De tekniska stödtjänsterna bolagiseras från årsskiftet i Jakobstad. Stadsstyrelsen i Jakobstad väljer idag (måndag) en tillfällig styrelse, den egentliga styrelsen för bolaget väljs vid en extra bolagsstämma i slutet av året.
Den tillfälliga styrelsen föreslås ha tre medlemmar. Det är oklart hur många medlemmar den egentliga styrelsen kommer att ha och vilken sammansättningen blir mellan politiker och tekniskt sakkunniga.
Arbetsgruppen har inte tagit ställning
Den arbetsgrupp som förbereder bolagiseringen av de tekniska stödtjänsterna har inte tagit ställning till antalet styrelsemedlemmar och sammansättningen av styrelsen.
- Den slutliga styrelsen bör inte vara hemskt stor, kanske fem medlemmar, säger stadsdirektör Kristina Stenman i Jakobstad.
- Styrelsen bör ha teknisk sakkunskap, jag vill inte ta ställning till sammansättningen i övrigt i det här skedet.
Componenta Pistons säger upp fyra anställda som arbetar inom produktionen. Samarbetsförhandlingarna är nu avslutade.
Kolvtillverkaren Componenta Pistons säger upp fyra anställda och man kommer också att permittera produktionspersonal, säger enhetens chef Sakari Pisilä.
Samarbetsförhandlingarna som berörde 26 personer som arbetar i produktionen avslutades i fredags. Samarbetsförhandlingarna omfattade inte de 11 tjänstemän som arbetar inom enheten.
Bakgrunden till nedskärningarna är det osäkra ekonomiska läget.
Tillverkningen av kolvar samt produktutveckling kommer att fortsätta i Jakobstad.
Sakari Pisilä säger att man för närvarande håller på att utveckla nya produkter och under nästa vår kommer man att se de positiva effekterna av satsningen.
Text: Katariina Poranen översättning: Mikaela Löv-Aldén
Polisen i Vasa får som första polisdistrikt i landet ta i bruk en ny typs polisbåt, en snabbgående s.k. RIB-båt. Den nya båten är mer lämpad för uppdrag inomskärs än den gamla polisbåten av typen Tiiskeri.
Polisens nya båt är visserligen begagnad - på sidorna kan man ännu skönja texten "Fiskeriövervakning", men som typ är båten ny för polisen. Österbottens polisinrättning är det första distriktet i landet som får en snabbgående RIB-båt.
RIB betyder i korthet att det är fråga om en gummibåt med hård botten. Det ger båten bra stabilitet kombinerat med låg vikt.
- Och i och med att sidorna är mjuka behövs inga fendrar, säger äldre konstapel Mats Tuomela, en av de poliser som ska patrullera med båten.
Äldre konstapel Mats Tuomela.Äldre konstapel Mats Tuomela.Bild: YLE/Peter FahllundPolisbåt,polisen
Hittills har polisen i Vasa använt sig av en äldre motorbåt av typen Tiiskeri. Den är stor, tung och sjösäker men också svår att använda inomskärs.
- Djupgåendet är för stort, säger Tuomela.
Allt fler larm till sommarstugor
Den nya båten torde klara sig på en bit under en meter djupt vatten, vilket gör att så gott som hela skärgården blir tillgänglig.
- Förutom trafikövervakning så får vi allt fler uppdrag till sommarstugor, säger Tuomela.
Gränsbevakningen och polisen samarbetar kring övervakningen till sjöss. Uppdragen är rätt lika.
- Vi har ett mycket bra samarbete med gränsbevakningen säger Tuomela..
Tjänsten som bildningsdirektör i Korsholm lockade tio sökande. Ansökningstiden gick ut på måndag.
De sökande är politices magistrarna Bernt Klockars från Karleby, Kia Effraim från Vasa och Ulrica Taylor från Korsholm; filosofie magistrarna Hannu Wuorela från Piispanristi och Juha Ahonen från Jyväskylä; pedagogie magister Denice Vesterback, Vasa samt politices licentiat Anna Sundback från Vasa och filosofie doktor Elina Nevasaari från Vasa.
Litiumfyndigheterna i Karlebyområdet väcker intresse runt om i världen. Nu tar två australiensiska bolag upp kampen med Keliber Oy om Europas största litiumfyndigheter.
- Intresset har formligen exploderat och priset på litium har skjutit i höjden på den kinesiska marknaden. Priset ligger nu på 25 000 USD per ton, säger Olle Sirén som är vd på det finska gruvbolaget Keliber Oy.
