fem år sedan, är det svårt att inte ha förväntningar. Pleppo TVÅ har en stilfull inramning med en smart och personlig monolog av Kaj Korkea-Aho, där han sitter på tåget mellan Helsingfors och Bennäs station i Pedersöre. ”Att återvända hem är som att prupp. Ju längre tid som gått sedan sist, desto svårare är det att göra det avslappnat”, konstaterar han.
Mot den här inramningen radas sedan sketcher upp, om hur det är att återvända och hur det är att leva – speciellt som karl – i Pedersöre. I första akten svingas det rejält mot religiösa samfund och humorn rör sig ofta under bältet.
Tema skvaller och fästingar
Att skapa olika lustiga karaktärer är kännetecknande för Ted Forsström och Kaj Korkea-aho. Vetenskapsmannen Klaus-Verner ger oss praktiska tips om hur vi kan söka efter fästingar i de svåråtkomliga, nedre regionerna.
En riktig skvallerkärring berättar allt nytt, stort som smått, hon hört på sistone. Vi träffar också en snart adertonårig predikant, som tyckte att något saknades bland de femtontalet religiösa samfund som redan fanns i kommunen och startade eget.
Ur det här kan man utläsa att ingenting förändras i Pedersöre. Där ”mårar man åpå”. Men det finns också de som är nöjda med det. Som fabriksarbetarna Murri och Backlund. De är nöjda bara de har en arbetskamrat att sitta på kaffepaus med och slänga käft.
Klaus-Verner undersöker skvallertantens katt, som dött trots att den borde ha två liv kvar.Klaus-Verner undersöker skvallertantens katt, som dött trots att den borde ha två liv kvar.Bild: Wasa Teater/Frank A. UngerKaj Korkea-aho,Pedersöre,pleppo två,Radio Pleppo,Ted Forsström,Wasa Teater
Nya och gamla figurer
I andra akten har Korkea-aho och Forsström, enligt egen utsago i programbladet, tillåtit det hela att urarta. Vi träffar de siamesiska tvillingarna Sune & Darling med ihopvuxna långfinger. Det skulle inte vara medicinskt komplicerat att kirurgiskt separera de två – det skulle räcka med lokalbedövning – men de håller fast vid sin identitet som siamesiska tvillingar och reser runt i skolor och föreläser.
Vi hör också om pannrummets betydelse för en karl. I Pleppo TVÅ bjuds vi på många av Ted Forsströms ordlekar och oneliners. I sketchen Tedags bollar hans neurotiska figur hejdlöst med te, t, tv och titee (där). Och publiken skrattar gärna, även om figurerna inte är lika träffsäkra som förra gången.
Gärna en regissör
Den röda tråden går lite slingrigt, berättelsen är inte utformad med hela den finess som inledningen signalerar. Jag hade gärna sett att vi tydligare ledsagats av hemvändaren Kaj. Nu får vi navigera oss igenom sketcherna lite på egen hand.
Mycket krut har genomgående lagts på snygga videoprojektioner, som ofta illustrerar det som händer på scenen. Gärna hade föreställningen också fått ha en regissör istället för endast registöd av Åsa Salvesen.
Adele pastisch
Bäst fungerar Kaj Korkea-ahos monologer, när han som trött hustru funderar över livet eller när hans Klaus-Verner – liksom i den första Pleppouppsättningen – är förtvivlad över sitt obefintliga kärleksliv.
Sittande vid en vit flyger sjunger han ut sin sorg, bland annat i en version av Adeles ”Hello”. Det är en vacker och berörande avslutning, som – efter att Murri förklarat att ”måra åpå” också kan vara en väg genom svårigheter i livet – utmynnar i ett glädjefyllt sång- och dansnummer. Numret är koreograferat av Jakob Höglund och för tankarna till finalshowen i ”Mamma Mia”. Det är lätt att känna sig upplyft efter ett sådant avslut av Korkea-aho och Forsström.
Roman Eremenko är förhörd av Uefa och hela Fotbollsfinland väntar på besked om varför mittfältaren är avstängd. Enligt det ryska fotbollsförbundet kan fallet inte kopplas ihop med fotboll.
Det var i samband med landslagssamlingen i oktober som Roman Eremenko tilldelades en trettio dagar lång avstängning av Uefa. Orsaken förblev oklar, men Eremenko förbjöds från allt spel och träning med både landslaget och klubblaget CSKA Moskva.
Ryktena om att Eremenko har lämnat ett positivt dopningsprov i samband med en Champions League-match i september spreds tidigt, men det finns inga bekräftade uppgifter.
I torsdags förhördes Eremenko av Uefa och efter det mötet twittrade en rysk journalist att finländaren och hans agent lämnade mötet upprörda. En stund senare skrev en annan rysk journalist att det mesta tyder på en två år lång avstängning för dopning.
