Karleby hör till landets mest skuldsatta städer och det är dags att slå på bromsen, säger veteranpolitikern Bjarne Kallis. Några "barkbrödsår" skulle få fason på ekonomin.

Karleby erbjuder redan allt en mänska behöver, säger Bjarne Kallis. Några års uppehåll med investeringar kan invånarna gott stå ut med, säger han.

Det som bekymrar honom är skuldsättningen som bara ökar.

- Gör vi ingenting är vi riktigt i blåsten och blir kriskommun. Det är i sista laget att vidta åtgärder, hävdar Kallis.

Karleby ligger bland de mest skuldsatta städerna i landet. Räknar man också in koncernen, alltså stadens bolag, går skulderna över 10 000 euro per person. Utan bolagen är skulden mellan 5 000 och 6 000 euro per invånare.

Svårt att spara

Det är inte lätt att åstadkomma sparbeslut, säger Stefan Andersson (SFP). Det påverkar grannar, vänner och invånare och det är nåt politiker drar sig för.

I fullmäktige är man medvetna om att något borde göras, men diskussionen förs på ett allmänt plan. När konkreta förslag diskuteras är det strax svårare, säger Andersson.

Kallis som ser politiken från sidan drar sig inte för att ge egna förslag. Låt byskolorna vara kvar och bygg ingen ny skola och inte heller en ny idrottshall.

- Vi måste klara oss med det vi har tills ekonomin tillåter nybyggen.

När Kallis var fullmäktigeordförande fick han fullmäktigegrupperna att komma med sparförslag, men man kom aldrig till beslut och försöket rann ut i sanden.

Snart väljer staden ny stadsdirektör och de tre kandidaterna har alla betonat hur viktigt det är att åtgärda ekonomin.

Investeringstrycket stort

Det är mycket enkelt, säger skoldirektör Per-Olof Nyström. Chydenius skola och skolnätet är i så dåligt skick att vi inte har tid att vänta. Bygga nytt är ett måste.

- Vi balanserar på ett hårstrå och det är endast en tidsfråga innan Chydenius skola blir utrymd.

Så går det när staden inte underhåller fastigheterna, säger Nyström. Inget har gjorts sedan 90-talet och skolorna förfaller.

- Det räcker inte med lite målarfärg och nya fönster.

Påståendet att det inte finns pengar är "skånprat", säger Nyström och hänvisar till att skolan hör till grundservicen och något en kommun måste sköta.

Idrotten trycker på

Från idrottsföreningarna finns ett tryck på att bygga en ny idrottshall. Den gamla idrottshallen från 60-talet är i flitig användning, cirka 1 000 besökare per dag vintertid.

- Trångt har vi det, säger Kristian Ånäs i Gamlakarleby idrottsförening. Två gånger i veckan håller föreningens 60-tal juniorer på med friidrott.

En ny hall behövs och GIF liksom andra föreningar har uppvaktat politikerna. Men som planerna nu ser ut säger sig Ånäs vara beredd att vänta några år.

- Att bygga nytt i samma storlek ger ju inget mervärde.

Då är det bättre att vänta några år tills stadens kassa medger en större hall, helst med 300 meters löpbanor. I dag ligger de närmaste ordentliga löpbanorna i Kuortane och Vasa.

Andhämtningspaus

- Alla investeringar som inte avkastar stort eller ger märkbara besparingar borde läggas på is, säger Bjarne Kallis.

Bjarne Kallis är övertygad om att invånarna, bara de får besked att satsningarna kommer, ger sig till tåls och förstår beslutet.

- Ekonomin ser för bedrövlig ut och gör vi inget åt det själva kommer någon annan och besluter om våra inkomster och utgifter.

Några beslut är tillsvidare inte fattade om varken Chydenius skola eller idrottsgården.

Siwa-affärerna i Vasa, Jakobstad och Karleby blir K-market affärer i och med Keskos köp av Suomen Lähikauppa.

Siwa har femton affärer i Vasa, fyra i Jakobstad och fyra i Karleby.

Konkurrens- och konsumentverket godkände Keskos köp med det villkoret att 60 av Suomen Lähikauppas affärer säljs till andra aktörer.

Av de affärer som ska säljas är 44 stycken Siwa-affärer och sexton Valintatalo-affärer. Dessutom säljs en Euromarket-affär. Ingen av dessa finns i Österbotten.

Målet är att alla övriga Siwa och Valintatalo-affärer ska ha omvandlats till K-affärer under de kommande två åren.

Ambassadörer som leder diskussionstillfällen för nyanlända är ett pilotprojekt som nu bland annat ska provas i Vasa. Integration kan förebygga rasism, säger Nina Stubb från Röda Korset.

Röda Korset ska utbilda ambassadörer för jämlikhet, hälsa och trygghet. Nina Stubb, mångkulturutvecklare på Röda Korset i Österbotten, berättar att de som gått utbildningen sedan ska kunna hålla i diskussionstillfällen för nyanlända och de som varit här lite längre.

Idag informeras det ofta i stora grupper om de finländska tankesättet vad det gäller jämlikhet och jämställdhet.