Grubolaget Keliber håller för närvarande på att beräkna lönsamheten med att starta utvinning av litium. Syftet är att öppna tre dagbrott i Kaustby och ett i Länttä i Ullava samt ett anrikningsverk i Kaustby.
Olle SirénOlle Sirén vid Länttä provbrytningsområde i UllavaBild: YLE/Ida-Maria Björkqvistkarleby,keliber,länttä,olle sirén,siren,ullava,österbotten
Växande efterfrågan
Litium används bland annat i batterier på mobiltelefoneroch därför har efterfrågan ökat kraftigt. I framtiden väntas efterfrågan på litium fortsätta att öka då antalet elbilar blir fler. Priset fördubblades redan under år 2015.
Men nu får Keliber konkurrens när även övriga världen fått upp ögonen för litiumförekomsten.
Tukes godkände förbehåll
Säkerhets- och kemikalieverket Tukes har godkänt Cullen Finland Oy:s förbehållsanmälan i enlighet med den nya gruvlagen. Det innebär att Cullen Finland Oy, som hör till det australiensiska bolaget Cullen Resources Limited, får börja leta malm i ett området på totalt 444,4 kvadratkilometer i Karleby, Kronoby, Kaustby, Halsua och Toholampi.
Olle Sirén säger att även ett annat australiensiskt gruvbolag, Avalon Minerals Limited är intresserat av litiumförekomsterna.
- Aktierna i Avalon Minerals har gått upp med 52 procent sedan bolaget meddelat att de gjort en förbehållsanmälan i Karlebyområdet, säger Sirén.
Första steg mot gruvdrift
Ett tredje australiensiskt gruvbolag, Savannah Resources har även etablerat sig i Finland, dock inte i Karlebyområdet.
Ett förbehåll i enlighet med den nya gruvlagen är ett första steg som innebär att företaget har rätt att leta malm och mineraler i ett område. När man hittat fyndigheter måste företaget anhålla om tillstånd att provgräva och det tredje steget är att ansöka om gruvtillstånd för att anlägga en gruva.
Länttä i UllavaBild: YLE/Ida-Maria Björkqvistgruva,gruvdrift,karleby,litium,länttä,ullava,österbotten
Sirén inte orolig trots det växande intresset för fyndigheterna.
- Vi har gjort ett förbehåll på ett 1004 kilometer stort område och vi klarar oss bra, säger Sirén.
Keliber har också slutit ett intentionsavtal med en betydande aktör inom kemikalietillverkning om samarbetet kring utvinning av litium i Kaustby och Ullava. Avsikten är att producera 6000 ton litiumkarbonat per år.
Produktionen kan starta tidigast i slutet av 2018.
Allaktivitetshallen i Rettigs gamla industrihall blir verklighet vid årsskiftet. Det beslöt stadsstyrelsen i Jakobstad på sitt möte på måndag.
Staden hyr utrymmena av de företagare som köpt Rettighallen och renoverar den för idrottsändamål.
I hallen kommer man att kunna spela bland annat innebandy, volleyboll, bordtennis och badminton samt utöva kampsporter.
Tas i bruk i två etapper
Hallutrymmena kommer att tas i bruk i två skeden. Det första skedet innebär att man från årsskiftet tar i bruk 2392 kvadratmeter yta med en fullstor innebandysal, sociala utrymmen och förråd.
Trots de ekonomiska utmaningarna var diskussionen konstruktiv när styrelsen för Soite, samkommunen för social- och hälsovård i Mellersta Österbotten möttes för första gången på måndag.
Soites styrelse sammanträdde för första gången på måndag.
- Vi har fått en bra start. Diskussionerna var konstruktiva och bra, men visst är sparkraven är tuffa. Vi måste försöka förverkliga dem utan att förvärra situationen för dem som är allra sjukast, säger styrelseledamot Roy Sabel (SDP).
Styrelsen valde Sakari Telimaa till ledande överläkare och till tjänsten som ledande överskötare valdes Pirjo-Liisa Hautala-Jylhä.
Tarja Oikarinen-Nybacka valdes till ledare för socialarbetet inom Soite.
Roy SabelBild: YLE/Ida-Maria Björkqvistfullmäktige,karleby,roy sabel,sabel,österbotten
Privat psykoterapi
Inom Soite öppnar man upp för privata serviceproducenter. Styrelsen valde ett tjugotal privata aktörer för den rehabiliterande psykoterapin. Patienterna inom Soiteområdet kan nu söka sig till privat psykodynamisk och kognitiv psykoterapi samt familje-, trauma- och musikterapi.