Vitali Mutko.Rysslands idrottsminister Viltalij Mutko.Bild: TASS / Barcroft Media/ All Over Pressryssland,vitali mutko
"Spelarens privatsak"
Nu har en vändning i fallet kommit. Det ryska fotbollsförbundets ordförande Vitali Mutko säger att Eremenko inte har åkt fast i ett dopningsprov.
– Det är inte frågan om dopning i fallet Eremenko. Det handlar inte över huvud taget om fotboll, säger han till den ryska nyhetsbyrån Tass.
– Man kan varken lägga skuld på ryska ligan eller CSKA Moskva i det här fallet. Det här är spelarens privatsak.
Svar på frågan om vad det handlar om väntas komma på måndag.
Vasabon Tomas Mattsson har blivit rejält besviken på Posten. Allt började med att han tänkte vara ute i god tid med att köpa julkort och frimärken.
- Man har ju hört att sånt ska gå att fixa på nätet nuförtiden så jag gick in i Postens webbutik men möttes av ett meddelande att butiken enbart betjänar på finska och engelska.
Det här irriterade Mattsson såpass mycket att han skrev om det på Facebook. Senare delade han även sitt inlägg med Posten på deras facebooksida och fick ett svar som gjorde honom riktigt arg.
- De skriver rent ut att de anser att språklagen inte gäller för deras webbutik. Det tycker jag är verkligt dålig attityd, säger Mattsson.
Vart kan jag vända mig istället?
Formellt har Posten rätt. Förenklat sagt handlar det om vilka tjänster som räknas som samhällsomfattande. En leverantör av samhällsomfattande tjänster måste följa språklagen och det finns flera områden där Posten därför måste tillhandahålla service på svenska. Webbbutiken räknas däremot inte som en samhällsomfattande tjänst.
- Då undrar jag vart jag kan vända mig istället? Det finns väl ingen annan som kan sälja frimärken till mig på nätet på svenska, frågar Tomas Mattsson.
Mikko Kontio är chef för kundservicen vid Posten. Han bekräftar att Posten säljer frimärken enbart vid Postens servicepunkter och i webbutiken.
Enligt Kontio finns inga planer på att införa service på svenska i webbutiken, istället har man gått in för en helt ny mobilapplikation.
- Vår nya mobilapp finns på svenska och den har vi valt att satsa på nu, säger Kontio.
I mobilappen kan man bland annat följa försändelser, skicka elektroniska hälsningar, upprätthålla adressbok, söka efter postnummer och göra flyttanmälan.
Chatta på svenska?
Några dagar efter Tomas Mattsons första dust med Posten hade ett paket han väntade på kommit bort. Han vände sig till Postens kundservicechatt online och frågade efter försändelsen.
- Jag ställde förstås min fråga på svenska och fick genast en fråga tillbaka om jag talar finska eller engelska, berättar Mattsson.
Kundservicechatten ska fungera även på svenska berättar Mikko Kontio på Posten.
- Det är klart att det kan uppstå situationer där det inte just då finns någon svenskspråkig kundrådgivare tillgänglig i chatten och då försöker vi så fort som möjligt hitta en kollega som kan svenska eller så kan man lämna ett ringbud till oss och så ringer vi upp senare, säger Kontio.
Till saken hör att Tomas Mattsson talar såväl finska som engelska flytande. Han påpekar också att han oftast är nöjd med den betjäning Posten erbjuder vid sina servicepunkter i Vasa. Men den här gången tycker han att det handlar om något annat.
- Jag har alltid upplevt att Posten har ett samhällsuppdrag. Att de ändå bara kan välja att plocka vissa grejer som passar dem och andra grejer inte, det ogillar jag. Det här är helt enkelt en principsak.
Mattsson tycker Postens attityd gentemot svenskan speglar hela samhällsutvecklingen överlag och efterlyser debatt i frågan, gärna en politisk sådan. Men på Posten säger chefen för kundservice Mikko Kontio att det är få svenskspråkiga kunder som hör av sig med kritik.
Ikväll och på måndag kväll finns all anledning att titta upp på himlavalvet. Det är fullmåne - men inte vilken som helst.
Fenomenet kallas supermåne och senaste gången månen var såhär nära oss vid fullmåne var för 68 år sedan.
En större supermåne kommer inte att kunna beskådas förrän den 25 november 2034.
Eftersom månen, jorden och solen står uppradade i månens omloppsbana och ena sidan av månen hamnar ovanligt nära jorden framstår månen som större och ljusare än annars.
Döljer sig bakom molntäcket ikväll
Nu på söndag kväll kommer det antagligen att vara mulet och därför svårt att se supermånen.
Andromeda rf, den Astronomiska föreningen i Vasa, håller därför stängt vid observatoriet på Meteorian vid Söderfjärden i Vasa. Man hoppas på bättre tur med vädret under måndagskvällen.
Enligt den senaste prognosen från Meteorologiska institutet kan det finnas små chanser till att molntäcket spricker upp just vid västkusten.
Fullmånen kommer upp på himlen ungefär vid solnedgången på eftermiddagen, och är som mest spektakulär mellan klockan två på natten och sex på morgonen.
