26 dagar tog det för Pedersörebon Ulrika Fellman att skida den 425 kilometer långa Kungsleden. Vildmarksguiden säger att leden är ett tryggt alternativ för den som inte tidigare gjort längre skidturer på egen hand.
- I början kändes det som galenskap men när jag kom in i det och verkligen började njuta kändes det helt underbart, säger Ulrika Fellman.
Ulrika bestämde sig vid nyår att det här skulle bli året hon satsar på det hon trivs med och mår bra av. Då föddes idén om att hon skulle skida Kungsleden, en ungefär 425 kilometer lång vandringsled i norra Sverige.
Vildmarksguiden säger själv att Kungsleden är ett tryggt alternativ för den som har fjällvana men inte gjort längre skidturer ensam.
Maten värre än ensamheten
Trots att Ulrika skidade Kungsleden enbart i sällskap av sin hund säger hon att ensamheten inte var ett problem.
- När folk frågar om det kändes ensamt blir jag alltid lite förvånad i och med att det inte kändes så ensamt. Det som överraskad mig var att jag i början inte njöt så mycket som jag trodde jag skulle göra. Det tog ett tag att komma in i det, just på grund av att jag gjorde turen själv. Jag var också överraskad över att maten inte alls smakade lika gott som när man äter i grupp.
Under den drygt tre veckor långa skidturen säger hon att ensamheten kändes överväldigande två dagar.
- Det värsta var vid Kvikkjokk fjällstation vid mitten av turen. Då hade jag ett antal dagar framför mig där det inte fanns någon fjällstuga där jag kunde träffa andra personer. Inför den etappen kände jag mig ensam och var väldigt känslosam och hade PMS. Då stod jag och tjöt många gånger i uppförsbacken. Dagen efter var jag på topp igen.
Ulrica FellmanBild: Ulrica Fellmanulrica fellman
Pratade med hunden
Ulrika säger att en hund inte kan ersätta en annan människa men hon är osäker på om hon gjort skidturen utan hunden.
- Jag och min hund pratade ganska mycket. Jag drog vitsar och sjöng. Men en hund kan inte komma med input om var man ska lägga upp sitt tält, säger hon.
Hon ångrar ändå inte att hon valde att göra turen utan sällskap av en annan människa.
- Jag hittade ett helt nytt slags lugn och trygghet även om jag alltid uppfattat mig som en lugn person. Känslan växte under turen, småsaker som jag tidigare blivit irriterad på bekom mig inte i slutet av turen.
HJK besegrade SJK i en fartfylld och svängig match mot SJK på Seinäjokis nya stadion. Helsingforsarna åkte hem med en 3–2-seger i bagaget.
SJK fick en mardrömsstart på sin första match på Seinäjokis nya fotbollsstadion. Bara två minuter in i drabbningen gick gästande HJK i ledning med Alfredo Morelos sjätte mål för säsongen.
Kvitteringen kom ändå 20 minuter senare då Teemu Penninkangas avslutade ett fartfyllt anfall. Efter det här fortsatte SJK trumma på då en halv timme spelats hittade Matej Hradecky rätt så hemmalaget gick till pausvilan i en 2–1-ledning.
Tio minuter in i den andra halvleken utjämnade HJK genom superförstärkningen Taye Taiwo. Nigerianens kanon hittade i mål via stolpen alldeles i det nedre hörnet. Fullträffen var också vänsterbackens sjätte den här säsongen.
HJK fortsatte starkt och återtog ledningen då Morelos spelade framtill Atomu Tanaka som lurade ensam vid bakre stolpen. Atom hade ett lätt arbete då han styrde in 3–2.
Youness Rahimis frispark hotade ännu HJK-målet på stopptid men några fler mål blev det inte så HJK tog hand om de första poängen som delades ut på Seinäjokis nya stadion.
Efter en ytterst svag start på säsongen har de regerande mästarna SJK skärpt sig under den senaste tiden, men på grund av dagens förlust är HJK:s försprång i tabelltoppen nu uppe i 14 poäng.
Resultat
SJK – HJK
0–1 Morelos, 2 min
1–1 Penninkangas, 21 min
2–1 Hradecky, 32 min
2–2 Taiwo, 55min
2–3 Atom, 65 min
RoPS – Ilves
1–0 Taylor, 10 min
HIFK – FC Lahti
1–0 Terävä, 37 min
1–1 Tuominen, 57 min
2–1 Hänninen, 66 min
2–2 Multanen, 68 min
Sannah Nedergård hör till en av tre lyckligt lottade som kom in på Teaterhögskolans magisterprogram. En naturlig väg för henne, efter att hon studerat scenkonst i Vasa.
Teaterhögskolan är en dröm för många men för få går drömmen i uppfyllelse. I jämförelse med andra högskoleutbildningar kan det vara svårt att förbereda sig inför Teaterhögskolans inträdesprov.
- Var inte rädd. Försök se det som en rolig workshop istället för ett inträdesprov, tipsar Sannah.
Inträdesprovet till magisterprogrammet är indelat i fyra delar: en fysisk del, en röstdel, en regiscen och en personlig intervju.
Du som söker till teaterhögskolan måste vara beredd på att våga gå utanför din bekvämlighetszon många gånger.
- De kan vara tungt att hoppa omkring på golvet som en apa och peta sig på konstiga ställen, man kanske ångrar sig efteråt, säger Sannah.
Sannah vill inte planera allt för mycket inför framtiden, men har några drömmar.
- Jag skulle vilja prova på att göra teater på danska. Det skulle vara en stor utmaning eftersom jag inte behärskar språket från förr.
Teaterkretsarna i Svenskfinland är väldigt små. Det lönar sig att vara på god fot med sina kolleger. Sannah drömmer om att i något skede stiga ut ur teatervärlden och få arbeta inom filmindustrin.
Norska Halden SK har vunnit Venlakavlen i Villmanstrand före Tampereen Pyrintö och SK Pohjantähti.
Haldens ankare Mari Fasting var ytterst glad då hon intervjuades av Yle.
– I slutet av loppet började jag redan tro på segern. Vi kom med en stark laginsats och vi visste att vi är starka i den finländska terrängen.
Tampereen Pyrintö förlorade med 53 sekunder till segrarlaget.
– Jag är verkligen stolt över vårt lag. Vi hade till och med varit nöjda med en sämre placering, berättade Saila Kinni.