- Vi ökar nu valfriheten och köper tjänster från privata aktörer. Det ligger i tiden och ska bli mera kostnadseffektivt. Frågan är om det verkligen blir det, säger Sabel.
Människan i centrum
Inom hälso- och sjukvården ska Soite spara 10 miljoner euro eller 10 procent. Inom vård och omsorg ligger sparkravet på 16 miljoner vilket betyder att en femtedel av de nuvarande kostnaderna ska bort.
Totalt ska man spara omkring 30 miljoner euro på tre år. Samtidigt är Soites målsättning en vård där man placerar människan i centrum. Men det är inte det enklaste säger Roy Sabel.
- Det blir väldigt svårt att få ihop den ekvationen. Inbesparingarna kommer att drabba samhället väldigt hårt, säger Sabel.
Inbesparingarna innebär bland annat att vården dimensioneras rätt och att fler äldre bor hemma längre. I Soites måslättningar står det också att man ska stöda dem som vill bo och leva hemma.
- Vi får se vad det kommer att innebära i praktiken. Det kommer också att medföra kostnader, säger Sabel.
Mellersta Österbottens centralsjukhus i KarlebyBild: YLE/Ida-Maria Björkqvistcentralsjukhus,karleby,kiuru,mellersta österbottens centralsjukhus,möcs,österbotten
Strävar till tvåspråkighet
Språkfrågan diskuteras flitigt inom Soite. Främst har man fått kritik gällande epikriser.
- Vi har fått kritik för att epikriser bara skrivs på finska. Det här ska vi försöka bättra på och använda oss av translatorer, säger Sabel.
Roy Sabel lyfter också fram betydelsen av personalens muntliga språkkunskaperna. Man ska få betjäning på svenska när man vänder sig till Soite.
- Visst är de skriftliga kunskaperna viktiga, men allra viktigast är en god muntlig svenska i mötet med patienterna, säger Roy Sabel.
EU-direktiv ställer hårdare krav på materialåtervinning och cirkulär ekonomi från 2025. Allt mindre material får brännas, det måste istället in i cirkulation. Tvåfackskärl kunde vara en möjlighet.
Det kommunala avfallshanteringsbolaget Ekorosk hoppas fortfarande på planerna på att genomföra tvåfackssortering av sopor kan bli av. Det skulle underlätta vägen mot en större cirkulation av avfallet.
Politikerna i Österbottens avfallsnämnd har ändå tidigare sagt nej flerfackssystem i hushållens sopkärl.
Motstånd mot flerfackskärl
Det nuvarande systemet med sortering av avfallet i vita och svarta påsar i Ekoroskområdet som sedan blandas i sopbilen för att sedan återigen separeras från varandra med optisk separering på ett transportband börjar vara uttjänt.
Ekorosks ledning hoppas på att det besvär som lämnats in till förvaltningsdomstolen mot beslutet i Österbottens avfallsnämnd skall ge resultat.
- Vi väntar på utslaget från förvaltningsdomstolen, ifall frågan om om tvåfackssystem kommer till förnyad behandling i nämnden så ligger det nära till hands att systemet blir godkänt, säger Ekorosks vd, Olli Ahllund.
Få sophämtare har nappat på konceptet
Beslutet i avfallsnämnden betydde att sophämtarnas intresse för att skaffa sopbilar som kan hantera sopor från tvåfackskärl rann ut i sanden, med två undantag: Lassila & Tikanoja samt Suez.
Suez erbjuder fyrfackskärl åt sina kunder i Vasa och Korsholm. Lassila & Tikanoja bedriver för sin del pilotprojekt i i Vasa och i Jakobstad, medan Karleby står i tur inom en vecka.
L&T:s kunder kan välja mellan två- eller fyrfackskärl. Försöket har inte blivit någon omedelbar framgång så här långt men det har framtiden för sig tror man på företaget.
- Det är nog enda vägen att få sorterat så bra som möjligt där avfallet uppstår och inte sedan det transporterats till någon avfallssorteringsanläggning. Det är nog framtiden, säger produktionschef Kristoffer Henriksen vid L&T.