- Det är inte ett ställe där man vågar fråga om de sociala koderna, om hur man umgås mellan tjejer och killar, säger Stubb.

Därför är tanken nu att det också ska göras i mindre grupper. Stubb nämner asylboenden, hobbygrupper och integrationsutbildningar som exempel.

- Jag tror det är viktigt för både finländare och nyanlända att få den möjligheten.

Lära sig varandras sammanhang

Initiativet till utbildningen och arbetet kommer från Befolkningsförbundet och Arbets- och näringsministeriet finansierar. Det hela är också en del av ett större integrationsarbete, och nu sker pilotprojekt i Lieksa, Uleåborg och Vasa/Österbotten.

Nina Stubb tycker att satsningen kommer i helt rätt läge eftersom det under hösten fanns många diskussioner just om hur nyanlända inte förstod den finländska kulturen.

- De här ämnena behöver komma upp på agendan.

- När man lär sig förstå varandras sammanhang och förstår att det här är bara människor och individer som jag, bara att de kommer från ett annat sammanhang.

Stubb påpekar också att det handlar om en tvåvägskommunikation, att både finländare och nyanlända behöver lära sig av varandra. På det här sättet kan man också förebygga rasism.

Lär känna en främling

När det gäller att arbeta för integration och mot rasism menar Stubb att man kan börja med sig själv.

- Det viktiga är att syna sina fördomar, säger Stubb. Hon tycker att man ska fundera på varifrån fördomarna kommer.

- Ett annat sätt är helt enkelt att lära känna någon.

Stubb tipsar om Röda Korsets verksamheter där man kan bli vän eller stöd till nyanlända.

- Hur man än bär sig åt så får man nya vänner och ny kunskap på det sättet.

En finländsk forskare har upptäckt en ny art av råttor på Papua Nya Guinea. Valter Weijola från Åbo universitet hittade den ovanligt stora råttan redan 2012 under ett besök på ön Manus.

Genetiska tester visade att arten är en av de äldsta råttarterna i Papua Nya Guinea - även om vetenskapen inte har känt till den. De här råttorna lever i regnskogen och skyr människor.

Den råtta som Weijola hittade var 26 centimeter lång från nos till svansens början, med lång och sträv päls.

Redan tidigare hade obekanta och mycket gamla råttskelett påträffats, en då trodde man att den arten var utdöd.

– Egentligen var upptäckten av jätteråttan ett sammanträffande. Just innan jag for till ön läste jag en bok där det nämndes att man tidigare hade hittat ben av en stor råtta där. Men man visste inte om den längre existerade: Då vi ändå var där och letade efter varanerna så började jag utreda om råttan fortfarande fanns. Och så hittade vi en råtta där, säger han.

Enligt Weijola verkar råttan vara sällsynt och han säger att gruppen hade tur som lyckades hitta den.

Råttfyndet har publicerats i tidskriften Journal of Mammalogy.

Har upptäckt tre arter

För några månader sedan blev det känt att Weijola också hade upptäckt en ny varan-art på en annan ö i området.
Dessutom hittade han en annan varan-art i samma ögrupp under en annan expedition år 2009.

Men hur kommer det sig då att just han har hittat så många nya arter?

– Jag studerar en varangrupp som är hemskt dåligt känd. Ingen har egentligen tidigare gjort någon fältundersökning på dem, säger Weijola.

Att han dessutom hittade den nya råttarten var något av en slump. Men än finns det många nya djurarter som väntar på att bli upphittade.

– Största delen av alla arter är oupptäckta. Man uppskattar att det finns mellan åtta och trettio miljoner arter på jorden och av dem är ungefär två miljoner upptäckta. säger Weijola.

De flesta oupptäckta arterna är insekter, men man hittar ändå regelbundet nya däggdjur och reptiler också enligt honom.

För tillfället skriver Weijola sin doktorsavhandling som handlar om taxonomin och artmångfald hos Stilla havs-varanerna. Han uppskattar att det kommer att ta ett år att skriva avhandlingen, efter det är det möjligt att det blir en ny expedition.

Vy över ön Manus Papua Nya Guinea Bild: Valter Veijola

Bokslutet för Närpes stad visar på ett överskott på drygt 200 000 euro för 2015. Det här motsvarar samma nivå som året tidigare.

Överskottet kom genom nedskärningar i budgeten med 1,2 miljoner euro.

- Det goda bokslutet är personalens förtjänst, säger stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist. Budgetdisciplinen har varit exemplarisk.

Verksamhetsintäkterna överskred budgeten med 1 miljon euro medan kostnaderna i helhet landade på 0,7 miljoner euro mindre än budgeterat.

Kostnaderna för specialsjukvård via Vasa sjukvårdsdistrikt blev lägre än väntat. Det beror på att staden fick återbetalning av en del av överskottet för sommaren 2014 och under december återbetalade sjukvårdsdistriktet det beräknade överskottet för år 2015.

Under förra året minskade statsandelarna med 600 000 euro.

TE-byrån delar ut mindre anslag för lönesubvention än tidigare. Redan i fjol sjönk anslagen betydligt och det syns, säger man på TE-byrån i Österbotten.