– Andra platsen känns som en bonus.
Trean SK Pohjantähti från Uleåborg förlorade med en minut och 42 sekunder till segrarna från Norge.
Hård vind och svåra förhållanden
Tävlingen avgjordes i hård vind och regnväder. Ankarsträckan blev avgörande när hela sju lag startade ut inom en minuts marginal.
Haldens Fasting och Pohjantähtis Teini sprang tillsammans under den första delen av ankarsträckan och de övriga hade tappat över fyra minuter vid den första kontrollen.
Fasting bommade sedan och låg för stunden utanför toppstriden. Men också Teini bommade och Fasting steg upp i ledningen efter 5,6 kilometer samtidigt som Pyrintös Kinni också gick förbi.
För Halden SK var segern den femte i Venlakavlen. Senast firade Halden segern år 2012.
För sommarstugeägare har det betydelse om stugan finns på Stormossens, Ekorosks eller Botniarosks område. Vi redogör för skillnaderna.
Nu börjar sommarstugesäsongen snart vara i full gång. Vissa av oss kan samla på sig ganska stora mängder med avfall också ute på stugan.
Österbottens avfallshanterare, Stormossen, Ekorosk och Botniarosk har lite olika system vad gäller fritidsbostäderna.
Stormossen har nyckelkärl
Stormossen har hand om avfallshanteringen i Vasa, Vörå, Korsholm, Malax, Korsnäs och Storkyro.
För fritidsbostäderna på området uppbär man årligen en eko-avgift på 11,31 euro. Till det tillkommer en avgift för den fasta bostaden, som varierar mellan 36 och 68 euro beroende på boendeform och i egnahemshus enligt hushållets storlek.
Med ekoavgifterna upprätthålls cirka 130 ekopunkter, 13 återvinningsstationer och kampanjinsamlingar.
Man har därtill installerat kring 30 så kallade nyckelkärl dit fritidsbostädernas invånare får kasta sitt brännbara avfall och sitt bioavfall.
- Man få lösa ut en nyckel till kärlen för 25 euro och då får man använda dem från maj till september, säger informationschef Nina Lindman.
Därtill betalar man en 20 euros nyckelpant som man får tillbaka då man returnerar nyckeln.
Nina Lindman.Stormossens informationschef Nina Lindman håller i krossat glas. Hon står brevid högar av krossat glas som ska bli jordfyllnad och grund för ett område för kompostjord vid Stormossen.Bild: Yle/Sofi Nordmyrlindman,nina lindman
Det är alltså fråga om en frivillig avgift som man betalar om man vill använda nyckelkärlen. Annars får man lov att ta sitt skräp med sig hem eller skaffa ett sopkärl och tömning till sommarstugan.
Vill man använda kärlen året runt är avgiften 50 euro.
Kunderna vill ha fler kärl
Lindman säger att man mestadels får positiv respons angående sitt system. Men varje sommar är det någon som tycker att det borde finnas fler nyckelkärl.
- Vi installerar ett nytt kärl nästan varje sommar, säger Lindman.
Ekorosk kör med öppna kärl
På Ekorosk är systemet som sagt ett annat. Där har man öppna kärl för fritidsbostäderna.
Karleby, Larsmo, Kronoby, Kaustby, Jakobstad, Pedersöre, Vetil, Nykarleby, Evijärvi och Kauhava tas om hand av Ekorosk.
Pia Grankvist, informatör på Ekorosk, berättar att det finns över 150 kärl för fritidsbostäderna på Ekorosks verksamhetsområde.
Överlag verkar kunderna vara nöjda, enligt Grankvists bedömning, men det finns också problem.
Pia Grankvist.trasiga påsar förstör återvinningen.Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldénekorosk,pia grankvist,österbotten
Ett visst missbruk
- Vissa missbrukar kärlen eftersom de är öppna. Man lämnar allt möjligt vid kärlen, till exempel soffor och bastukaminer. Det är ofta samma kärl som det handlar om varje sommar, säger Grankvist.
Kärlen är till endast för bio- och energiavfall.
- Det blir så att när en lägger något dit tänker nästa person att de kan göra samma sak, säger Grankvist.
Men problemet är inte så pass stort att man funderat på att ändra sitt system.
- Det stora massan sorterar rätt.
Om man har en fritidsbostad på Ekorosks område avlägger man en obligatorisk avgift, som varierar beroende på hur långt man har till de öppna kärlen. Tömningsavgiften, som den kallas, är 10-25 euro per år beroende på avståndet mellan stugan och avfallskärlet.
Alla hushåll inom Ekorosks område ska betala en fast avgift för användningen av ekopunkter och återvinningsstationer. För sin fasta bostad betalar man en årsavgift mellan 46 och 71 euro beroende på hushållets storlek.
Om man också har sin fritidsbostad inom Ekorosks verksamhetsområde räcker det med att man betalar en fast avgift för att täcka bägge, plus den ovan nämnda tömningsavgiften.
Om man endast har en fritidsbostad inom området är den fasta avgiften 16 euro per sommar. Till det tillkommer tömningsavgiften.
Varför måste jag betala?
En del klagar också över att de måste betala en avgift trots att de inte använder sin stuga värst aktivt.
- Men allt vi gör idag skapar avfall och 10-25 euro per år är ingen stor summa för ordnad avfallstransport, som täcker alla områden med fritidsbostäder, säger Grankvist.
Båten Roope Botnia från Håll skärgården ren brukar hämta upp avfall från sommarstugorna varje sommar.Roope-Botnia samlar in skrotBild: YLE/ Markus Bergforshåll skärgården ren,roope-botnia,skrotinsamling i skärgården,vasa
Kundkort på Stormossen
En annan skillnad mellan Ekorosk och Stormossen är att hushållen på Ekorosks område får föra obegränsade mängder med avfall till återvinningsstationerna utan extra kostnader.
På Stormossen har man ett system med kundkort. Man får ett kundkort när man betalar eko-avgiften.
- Med kortet får man sex gratisbesök för hushåll och två för sommarstugan, säger Nina Lindman.
Lindman säger att det är en stor del av hushållen som klarar sig utan att behöva besöka dem en sjunde gång.
- Dessutom finns det olika sorts avfall och en stor del är sånt som inte förbrukar ens gratisbesök.