Ingmar SjöblomIngmar Sjöblom med sitt tvåfackskärl för soporBild: Yle/ Kjell VikmanEkorosk,ingmar sjöblom,Jakobstad,Österbotten
- Nu behöver vi inte längre tala om vita och svarta påsar i Ekoroskområdet. Det är ingen skillnad på påsens färg och kvalitet med det här sopkärlet , säger Ingmar Sjöblom som har ett tvåfackskärl vid sitt hus.
Ingmar Sjöblom är styrelseordförande för Ekorosk.
- Vi kan fortfarande sortera på det gamla sättet men det är väldigt dumt både ur miljö- och ekonomisk synpunkt.
Efter kommunalvalet nästa år kommer Vasa stad att ha 59 fullmäktigeledamöter. Det beslöt stadsfullmäktige på sitt möte på måndagen.
Minimiantalet för en stad av Vasas storlek är 51 ledamöter. I dagsläget har Vasa 67 ledamöter i och med att sammanslagningen med Lillkyro gav 16 ledamöter till. Före sammanslagningen hade Vasas fullmäktige 51 ledamöter.
- Det är ju oklart hur det blir med alla reformer, men mycket tyder ju på att en stor del av budgeten försvinner i det stora social- och hälsovårdsområdet. De som talade för 51 ansåg att det räcker och de som talade för 59 ville bredda fullmäktige lite. Jag förstår båda argumenten, säger fullmäktiges ordförande Joakim Strand (SFP).
Efter diskussion röstade fullmäktige för att gå in för 59 ledamöter, omröstningen slutade 39-28.
Fem nämnder
Stadens beslutsfattande ska grunda sig på fem stora nämnder. Tanken med reformen är att få till stånd ett effektivare beslutsfattande där politikerna ska dra upp strategier.
- Jag tror att nämndernas arbete kan bli mer fokuserat. Tanken är inte heller att fullmäktigeledamöterna eller nämndmedlemmarna ska hålla på med allt för små detaljfrågor, säger Strand.
Kauppalehti skriver att Sonera bjuder 130 miljoner euro för Anvia Telecom. Det här blir det tredje budet på Anvia under bara ett par veckor
Anvias styrelse och förvaltningsråd har godkänt det bud på totalt 107 miljoner euro som Elisa har gett på Anvias telekom- och IT-verksamhet.
Elisas bud innehåller endast 30 miljoner euro kontant, resten består till största delen av Anvia-aktier. Elisa är Anvias största enskilda ägare.
Finda, som äger bland annat mobiloperatören DNA, har bjudit 120 miljoner euro kontant för Anvia telecom. Det här budet understöds av föreningen Anvias småägare.
Anvia håller extra bolagsstämma den 29 juni för att ta ställning till Elisas bud.
Anvia: inte överraskande
Anvias vd Mika Vihervuori säger att Sonera bud inte kommer som en fullständig överraskning.
- Vi fick lite indicier i förra veckan, säger Vihervuori.
Vihervuori tror inte att Finas eller Soneras bud kan ändra på någonting mera.
- Avtalet vi har med Elisa är bindande fram till årets slut, och Elisa har med största sannolikhet tillräckligt med röster på bolagsstämman, konstaterar Mika Vihervuori.
Uppdaterad 21.6.2016 klockan 10:37: Sonera har gett bud på Anvia Telecom, inte Anvia
Språkundervisningen för invandrare utvigdas i höst och tillsammans med Pietarsaaren työväenopisto flyttar den in i Strengbergs fastighet.
Bildningsnämnden beslöt på sitt möte på måndag att staden hyr utbildningsutrymmen och kontor på 448 kvadratmeter för ändamålet.
Språkundervisningen för invandrare ska arrangera i samarbete mellan Työväenopisto och Jakobstads svenska arbetarinstitutet.
- Vi diskuterade också möjligheten att Arbis skulle flytta in i samma utrymmen. Vi kommer att återkomma till den diskussionen, säger Jacob Storbjörk (SDP).
Hyran för utrymmet är 6 272 euro i månaden exklusive moms. Hyresavtalet är i kraft tillsvidare från och med inflyttningsdagen den första augusti.
Just nu känns det inte alls som om vi skulle befinna oss i Vasa. Så säger VPS-tränaren Petri Vuorinen, då han på tisdag morgon tog en titt på arbetet med konstgräset på nya Sandviksstadion.
Arbetet med att rulla ut konstgräset inleddes på måndag kväll. På tisdag morgon var redan knappt halva planen täckt och till kvällen ska alla de fyra meter breda mattorna vara utrullade.
- Efter det ska fogarna limmas och ännu efter det ska kvartssand och gummigranulat strös ut på gräset, säger Toni Uusi-Pohjola på Wasacon.
