Quantcast
Channel: Österbotten - Nyheter, sport och aktuellt | Svenska Yle
Viewing all 36943 articles
Browse latest View live

Dina hemknutar - du frågar och vi söker svaren

$
0
0

Varför har vägarna i Korsnäs inte fått finskspråkiga namn än? Varför har svenska studerande bättre motionsutbud än finska i Vasa? Varför bygger man världsberömda segelbåtar i Jakobstad?

Dina hemknutar är ett nytt sätt att göra lokala nyheter tillsammans med publiken. Du sänder in nyhetstips eller frågor och vi på Yle Österbotten tar reda på svaret.

Frågan sänder du enkelt in genom webbformuläret som du hittar längre ner i den här artikeln. Webbformuläret finns också på svenska.yle.fi/österbotten.

Vi ordnar en omröstning med tre av frågorna som kommit in och du får rösta på den fråga du tycker att vi ska undersöka. Vi söker svaret på den vinnande frågan.

Om ditt förslag vinner får du gärna vara med och göra nyheten tillsammans med oss.

- Den som ställt frågan får hjälpa vår reporter att ta reda på fakta och göra intervjuer. Men det är naturligtvis helt frivilligt, säger Ulrica Lövdahl som är chef för Yle Österbotten.

De nyheter publiken röstar fram kommer att publiceras på webben och höras i God morgon Österbotten i Radio Vega.

- Man kan ställa frågor om allt möjligt som känns angeläget. Vi hoppas hitta frågor som verkligen berör folk i deras vardag, säger Ulrica Lövdahl.


Efterlysningen 12.4.

$
0
0

Efterlyses: Liten frys eller frysskåp, i Jakobstadsnejden. Ring 0400-616070.

Efterlyser försvunnen katt i Karby, Pedersöre. Grå kastrerad hankatt ”Pansar” med extra tår, försvann för ungefär två veckor sedan. Långhårig. Också upplysningar. 050-5341066.

Efterlyser pargunga. 040-5070939.

Bortskänkes: Bonniers konversationslexikon, 15 band. Samt tjock-tv. 044-3850607 (efter kl 15).

Efterlyses hobbyväxthus i glas, 5-6 m2. Gärna nära Vasa. 050-3744386.

Bortskänkes: Köksinredning, från början av 70-talet. Finns i Malax, för nedmontering. 0500-298789 (ej SMS).

Har någon ett bortglömt smidesstäd som står och samlar damm,så önskar sonen i huset köpa ett. Också andra smidesgrejer och stenkol. Ring,0503383490.

Köpes begagnad jordfräs för traktor. Ring 0400-561673.

Kartställning för cykel. 040-7664900.

Önskas hyra en nyare 6-personers husbil för tiden 7-11 juli. I Karleby-Jakobstadsnejden. Telefonnummer: 050-3029544.

Efterlyses köksskåp till café Klemetsgårdarna. Ring Mikaela på tel.nr 050-5262615.

Caterpillar el International el motsv bandtraktor 040-4168772. Inte nyare än 80-tal! Också tips emottages!

Efterlyses norsk skogskattunge, inte renrasig, helst hankatt. Tel. 0405378555.

Vi efterlyser kilastenar i området Närpes-Vasa. Kontakta Johanna 0505169293.

Kulla-Gulla på Blomgården, Kulla-Gulla på barnhemmet, Kulla-Gulla lill-piga, Kulla-Gulla vinner en seger, Kulla-Gulla på herrgården, Kulla-Gulla löser en gåta, Kulla-Gullas första bal, Kulla-Gulla finner sin väg:
Om nu nån har dessa böcker gömda i bokhyllan blir jag jätteglad att få dem! Ring 0400-531185.

Efterlyses skogsvagn åt fyrhjuling eller multivagn åt samma allt beaktas, har ni ett sådant ring Thomas 0503041906.

Efterlyser ett gammalt dusch skåp eller bottenbaljan 0500766234.

Efterlyses en liten frysbox till korsnäs flyktingförläggning. kan någon donera ett sådant? 0500-162231.

Efterlyses: Gammal skottkärra i trä. 0400-531185.

2 rums lägenhet sökes i Kristinestad från Maj till December. Gärna i centrum ring 044-3543555.

Efterlyser gamla bräder för snickeri. Gärna i Pedersöre-trakten. 050-5572037.

Efterlyser ett duschskåp tel; 0400-867803

Efterlyser en gammal höräfsa, en sån med stora hjul,samt ett mindre växthus i glas. helst i närheten av Vasa Korsholm. Tel 050-5619488.

Önskar köpa baklampsglas till Saab 96, båda sidor. Bör vara i mycket gott skick, har redan flertalet i vardagsskick.. Lilla modellen som fanns fram till 1977. Niko 050-3058123.

Efterlyser hela rävhusplåtar ca.30 stycken. Ring å bjud ut 050-5309651.

Efterlyser: veteranbil, öppen MGA, MGB, eller annan egelsk sportbil allt av intresse 050-5955427.

Efterlyser till Honda cb 650 -81 orginala avgassystem kan passa från 750kb ochså. tel 045-1572500.

Efterlyses en bra begagnad landsvägscykel. Bör passa åt en 172 cm lång person. Ring efter kl 15:00 Tel. 050-5662396.

Köpes båtkoppling, endast velvet drive med utväxling 1:1 av intresse, skall vara i skick. Ring 041-447381.

Jag efterlyser en oljetank av glasfiber . bör vara mellan 2000-3000 liter. Ring Peter på nummer .050-5110007

Sökes två stycken traktordäck 13.6-38, ring 050-5695566.

Solpaneler till villan. 0500-660120.

Sökes motor till Volvo 850, 10-ventils modellen. ring 050-5695566.

Minikök, längd 1 m. Behöver ej fungera. 0400-363817.

efterlyser en pojkcykel i bra skick, 24-26 tum. Larsmo-pedersöretrakten. 050-3558882.

Juicer. 044-9705306.

Finns det någon som säljer kalkon-eller ankägg åt en allergiker? Ring 050-5272765.

Önskas köpa: flickcykel 20 tum o pojkcykel 24 tum. Tel nr 050-3748860.

Fågelholkar Kan ej snickra men skulle gärna delta med att sätta upp några vet ngn var man kan köpa ? Ring 040-9623444.

Efterlyser ett 70 tal småstockar,helst granstockar.längder från 3.60-5.20m.stockarna skall användas till en knuttimmringskurs som är tänkt att ordnas till hösten i Närpes.
intresserade kan höra av sig på tel.0400-268592

Lappo patronfabrik jämnades med marken

$
0
0

Den 13 april 1976 skedde en av de värsta olyckorna i Finland under fredstid, då en explosion totalförstörde Lappo patronfabrik. I olyckan omkom 40 personer och 60 skadades allvarligt. 64 barn miste en förälder i explosionen.

En tisdagsmorgon i april 1976 exploderade Lappo patronfabrik. Fabriksbyggnaden jämnades med marken. Ett högt svampformat rökmoln steg upp över fabriksområdet och fönsterrutor krossades långt utanför själva olycksområdet. Människor vräktes till marken av tryckvågen ännu 200 meter från explosionen.

Med tanke på räddningsoperationens omfattning förlöpte arbetet snabbt och smidigt. På centralsjukhuset i Seinäjoki och på hälsovårdscentralen i Lappo klarade man av att ge första hjälpen åt alla skadade som i en strid ström anlände från katastrofområdet.

Finlands regering med försvarsminister Ingvar S Melin och statsminister Martti Miettunen sammankallades till krismöte för att undersöka olyckan.

Statsrådet beviljade 600 000 mark i understöd åt dem som lidit skada av explosionen i Lappo.

Över 40 personer omkom i olyckan. De flesta av offren var kvinnor som jobbade på fabrikens laddningsavdelning.

I jordfästningen på kyrkogården i Lappo deltog bland andra president Kekkonen, statsminister Martti Miettunen och försvarsminister Ingvar S Melin. De anhöriga till de döda uppgick till över 5 000. Sorgehögtiden televiserades och många berördes av bilderna på de många vita kistorna utanför kyrkan.