En av orsakerna till att man började använda systemet med kundkort var att man upplevde att hushållen behandlades orättvist i jämförelse med företagen.
Företagen betalade inte, och betalar inte nu heller, någon eko-avgift.
- Men i och med det system som vi nu har betalar företagen varje gång de kommer med avfall och de har inga gratisbesök, säger Lindman.
Varje sommar brukar också båten Roope Botnia, från Håll Skärgården Ren, hämta upp metall- och elektronikskrot i Vasa skärgård i samarbete med Stormossen.
Botniarosks alternativ
Botniarosk har hand om avfallshanteringen i Närpes, Kaskö, Kristinestad, Kurikka, Östermark, Bötom, Storå och Kauhajoki.
På deras område är eko-avgiften mellan 24,80 och 47 euro beronde på hushåll. Om du har en fast bostad och en fritidsbostad på området tillkommer en avgift på 13,60 per år för fritidsbostaden.
Har du endast en fritidsbostad på området betalar du en eko-avgift på 17,36 per år.
Till Botniarosks återvinningsstationer är det inte fritt fram att föra vilket avfall som helst utan extra avgifter. Vissa sorters avfall omfattas av eko-avgiften medan andra kostar och det finns en gräns för hur mycket avfall man får dumpa.
För fritidsbostädernas avfall finns olika alternativ. Man kan skaffa ett eget avfallskärl eller ett gemensamt med någon granne.
Sommarstugeägare kan också året runt lämna sitt brännbara avfall till återvinningsstationerna under deras öppettider mot en liten avgift.
Låsförsedda kärl
Men det finns också, likt Stormossen, möjlighet att lösa ut en nyckel till låsförsedda kärl. De låsförsedda kärlen är i första hand avsedda för kunder vars stuga inte ligger intill någon bilväg och som vistas sporadiskt på sin stuga.
Låsförsedda kärl för de sommarboendes brännbara avfall finns vid 22 av bolagets ekopunkter. Kärlen är tillgängliga dygnet runt. För användningen av avfallskärlen betalas en årsavgift i samband med ekoavgiften på hösten.
År 2016 är årsavgiften 49,60 euro. Där tillkommer också en nyckelpant på 20 euro.
Man konstaterar också att det givetvis är möjligt att lägga avfallet i hemmets avfallskärl om sommarstugan ligger rätt nära.
Uppdaterad kl. 11.15 med information om Botniarosk.
År 2008 märkte Maj-len Sjöberg från Korsholm att allt inte stod rätt till med hennes muskler. Men det tog flera år före hon fick diagnosen: muskelsjukdomen inklusionskroppsmyosit. Det betyder att hennes muskler förtvinar.
Man beräknar att mellan tre och fyra personer på 100 000 lider av inklusionskroppsmyosit. Sjukdomen är mellan två och tre gånger så vanlig hos män som hos kvinnor.
Det engelska namnet är inclusion body myositis och det förkortas IBM.
Orsaken till inklusionskroppsmyosit är okänd. Det är oklart om det är en primärt inflammatorisk muskelsjukdom eller en muskelnedbrytande sjukdom med sekundär inflammation.
Muskelfibrerna omges och attackeras av lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, som angriper muskelvävnaden, vilket leder till att muskelcellen förtvinar.
Trots att muskelvävnaden har en god förmåga att reparera sig räcker denna förmåga inte till, utan det uppstår muskelsvaghet och minskad muskelmassa.
Darrande ben
Maj-len Sjöberg i Singsby i Korsholm fick diagnosen år 2011. Men det var redan 2008 hon misstänkte att allt inte var som det borde.
- Jag hade varit på gym och skulle gå upp för trapporna till övre våningen. Då jag kom upp darrade mina ben. Då tänkte jag att det inte kan bero på mitt motionerande. Jag hade inte tagit ut mig så mycket att det skulle finnas någon orsak till att mina ben darrade, säger Sjöberg.
Sen hände samma sak på jobbet när hon gick i trapporna där.
Höga värden
Då sökte hon sig till arbetshälsovården. Där tog man olika prov som visade att hennes kalkvärden var för höga och att hon hade förhöjda muskelenzymer.
Bägge var allt för höga.
- Muskelenzymerna ska ligga på 200, mina var 5000.
Då opererade man bisköldkörtlarna för att få ner kalkvärdet. Det fungerade men muskelenzymvärdet blev inte bättre och symtomen lättade inte.
Man valde ändå att vänta en tid för att se om läget blev bättre. Det blev det inte och Sjöberg skickades till en reumatolog på Vasa centralsjukhus.
- Han sa åt mig att jag har myosit.
Neurolog gav henne diagnosen
Hon fortsatte dock jobba men det blev allt svårare. Hon fick till exempel problem med att stiga upp ur stolen.
Det blev igen en tur till arbetshälsovården därifrån hon skickades till en neurolog på Vasa centralsjukhus.
I början av år 2011, efter olika prover och magnetröntgen, fick hon så diagnosen inklusionskroppsmyosit.
- Då såg allt svart ut. Jag hade nämligen läst på nätet att man lever kring tre år efter diagnosen. Men eftersom jag fortfarande lever måste det ju vara så att man har börjat få diagnosen i ett tidigare skede, funderar Sjöberg.
Nästan enbart personer över 50 år
Inklusionskroppsmyosit förekommer nästan bara hos personer som är över 50 år och livslängden ska inte påverkas nämnvärt av sjukdomen.
Hos enstaka personer visar sig symtomen på sjukdomen mellan 30 och 50 års ålder. Ofta har man haft svaga muskler i flera år innan det blir så påtagligt att man söker läkare.
Flera olika hjälpmedel
Idag rör sig Maj-len Sjöberg med rollator, en på husets nedre våning och en på den övre. Till den övre våningen tar hon sig med en hiss som går längs med en skena som är fäst i trappan.
Ute på gården har hon ytterligare en rollator med vilken hon tar sig till exempel till bilen. Ett par elmopeder har hon också.
Hon får alltså fortfarande köra bil. Men nu funderar hon och hennes man på om de borde köpa en automatväxlad bil eller om hon ska ge upp körandet helt.
- Jag får ju anlita färdtjänst som kostar som en vanlig buss ungefär, säger Sjöberg.
Går inte att bota - än
Det finns ännu ingen botande behandling för sjukdomen.