Helt klar ska konstgräsplanen vara veckan efter midsommar. Första ligamatchen spelar VPS den 8 juli, då man gästas av FC Lahti.
- Som bäst finns här 70 byggjobbare på plats. Tidtabellen att få allt klart är tight, men allt går enligt planerna, säger Toni Uusi-Pohjola.
Petri VuorinenPetri VuorinenBild: Yle/Roger KällmanPetri Vuorinen,Vaasan Palloseura,vuorinen
"Ser ut som år 2016"
Debatten gick het då det begav sig: skulle den nya arenan ha konstgräs eller naturgräs? Förutom spelmässigt är det också en fråga om ekonomi... och klimat.
- Internationellt sett så ska det vara gräs, men här var vi bor så har vi ju ställt in våra matcher under våren (på grund av problem med naturgräset på Karlsplan), konstaterar Petri Vuorinen, ligalaget VPS' tränare.
Med den nya konstgräsplanen behöver man inte ora sig över om hemmaarenan är i spelskick eller inte. Därför är konstgräset bättre, säger han.
Själva fotbollsplanen är förstås central, men inramningen med läktare och faciliteterna för spelare och publik är också viktiga, konstaterar Vuorinen.
- Nu börjar vi få ett stadion som ser ut som år 2016, sammanfattar han.
På den nya stadion finns läktarna nära inpå planen. Publiken är nära och det borgar för "högtryck"
- Det betyder också att folket som kommer och tittar har lite ljud, ropar och sjunger, så blir det häftig inramning!
När Storkisbackens nya skola står färdig vid jul ska det också hänga ny konst på väggarna. Karleby stad har fått 15000 euro av Centret för konstfrämjande.
Till konstprojektet hör en klätterställning som har funnits på den gamla skolgården, klätterställningen är samtidigt ett bollspelskonstverk. Klätterställningen kommer att restaureras och flyttas till den nya skolgården. Inne i skolbyggnaden kommer det att finnas en fotoutställning och ett konstverk, mer detaljer om dem kommer att avslöjas i augusti.
Storkisbackens skola revs våren 2015 och samtidigt inleddes byggandet av den nya skolan på samma plats. Enligt planen ska skolan vara färdig för eleverna efter julen 2016.
Centret för konstfrämjande delar ut statsbidrag till byggnadsprojekt som följer den så kallade procentprincipen. Syftet med bidraget är att konstanskaffningar tas med i ett tidigt skede av planeringen av byggnader och omgivning. Elva byggherrar runtom i landet fick stöd för konstanskaffningar
Enligt ny statistik från Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM) ökar arbetslösheten i Österbotten. I jämförelse med i fjol i maj har arbetslösheten stigit med 8,8 procent.
- I hela landet är Österbotten den region där arbetslösheten ökat mest i maj, säger Stefan Lassander, servicechef vid Österbottens arbets- och näringsbyrå.
I maj var 10 458 personer arbetslösa i Österbotten, vilket är 848 fler än i fjol.
Enligt NTM-centralens statistik är arbetslösheten som störst i Österbotten i Kaskö där 11,6 procent är arbetslösa arbetssökande. I Vasa är 11,1 procent arbetslösa arbetssökande, Karleby 10,5 procent och i Jakobstad 10,2 procent.
Den lägsta arbetslösheten har Pedersöre kommun där 3,5 procent är arbetslösa arbetssökande.
Tillfällig svacka
Lassander säger att den ökade arbetslösheten i Österbotten beror på att flera företag har haft samarbetsförhandlingar och att få företag har rekryterat under våren.
Lassander tror att det rör sig om en tillfällig svacka och att det finns indikationer på att läget håller på att förändras till det bättre i hela landet.
Trots ökningen är Österbotten fortfarande den region som har lägst arbetslöshet i hela Finland. Lassander säger att det beror på att Österbotten har en stark export.
I maj ökade antalet arbetslösa med 0,8 procent i hela landet.
Mattila blev vald till stadsdirektör i maj vid en andra valomgång efter att första omgången ogiltigförklarats eftersom Sannfinländarna hade kallat in fel ersättare.
Mattila kommer att arbeta som vikarierande stadsdirektör till slutet av april 2017 när nuvarande stadsdirektör i Karleby, Antti Isotalus, går i pension. Isotalus slutar i praktiken redan på hösten 2016 eftersom han tar ut innestående semestermånader.