Genast efter olyckan tillsatte staten en olyckskommission som fick i uppgift att undersöka orsakerna till explosionen.

I hela landet väckte olyckan i Lappo stark medkänsla med de drabbade offrens familjer, och det ordnades penninginsamlingar till förmån för barnen. Pengarna placerades i en fond som betalade ut understöd ännu tjugo år efter olyckan.

Lappo-olyckan intresserar fortfarande 1999. Paul Enlund har träffat överstelöjtnant Mauri Prosi som ledde arbetet på platsen och de tekniska undersökningarna efteråt.

Efter år av utredningar kom man fram till att olyckan sannolikt berodde på ett fel i en laddningsmaskinen, troligen antändes krutdamm av en gnista. Men eftersom byggnaden totalförstördes kunde man inte säga med säkerhet hur explosionen utlöstes. Först trodde man det berodde på sabotage eller ett tekniskt fel.

Kronobybo sålde grävmaskin som inte fanns

$
0
0

En man i Kronoby misstänks ha sålt en Volvo 15-minigrävmaskin som inte finns. Kronobybon lade upp en annons om att han säljer en minigrävmaskin på en nätsida, trots att han inte hade någon grävmaskin.

Ett företag köpte grävmaskinen för 8 500 euro och betalade in pengarna på den misstänktes bankkonto.

Den misstänkte har använt pengarna och han åtalas nu för grovt bedrägeri alternativt penningtvätt.

Mannen har tidigare dömts i Esbo tingsrätt för ett liknande brott. Det är oklart om mannen agerat ensam eller haft medhjälpare.

Utlänningsbyrån i Vasa behöver mer personal

$
0
0

De asylsökande som kom till Österbotten i höstas börjar nu få besked om de får uppehållstillstånd eller inte. Hittills i år har många nya kunder anmält sig till utlänningsbyrån i Vasa och därför vill man anställa fyra personer till för resten av året.

För att kunna ta emot den ökande flyktingmängden i utlänningsbyrån det här året behöver man anställa en socialarbetare, två socialhandledare och en handledare till. De fyra skulle anställas för viss tid till årets slut och i höst ska behovet bedömas på nytt. Social- och hälsovårdsnämnden i Vasa tar upp frågan på sitt möte på tisdag.

Man räknar med att kostnaderna för de nyanställda kommer att uppgå till 100 000 euro. För de asylsökande som har fått uppehållstillstånd betalas en ersättning i tre år och för kvotflyktingar i fyra år. Vasa stad räknar med att den beräknade ersättningen kommer att täcka de föreslagna tilläggskostnaderna.

Många stannar i Vasa

På Vasa stad räknar man med att en större andel än tidigare av de asylsökande som får uppehållstillstånd kommer att stanna kvar i Vasa. Det här beror på att Migrationsverket har nya instruktioner som uppmanar personalen på mottagningscentralen att uppmuntra dem som fått uppehållstillstånd att i första hand bosätta sig på mottagningscentralsorten. Mottagningscentralerna kan till exempel inte längre bevilja hyresgarantier för bostäder i huvudstadsregionen.

Av dem som får uppehållstillstånd i år räknar NTM-centralen med att ungefär 300 personer kommer att stanna i Vasa. Årligen brukar Vasa stad ta emot ungefär 40 personer, men mellan 140 och 180 personer har under tidigare år flyttat till Vasa eller stannat i Vasa för att bo efter att de har fått uppehållstillstånd. De som har fått uppehållstillstånd har rätt att flytta vart de vill i landet. I Vasa finns det många privata hyresbostäder och också det kommunägda Fastighets Ab Pikipruukki har många lediga bostäder.

Under år 2015 kom 143 nya kunder till Vasa utlänningsbyrå. Av dem var 20 kvotflyktingar, 87 asylsökande som fått uppehållstillstånd, 19 hade kommit genom familjeåterförening och åtta personer har flyttat till Vasa från andra kommuner.

Åbo Akademi ska utreda professorernas löner

$
0
0

Nyheten om att kvinnliga professorer vid Åbo Akademi tjänar sämst i landet jämfört med manliga professorer kom som en överraskning för akademin. En tre år gammal utredning visade motsatsen.

För Christina Nygren-Landgärds, vicerektor vid akademin och ansvarig för utbildningsärenden, var det naturligtvis ett tråkigt besked.

– Det är tråkig information att ta del av. Man gjorde stora försök att förbättra situationen under början av 2010-talet och i vår utredning visade det sig att vi faktiskt hade bättrat oss, säger Nygren-Landgärds.

Åbo Akademi utförde själv en utredning om löneskillnaderna år 2013. I den utredningen kom det fram att kvinnans euro var betydligt större än vad Professorsförbundet nu visar.

– Då visade det sig att kvinnoprofessorer förvisso får sämre lön, men deras lön var ändå 99 procent av mannens.

Dags för ny utredning

Nygren-Landgärds säger att det nu är dags för ÅA att utreda läget på nytt.

– Som sagt så gjorde vi den senaste utredningen år 2013 och nu är det dags att göra en ny. Jämställdhetsplanen ska också uppdateras med jämna mellanrum och i samband med det gör vi alltid en utredning.

Löneskillnaderna mellan de kvinnliga och manliga professorerna vid akademin är ändå ett faktum. Orsakerna bakom detta är också många.

Christina Nygren-Landgärds
Christina Nygren-Landgärds, vicerektor vid Åbo Akademi (arkivbild). Christina Nygren-Landgärds Bild: Yle/Ylva Vikström

– I vår utredning kunde vi konstatera att manliga professorer oftare är i chefsposition. Det leder till att de får ett litet arvode till. Förstås så påverkar det om man får in mycket extern finansiering till akademin. Det kan avspegla sig i lönen.

Betyder det att de ämnen som får mer extern finansiering – som till exempel de tekniska ämnena med mansdominerade professurer – ger en högre lön åt professorerna inom ämnet?

– Vi såg nog faktiskt inte någon linje mellan lönerna endast beroende på området. Det var nog mer personbaserat, berättar Nygren-Landgärds.

Vilka är då de personliga faktorerna?

– Ett problem verkar vara att kvinnor nöjer sig med att vara doktorer och inte gå vidare till att bli professorer. Endast ungefär 24 procent av kvinnorna blir professorer.

– Familjeledigheten tas också ut nästan uteslutande av kvinnor, och det kan också resultera i att man backar efter några år i karriärutvecklingen. Det förklarar förvisso inte varför Åbo Akademi skiljer sig från andra universitet, säger Nygren-Landgärds.

Yle Åboland försökte nå flera kvinnliga professorer vid akademin för en kommentar, men alla som svarade tackade nej. En ville ändå påpeka att jämställdheten bland den övriga undervisande personalen är betydligt bättre.

Det skriver också vicerektor Nygren-Landgärds under.

– Kvinnor mellan 25 och 29 år har högre lön än männen i samma ålder. Bland den undervisande personalen är det nog jämnare, konstaterar Nygren-Landgärds.

"Alltid bra då man tvingas tänka efter"

I samband med det ursprungliga beskedet om den ojämlika lönefördelningen bland professorerna vid ÅA höjde en del sina röster mot att man hänger ut det jämförelsevis lilla universitetet. Nygren-Landgärds ser inte något negativt med att siffrorna sett dagens ljus.

– Nej absolut inte. Det är alltid bra då utredningar väcker en och tvingar en att fundera på och tänka efter vad man gör.

Nyheten kommer alltså att leda till konkreta åtgärder från er sida?

– Jo. Vi måste göra en ny utredning. Den tidigare utredningen visade ett så bra resultat att vi nöjt oss med det, nu måste vi titta på om vi trots allt gjort något fel under den senaste tiden. Vi måste utreda det på nytt, konstaterar Nygren-Landgärds.

Vad ska KAJ sätta sina nyförvärvade pengar på?