Socialstyrelsen i Sverige skriver att enstaka rapporter beskriver en positiv effekt av behandling med till exempel metotrexat (ett inflammationshämmande medel), antitymocytglobulin eller höga doser immunglobulin. Effekterna av behandlingen har inte kunnat bekräftas i större studier.
Maj-len Sjöberg tar olika mediciner men hon tycker att de inte har någon effekt på hennes mående.
Men hon håller på med olika former av fysisk aktivitet, så mycket som nu hennes sjukdom tillåter henne att anstränga musklerna.
- Vattengymnastik och fysioterapi är nog den bästa medicinen, säger Sjöberg.
Träning är bra men bör utföras med försiktighet, konstaterar Socialstyrelsen. Försiktig rörelseträning mot lätt motstånd, som vattengymnastik eller cykling, är inte skadligt utan bör uppmuntras. Intensiv muskelträning ska undvikas, eftersom det skulle kunna försämra sjukdomen.
Lihastautiliitto skriver att rätt utförd fysioterapi främjar den fysiska prestationsförmågan och ökar på sannolikheten att man klarar av att bo hemma.
Barnbarn och föreningsliv håller humöret uppe
Sjöberg låter sig inte nedslås av att hon oundvikligen blir svagare.
- Nog kan man ju ha sina deppiga stunder men jag låter inte de tankarna ta över. Så har jag ju mycket glädje av barnbarnen och föreningslivet.
Hon är sekreterare i Österbottens Muskelhandikappförening.
- Det ger mycket. Annars skulle jag ju sitta här ensam och ingen skulle förstå mig. Men i föreningen hittar jag ju folk med samma problem, trots att de har olika diagnoser.
Väldigt finskspråkig verksamhet
Föreningen sorterar under Muskehandikappförbundet (Lihastautiliitto). Både förbundets och föreningens verksamhet är väldigt finskspråkig.
Sjöberg försöker få in svenskan i verksamheten och har översatt informationen på föreningens webbsidor till svenska. Hon skriver också artiklar på svenska till medlemstidningen Porras.
På det senaste stora mötet sades det från förbundets håll att man ska försöka få in mer svenska i verksamheten.
I dagsläget har föreningen kring 30 svenskspråkiga medlemmar från hela Österbotten. De finskspråkiga är cirka 150.
Fler medlemmar
Sjöberg misstänker att det finns många med muskelsjukdomar som inte är medvetna om föreningen.
Det finns över 10 000 personer med någon slags muskelsjukdom i Finland. Den senaste uppskattningen som Sjöberg hört är mellan 15 000 och 20 000 personer.
- Av dessa hör 2700 till förbundet. Kanske några hör till något annat förbund, till exempel invalidförbundet. Men vi skulle säkert kunna ha fler medlemmar.
I dagsläget finns det alltså ingen botande behandling för muskelsjukdomar. Men vetenskapen går som bekant framåt med stormsteg och Maj-len Sjöberg tror och hoppas att man i framtiden ska kunna bota dem.
- Det bedrivs forskning i Finland och utomlands, säger Sjöberg.
Gymnastikfestivalen i Kristinestad avslutades på söndag eftermiddag. Över 900 personer deltog i det sista programmet under huvudfesten på Kristinaplan.
Festivalen pågick i dagarna tre. Lördagens regn tog lite på humöret.
- Våta barn är ju kanske inte de gladaste. Men vädret rår man ju inte på, säger festivalkoordinator Elin Blomqvist från Finlands Svenska Gymnastikförbund.
Regnet öste ner på lördag.Parad till rådhuset i Kristinestad under gymanstikfestivalen 2016.Bild: Fotoklubben FocusFinlands Svenska Gymnastikförbund,fsg,gymnastik,gymnastikfest,gymnastikfestival i kristinestad,Kristinestad
Fredagen klarade man sig dock utan regn och på söndag eftermiddag, precis under slutet av det sista programmet, kom solen fram.
Allt som allt deltog 1300 personer i gymnastikfestivalen. Den yngsta deltagaren var ett år och fyra månader och deltog i ett program tillsammans med sin mor. Den äldsta var över 80 år.
Festivalen ordnas vart fjärde år. Det är ännu inte fastslaget var den ordnas nästa gång.
- Under nästa vår borde det börja komma in ansökningar. Nu ska vi utvärdera och plocka undan här i Kristinestad, säger Elin Blomqvist.
Karriärens näst bästa lopp på sidodistansen 5000 meter fungerade som ett hårt träningspass för EM-klara Camilla Richardsson, som nu hungrigt blickar mot OS-gränsen.
Omväxling och god träning stod på Camilla Richardssons önskelista inför söndagens Elittävlingspremiär i Lapinlahti. Vasa IS hinderdam ställde upp på 5000 meter och kom fyra med tiden 16.06,64.
– Helt hyfsat, lyder den första analysen i Yle Sportens intervju. Det var mitt näst bästa lopp på 5000, och det bästa kom ju i U23-EM förra sommaren i perfekta förhållanden och i ett perfekt startfält. Där var det bara att hänga på, här fick jag springa hela loppet ensam.
– Blåsten störde när man var tvungen att springa själv och framför allt när man började bli trött. De första 2-3 kilometrarna märkte jag ingenting, men under de sista två tänkte jag att ”det blåser nog mycket idag”, skrattar Richardsson till.
Richardsson har gjort stora framsteg sedan förra säsongen.Camilla Richardsson, Vasa IS, 2015.Bild: Yle/Antti Koivukangascamilla richardsson,friidrott,richardsson,sport
Det småkyliga vädret och lätta regnet störde däremot inte, och Richardsson fick ut det hon ville av tävlingen som gav en fjärde plats bakom Genevieve LaCaze, Johanna Peiponen och Brenda Flores.
– Jag har redan sprungit två hinderlopp, härnäst blir det hinder i Paavo Nurmi Games, sen hinder igen i EM och på nytt i FM, så jag tänkte att det skulle vara helt skönt för huvudet med något annat häremellan. Plus att 5000 är lite hårdare än hinder, så man får farten inkörd.
Fjolårets topp är dagens grundnivå
Richardsson, som kom fyra i U23-EM i Tallinn förra sommaren med personbästat 9.46,34, spräckte EM-gränsen med 9.51,54 i spanska Huelva i början på juni. Nu törstar hon efter OS-gränsen 9.45,00.