Allt från billiga gymkort till kulturupplevelser. Möjligheterna till fritidsaktiviteter varierar stort på de finlandssvenska studieorterna.
Skillnaderna märks inte bara mellan de stora och små orterna, utan också mellan mindre orter varierar utbudet på vad studerande kan göra på kvällar och veckoslut kraftigt.
På Campus Allegro i Jakobstad studerar flera hundra konst- och musikstuderande från hela landet vid yrkeshögskolan Novia.
Kasper Dalkarl har ständigt kameran med sig.Ung man sitter vid bordBild: Yle/Jyrki Karjalainenfotograf,Jakobstad,kasper dalkarl,studerande
Kasper Dalkarl kommer från Esbo och studerar fotografi. Som för många andra flyter studierna och fritiden ihop för honom.
- Jag spenderar många timmar i skolans fotolaboratorium, också efter skolan, säger han. Antingen jobbar jag med kundarbeten eller egna projekt. Jag hinner inte med så mycket annat.
Musikstuderandena Gustav Nyström och Toto Kruse har full upp med studier och jobb. Tid till annan fritidssysselsättning finns inte.Två unga män med blåsinstrumentBild: Yle/Jyrki Karjalainengustav nyström, toto kruse,jakobstad,musikstuderande
Samarbetet mellan grafik-, bildkonst- och musikstuderandena är stort. För att få tidtabellerna att gå ihop är det fritidsintressena som får ge vika.
Vi har simhall och bowling här och en del pubar. Där kan man träffa vänner och bekanta, men det är det enda jag kommer på att man kan göra.― Benjamin Forssell
När det någon gång finns tid för något extra erbjuder Jakobstad på ganska få alternativ, påpekar bildkonststuderanden Benjamin Forssell. Förutom konserter är utbudet begränsat.
- Vi har simhall och bowling här och en del pubar. Där kan man träffa vänner och bekanta, men det är det enda jag kommer på att man kan göra, säger han.
Benjamin Forssell vid sitt arbetsredskap.Ung man sitter framför dator.Bild: Yle/Jyrki Karjalainenbenjamin forsell,bildkonststuderande,jakobstad,Yrkeshögskolan Novia
"Vi är bortglömda"
Yrkeshögskolan Novia har också ett campus i Ekenäs i Raseborg med omkring 500 studernade. Här är studerandena förvisade till sin egen kreativitet för att ha nånting att göra på kvällar och veckoslut.
- Föreningslivet i Ekenäs är speciellt. Vi har många studieföreningar här, säger Linda Holmström, vice ordförande för studerandeföreningen Novium.
Studerandeföreningarna ordnar fester och evenemang både var för sig och tillsammans. Dessutom oŕdnar kårerna innebandy i en bollhall vid campuset.
Vi vill inte blanda in minderåriga i festandet för det är olagligt. Vi vill inte ha problem.― Linda Holmström
Allt som allt finns det omkring 1900 studerande i Raseborg. De är fördelade på Yrkeshögskolan Novia, yrkesskolan Axxell, Västra Nylands folkhögskola och Lärkkulla i Ekenäs och Karis.
Novias studerande har inte mycket kontakt med andra skolor i regionen, trots att till exempel Axxell verkar i samma byggnad.
- Vi undviker problem, säger Linda. Vi vill inte blanda in minderåriga i festandet för det är olagligt. Vi vill inte ha problem. Vi är tillräckligt många här. Det blir nog bra fester med bara oss.
Linda Holmström tackar ja till samtal med staden om hur samarbetet kunde förbättras.Ung kvinnaEkenäs,linda holmström,Raseborg,studerande,Studerandekåren Novium,viceordförande
Utöver det som kårerna själva ordnar, erbjuder staden få alternativ. System med subventionerat pris till stadens idrotts- och motionsanläggningar finns inte. Företagen ger inte heller studerande förmåner. För ungdomarna återstår inte mycket annat än att sitta på krogen om de vill göra något utanför campus.
- Vi är lite bortglömda, säger Linda. Vi skulle önska fler aktiviteter från stadens sida.
- Staden och företagarna erbjuder till exempel inte studieförmåner som man gör på större studieorter, säger Anette Lindgren. Hon är více ordförande för studerandeföreningen WAT rf vid Novia.
Det här är inte en studiestad i traditionell bemärkelsen. Ändå finns vi här under fyra år.― Linda Holmström
Kulturplaneraren Sirpa Huusko på Raseborg erkänner att staden inte har tänkt på studerandena vad gäller fritidsaktiviteter. Vad gäller studierna i övrigt har staden ett stort samarbete med läroinrättningarna.
- Är jag helt ärlig så är det inte en studiestad på samma sätt som Åbo, säger Huusko. Vi är här mitt emellan Helsingfors och Åbo. Det går lätt att åka till de stora städerna.
Huusko inbjuder studerandeföreningarna till diskussioner om hur staden kunde stöda studerandena under fritiden. Hon hoppas man hittar nya former för samarbetet.