$
0
0

Idag blev Humorgruppen KAJ 13 000 euro rikare. Vad ska de göra med alla dessa pengar? X3M:s morgonprogram Succémorgon vet hur man slösar pengar och har därför erbjudit KAJ sin expertis.

Ka-ching! Så låter det idag i Humorgruppen KAJ:s kassa. Svenskfinlands älsklingstrio kammade hem ett pris på 10 000 euro och fick dessutom ett stipendium på 3000 euro i Kulturfondens utdelning. Totalt magnifika 13 000 euro! Vad i all världen ska de sätta pengarna på? En brevlåda i Panama? En segelbåt? Ett slott i Vörå? Möjligheterna är oändliga. Tack och lov ringde Succémorgon upp Axel Åhman och erbjöd sin dyrbara expertis.

1. Gem

Gem är viktigt att ha då man håller koll på låttexter och sånt. Det har ju KAJ mycket av. För 13 000 euro skulle de få 522 000 gem. Inte illa, det borde ju räcka en god stund.

- Oj, fantastiskt. Det är många manus, instämmer Axel.

2. Tejp

Tejp löser alla problem. Ibland går saker sönder, en beklaglig realitet vi alla lever med. Då ska man se till att man alltid har tejp nära till hands. KAJ skulle få 3258 tejprullar för sina nyförvärvade 13 000 euro. Tejp lämpar sig ypperligt också för andra kreativa projekt; man kan tejpa fast publiken längs väggarna då alla inte ryms att sitta på KAJ:s föreställning, och då publiken sviker KAJ kan de tejpa fast folk vid sina stolar.

- Det är många meter det. Bra! Man kan sälja det som ett ”experience-paket”. Världens äldsta affärsidé – att sälja skit som folk inte egentligen behöver, som att bli upptejpad på en vägg, funderar Axel.

3. Bläckpatroner

Något vi alla har gemensamt är nog en djup avsky för bläckpatroner - det är ju bland det dyraste som finns! Printerbläck lär till och med vara dyrare än människoblod. KAJ skulle få bara 433 patroner med sina 13 000 euro.

- Det var ganska dåligt. Alltså vem skulle vilja lägga de pengarna på bläckpatroner, om man bara får så där få.

Ja, köp i så fall hellre människoblod om det är billigare.

4. Sist, men absolut viktigast – toscakakor

Enligt Succémorgons uträkningar skulle KAJ få 1083 toscakakor för 13 000 euro! Slopa alla "beach 2016" planer, med andra ord.

- Okej, nämen bra. Tack. Jag ska lägga in en order på exakt det nu till näst.

Pengarna ger en grym chans

Det var bra förslag. Tack Succémorgon. Men i ärlighetens namn har ju Axel, Kevin och Jakob redan funderat på vad de ska använda pengarna till.

- Vi har ganska många planer på gång så egentligen vet vi nog vart vi ska försöka sopa in dem. Och det är inte Panama. Pengarna ger ju en grym chans att satsa på någon video, göra en skiva och dylikt som kostar. Det sätter ju en jäklig press på oss. Det är ju inte som att vi hade någon prestationsångest från förr, inte alls. Men kanske vi kan tåla en gnutta till, skrattar Axel.

- Jag skulle ju gärna ta emot pengarna i en säck jag. En lite förstärkt potatissäck med eurotecken tryckt på sidan, funderar Axel.

Grattis Humorgruppen KAJ till det fina priset och stipendiet! Vi ser fram emot de fantastiska mästerverk pengarna utmynnar i! (Fast vi tycker ändå ni ska köpa 1083 toscakakor.)

via GIPHY

Företagare saknar det konkreta i regeringens paket

$
0
0

Det är flummigt och saknar de konkreta åtgärderna. Så kommenterar företagaren Caj-Erik Karp i Korsholm det företags- och sysselsättningspaket som regeringen presenterade på tisdagen.

- Problemet för företagarna i Finland är att det finns för lite jobb. Om det inte finns jobb hjälper det inte hur många paket du än bygger upp. Vi måste få mer jobb och jag tror att vår konkurrenskraft måste stärkas, säger Karp.

Caj-Erik Karp har varit företagare i omkring 30 år och sitter också som medlem i Företagarna i Finlands styrelse.

Företagare: Ta bort onödiga dagar

I regeringens företagspaket nämns konkurrenskraften som det viktigaste som måste stärkas. Karp har ett konkret åtgärdsförslag till regeringen.

- Vi måste få bort de dagar vi betalar lön för då ingen är i jobb. Jag tror inte att vi måste sänka lönerna utan det räcker med att ta bort de dagarna vi betalar lön för då vi inte får något gjort. Det är en första sak för att stärka konkurrenskraften.

Många går arbetslösa och det paket som regeringen presenterade ska öka sysselsättningsgraden. Bland annat ska paketet underlätta för egenföretagare. Men Karp är skeptisk.

- Klart att det är bra att få nya företag, men de ska ha något att göra också. Du kan inte bara starta ett företag om det inte finns något att producera.


Larsmo nästan två miljoner euro på plus

$
0
0

Tillväxten fortsätter i Larsmo. Kommunen gick 1,98 miljoner euro på plus visar bokslutet för 2015.

Befolkningen fortsatte öka och arbetslösheten ligger på 3,8 procent, det är bland de lägsta i landet.

Håller ner kostnaderna

Statsandelarna och skatteintäkterna ökade mera än beräknat medan kostnaderna hölls i schack. Larsmo är den enda österbottniska kommunen som ligger under landets genomsnitt vad det gäller vårdkostnader.

Verksamhetsintäkterna överskred budgeten med 0,1 miljoner euro och kostnaderna var 1,3 miljoner mindre än budgeterat. Som helhet visade kommunkoncernen ett överskott på 2,2 miljoner euro.

Höjde skatteprocenten

Larsmo höjde skattesatsen med en halv procentenhet och skatteinkomsterna var knappa 15 miljoner, lite mera än budgeterat.

Man lyckades också minska lånestocken en aning och i slutet av året utgjorde lånestocken 2 124 euro per invånare.

- På kort sikt är det ackumulerade överskottet på 13,2 miljoner euro en tillräcklig buffert för förändringar i statsandelarna och den planerade social- och hälsovårdsreformen, säger förvaltningschef Carola Löf.

Inget beslut om torget i Jakobstad

$
0
0

Tekniska nämnden tog inget beslut om torgplanerna vid sitt möte på tisdag. Istället vill nämnden få nya kostnadskalkyler och längre betänketid.

Hur torget i Jakobstad ska se ut i framtiden engagerar stadsborna. Över 100 invånare har skickat in respons till staden via nätet och tre anmärkningar har inkommit.

Nu vill tekniska nämnden vill ha tilläggstid. De vill göra en kvalitetshöjning av torgmiljön men samtidigt är kostnaderna oklara.

- Det handlar främst om ifall vi vill ha ett stenlagt torg eller om det ska beläggas med asfalt så som tidigare, säger Johan Karjaluoto (SFP) som är ordförande för nämnden.

Det finns inga klara kostnadsförslag på vad en stenläggning kostar men summan uppskattas till 500 000 euro i beredningen inför mötet.

Tre anmärkningar

Det är City gruppen som består av centrumföretagare, Maj Boström som driver café på Storgatan samt Tero Loppi som lämnat in anmärkningar mot torgplanerna.

Medan City gruppen och Boström vill ha flera parkeringsplatser så vill Loppi ha flera.

- Det behövs parkeringsplatser men frågan är ju om området runt torget är rätt plats. Och parkeringsplatserna ska inte hindra trafiken. Nu byggs ju även torggrottan så det är lite märkligt att bygga parkeringsplatser ovanpå den, säger Loppi.

I den nya planerna för torget är parkeringsplatserna ungerfär hälften färre än de tidigare varit.

City gruppen vill ha flera platser för korttidsparkering i centrum för att göra parkering behändig för lunchgäster och shoppare.