– Jättemycket! Egentligen borde jag ju varit jättenöjd efter Huelva, men OS-gränsen sitter nog där bak i huvudet hela tiden. Gränsen är ändå så nära mitt rekord, och jag vet att jag gått framåt jättemycket.
Hur skulle du beskriva din form och kapacitet just nu jämfört med ifjol?
– Jag tycker att toppkapaciteten jag hade kring EM förra året är min baskapacitet nu. De träningar som jag tyckte var jättebra ifjol är träningar som jag gör på daglig basis just nu, det känns som min grundnivå.
– Så får man den rätta tävlingen och formen toppad borde det nog gå att ta bort ganska många sekunder från rekordet, tror Richardsson som riktat in formtoppen mot EM.
Richardsson slogs ut i försöken i seniormästerskapsdebuten i VM förra sommaren.Camilla Richardsson mästerskapsdebuterade i Peking.Bild: EPA/SrdjanSuki/AllOverPressathletics,athletics world championships,beijing,beijing 2015,camilla richardsson,friidrott,iaaf,richardsson,sport,world championships
Den enda tävlingen före Amsterdam är Paavo Nurmi Games i Åbo den 29 juni. Där borde startfältet möjliggöra rekordjakt på 3000 meter hinder.
– Vi borde vara 5–6 som har ett personbästa runt 9.40–45, berättar Richardsson. Och det är också bra att vi inte är alltför många, i Huelva var vi typ 15 som jagade ungefär samma tid och det blev bara ett kaos, men i Åbo borde det bli ett perfekt startfält.
Att förlora mot tabellettan i division ett, KPV är inget att skämmas för men att tappa en 2-0 ledning till 2-3 måste kännas oerhört tungt.
I den första kvarten började det se ut som om en rejäl skräll kunde vara möjlig när Zacharias Ekström han först på bollen för att göra 1-0-målet till gästerna.
1-0 höll sig halvleken ut och den andra hade bara börjat när EIF jublade igen. Den här gången var det Sasa Jovovic som hittade rätt.
44 minuter återstod av matchen och de skulle visa sig bli ödesdigra för EIF och fruktsamma för KPV.
Inom en åtta minuters period steg Matthew Mendy och Yankuba Ceesay fram och kvitterade matchen.
Sista spiken kom med fyra minuter kvar på klockan. Dagens tvåmålsskytt Mendy hade räddat serieledarnas ära.
Jaro nära att vända underläge
FF Jaro gick på säsongens tredje förlust när Jakobstadslaget inkasserade en hemmaförlust mot tabelljumbon FC Jazz.
Samu-Petteri Mäkelä visade vägen för gästerna genom att i den femte och sjätte spelminuten sätta bollen i mål.
Josue Soto höjde på Jaros hopp med en reducering efter en halv timmes spel men kort därpå fullbordade Mäkelä sitt hattrick och 1-3 lyste på ljustavlan.
4-1 till Jazz blev det i inledningen av andra halvleken och trots att Jaro kom med en stark spurt med mål av Jonas Emet och Alvaro Morin, räckte det inte hela vägen.
4-3 till gästande Jazz betyder att björneborgarna med sin första seger steg till fem poäng men fortfarande ligger jumbo.
Företagandet bland personer under 30 har ökat märkbart i Österbotten jämfört med samma period förra året. Helvi Riihimäki, direktör på Österbottens arbets- och näringsbyrå, tror att det beror bland annat på den osäkra arbetsmarknaden och satsningen på företagsamhet i skolorna.
- Det är allt fler unga som vågar starta eget nu istället för att som tidigare skaffa arbetserfarenhet innan, berättar Riihimäki.
Helvi Riihimäki.Helvi Riihimäki, direktör för arbets- och näringsbyrån i Österbotten.Bild: Yle/Anna Rudahelvi riihimäki,riihimäki,vasa,österbotten
Arbetslösheten ökar bland många yrkeskategorier i Österbotten. Förra veckan kunde vi berätta att Wärtsilä säger upp 172 personer med fast anställning i Vasa och i höstas var det 110 som fick gå från Wärtsilä. De som blev uppsagda i november hade sex månaders uppsägningstid. Av dem var 33 arbetslösa så sent som i förra veckan medan resten hade fått jobb eller påbörjat en utbildning.
- Nu är det en mycket större grupp så det blir knepigt men de har också samma uppsägningstid, så då hinner ens planer mogna, säger Riihimäki.
Många ingenjörer drabbas men värre ser det ändå ut för de med yrkesutbildning berättar Riihimäki.
- Det tar längre tid att hitta nytt jobb för både nyutbildade och de som har varit i jobb, fastän de är i 30-års åldern.
Flexibilitet är viktigt
Riihimäki säger också att dessa tider kanske kräver mer flexibilitet för arbetssökanden.
- Man måste se sig runt och fundera ifall man vill fortsätta i samma bransch och inriktning eller om man vill omskola sig eller behöver någon tilläggsutbildning. Där har vi ganska flexibla möjligheter att stöda både de arbetssökande och företagen när de rekryterar, säger Riihimäki.
Ett sätt att tänka om kan vara att starta eget vilket många också gör. Riihimäki tror att den osäkra arbetsmarknaden delvis är en faktor till att unga vågar starta eget men också att det satsats mer på företagsamhet i skolorna.
- Det är en möjlighet just då man kan använda sin erfarenhet och utbildning, eller till och med helt byta bransch och fast utbilda sig till florist, säger Riihimäki.
Trots den osäkra arbetsmarknaden så ser Riihimäki många ljustecken i prognoserna som tyder på att tiderna håller på att bli bättre.
- Man ska tro på framtiden och söka nya möjligheter, säger Riihimäki.
Social- och hälsvårdsreformen ångar vidare. För närvarande pågår höranden inom psykiatrin. Tankar om centralisering väcker oro också inom Vasa sjukvårdsdistrikt.
Var är stordriftsfördelarna inom psykiatrin?, säger Göran Honga direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt
- Om man tänker sig att man flyttade bort den svenskspråkiga psykiatrin från Vasa, vilka är då stordriftsfördelarna och för patienternas del, vad är psykiatrisk vård utan vård på det egna modersmålet?, säger Honga.