- Vi hoppas staden beaktar att vi finns här under fyra år, säger Linda Holmström.
Stora studieorter satsar på sina studerande
Studerar man på en större ort är utbudet stort. Allt från motion och idrott till konst- och kulturevenemang står till buds.
I Åbo kan både studerande och personal vid högskolor och yrkeshögskolor använda flera olika gym, motionssalar och en simhall för en liten avgift.
Dessutom ordnas ett stort antal kurser i allt från yoga, kampsporter och muskelträning till dans och bollspel för en extra avgift.
Max Askelo är idrottsinstruktör vid Åbo Akademi.man i gymidrottsinstruktör,nb max askelo,Åbo Akademi
Idottsinstruktören vid Åbo Akademi, Max Askelo, hoppas att det stora utbudet ska locka så många som möjligt att vara aktiva. Strategin verkar ha lyckats. Gymmen är mer eller mindre fullsatta på eftermiddagarna, likaså gymnastikgrupperna.
- Bland akademins studerande är bollsporterna väldigt populära, säger Askelo. Innebandy och fotboll är i topp.
Ebba Sandell har spelat fotboll på landslagsnivå.Ebba Sandell vid Kuppis fotbollsplanBild: Yle/Maud Stolpenb ebba sandell
Bland kvinnliga studerande har fotboll blivit så populärt att de kan delta med ett lag i Åbo Akademis fotbollsserie.
- Vi tyckte det var dags att fixa ihop ett damlag i herrserien, säger Ebba Sandell som är med i laget.
Hittills har framgångarna saknats, men damerna tänker inte ge upp.
Aktiviteterna finns men tiden saknas
Sent varje måndag kväll samlas fysiker, studerande, fortsättningsstuderande och före detta studerande vid Åbo Akademi till innebandyträningar.
Pressen att bli klar med studierna snabbt gör att man har mindre tid för sportevenemang.― Fredrik Pettersson
Fredrik Pettersson lämnade studielivet för flera år sedan, men är fortfarande studietidens innebandylag trogen.
Fredrik Pettersson säger att utbudet på fritidssysselsättning ökar hela tiden.Fredrik Pettersson med sitt innabandylagBild: Yle/Maud Stolpenb fredrik pettersson
Till matcher och turneringar kallas yngre spelare in. Det är ibland en utmaning att hitta studerande som vill komma med.
- Idrottsaktiviteten bland studerandena har minskat, säger Fredrik. Pressen att bli klar med studierna snabbt gör att man har mindre tid för sportevenemang.
Se hela programmet här:
http://arenan.yle.fi/tv
Sänds även i Yle Fem, måndag 14.11 2016 kl 20.00
samt tisdag 15.11.2016 kl. 17.25.
En travbana, en derbybana och ridvägar med terränghinder finns bland annat med i planerna för hästsportcentret som ridsportsföreningarna ska presentera för Korsholms kommun. Godkänns planerna kan delar av centret börja byggas redan på våren.
Hästsportcentret är tänkt att byggas vid det så kallade Wahlrooska hemmanet invid Solf ängsväg i Korsholm och bli cirka 50 hektar stort.
Planerna för centret, som representanter för de lokala trav- och ridföreningarna tagit fram, är uppdelade i två skeden. Första skedet skulle inledas på våren och kunna förverkligas inom ett och ett halvt år.
En travbana, derbybana och ridvägar planeras
Tove Söderholm från Korsholms Sportryttare berättar att första skedet skulle påbörjas så fort vädret tillåter. Då är det bland annat meningen att en fem meter bred och 700 meter övningsbana för travhästar skulle byggas.
- Här i nejden är det ju många som inte kommer åt att träna nu när travbanan är stängd. Så på travsidan är det prio ett att de så snabbt som möjligt kan komma igång att träna sina hästar.
På längre sikt är tanken att även en hel travbana för träning ska byggas, men den är del av det andra skedet som inte skulle påbörjas förrän år 2018.
I första skedet finns också planer för banor för ridsport.
- På ridsidan finns planer på att bygga en derbybana, alltså en 60 gånger 100 meters gräsbana som man både kan hoppa och rida på och i viss mån spannköra på, säger Söderholm.
- Det kommer också säkert byggas ridvägar på området för ridning och det finns även möjligheter att bygga terränghinder.
Mera kan förverkligas senare
Derbybanan kan dröja till sommaren 2018 innan den är klar att användas, men ridvägarna och terränghindren kan kanske bli klara till nästa sommar, berättar Söderholm.
- Vi har försökt göra planen så realistisk som möjligt. Mera kan gå att förverkliga senare, säger Söderholm.
- Meningen är att när projektet går vidare ska det finnas möjligheter för hästnära boende och för att bygga stall på området. Ett av målen är också att man ska kunna tävla i i hopp och dressyr.
Söderholm säger att det finns många hästar här i nejden och hon hoppas att intresset ökar i takt med att hästsportcentret förverkligas.
- Jag tror att intresset säkert ökar när man har ställen man kan träna och öva på, säger Söderholm.