FCG Arkkitehdits skiss över det framtida torget.
FCG Arkkitehdits skiss. FCG Arkkitehdits skiss över det framtida torget. Bild: FCG Arkkitehdit.

Över 100 invånarkommentarer

På stadens hemsida kan invånare lämna in sin respons på torgplanerna och över 100 personer har fört fram sin åsikt. Torget har också debatterats flitigt i sociala medier och många deltog i det öppna mötet i Campus Allegro.

På arkitektbyrån FCG Arkkitehdits skisser är det nya torget så är det en öppen plats utan träd eller planteringar. Avsaknaden av grönska och den stora öppna ytan utan sittplatser har bland annat väckt missnöje.

- Vi fick bekanta oss med ett sammandrag av de kommentarer som Jakobstadsborna lämnat in. Och visst kunde det finnas planteringar, exempelvis lindar kring torget, säger Karjaluoto.

Unga företagare visade upp sig i Helsingfors

$
0
0

Finalisterna i tävlingen Våga vara företagsam presenterade sina företag i Kampens köpcentrum i Helsingfors i dag.

På plats fanns unga företag från olika håll i landet och man kunde köpa allt från käpphästar till fotograferingstjänster.

Företagen grundades i samband med en tillvalskurs i skolan. Där fick man skapa sin företagsidé och sedan prova hur den lyckas i verkligheten. Man skapade självklart riktiga produkter och sålde dem till riktiga kunder.

Jeff productions från Ekenäs gymnasium tillverkar granola, ett slags müsli, utan vitt socker. De körde igång med försäljningen till jul.

– Vi var på Ekenäs julmarknad och påskmarknad och så har vi tagit emot beställningar. Vi har sålt 228 påsar hittills, säger Emilia Broman.

Att ha ett företag på riktigt är ändå något helt annat än att sitta på skolbänken. Det praktiska arbetet ger nya insikter och lärdomar.

– Jag har skött bokföringen så det har jag lärt mig om. Jag också lärt mig att tala inför människor och övertyga någon att köpa vår produkt. Jag har lärt mig att vara avslappnad och att hålla föredrag inför klassen är lätt nuförtiden, säger Broman.

Hjälp av experter

Birdstore UF tillverkar fågelmatare av återvunnet material och fågelmat. Företaget består av elever från Kristinestads högstadieskola.

– Vi ville hjälpa fåglarna så att de inte dör över vintern. Det vill andra också, för produkterna går bra åt där hemma, säger Torbjörn Rosenback från Birdstore.

För att veta hurdan fågelmatsblandning de skulle göra tog de kontakt med en fågelexpert. Det har blivit långa dagar för de unga företagarna.

– Vi har satt mycket av vår fritid på det här, säger Rosenback.

Vill vinna

Evenemanget i Kampen var finalen i tävlingen Våga vara företagsam och det syntes på företagsidéernas kvalitet. Förutom själva idén skulle deltagarna bland annat ge ett trettio sekunders pitch och intervjuas av juryn.

Vinnaren representerar Finland i Ung företagsamhets Europeiska mästerskap.

– Nog kom vi hit för att vinna, säger Fredrik Ahlgren på Woodworkers UF från Strömborgska skolan i Borgå.

Woodworkers tillverkar produkter såsom servetthållare och hyllor av trä. Gymnasisterna har fått smaka på livet som företagare.

– Det är tungt. Men det lönar sig nog sist och slutligen.

Efter finalen är företagets verksamhet slut för skolans del, men många av ungdomarna funderar ändå på att fortsätta också i framtiden.

– Vi har båda funderat på att flytta till Sverige för att studera nästa år. I så fall kunde vi bra fortsätta med det här, säger Ahlgren.

Sparkommittén i Vörå behöver mera tid

$
0
0

Kommittén som ska hitta sätt att spara in mellan 700 000 och 800 000 euro per år i Vörå behöver tilläggstid. På tisdagen presenterade kommittén sina alternativ för fullmäktige.

- Vi har lyft fram många alternativ och fått vägkost från fullmäktige. Nu behöver sparkommittén smälta informationen, säger kommundirektör Mikko Ollikainen.

En bidragande orsak är också social- och hälsovårdsreformen och vad den lag som går till utlåtande i maj för med sig. Sparkommittén väntar också på prognoser över skatter och statsandelar.

- Vi vill planera långsiktigt och ta alla de här faktorerna i beaktande, säger Ollikainen.

I slutet av april väntas sparkommittén åter presentera sina slutsatser för fullmäktige.

Mikko Ollikainen
Mikko Ollikainen Bild: Yle/Kati Enkvist

Spara under tre år

Sparkommittén tillsattes på kommundirektörens initiativ när prognoserna visade att kommunen kommer att göra underskott under de tre kommande åren.

Sparmålen är 800 000 euro under detta år, 700 000 euro under nästa år och ytterligare 800 000 euro under 2018.

Under 2015 hade kommunen ett överskott på 370 000 euro.

Varför behöver Vörå spara så mycket?

- Vår vision är att vara en självständig kommun också i framtiden, och då är en god ekonomi mycket viktig. Skatteintäkterna och statsandelarna sjunker och vi måste nu arbeta förebyggande, säger Ollikainen.

Framför allt är det sysselsättningsläget som blivit sämre. Under februari var 8,6 procent av Vöråborna arbetslösa. Men Ollikainen tror att siffrorna för mars månad kommer att vara bättre.

- Vi är vana att ha jobb här i Österbotten. En del av dem som saknade jobb har varit permitterade och exempelvis elementfabrikerna hade sämre med jobb på vintern. Nu är läget bättre, säger Mikko Ollikainen.

Striktare regler för simning vid lägerskolor

$
0
0

Reglerna för lägerskolor i Karleby blir striktare. Bland annat rekommenderas att barnen inte simmar eller klättrar på lägerskolan.

Reglerna på lägerskolorna har skärpts från år till år, vartefter det blivit allt vanligare att skolbarnen åker på lägerskola.

Speciellt stor vikt har man fäst vid regler som rör säkerheten. Men förbuden och direktiven varierar från skola till skola.

Finlands lägerskolförening och finska lärarförbundet OAJ sammanställde förra våren nya säkerhetsregler.

Enligt lägerskolföreningens ordförande Juha Koronen handlade uppdateringen främst om specificeringar och förtydliganden.

Reglerna uppdateras med jämna mellanrum.

Enkla regler i början

- När vi började med lägerskolverksamhet i Finland år 1975 var reglerna enkla. Småningom då det blev vanligare med lägerskolor filade man på reglerna, säger Kuronen.

Utöver de här reglerna har även kommunerna och skolorna egna begränsningar och regler. Till exempel i Karleby rekommenderas inte simning ute i naturen.

Bildningsdirektör Peter Johnson i Karleby konstaterat att det är fråga om en rekommendation, som har kommit fram då de har hört sig för. Det bottnar i säkerhetsfrågor.

- För att undvika risker rekommenderar vi inte att barnen simmar i naturliga vattendrag. Simningen får de lära sig i simhallen, under kontrollerade former med skolade övervakare, säger Johnson.

Enligt Kuronen på lägerskolföreningen är det ovanligt med sådana rekommendationer. Han har inte hört om några olyckor i samband med simning på lägerskolor.

I Vasa har de svenska skolorna inga särskilda direktiv som begränsar vilka aktiviteter barnen kan delta i på utflykter.

- Vi har inte lägerskolor som varar i flera dagar, utan de flesta åker på klassutfärd för en dag, säger skoldirektör Birgitta Höglund i Vasa.

Det har inte varit aktuellt med andra begränsningar än att de inte åker på utlandsresor och att de ska ha en till två vuxna per 20 elever.

Läraren har det pedagogiska ansvaret. Två vårdnadshavare, en manlig och en kvinnlig, deltar också som extra ögonpar.

- Vi har en säkerhetskoordinator som förbereder barnen och föräldrarna med hjälp av checklistor över vad som är viktigt att tänka på inför utfärden, säger Höglund.