Att Mattila blir stadsdirektör innebär att det blir en jämn könsfördelning bland kommun- och stadsdirektörerna i svenska Österbotten.
Arkitekttävlingen för det nya Järnvägstorget i Karleby är avgjord. Lujatalo Oy:s bidrag DoReMi valdes av en enhällig stadsstyrelse.
Det blir Lujatalo Oy, som i samarbete med de lokala företagen NSA Bolagen Ab och WasaCon Karleby Ab, förverkligar det nya Järnvägstorget i Karleby.
Stadsstyrelsen i Karleby ställde sig enhälligt bakom bidraget DoReMi. Bland annat ansåg stadsstyrelsen att DoReMi har ett starkt samordnande grepp och stämning och att byggnadsmassans formspråk och små indrag är typiska för Karleby.
Lujatalo Oy:s arkitektskiss.Skiss för Järnvägstorget i Karleby.Bild: Lujatalo Oyjärnvägstorget,järnvägstorget i karleby,Karleby,Mellersta Österbotten
Bostäder, parkering och torg
Området är det största objektet i Karleby centrum som ska tas i ny användning. Det består av 2,5 hektar parkering och busstation.
Järnvägstorget ska bli en helhet med bland annat 200 bostäder, en konsertsal för 800 personer, 600 parkeringsplatser under jorden, inglasat torg med direkt förbindelse till Anttila-huset och biblioteket.
Prislappen väntas ligga på omkring 100 miljoner euro. Byggstarten sker tidigast år 2017.
Vasa och Jyväskylä universitet ska presentera ett intentionsavtal för Utbildnings- och kulturministeriet om att flytta all språkvetenskap till Jyväskylä från och med augusti 2017.
Universiteten vill profilera sig och skapa möjligheter för mer resurser. Jyväskylä universitet vill satsa på språkvetenskaperna medan Vasa universitet vill lyfta fram energi, finansiering och ledarskap som sina spetsområden.
Nedskärningar en av orsakerna
Bakgrunden till avtalet är de nedskärningar som universiteten drabbats av och för att kunna få strategistöd från regeringen så krävs tydligare och snävare satsningar.
Vasa universitets styrelseordförande, Johnny Åkerholm, tror också att språkvetenskapen skulle ha blivit lidande i längden vid Vasa universitet på grund av knappa resurser. Vid Jyväskylä universitet finns större möjligheter att satsa på språk.
Oklart var språkbadsutbildningen kommer att finnas
Även språkbadsutbildningen vid Vasa universitet kan flyttas till Jyväskylä universitet, men det är ännu oklart var den fysiskt skulle placeras.
Åkerholm berättar att man vid båda universiteten är medvetna om att språkbadsutbildningen behöver finnas på en tvåspråkig ort.
De som studerar språk vid Vasa universitet, eller ska börja till hösten, har ändå rätt att avsluta sina studier i Vasa men Åkerholm menar att det ändå kan vara värt att överväga en flytt eftersom språkvetenskaperna kommer ha mer resurser i Jyväskylä.
Projektet som omfattar Chydenius skola och en ny idrottsgård i Karleby tog ett kliv framåt på måndagen. Stadsstyrelsen beslöt att de två stora byggnadsprojekten ska genomföras som ett gemensamt livscykelprojekt.
Den gamla idrottsgården kommer delvis att rivas men båghallen ska bevaras.
Det sista ordet om byggstart och tidtabell har ändå fullmäktige vid sitt budgetmöte i höst.
Byggs i centralparken
Stadsstyrelsen beslöt att Chydenius skola och den nya idrottsgården ska byggas i centralparken intill centrum av Karleby.
Det är inte ännu bestämt om skolan och idrottgården ska finnas i samma byggnad.
Om det blir två skilda byggnader så ska de åtminstone förenas med en korridor eller en gång. På så sätt kan skoleleverna enkelt använda utrymmena i idrottsgården.
Båghallen bevaras
Båghallen som är en del av den nuvarande idrottsgården ska renoveras. Ett förslag är att den övre salen i båghallen kunde användas av skolelever i veckorna och av idrottsföreningar på helgerna.
Den nedre hallen kunde stadsträdgården använda sig av som bland annat utställningslokal för den engelska landstigningsbåten barkassen, som finns bevarad i Karleby.
Staden kommer att ta hjälp av utomstående experter när det gäller konkurrensutsättning av projektet och i höst tillsätts en planeringskommitté för projektet.
Planläggningen av centralparken är redan under arbete.