Planerna ska ännu finslipas i samarbete med kommunen innan de behandlas i december. Initialt har kommunen varit positivt inställd och ifall planerna godkänns kan ansökningar om finansiering lämnas in och förverkligandet av hästcentret påbörjas.
Flera allvarliga fall av djurskyddsbrott väntar på åtalsprövning i Österbottens tingsrätt för tillfället. Fallen gäller både produktionsdjur och katter men åtalsprövningen dröjer.
Mikael Nylund är tillsynsveterinär i det område som täcks av samkommunen för social-och hälsovården i Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre och Larsmo. Det betyder att det finns både stora mängder produktionsdjur och husdjur på området.
Katterna är det stora problemet på husdjurssidan, ägarna tar i allmänhet bättre hand om sina hundar. Sommaren 2015 uppdagades ett fall av kattmisshandel i Jakobstad som ännu inte behandlats i rätten och åtalsprövningen har inte ännu skett enligt djurskyddslagen.
- Det här var nog ett av de värre fallen som jag stött på, ägaren gick inte att få tag på. Grannarna hade uppmärksammat att en stor mängd katter fanns i lägenheten men ägaren fanns inte på plats, säger tillsynsveterinär Mikael Nylund.
Mikael Nylund.Tillsynsveterinär Mikael NylundBild: Yle/ Kjell Vikmandjurskydd,Jakobstad,mikael nylund,tillsynsveterinär
- Katterna hängde i gardinerna, det var ett akut fall och vi fick polishjälp för att komma in i lägenheten och där fanns ett tjugotal kraftigt avmagrade katter. Det fanns absolut ingen mat och inget vatten åt katterna.
Katterna måste avlivas och fallet väntar på rättsbehandling.
"Katterna borde kastreras"
Upphittade husdjur tas om hand vid Tuhnula djurpensionat i Sundby i Jakobstadsregionen och där får de enligt lag mat och husrum i femton dagar på samkommunens bekostnad. Ifall ägaren dyker upp debiteras ägaren på kostnaden, hittas ingen som är villig att ta hand om djuren avlivas de.
- Kattägarna borde kastrera sina katter men de gör det inte, säger Saija Sillanpää vid Tuhnula djurpensionat.
- Ansvaret med en katt kan gälla en tjugoårsperiod, det går inte bara att lämna sin katt om man hittar en sötare kattunge, säger Teija Löfholm som är ordförande för Jakobstadsnejdens Djurvänner r.f.
Produktionsdjur far också illa
Djurskyddsärendena kan vara verkliga långkörare och sträcka sig över många år. Ett fall gäller en pälsdjursfarm i Pedersöre där den första inspektionen gjordes vintern 2011 där två skugghus med rävar rasat samman.
Inspektionsprotokollen visar fortgående liknande problem som kulminerar i ekonomiska svårigheter som i sin tur leder till att foderköken inte levererar mat till pälsfarmen. Farmen tömdes på djur med tvångsåtgärder i februari 2015.
Vanvårdade kor med lång klövarBild: Miljöhälsovården Jakobstad/Mikael Nylunddjurskyddslag,kor,Pedersöre,vanvård av djur,Österbotten
Ett annat fall i Pedersöre som ännu inte heller behandlats i rätten gäller nötboskap, också här blev slutresultatet tvångsåtgärder och slakt av korna.
Korna hade stått inomhus i en båsladugård i minst fem år, klövarna var inte omskötta och de kunde knappt röra sig på grund av muskelfattigdom. En del var blinda.― Tillsynsveterinär Mikael Nylund.
- Korna hade stått inomhus i en båsladugård i minst fem år, klövarna var inte omskötta och de kunde knappt röra sig på grund av muskelfattigdom. En del var blinda. Byggnaden var utdömd ett tiotal år tidigare, säger tillsynsveterinär Mikael Nylund.
Den här verksamheten kunde pågå så länge eftersom ägaren inte hade någon ekonomisk verksamhet kring produktionsdjuren, inga djur fördes till slakt, ingen mjölk hämtades,
- Som granne kanske man inte vill anmäla någon. Jag vet inte riktigt vad det beror att fallet inte anmäldes tidigare.
Hur allvarligt ser polisen på djurskyddsbrott?
De djurskyddsbrott som blir polisanmälda i Jakobstadsregionen plus Kannus i Mellersta Österbotten hamnar förr eller senare på kriminalkommissarie Ove Storvalls bord i Jakobstad. År 2015 registrerades 12 förundersökningsfall i Jakobstadsregionen. Hittills i år är fallen 16 till antalet, räknar man med Kannus är de uppe i 25 i år.
Ove Storvall.Kriminalkommissarie Ove StorvallBild: Yle/ Kjell Vikmandjurskydd,Jakobstad,kriminalkommissarie,ove storvall
- Det är klart att vi alltid måste prioritera utifrån våra begränsade resurser och ärenden som i övrigt kommer in. Vi sköter om dem i sedvanlig ordning, säger Ove Storvall.