Trygghet framför allt

Vesa Kilpivaara har arbetat som lägerskolpedagog i 13 år på ungdomscentret Oivanki i Kuusamo. Han har noterat att skolornas regler generellt har blivit striktare med åren.

- Så är det också på andra håll i världen. Man är mera mån om barnens och ungdomarnas trygghet. Också från myndighetshåll har det kommit många direktiv.

- Nuförtiden finns bestämda trygghetsplaner för allt, säger Vesa Kilpivaara.

Han säger att en del skolor förbjuder aktiviteter som kan innebära risker på lägerskolan. Till sådana hör bland annat klättring och repbanor.

"Måste få våga också"

Jan Gäddnäs är utbildad natur- och vildmarksguide och har I tjugo år ordnat varierande naturupplevelser och bland annat äventyrsbanor för många lägerskolor.

Han tycker att det inte är riktigt rätt väg att gå att förbjuda äventyrliga aktiviteter på en lägerskola.

- Om man sitter och funderar på allt som eventuellt kan hända vågar man ju inte göra någonting.

- Jag har haft hand om säkert ett par hundra lägerskolor och det har aldrig varit några problem. Men jag har också en målmedveten disciplin, säger Gäddnäs.

Men han betonar att man som natur- och vildmarksguide måste veta vad man håller på med.

Det är viktigt att man i förväg har gjort noggranna riskanalyser och trygghets- och nödsituationsdirektiv för alla program och produkter.

Geting i ögat

- Om jag till exempel kör en snabbgående båt i steniga vatten och får en geting i ögat kan det hända att det går tokigt och jag kör på grund. Den risken måste jag ta i beaktande och planera hur jag kan undvika situationen.

- I min riskanalys och trygghetsplan skriver jag in att jag kör sakta och använder heltäckande glasögon eller solglasögon när jag kör båt. Då har jag minskat risken för att få en geting i ögat, säger Gäddnäs.

Säkerhetsutrustning ska alltid användas när situationen kräver, som till exempel vid höghöjdsbanor.

Konsumentskyddet kräver att man som professionell vildmarksguide har certifikat där det framgår vad man behärskar.

Gäddnäs rekommenderar att de som köper tjänsterna ser till att det är fråga om kompetenta yrkesmänniskor.

- Det är krävande och ansvarsfullt och förutsätter rätt utbildning. Man kan inte bara tänka sig att jag skaffar ett rep och låter folk klättra och förtjänar pengar på det, säger Gäddnäs.

I de programpaket som Gäddnäs erbjuder ingår också alltid försäkringar.

Kunskaper i första hjälp

- Rektorerna och lärarna som är ansvariga för lägerskolorna vill också vara säkra på att deras ansvar och rättigheter tas på allvar, säger Juha Koronen på Finlands lägerskolförening.

Även Koronen har noterat att skolorna vill skärpa reglerna för lägerskolorna. Nu fäster man stor vikt vid bland annat transporter och övervakning.

- Utöver det här kräver många också att det finns någon som kan första hjälp i gruppen som åker på lägerskola. Mycket ofta finns den kompetensen på lägerskolcentret, säger Kuronen.

Yle Keskipohjanmaa: Kreeta-Maria Kivioja

Vasek lobbar för mer tågtrafik till och från Vasa

$
0
0

Vasaregionens utvecklingsbolag Vasek, Österbottens Förbund, Handelskammaren och Vasa stad arbetar för att tågtrafiken till och från Vasa ska utvecklas. Bland annat har de träffat VR:s ledning och fört fram vilka brister som finns i dag och vilka önskemål till utveckling som de ser.

Man vill slå vakt om vissa rutter som inte bör ändras, bland annat det tidiga morgontåget till Helsingfors.

När VR samarbetsförhandlade förra hösten blev resultatet minskad tågtrafik mellan Vasa och Seinäjoki.

En del linjer avslutades och andra minskade passagerarkapaciteten eller längden på tåget.

Nu vill Vasek, ÖF och Handelskammaren slå vakt om att ytterligare eventuella justeringar i tidtabellerna inte görs på ett sätt som missgynnar regionen.

Bland annat vill de slå vakt om den tidiga morgonturen från Vasa.

- Det är bra att vara framme i Helsingfors klockan 9:30. Den turen får inte senareläggas även om tåget avgår från Vasa redan klockan 5:50, säger logistikexpert Riitta Björkenheim på Vasek.

Tidigare tåg till Vasa

De skulle också gärna se att det gick tåg till Vasa söderifrån, som skulle vara framme klockan 9. Det tidigaste man kan komma fram till Vasa i dag är kl 10:29.

- Det här har många klagat på, eftersom det betyder att de som har ett möte i Vasa på morgonen inte kan komma med tåget, säger Björkenheim.

Passagerarmängden mellan Vasa och Helsingfors har ökat, medan den enligt Björkenheim högst sannolikt har minskat på rutterna Vasa-Seinäjoki och Vasa-Jyväskylä. Statistik finns inte tillgänglig.

- Vi önskar också att sträckan Vasa-Seinäjoki kunde få en pendlingsrutt för dem som jobbar eller studerar, säger Björkenheim.

Pendlare har inte möjlighet att ta pendolinotåget eftersom det inte stannar på alla små stationer. Genom att utveckla en sådan rutt kunde även intresset för att åka tåg mellan Vasa och Seinäjoki öka.

Vindkraftverken i Svalskulla i Närpes är tillräckligt tysta

$
0
0

Bullret från Vindin:s vindkraftpark i Svalskulla i Närpes är lägre än beräknat. Det visar mätningar.

Vindkraftparken består av fem vindkraftverk. Mätningar visar att ljudnivåerna är under riktvärden och åtgärdsgränser. De är också lägre än man beräknade i planeringsskedet.

Det är FCG, Finnish Consulting Group som utfört mätningarna. Mätningarna genomfördes vid den närmaste bostaden som ligger 1,1 kilometer från vindkraftparken.

- Vi har inte haft några klagomål på buller från närboende runt Svalskulla vindkraftpark och även om vi inte varit oroliga för förhöjda bullernivåer känns det bra att vi nu även kunnat göra mätningar som säkerställer detta, säger Christina Hillforth, projektdirektör på VindIn.

För de kraftverk som planeras idag är riktvärdet nattetid 40 dB vid 8 m/s, oberoende av bostadens användningsändamål.

Riktvärdet 8 m/s kommer från att vid högre vindhastigheten börjar bakgrundsljudet dominera över vindkraftverkens ljud.


Börje Särs sjunger sånger om livet

$
0
0

Sången och musiken har alltid varit ett sätt för Vasabon Börje Särs att meditera, att koppla av. Efter arbetsdagen eller om något har varit jobbigt så tar han gitarren i famnen och börjar spela.

- Mest har jag hållit på där hemma, men ibland uppträder jag i mindre sammanhang.

Att göra en skivinspelning är en dröm som Börje länge har haft. Då han för fyra år sen insjuknade i cancer så blev det aktuellt att förverkliga drömmen.

- Först tänkte jag att jag vill sätta de här sångerna “på burk” för släkt och vänner, men sen blev det så bra att jag tänkte att jag vill göra en skiva av det.

Börje Särs' skiva "Innan"
Skivkonvolutet är illustrerat av konststuderande Malin Bernas. Börje Särs' skiva "Innan" Bild: Yle/Roger Källman

15 favoriter

Skivprojektet har tagit ungefär ett år i anspråk och har enligt Börje varit en väldigt fin upplevelse. Med sig i projektet har Börje haft sin vän och körbroder Martin Holm.

- Skivan är inspelad i Martins hemmastudio. Han sjunger stämsång och spelar alla övriga instrument förutom gitarren.

Skivan “Innan” omfattar 15 sånger av bland andra Tomas Boström, Åke Grandell, Olle Adolphson och Bengt Ahlfors. Urvalet av favoriter gick förvånansvärt enkelt, säger Börje.

- Texterna hart varit viktiga, jag har velat sjunga sånger som handlar om livet, “från vaggan till graven” som jag har skrivit på konvolutet.