Jesper Ekelund professor i psykiatri och ansvarsområdeschef för psykiatrin inom Vasa sjukvårdsdistrikt deltog i ett hörande i Helsingfors. Ministeriet sammankallade representanter för alla sjukvårdsdistrikt och universitet för att fråga om det finns något inom de psykiatriska specialiteterna som behöver centraliseras.
- Det var många åsikter och röster, men inte ännu konkreta planer. Ministeriet uttalade inte heller några riktlinjer, säger Ekelund.
Katastrofala följder
Det som främst diskuterades var avdelningsplatser inom barnpsykiatrin. Tanken var att de avdelningar som betjänar 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan ska centraliseras till universitetssjukhusen. Det fanns även tankar om att centralisera rättspsykiatriska utredningar gällande barn.
- Det gäller utredningar av barnsom utsatts för våld eller andra missförhållanden. Men utredningarna kommer att fortsätta i Vasa åtminstone tills vidare. Det finns ett stort behov av utredningar som sker på svenska. Vår tanke är att utredningarna ska att få fortsätta i Vasa, säger Ekelund.
En mera allmän centralisering av den psykiatriska specialsjukvården skulle få katastrofala följder anser Ekelund.
- Det skulle bli en katastrof. Vi har 50 000 öppenvårdsbesök varje år och 30 000 dygn på avdelningsvård, hälften av dessa klienter är helt svenskspråkiga, säger Ekelund.
Medan större operationer, som en människa kanske behöver genom gå en gång under sin livstid, kan koncentreras till universitetsjukhus så är det samma inte möjligt inom psykiatrin.
- Det finns ingen möjlighet att centralisera psykiatrisk vård. Våra patienter behöver ofta vård under en lång tidsperiod och vi arbetar tätt tillsammans med socialverket i patientens hemkommun.
- Det handlar om folksjukdomar som är allmänna och långvariga och vården är mycket integrerad i det lokala samhället, säger Jesper Ekelund.
På måndag kväll behandlar fullmäktige i Vasa bland annat antalet fullmäktigeledamöter i framtiden. På listan finns också byggandet av ett servicehus på samma tomt som Medibothnia på Brändö.
Efter kommunalvalet 2017 ska Vasa stads beslutsfattande grunda sig på fem stora nämnder där två tredjedelar av medlemmarna är endera fullmäktigeledamöter eller deras ersättare.
Till en början talade man om fem utskott och att alla medlemmar i utskotten ska vara fullmäktigeledamöter eller deras ersättare.
Men i och med en kompromiss på stadsfullmäktiges möte i maj får 1/3 av medlemmarna plockas in utifrån och utskotten fick namnet nämnder.
Tanken med reformen är att få till stånd ett effektivare beslutsfattande.
Ökad arbetsbörda
Den här nya modellen ökar på fullmäktigeledamöternas arbetsbörda, konstateras i beredningen till fullmäktiges möte.
Där konstateras också följande:
"Fastän man i Vasa inte övergår till utskottsmodellen, ökar fullmäktiges beslut som sådant de förtroendevaldas skyldigheter att delta. Därför har det ansetts att vid kommunalvalet 2017 borde till stadsfullmäktige i Vasa väljas en större grupp fullmäktigeledamöter än det minimiantal som fastställs i kommunallagen."
59 eller 51 ledamöter?
Minimiantalet för en stad av Vasas storlek är 51 ledamöter. I dagsläget har Vasa dock 67 i och med sammanslagningen med Lillkyro. Före sammanslagningen hade Vasas fullmäktige 51 ledamöter.
I beredningen ges inget förslag på antalet ledamöter men i arbetet med den så kallade Vasamodellen talades det om att staden skulle gå ner till 59 ledamöter efter pågående mandatperiod.
Hans Frantz (SFP) satt med i den kommitté som arbetade fram modellen.
Hans Frantz.Hans FrantzBild: Yle/Amanda Bieberfrantz,hans frantz,ordförande för hjärtgruppen,vasa,vasa hjärtkirurgi,österbotten
- Jag tror att merparten av fullmäktige talar för 59 och det gör jag själv också, säger Frantz.
Han tror dock att man skulle klara sig med 51 ledamöter. Att man vill ha fler har att göra med realpolitik, enligt Frantz.
- Alla som är med och som har tänkt ställa upp tycker ju att det är svårare att bli invald om det finns färre platser.
Social- och hälsovårdsnämnden kanske försvinner
Frantz håller inte helt och hållet med om att fullmäktigedamöternas arbetsbörda ökar i och med den nya modellen.
- Den ökar säkert i stadsstyrelsen och kanske i någon mån i någon av de fem nämnderna. Men det finns ju kvar massor med organ utanför nämnderna och där kommer inte bördan att öka.
Dessutom pågår som bekant en social- och hälsovårdsreform och den kommer att flytta över uppgifter från kommunerna till landskapen.
Till exempel ska social- och hälsovården överföras till landskapen.
- Och då faller ju hela vår social- och hälsovårdsnämnd bort, säger Frantz.
Han döljer inte sin besvikelse över att det ursprungliga förslaget till en ny modell fick stryka på foten.
- Det blev en utslätad modell och nu fortsätter vi rätt likadant som förr.
Servicehus på samma tomt som Medibothnia
Planerna på ett servicehus på Brändö tas också upp på fullmäktiges möte. Staden har ingått ett intentionsavtal med Pikipruukki om byggandet av ett servicehus på Brändö.
Nu vill man lösa in en del av den tomt där Novia och Vasa yrkeshögskola som bäst bygger ett nytt campus, Medibothnia. Närmare bestämt den del av tomten som gränsar till Kaptensgatan.
Staden har inlett ett planläggningsprojekt för utveckling av kvartershelheten mot Kaptensgatan.
Före planen godkänns i stadsfullmäktige bör arrenderätten till den del av tomten mot Kaptensgatan och undervisningsbyggnaden på den inlösas till staden från Fab Brändö Campus.
Fab Brändö Campus är ett av Vasa stad och Söfuk ägt fastighetsaktiebolag.
Undervisningsbyggnaden i fråga är Yrkesakademins gamla bilhallar.
Efter att planen godkänts och byggnaden rivits kan Pikipruukki börja bygga servicehuset på den tomt som bildas. Den resterande delen av planområdet ska det byggas bostäder på.