Vad betyder sedvanlig ordning, hur högt prioterade är djurskyddsfall?
- Man måste ta dem från fall till fall. Ifall vi har en situation som kräver snabba åtgärder åker vi ut med veterinärerna och gör de första förundersökningsåtgärderna i samband inspektionen.
- Brott mot människors liv och hälsa prioriteras förstås.
Ingen hög prioritet hos åklagare efter det akuta skedet
Bilden av prioritetsordningen kring brottsutredningar blir delvis en annan hos åklagarna. När det akuta skedet är över och djuren kanske är avlivade eller sålda i bästa fall, minskar brådskan.
- I det skedet är ärendet inte högt prioriterat, tror jag, varken hos polis eller åklagare efterom vi inte har någon som lider skada mera, säger åklagaren Marina Ek-Bäck som har haft om flera av de djurskyddsbrott som kommit upp i rätten.
På söndag kväll strax före klockan åtta på kvällen krockade en buss som var på väg från Karleby till Vasa med en älg. Chauffören hann väja och kontakten med älgen blev minimal.
Krocken inträffade i Vöråtrakten.
Bussens chaufför hann reagera och väja så pass mycket att det endast blev en mindre kontakt med älgen på bussens högra sida. Chauffören stannade bussen och gick ut för att inspektera skadorna. Bussen fick inga synliga skador.
Älgen syntes inte till. Bussen var full med passagerare men ingen skadades.
Chauffören ringde nödcentralen och meddelade vad som inträffat och därefter fortsatte färden till Vasa.
Svenska social- och kommunalhögskolans biträdande professor Klas Backholm, hemma från Korsholm, har belönats med Frank Ochberg Award 2016, ett av världens främsta pris kring psykotraumatologi och journalistik.
Priset delas årligen ut av International Society for Traumatic Stress Studies, ISTSS, för ett betydande bidrag till forskningen kring medier och trauma. Klas Backholm mottog priset den 12 november i Dallas, USA, under en internationell konferens arrangerad av ISTSS.
- Det är ett av få pris i världen kring medier och krispsykologi så det är kul att få det, säger Backholm.
Backholm forskar kring posttraumatisk stress efter krissituationer, särskilt hur journalister mår efter att de jobbat med en krissituation. Det behöver inte nödvändigtvis handla om stora kriser som krig eller naturkatastrofer, utan kan också handla om en bilolycka som en lokalreporter rycker ut för att rapportera om.
Resultaten av Backholms forskning visar bland annat att risken för posttraumatisk stress ökar bland journalister som upplevt ett etiskt dilemma under arbetet i krissituationen.
De journalister som upplevt fler dilemman under ett uppdrag, och känner skuld efteråt för vad de gjorde som en del av sin yrkesroll, har en förhöjd risk för posttraumatiska symptom.
Klas Backholm började som biträdande professor i medier och kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet i augusti 2016.
Halpa-Hallis vd Janne Ylinen är häpen över hur kraftigt kunderna försvarar sin närbutik i Vörå. Facebookgruppen Bevara Vörå Halpa-Halli har samlat över 1700 medlemmar och man samlar också namn på listor för att bevara butiken.
- Vöråbornas reaktion har varit förvånande stark, säger Ylinen.
I oktober meddelade Halpa-Halli att man planerar att stänga butiken i Vörå. Beslutet grundade sig bland annat på att kundunderlaget och butikslokalerna är för små. Samarbetsförhandlingar inleddes i november.
Reaktionen överraskade företaget
Ylinen säger att det är naturligt att en stängning påverkar människor mera på en liten ort med få butiker. Men han är ändå överrumplad över de starka reaktionerna.
Facebookgruppens krav på att få behålla sin butik grundar sig på att man vill fortsätta en 40-årig tradition, men också på att servicen i Vörå skulle försämras avsevärt utan butik. Man vill också påminna om att alla inte har tillgång till bil eller har möjlighet att åka tiotals kilometer för att handla.
Gruppens budskap har nått Ylinen som säger att beslutet samarbetsförhandla inte varit lätt.
- Samarbetsförhandlingar är ingen lätt lösning. Men i det här läget är vi tvugna att handla på detta sätt, det handlar om det ekonomiska läget för butiken och om hela företagets framtid, skriver Ylinen på Facebookgruppens sida.
Janne YlinenHalpa-Hallis vd Janne YlinenBild: YLE/Patrik Enlundhalpa-halli,janne ylinen,österbotten
Beslut tas efter samarbetsförhandlingar
Enligt Ylinen tas det avgörande beslutet angående butiken först när man avslutat samarbetsförhandlingarna. Ylinen understryker att butikens framtida öde är öppet.
- Efter samarbetsförhandlingarna vet vi vilka slutsatser vi kommit fram till. Det här blir tidigast efter årsskiftet, säger Ylinen.
Facebookgruppen har också gett några förslag på hur man kunde förbättra lönsamheten, bland annat genom att korta öppethållningstiderna. Vd Ylinen försäkrar att man ska ta förslagen i beaktande.