Skivomslaget är vackert illustrerat av Malin Bernas, som studerat konst på Novia i Jakobstad. Hon har utgått från Börjes, hans hustrus och hans barnbarns fingeravtryck för att skapa bilder som anknyter till visorna.

Börje Särs ger tillsammans med Martin Holm en viskonsert i Folkhälsanhuset Wasa, torsdagen den 14 april kl 19. mer information finns på Facebooksidan "Innan"

Ångesten driver världsmästaren Fredrik Smulter

$
0
0

Ångesten driver världsmästaren Fredrik Smulter

Ångest och rädsla ligger bakom mina bästa prestationer, säger den filmaktuelle Fredrik ”Freddi/Superhurri” Smulter. Inför VM i bänkpress den 19-24 april finns bara en tanke i den regerande 32-åriga världsmästarens huvud: att vinna ett femte VM-guld.

– Är jag inte naturligt bäst så är jag inte intresserad.

Fredrik Smulter sitter tillsammans med storebror André Smulter, tidigare ishockeyspelare i juniorlandslaget och utlandsproffs, och mamma Terese Smulter hemma hos föräldrarna i Malax och tittar på gamla fotografier.

Repliken ur dokumentären Superhurri (17.4 kl. 12.15, TV2, av Malakta Films, 2016) sammanfattar väl Freddis inställning till nya utmaningar. En attityd som indirekt lett till fyra VM-guld i bänkpress, men också till att Freddi lärde sig simma så sent som för två år sedan.

– Jag har vattenskräck. Men barnen skulle småningom börja simma och då gick det inte an att farsan är mer rädd för vatten än vad de är, förklarar han när vi träffas i Malax någon vecka innan VM i Danmark.

Att styrkelyftning skulle bli Freddis specialitet var däremot givet. Freddi var 14 år när han första gången testade. Medan jämnåriga lyfte 30-50 kilogram lyfte Freddi 105 kilogram på första försöket.

För tillfället är han tjänstledig från sitt jobb som polisväktare i rannsaknings- och fyllecellen hos polisen i Vasa. I Pighouse Gym, som han byggt i ett före detta svinhus tillsammans med pappa Roy, timrar han på musklerna och den mentala kapacitetet som gör honom aktuell för att slå sitt eget världsrekord: 401 kilogram i bänkpress.

– Att veta hur stark jag är ger självförtroende. Vid ett eventuellt inbrott skulle det krävas en rejäl ninja för att skada mig eller min familj. Som polisväktare behöver jag inte vara lika strikt eller använda så mycket maktmedel. Självförtroendet gör att jag kan låta en del provokationer gå mig förbi. Å andra sidan undrar jag om jag sedan, som skruttig 55-åring, har den mentala styrkan för det här jobbet. Jag har ju aldrig jobbat som väktare och varit fysiskt svag.

Fredrik Smulter förbereder sig för ett lyft under VM i Sundsvall 2015

Ville provocera finskspråkiga

Freddis finskspråkiga officiella profil har sin historia. När han 2006 skulle skapa ett Youtubekonto var det vanligt att använda smeknamn. Freddi valde ”superhurri”.

– Med ”superhurri” ville jag provocera finskspråkiga och protestera mot skällsordet för finlandssvenskar. Jag ville visa hur bra jag är - trots att jag är en ”hurri”.

Efter det har han gjort en helomvändning och språkfrågan är i dag den enda där Freddi driver en medveten agenda.

– Nu kallar jag mig ”hurri” för att avdramatisera ordet och för att finskspråkiga tycker att det är lite kul. Jag är väldigt positiv till finskhet och vill själv vara en annorlunda finlandssvensk. Jag tycker att personer som Eva Wahlström, Robert Helenius och jag ger en bredare och bättre bild av finlandssvenskarna än överklassfinlandssvenskar som signalerar att de genom utbildning, pengar eller åsikter är förnämare eller har bättre värderingar än finskspråkiga.

Själv lärde sig Freddi tala finska, vilket han ofta och gärna gör, i 11-13-års åldern när han dagligen vistades hos en kompis vars mamma var finskspråkig.

– Hon frågade om hon fick tala finska också med mig. Det fick hon, och det är jag evigt tacksam för. Eftersom jag inte är högt utbildad hade jag annars knappast lärt mig finska och kommit så här långt i livet.

En förebild är för mig en god människa, och jag har för många brister för att kunna se mig själv på det sättet.

Obekväm med att vara förebild

Där hemma har mina barn pratat om honom i flera dagar. Fredrik Smulter, världens starkaste man, ska uppträda på Activexpo-mässan och försöka sig på ett inofficiellt världsrekord i Jakobstad några veckor innan VM.

Han sitter vid lokaltidningens monter i samspråk med en sportjournalist när vi närmar oss. Att Freddi är en publikmagnet och dessutom gillar att träffa folk är uppenbart.

– Ska vi skaka hand, frågar Freddi.

3-åringen ruskar ivrigt på huvudet och tar ett fast grepp om mina ben medan 4-åringen, med skräckblandad förtjusning, ser sin hand försvinna i Freddis näve.

– Nu var du nog modig! Det är inte alla småpojkar som vågar skaka hand med mig. De flesta som ser mig, storväxt och med mörka ögon, blir rädda, berömmer Freddi.

Efter mötet skuttar barnet bredvid mig, drar mig till sig och viskar: Jag tänkte på det som Bamse brukar säga. Att den som gör någonting som den är rädd för, den är modig!

Ännu i bilen på vägen hem kvittrar han.

– Vet du mamma. Jag blir nästan lite stolt över mig själv.

När jag återger historien i samband med intervjun blir Freddi glad.

– Det var roligt att höra. Det är fint om jag, med en så liten handling, kan påverka en liten människas liv och vardag. Jag har alltid bemött barn på samma sätt.

Samtidigt blir det uppenbart hur obekväm han känner sig med att vara en förebild.

Finns det ingen känsla av gemenskap mellan världens starkaste man och björn?

– Nej, jag kan på inget sätt relatera till Bamse. Jag är inte en tillräckligt bra människa. En förebild är för mig en god människa, och jag har för många brister för att kunna se mig själv på det sättet. Helt ärligt har jag aldrig tänkt att jag skulle vara en förebild, men jag är självfallet glad om jag kan vara det för någon.

Kontrasterna kan också te sig brutala.

Efter mötet på mässan (där Freddi lyfter 403, 406 och 418 kilogram i icke-tävlingsgodkända lyft) ser jag filmtrailern och sekvensen där en furie efter en sällsam stöt till synes exploderar och, parallellt med att han vrålar svordomar, sparkar upp svinhusets dörr så den flämtar i vinden.

Den enorma urladdningen efter vissa lyft kan utan tvekan uppfattas som skrämmande. Hur tänker du att barn eller andra som ser upp till dig ska förstå de olika sidorna hos dig?

– Jag vet att det kan se skrämmande ut. Jag vet inte vad jag ska svara på den frågan. Det bara är så här.

Att gå ner i vikt blir nästa projekt den dagen jag lägger av med bänkpress, säger Fredrik Smulter.

Orolig för hälsan – är det redan för sent?

Han för en daglig kamp. Och nu talar vi inte om kampen mot vikter på 400 kilogram utan om kosten. Under de senaste dryga tjugo åren har Freddi byggt upp en kroppshydda som väger 153 kilogram, av vilka uppskattningsvis 25-30 procent utgör fett.

– Vill du bli stark utan dopning så måste du äta så mycket att du växer. Äter du mycket samtidigt som du tränar mycket så får du större muskelmassa. Det är enkel matematik. Det är inte alltid roligt eller hälsosamt, men att bli bäst är sällan hälsosamt, säger Freddi och jämför med att en normal karl ska ha en fettprocent om cirka 15 procent för att kroppen ska må bra.

– Varje dag tänker jag på vad jag gör med min kropp. Den dagen jag lägger av, prioriterar hälsan och går ner i vikt – kommer det att vara för sent? Jag vet ju inte vad som försiggår i mina blodådror eller celler. Jag har själv gjort mina val, men skulle jag göra om den här resan skulle jag göra den på ett hälsosammare sätt.