Medibothnia behöver 2,3 miljoner till
Tanken verkar vara något av två flugor i en smäll:
Det har nämligen visat sig att saneringen av Medibothnia behöver mer pengar, närmare bestämt 2,3 miljoner euro.
Merparten av finansieringen täcks med inlösningen av arrenderätten. Resten ska täckas med ett kapitallån från staden på en miljon.
Fab Brändö Campus är ett av Vasa stad och Söfuk ägt fastighetsaktiebolag, till vilket staden enligt kommunallagen kan bevilja lån.
Om arrangemangen godkänns av fullmäktige kan man också godkänna områdets detaljplaneändring under måndagens möte.
Ekonomiprognosen sämre än väntat
Stadens ekonomiska läge diskuteras också. Förra året gick man 17,6 miljoner på minus.
Nu siktar man på ett nollresultat för 2016 men den senaste prognosen från april pekar på ett underskott.
Målet på längre sikt är att staden ska visa ett överskott i balansräkningen senast år 2019.
Det konstateras att genomförandet av målet förutsätter en stram ekonomidisciplin och att balanseringsprogrammet för ekonomin som ingår i budgeten 2016 genomförs.
På ett hotellrum i Helsingfors träffas Ann-Sophie och Peter Sandström för att podda och minnas.
De minns papp, som varit död i många år och hur han tog dem på charterresor till Spanien på 1970-talet och Helsingfors.
I Helsingfors åt han wienerschnitzel i korvhuset och drack alltid två stop öl, som han beställde på svenska.
Språk är ett annat tema i podden och Ann-Sophie åkte till Pieksamäki på ”finnbete”. Hon grät när hon tvingades åka dit och när hon tvingades åka hem.
Hur blir livet som det blir? Papp ville flytta till Sverige, men inte mamm. Små val avgör, inte bara för en själv utan också för andra.
Att känna sig hemma någonstans är också ett tema, att kliva in i ett hus och veta att här. "Här” var inte det ruttna hus som Ann-Sophie och papp inspekterade då hon skulle flytta hem till Nykarleby igen efter nitton år. Då gick han nämligen med foten genom golvet då de var på husvisning. Det blev ett annat hus och där bor Ann-Sophie fortfarande.
Peter gillar att besöka staden, men han vet också att han alltid får åka iväg.
Poddbilder
Syskonen fördjupar sig också i minnen om ungdomen som är tätt förknippade med musik, inte bara grodan Boll vinyler nämns. Musik av Mungo Jerry, Demis Roussos, Joe Dassin, Bonnie Tyler (Peter sjunger), Motörhead och Nico, hon som var inspirationskällan till Peters idé om att Ann-Sophie skulle lära sig spela tramporgel, diskuteras i den fjärde delen av podden Sandström.
Markus Halsti är klar för två år i Danmark. FC Midtjylland meddelade på måndag att landslagsmittfältaren skrivit på ett kontrakt.
Halsti spelade länge för Malmö FF men har tillbringat de senaste åren i Nordamerika med DC United.
Nu är det dags för nästa äventyr, den här gången igen i Europa och Norden. Trettiotvååringen intervjuades för Midtjyllands webbplats och säger att han bidrar med erfarenhet.
– FC Midtjylland är en bra klubb. Den har ambitioner att vinna ligan, det har jag också. Jag vill komma långt i Europa, säger Halsti, som har tolv Champions League-matcher på meritlistan.
Han talade med landslagskollegan Tim Sparv inför flytten.
– Tim hade bara bra saker att säga om Midtjylland.
– I Markus får vi en ledare. Han har spelat i Champions League och det är tänkt att han ska stötta yngre spelare i truppen, säger Midtjyllands sportdirektör Claus Steinlein.
Roger Holm blir ny vd för den österbottniska energikoncernen Katternö i höst efter att nuvarande vd, Stefan Storholm, meddelat att han går i pension vid årsskiftet.
Ekonomie licentiaten och ingenjören Roger Holm är 48 år och har bland annat varit verkställande direktör för Oy Alholmens Kraft Ab sedan 2011.
Katternökoncerncen har huvudkontor i Jakobstad och producerar, distribuerar och säljer elkraft och fjärrvärme.
Mycket vatten rinner just nu genom åarna och älvarna i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten och vattenståndet har stigit snabbt under veckoslutet. Enligt NTM-centralen har det i många ådalar regnat mer än 50 millimeter mellan torsdag och söndag.
De kraftiga regnen har också orsakat dagvattenflöden i flera tätorter.
I Skatila i Korsholm där Kyro älv mynnar ut blev vattenföringen under söndagen nästan fem gånger större. På morgonen mättes vattenföringen till knappt 30 kubikmeter per sekund och på kvällen uppmättes 140 kubikmeter per sekund. Dataförbindelser som förmedlar information från de hydrologiska mätstationerna, i bland annat Kyro älv, skadades av åskan under veckoslutet. De är nu reparerade.
Minskat avtappning
På söndag morgon var vattenföringen i Allmänningsforsen i Närpes å knappt fyra kubikmeter per sekund och ett dygn senare drygt 30 kubikmeter per sekund. Det låg vatten på åkrarna längs Närpes på söndagen. För att minska problemet har NTM-centralen i Södra Österbotten minskat avtappningen från den konstgjorda sjön.
I nedre loppet av Lappo å i Keppo i Nykarleby var vattenföringen tidigt på söndagsmorgonen 65 kubikmeter per sekund och tidigt på måndagsmorgonen 155 kubikmeter per sekund. Det motsvarar en översvämning som inträffar i genomsnitt en gång på ett till två år.
Vattnet sjunker undan
Bland annat längs Malax å och Vörå å har vatten runnit ut på åkrarna. Också mindre bäckar och diken har nått flödesnivåer. Senast under tisdagen kommer vattenståndet i rinnande vatten att börja sjunka. Vattenståndet i sjöarna fortsätter att stiga längre, eftersom sjöarna reagerar långsammare på förändringar i väderläget.
Regerande finländska mästaren SJK har inte rosat marknaden i Finland – nu får laget i stället pröva lyckan utomlands. Det första hindret i Champions League-kvalet blir vitryska Bate Borisov.
Mitt i EM-yran är det dags att blicka framåt: snart är det dags för CL-kval.