Halpa-Halli har funnits i Vörå i 40 år och butiken har 15 anställda. Halpa-Halli hyr sin butikslokal.
I oktober meddelade Halpa-Halli att fastigheten inte ger företaget möjlighet att erbjuda kunderna ett sådant koncept som de önskar och därför ville man stänga butiken. Samtidigt meddelade man att samarbetsförhandlingar inleds i november.
Lågstadieskolan har i över sex år förverkligat programmet Kiva-skola och nått utmärkta resultat.
Programmet utvecklades vid Åbo universitet och blev tillgängligt för alla grundskolor i Finland hösten 2009. Smedsby-Böle skola har använt programmet från och med hösten 2010.
Smedsby-Böle skolas rektor Lena Sjöholm-Fahllund säger att de är mycket glada och stolta över utmärkelsen.
- Skolans personal och elever arbetar tillsammans mot ett positivt skolklimat. Vi vill vara en välmående skola där elever och personal kan känna trygghet, arbetsiver och arbetsglädje, säger Sjöholm-Fahllund.
Sjöholm-Fahllund påpekar att det här givetvis inte betyder att man är helt fri från mobbning.
- Men vi gör vårt yttersta för att förhindra allvarlig mobbning.
Eleverna är trygga
Maija Westergård säger att det känns tryggt att gå till skolan. Hennes kompis William Hansén har det klart för sig vad han ska göra om han ser att någon blir mobbad.
- Antingen berättar jag för en lärare eller så tar jag med den mobbade och går och gör något annat.
Dennis Finne och Elias Gustafsson har inte märkt av någon mobbning i skolan.
- Jag har inte sett någon mobbning. Så det känns tryggt, säger Gustafsson.
Elever på Smedsby-Böle skola. Axel Forth, Ellen Storgård, Amanda Fors, Maija Westergård, William Hansén, Dennis Finne och Elias Gustafsson.Elever på Smedsby-Böle skola. Axel Forth, Ellen Storgård, Amanda Fors, Maija Westergård, William Hansén, Dennis Finne och Elias Gustafsson.Bild: Yle/Joni Kyheröinenelever,korsholm,smedsby-böle skola
Kiva-skola har kritiserats
På plats i skolan fanns professor Christina Salmivalli från Åbo universitet. Hon leder Kiva-skola projektet.
Kiva-skola har fått en hel del kritik av personer som hävdar att det inte ger några resultat i skolorna.
Salmivalli kontrar med att det är skolans personal som måste vara aktiv. Vad är det för poäng med en dammsugare om ingen använder den? frågar sig Salmivalli.
- Tyvärr finns det inget sånt system som inte kräver tid och att man sätter sig in i det, säger Salmivalli.
Rektor Lena Sjölund-Fahllund och professor Christina Salmivalli från Åbo universitet.Smedsby-Böle skolas rektor Lena Sjölund-Fahllund och professor Christina Salmivalli från Kiva skola/Åbo universitet.Bild: Yle/Joni Kyheröinenkorsholm,lena sjölund-fahllund,smedsby-böle skola
Den internationella följetongen kring Roman Eremenkos avstängning, dess orsaker och hans eventuella dom fortsätter. På måndagen gav UEFA ett nytt besked: att de inte kommer att komma med några besked ännu.
Det hela började den 6 oktober, när Finland inför en viktig VM-kvalmatch mot Island på bortaplan nåddes av beskedet att Roman Eremenko inte spelar.
Det rådde allmän ovisshet om vad avstängningen handlade om när Finlands bollförbund eller Eremenkos klubb CSKA Moskva varken ville eller uppenbarligen kunde kommentera fallet närmare.
Längs den månadslånga avstängningen florerade bland annat uppgifter om att avstängningen skulle handla om snus och under avstängningen har Eremenko inte ens fått träna med CSKA. Hans senaste match för sin klubb spelade mittfältaren den 27 september i Champions League mot Tottenham.
Också dopning uppgavs av MTV3 som orsak till Eremenkos avstängning.
Efter 30 dagar förlängde UEFA Eremenkos avstängning med ytterligare 15 dagar i väntan på ett besked om vad Eremenko sist och slutligen utretts för och vad den slutliga domen skulle bli.
På söndagen kom ett utspel i frågan från högsta instans, när det ryska fotbollsförbundets ordförande Vitali Mutko avslöjade att Eremenko inte åkt fast i ett dopningstest.
– Det är inte frågan om dopning i fallet Eremenko. Det handlar inte över huvud taget om fotboll. Man kan varken lägga skuld på ryska ligan eller CSKA Moskva i det här fallet. Det här är spelarens privatsak, sade Mutko till den ryska nyhetsbyrån Tass.
På måndagen väntades igen någon form av besked, men från UEFA lät man förstå att det dröjer till slutet av veckan innan information i ärendet ges. Enligt uppgifter från UEFA till ryska heter det att mer information i fallet Roman Eremenko kommer i slutet av veckan.