2004 upptäckte Freddi hur snabbt styrkan ökade med tilltagande kroppsomfång. Det här blev startskottet till en period på tre fyra år när han, med egna ord, hetsåt.

– Jag försökte med våld äta upp mig för att få större muskler. 2010 bantade jag ner mig med 25 kilogram för att komma in en lägre viktklass, så jag vet att jag också klarar av det. Sedan 2012 har jag haft ett mer balanserat förhållningssätt till kosten men jag oroar mig fortfarande dagligen över min hälsa.

En som följt den hisnande förvandlingen och dagliga kampen är hustrun Monika, 32 år och, enligt Freddi, en stor orsak till hans framgång.

– Hon är min soulmate och bästa vän. Vi gifte oss 2009 men har varit ihop sedan vi var 15 år. Tack vare att jag hade flickvän och den biten fixad kunde jag koncentrera mig på idrotten, i stället för på överdrivet supande och jakten på en livspartner när jag var yngre.

Rädslan för att misslyckas, bli allvarligt skadad eller dö känns ända in i märgen. Jag gillar att ha rädslan närvarande.

Ångest ger det bästa resultatet

– Jag har alltid tyckt att det är läskigt när Freddi lyfter med bänktröja. Jag är rädd för att det ska hända honom någonting.

Monika står vid köksbordet och pratar med kameran. Tröjan som hon talar om, som kan förbättra en proffslyftares prestation med upp till femtio procent, användes under VM i fjol när maken satte nytt världsrekord på 401 kilogram.

Freddis finländska rekord i klassisk bänkpress, det vill säga utan hjälputrustning, ligger på 282 kilogram. Med tröjan på har han lyft 418 kilogram i inofficiella sammanhang. Att upprepa prestationen i tävlingssammanhang är svårt, eftersom reglerna är striktare och han måste följa domarens kommandon.

Frun är inte den enda som är rädd. Men hur konstigt det än låter säger Freddi att det är just ångesten och rädslan som ligger bakom hans bästa prestationer.

Det här låter märkligt i en tid när man talar mycket om positivt tänkande inom idrottspsykologin. Kan du förklara?

– Det är svårt att förklara för någon som inte hållit 400 kilogram på armen. Rädslan för att misslyckas, bli allvarligt skadad eller dö känns ända in i märgen. Jag gillar att ha rädslan närvarande. Men jag vet att jag är ganska unik. Samtidigt, är det egentligen så konstigt? Så länge som du kan hantera dödsångesten och inte blir handlingsförlamad, finns det någon starkare upplevelse? Jag tror inte att våra mor- eller farföräldrar hade förmått prestera så som de gjorde under kriget om det inte varit för en stark rädsla för att dö och vilja att leva.

Hur hanterar du rädslan?

– Jag bygger medvetet upp den till en viss nivå, tills ett slags likgiltighet infinner sig och jag går in och lyfter. Jag gör det som måste göras.

Freddi med frun Monika.

Stort intresse för historia och politik

Freddis största rädsla i dag handlar ändå inte om att förlora VM, utan om den egna hälsan och utvecklingen i fosterlandet. Han är intresserad av historia och diskuterar gärna samhällspolitik. Han oroar sig för de negativa attityderna gentemot det svenska språket, och satt i Malax kommunfullmäktige på Svenska folkpartiets mandat åren 2004-2008.

– Jag kan känna en sorg över att mina barn och barnbarn inte kommer att få växa upp i samma Saltkråkanidyll som jag fått göra. Jag var kring 20 innan det blev vanligt att vi låste ytterdörren och bilen. Jag säger inte att allt var bättre förr, utan talar om trygghetskänslan. Våldsstatistiken säger inte allt. Om människan känner sig trygg eller inte avgör, och just nu känner jag att otryggheten växer.

Enligt Freddi är lösningen inte mer övervakning utan att återskapa tilliten i samhället. Han nämner den ekonomiska krisen, flyktingkrisen och det säkerhetspolitiska läget som orosmoment, men framför allt harmas han över splittringen finländare emellan.

– Om det finns något som jag är stolt över så är det att jag har många olika slags vänner. Både de som är för eller emot exempelvis invandring blir ibland fartblinda och glömmer att lyssna på den andra parten. Jag ser ett värde i att vi kan diskutera med varandra, exempelvis på sociala medier.

Freddis favoritscen i dokumentären är när busslasten med Malaxsupportrar, på väg ner till Sundsvall, stämmer upp i psalmen ”Härlig är jorden”.

– Den scenen säger allt om mig som person. Är psalmen ett skämt eller sjunger vi på riktigt? Säg det. Ibland hämtar man kraft ur traditionerna. Jag är konservativ på så sätt att jag värdesätter traditioner, samtidigt har jag en mjuk och liberal sida. Jag har räknat hur många mördare jag mött i mitt arbete: 85 stycken. Oavsett vad de har gjort måste jag ändå möta dem som individer. För att få respekt måste du bemöta andra med respekt.

Jag har haft ett tungt år. Kanske håller jag på att bli gammal.

Nära inpå VM 2016: Amerikan stjäl rekordet

Bara en månad innan årets världsmästerskap tappar Freddi rekordet från Sundsvall. Amerikanen Blaine Sumner lyfter femhundra gram mer, sammanlagt 401,5 kilogram.

– Det är en bra sak. Det sporrar mig att se att också andra utvecklas, kontrar Freddi lugnt.

Samtidigt har han, under det senaste året, noterat en tydlig förändring inombords: glöden för bänkpress som huvudsaklig idrottsgren håller sakta på att falna.

– Glöden finns utan tvekan kvar och jag åker till VM med en enda tanke: att vinna. Men någonting känns annorlunda. Dels beror det på att jag vunnit så mycket, dels går utvecklingen inte lika snabbt framåt längre. Jag har haft ett tungt år. Kanske håller jag på att bli gammal. Å andra sidan har jag tränat i snart tjugo år utan paus förutom militärtjänstgöringen i några månader. Det är klart att kroppen slits och motivationen går ner.

VM i Sundsvall 2015 beskriver Freddi som en cirkus: massor av folk var inblandade, inspelningen pågick och skadan i höger underarm oroade honom konstant liksom den privata ekonomin. Själv var han oerhört taggad på att vinna och tog tjänstledigt i tre månader inför VM.

I år har han tagit ut tre veckor, främst för att få sova regelbundet en tid innan tävlingen.

– Så mycket träning är det inte frågan om, två-tre timmar per dag. Jag har gjort vad jag kan. Det är nu som allt det hårda arbetet jag tidigare lagt ner ska ge resultat.

På ett personligt plan ser Freddi fram emot ett stillsammare VM. Back to basics. Endast familjen och enstaka släktingar följer med till Danmark. Freddi hoppas att en lugnare inställning och kontext ska ge bättre resultat och en starkare inre upplevelse.

– Om jag vinner, vilket jag satsar allt på, hoppas jag få uppleva samma euforiska känsla som under VM 2009 och 2014.

Starkt kamratskap - i och utanför gymmet

Lyhörda. Stödjande. En tyst, orolig blick och lätt huvudskakning bakom Freddis rygg inför ett farligt lyft i svinhuset. Omsorgen och vänskapen mellan Freddi och hans pappenheimare, med Kristoffer ”Koffen” Nykopp i spetsen, blir påtaglig i filmen.

För den oinitierade tittaren kan graden av samtal och fysisk beröring vid av- och påklädning, massage och uppvärmning, framstå som överraskande hög med tanke på att sporten omges av en air av fåordig råstyrka och en maskulinitet av apokalyptiska mått.

– Nja, för mig är bänkpress en rätt mjuk idrott. Det brukar råda en kamratlig må-bäste-man-vinna-mentalitet också mellan oss som kämpar om världsmästartiteln. Men den håller på att förändras. Jag känner det: atmosfären blir hårdare och försöken att ”psyka” motståndaren vanligare.