Som vanligt får den finländska representanten inleda kvalet rätt tidigt. SJK börjar i den andra omgången och ställs mot vitryska Bate Borisov. Det blir en tuff bortaresa för Seinäjokilaget.
Spelade oavgjort mot Leverkusen och Roma
SJK var oseedat i lottningen och ställdes mot ett seedat lag. SJK hade bland annat kunnat lottas mot tuffa Celtic, men också mot FH Hafnafjördur från Island.
Bate Borisov hörde till de svårare lagen SJK kunde möta. Laget toppar den vitryska tabellen och spelade i Champions League senast förra säsongen.
I vintras spelade Bate 1–1 hemma mot Bayer Leverkusen och 0–0 borta mot Roma.
SJK on korissa 3 ja siellä on vastassa joku näistä: Celtic, BATE, Kööpenhamina, Rosenborg, Red Star tai FH #UCLfi#ChampionsLeague#SJK07
Landskapsstyrelsen beslöt idag att regionalutvecklingsdirektör Varpu Rajaniemi blir förändringsledare för landskapsreformen. Styrelsen godkände även målen för Österbottens landskapsplan 2040.
Rajaniemi befrias från sina uppgifter som regionalutvecklingsdirektör under förberedelserna för landskapsreformen för att kunna koncentrera sig på det nya landskapets verksamhet.
Rajaniemi är redan insatt i landskapsreformen och Mikaela Jussila, kommunikationskoordinator på Österbottens förbund, berättar att tjänsten som förändringsledare behövs eftersom arbetet med landskapsreformen är så tidskrävande.
- Det behövs någon som kan satsa 100 procent.
Niklas Ulfvens, näringslivs- och utvecklingschef, blir vikarierande regionalutvecklingsdirektör.
Jussila säger att arbetet i regionen pågår hur som helst och att allt kommer inte att förändras av landskapsreformen.
- Vi måste både se framåt och på nuet.
Förberedelserna pågår till sommaren 2017 då sote-lagen och landskapslagen träder i kraft.
En konkurrenskraftig region med välmående befolkning och god livsmiljö
Landskapslanen sammanfattas med att Österbotten ska 2040 vara en konkurrenskraftig region med välmående befolkning och god livsmiljö. Målen är uppdelade i mer konkreta delmål där man bland annat nämner en fungerande infrastruktur, klimatanpassning, jämlikhet och samverkan mellan stad, tätort och landsbygd.
Målsättningen är att Österbottens landskapsplan godkänns av landskapsfullmäktige i slutet av år 2018. När planen träder i kraft ersätter den Österbottens landskapsplan 2030 och etapplandskapsplanerna.
Ingenjörernas situation är utmanande men inte alarmerande, säger Thomas Mård på DIFF-ingenjörerna om den Österbottniska arbetsmarknaden. Eget företagande kan också vara en lösning, menar Mård.
När senaste sammarbetsförhandlingen på Wärtsilä var över blev resultatet att 172 anställda i Vasa fick lämna sitt jobb. Så sent som förra hösten miste 110 jobbet på Wärtsilä.
Ingenjörerna i Österbotten har en minst sagt utmanande situation, säger Thomas Mård, själv ingenjör och ordförande för DIFF-ingenjörerna i Finland, Österbottens avdelning.
Inte värst i Österbotten
Men samtidigt framhåller han att sett till den totala medlemskåren, så är Österbotten inte värst drabbat.
- Redan för fem år sedan såg vi att arbetslösheten ökade markant i Nyland.
Vad det gäller DIFF:s medlemskår i Österbotten så är arbetslösheten fortfarande under två procent.
- Visst är läget utmanande men personligen ser jag inte läget som alarmerande ännu.
Mård menar att österbottningar är väldigt bra på att sysselsätta sig själva.
- Särskilt ingenjörer, de är väldigt innovativa.
Han menar att flera av de som inte har hittat ett jobb efter examen istället har aktiverat sig på eget initiativ för att sedan gå vidare. Antingen till andra företag eller genom att fortsätta med sitt eget.
- Att starta eget kan vara en tillfällig lösning på arbetssituationen.
Företagskultur
Thomas Mård är inte förvånad att allt fler österbottningar startar eget. Han pekar på att föreningsaktiviteten är hög i Österbotten. Steget till att starta eget är inte lika stort om man varit föreningsaktiv.
- Dessutom har de flesta en bekant eller släkting som är företagare.
- Företagande hör till kulturen här i Österbotten.
Jobb finns
Mård tycker inte att de som är i färd med att välja studieinrikting ska avskrämmas av det ansträngda läget just nu. Det är fortfarande bra att bli ingenjör.
- Vi kommer snart att ha stora årskullar som går i pension.
- Det går trögt för tillfället, men det finns jobb.
Den efterlängtade allaktivitetshallen i Jakobstad kan bli verklighet för innebandy och andra sporter. Stadsstyrelsen i Jakobstad behandlar frågan på måndagkväll och förslaget är att staden skall hyra utrymmen för tio år av de företagare som köpt Rettighallen och planerar att renovera den för idrottsändamål.
Ifall stadsstyrelsen säger ja till planerna kommer hallutrymmena att tas i bruk i två skeden. Det första skedet med en fullstor innebandysal med sociala utrymmen och förråd blir verklighet från årsskiftet. Det andra skedet förverkligas från 2018.
Plan för JP Sport center.Bild: Skiss över planerade JP Sport Center.idrottshallar,Jakobstad,jp sport center,Rettig,Österbotten
Två fullstora innebandysalar
Det första skedet omfattar cirka 2400 kvadratmeter utrymmen, det andra skedet blir aningen mindre. Totalt handlar hela projektet om drygt 4300 kvadratmeter utrymmen för sport och andra aktiviteter.
Hyresavtalet är tioårigt. Hyran på 5,9 euro per kvadratmeter innehåller en investeringsdel på 2 euro per kvadratmeter. Investeringsdelen ingår inte längre i hyran när de tio åren gått ifall staden vill utnyttja sin option på hallarna.
Det första skedet som förverkligas 2017 innebär hyreskostnader på cirka 240 000 euro, 50 procent av den summan beräknas komma från hyresintäkter.
Ritning över planerade JP sport center.Bild: Skiss över planerade JP Sport Center.idrottshallar,Jakobstad,jp sport center,Österbotten