UEFA tiedottaa jalkapalloilija Roman Eremenkosta vasta loppuviikosta. #yleurheilu#huuhkajat
Den ene har spelat som proffs i Österrike och Iran medan den andre lirat boll i Estland, Holland, Ungern och på Cypern. Både Sebastian Strandvall, 30 och Juha Hakola, 29, har nu skrivit på för två år med Vasaklubben VPS.
I Sebastian Strandvalls fall handlar det om att förlänga en vistelse som inleddes under säsongen 2016, när Gerby-sonen återvände från sin tid som proffs i Iran.
- Jag hade alternativt, men förhandlade aldrig med någon annan, VPS var hela tiden mitt första alternativ, berättade Strandvall på presskonferensen där spelarna presenterades.
Hakola däremot ansluter närmast från KuPS, där han spelade under säsongen 2016. Innan KuPS-sejouren har HJK-junioren Hakola spelat i Estland för FC Flora, i Holland för Heracles Armelo och Willem II, i ungern för Ferencvaros och på Cypern för Aris Limassol.
Juha Hakola.Juha Hakola har endast representerar KuPS i fotbollsligan.Bild: All Over Pressfotboll,Juha Hakola,Juha Hakola,Kuopion Palloseura
Både Strandvall och Hakola har spelat varsin A-landskamp för Finland.
Karlebyborna upplever fortfarande att staden tjänster är bra, även om man kan märka en liten försämring. Framför allt är det trafiken och vården som skapar missnöje.
När det gäller bibliotekstjänster och en trivsam omgivning ligger Karleby på topp.
Karlebyborna anser att staden ger invånarna mycket bra service. Karleby placerade sig på fjärde plats när invånare i nio städer fick tycka till om den service staden erbjuder. Förutom Karleby deltog Esbo, Forssa, Helsingfors, Lovisa, Uleåborg, Åbo, Tusby och Vanda.
Senast gjordes undersökningen 2012 och då blev resultatet lite bättre. Då hade Karleby ett index på 3,66 när medelbetyget är 3,60 och högsta betyg är 5. Den här gången stannade indexet på 3,59.
Vården drar ner betyget
Det är invånarnas möjlighet att påverka, sjukhusvården, missnöje med hälsovårdscentralens bäddavdelning och de äldres boende- och anstaltvård som dragit ner betyget. När det gäller barndagvård fick Karleby också sämre betyg denna gång.
Allra mest nöjda är Karlebyborna med bibliotekstjänsterna, här placerade staden sig bäst av alla. Invånarna anser också att staden erbjuder en vacker och trivsam miljö.
Enkäten skickades ut per post till 700 Karlebybor och man fick in 180 svar, vilket innebär att svarsprocenten är låg jämfört med invånarantalet.
Trafiken ger huvudbry
Det som försämrats mest enligt invånarna är gatu- och vägunderhållet. Här landade staden på 2,46 mot tidigare 3,11, det betyder att missnöjet vuxit med 0,53 procentenheter.
Trafikarrangemangen och fotgängarnas säkerhet anses också vara dåliga i Karleby. Kollektivtrafiken upplevs som svag och resultatet var dåligt även i den förra undersökningen.
Missnöje med ekonomin
Trots att Karlebyborna är tämligen nöjda med stadens service är de missnöjda med hur stadens ekonomi sköts, resutatet blev 0,30 procentenheter sämre än 2012.
Tjugotvå procent av de tillfrågade är nöjda med stadens förtroendevalda, 38 procent är missnöjda och 41 procent vet inte.
Karlebypolitikerna får ett lite sämre vitsord än i andra städer, 2,67 jämfört med medeltalet 2,78 i övriga städer.
När det gäller samarbete med grannkommuner och städer är Karleby med i topp tre. Staden ligger också i topp när det kommer till bostäder och arbetsplatser.
Undersökningen gjordes av FCG Konsultointi i april och maj. Invånarna fick säga sin åsikt om 68 olika tjänster och ärenden.
I och med att FF Jaro förlängt med sin förstemålvakt Emil Öhberg, är Jakobstadslaget uppe i tio spelarkontrakt inför sin andra säsong i division ett.
Öhberg var en av nyckelspelarna för FF Jaro under ett tudelat 2016, när en stark slutforcering förde laget nära både direktavancemang och ligakval.
Öhberg spelade alla utom en av lagets matcher under säsongen och höll nollan åtta gånger. Öhberg gjorde förstemålvaktsplatsen till sin efter att hans företrädare Jesse Öst flyttade utomlands.
De kontrakterade spelarna är förutom Öhberg försvararna Hassoma Bino Bamba, Walter Moore (utlandsklausul) och Oskar Sandström, mittfältarna Markus Kronholm, Papa Niang, Jonas Emet (ligaklausul), Adam Vidjeskog och Joni Remesaho och anfallaren Kevin Larsson.
Jaro har också kontrakt med A-landslagsmannen Simon Skrabb, men spel i moderklubben är inte aktuellt för 21-åringen.