Freddi skriker inte en massa inför sina lyft, inte heller gillar han att någon annan skriker ”Nosta! Nosta nyt, saatana!” i hans öra. Skriker han släpper han ut ångesten som han behöver för att lyfta bra.

– Det är svårt att säga vad jag behöver höra strax innan ett viktigt lyft. Jag gillar Koffens lugna och positiva approach i kombination med (landslagstränaren Tommi red. anm) Paavilainens finska angst. Paavilainens ord från VM 2014 ekar fortfarande i mina öron: ”Tee historiaa”. De orden, uttalade exakt då, träffade någonting inom mig: Att vara den som gör historia. Jag kommer aldrig att glömma det ögonblicket även om orden som uppmaning inte fungerar flera år i rad.

Hur känns det för dig att ditt intresse för bänkpress blivit ett delcentrum i så många andras liv?

– Det känns bra att veta att många vill mig väl. Jag ser det inte som att de hjälper en världsmästare utan mig, Freddi. På samma sätt som jag ställer upp om andra behöver hjälp. Det här är en av sakerna som gör mig stolt över Malax, att det fortfarande finns en gemenskap och genuin vilja att hjälpa varandra samtidigt som var och en får vara lite som den vill.

Vet du om dina barn fått utstå pikar för att du sticker ut ur mängden?

– I så fall hoppas jag att kommentarerna varit enbart positiva.

"Publiken kanske inte märker det men att använda bänktröja kräver rejält med dödsförakt. Jag blir alldeles blå i ansiktet om jag har på mig tröjan länge"

Jag har inte lyssnat på någon. Varför skulle de lyssna på mig?

Planerar en ny karriär

Ja, stoltheten över Malax lyser igenom både på och mellan raderna. De senaste åren har Freddi gått allt mer in för det lokala ishockeylaget Malax IF och den småskaliga armbrytarverksamheten som uppstått på orten. Målsättning: att för första gången i livet ha idrott som en hobby.

– Ännu för ett år sedan trodde jag starkt på att göra bänkpressen till mitt levebröd, i varje fall delvis. Den tanken har svalnat. Kanske håller jag på att bli vuxen. För tillfället är det nästan roligare att föreläsa och ha uppvisningar än att tävla.

Vad är det som gör det så roligt?

– Nyhetens behag, och så pengarna förstås. Hittills har idrotten bara kostat mig och mina föräldrar pengar. Det är roligt att kunna förtjäna lite pengar på det som jag ändå kan.
Att syssla med bänkpress, med dess utgifter och risker, utgör fortfarande en ekonomisk belastning för Freddi och hans familj.

I filmen svär han över dyra läkarundersökningar. Under intervjun får han plötsligt ett samtal om en oväntad utgift för en bilreparation. Freddi avslutar samtalet, svär och suckar, ursäktar sig och ringer Monika för konsultation innan han ber den lokala bilmekanikern göra de förbättringar som behövs.

– Nästan 600 euro för nya däck ... Just som jag sade till dig att jag börjar ha det på det torra, konstaterar han när allt är avklarat.

Någon gång senare i livet, när ungarna lämnat boet, kan Fredrik ”Superhurri” Smulter gott tänka sig att byta bransch vad arbetet beträffar.

– Kanske blir jag vårdbiträde eller återgår till att jobba med handikappade. Jag har jobbat med handikappade på yrkesträningsskolan, min morbror hade en cp-skada, liksom grannen där jag växte upp. Visst, det skulle säkert betyda lägre lön men ändå: det skulle vara skönt att få ta det lite lugnare.

Barnen Felix, 7, och Viktor, 5, har hittills visat bara ett måttligt idrottsintresse, vilket både grämer och tröstar fadern.

– Jag har sagt att de får börja träna vad som helst, är det sedan balett eller pingis. Men det är klart, går de in för bänkpress har jag en massa tips om hur de kan göra det på ett smartare sätt än jag. Å andra sidan: jag har inte lyssnat på någon. Varför skulle de lyssna på mig?

Text: Jeanette Östman

Dokumentären ”Superhurri” (Malakta Films, 2016) visas i TV2 den 17 april klockan 12:15.
Programmet kan ses i 30 dagar på Arenan.

Jennie Storbacka ger ut ny musik

$
0
0

Essedottern Jennie Storbacka gav på tisdagen ut sin första singel. Den heter Tuntuu kuin och hon har själv skrivit texten till låten tillsammans med Lasse Piirainen och Leena Tirronen.

- Det har varit en massa jobb och nu känns det väldigt bra.

Singeln skrevs redan i höstas men först efter jul började produktionsarbetet på allvar. Sången handlar om förälskelsens första skede. Både om hur härligt och skrämmande det kan vara.

- Den representerar mig där jag är just nu sångmässigt. Jag tycker väldigt mycket om den. I den här singeln vill jag ta fasta på känslan, säger Storbacka.

Mer musik på kommande

Jennie Storbacka deltog i sångtävlingen Voice of Finland 2015 där hon kom trea i hela tävlingen. Hon har haft en egen showhelhet på Casino Helsinki under hösten.

Just nu jobbar hon på Åbo svenska teater med musikalen Stormskärs Maja där hon för första gången också får sjunga på dialekt.

Sommaren har Storbacka tänkt egna åt låtskrivande. Hon hoppas komma med en ny singel redan i slutet av sommaren och kanske en EP i höst.

Tvistemål mellan Elisa och Anvia i rätten

$
0
0

På onsdagen inleddes domstolsbehandlingen av ett tvistemål mellan telekombolagen Elisa och Anvia. Elisa vill att de aktiearrangemang som Anvia gjorde för ett år sen ska ogiltigförklaras.

Det är Egentliga Finlands tingsrätt i Åbo som behandlar ärendet. I dag onsdag hölls förberedelsesammanträde, under vilket bland annat fatslås vad tvisten gäller och hurudan bevisföring som kommer att tas upp.

Personvittnen kommer att kallas, vilket antyder att en muntlig behandling av ärendet kommer att bli aktuell. Egentliga behandlingsdagar för målet har ännu inte fastslagits.

Ännu hinner du meddela polisen om dina vapen

$
0
0

Polisen i Kust-Österbotten har tagit emot kring 35 anmälningar om olagliga vapen och sprängämnen som folk vill bli av med. Nästa vecka ska polisen och försvarsmakten åka runt och samla in sakerna.

Som bäst pågår ett projekt där polisen uppmanar folk att ringa in och meddela om sina olagliga vapen, vapendelar, patroner, sprängämnen och dylikt. Meddelar man självmant om sitt innehav undviker man straffsrättsliga påföljder.

Från och med i måndags har folk kunnat ringa in. Sista anmälningsdagen är nu på fredag.

Äldre konstapel Hannu Valtinen på Österbottens polisinrättning säger att man tagit emot kring 35 anmälningar. Det gäller området från Närpes till Oravais, det som hos polisen sorterar under Kust-Österbotten.

- Vi har också fått samtal från andra håll i Österbotten och de har vi hänvisat till till exempel stationerna i Jakobstad och Karleby, säger Valtinen.

Sista anmälningsdag den 15 april

Hannu Valtinen hade faktiskt förväntat sig att fler personer skulle ha hört av sig vid det här laget.

- På måndag var det rusning på våra telefonlinjer. Så kanske de som inte kom fram då ännu får för sig att ringa på nytt här under veckan, funderar Valtinen.

Det som folk har meddelat om är vapen, sprängämnen, patroner, gamla granater och nödraketer.

- Hittills har det mest varit fråga om vapen och patroner, säger Valtinen.

Han uppmanar folk att ta kontakt.

- Det är viktigt för säkerheten i samhället att vi får samlat in de här sakerna.

Sista anmälningsdagen är alltså fredag den 15 april. På tisdag den 19 april inleder polisen och försvarsmakten sin insamling.

Information om insamlingen, anvisningar, telefontider med mera, finns på polisens webb.

Viewing all 36943 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>