Penningmässigt beviljades totalt cirka 8,5 miljoner euro i lönesubvention till den privata sektorn i Österbotten och i Mellersta Österbotten under år 2015. Till kommunala arbetsgivare beviljades 3 miljoner euro och till staten 800 000 euro.

Anslagen avsedda för lönesubvention minskade betydligt under 2015 jämfört med föregående år i och med statens nedskärningar.

- Även om TE-byråns anslag för att stödja sysselsättningen har minskat, ger lönesubventionerat arbete fortfarande betydande sysselsättningsmöjligheter för många arbetssökande genom att sänka anställningströskeln, säger servicedirektör Stefan Lassander.

Anslagen kommer att minska ytterligare under det pågående året.

- Och kommande år efter det om inga ändringar görs, säger Lassander.

Stefan Lassander säger att nedskärningarna redan satt sina spår.

- Arbetslöshetsperioderna har förlängts.

Tvungna att prioritera

Österbottens arbets- och näringsbyrå beviljade år 2015 sammanlagt 1135 sysselsättningsperioder med lönesubvention (2014: 2010), av vilka 706 inom den privata sektorn (2014: 1520), 381 i kommuner (2014: 432) och 48 inom staten (2014: 58).

På riksnivån var en stor del av lönesubventionen öronmärkt för personer som fått arbetsmarknadsstöd i över 300 dagar.

Lönesubvention är ett prövningsbaserat stöd från TE-byrån till arbetsgivare för arbetstagarnas avlöningskostnader. År 2016 reserverar Österbottens TE-byrå lönesubvention speciellt för personer som länge varit utan arbete samt för nyutexaminerade ungdomar som ännu inte fått jobb.

Man är tvungen att prioritera vilka grupper man satsar på.

- Vi skulle kunna satsa redan före någon blir långtidsarbetslös om vi hade medel till det. Men det har vi inte i dagsläget, säger Lassander.

Lagen om lönesubvention ändrades i början av år 2015 på så sätt att lönesubventionens dagliga stöd blev procentbaserat. Då har stöd kunnat beviljas för arbetsgivare för 30, 40 eller 50 procent av lönekostnaderna.

Tidigare betalades en summa till arbetsgivaren som motsvarade grunddagpenningen.

En gammal ladugård, en stallbygnad och ett bostadshus från början av förra seklet totalförstördes i en markbrand i Skaftung i Kristinestad på onsdag eftermiddag.

Fastighetsägaren eldade avfall ute på en åker invid Frivilasvägen då vinden gjorde att branden spred sig okontrollerat. Utöver byggnaderna eldhärjades också omkring en hektar åkermark.

Räddningsverket tillkallades och ryckte ut med knappa tiotalet enheter. Byggnaderna stod alltså inte att rädda, men genom eftersläckning säkerställdes att branden inte spred sig ytterligare.

Martin Wegelius - institutets sommarkurser i Yttermark var viktiga för mig som tonåring under åren 1969-1974. Stora kören under Harald Anderséns ledning var någonting jag verkligen njöt av!

Harald var mycket krävande och man var tvungen att öva stämmorna på rummet. Stora kören bestod vanligtvis av ca 50 - 60 sångare och vi övade varje sommar in ett större verk som sedan utfördes som slutnummer vid kursens avslutande konsert den sista kvällen.

Det var fantastiska verk allt från bl.a. Knut Nystedts Bondepraktikan till Rogers/Hammersteins Sound of Music (i körversion).

Jag minns speciellt Bondepraktikan. En av satserna handlade om regn. Harald, som hade absolut gehör, hade ett säreget sätt att visa åt koristerna om någon stämma var för låg: han satte upp högra tummen och gav den bestämda stämman ett lidande "Joker-leende" med mungiporna uppåt.

Vid ett ställe i regnsatsen var sopran 1 - som jag sjöng i - för låg, och dessutom ville Harald att vi både skulle låta lidande och se lidande ut. Jag gjorde mitt bästa i att härma dirigentens berömda min. Men plötsligt slog Harald av och spände blicken i mig: "Varför skrattar du? Ni skulle ju se lidande ut!"

Tonårsjäntan satt där, på första raden, med blossande röda kinder och förlägen min - jag hade ju gjort så gott jag kunnat! Harald insåg blixtsnabbt det pinsamma i situationen och sa överslätande: "Jaja, kanske du tycker om regn!" Förlösande skratt i kören! Och jag fortsatte att älska att sjunga i stora kören under Harald Anderséns ledning!

Dessutom kom Harald att påverka mitt yrkesval och jag hade mycket med honom att göra under studietiden vid Sibelius-Akademin, både med kyrkomusik och körsång.

Text: Ann-Catrin Wulff

Berätta din egen körhistoria!

Under våren gör Svenska Yle en djupdykning in i körlivet och samlar ihop historier om och av körer och korister i Svenskfinland.

Därför vill vi höra också din historia! När började du sjunga i kör och varför? Vilket är ditt finaste, roligaste, värsta körminne? Vad spelar kören för roll i ditt liv? Eller har du kanske aldrig fått sjunga i kör fast du hade velat? Berätta! Historierna publiceras på svenska.yle.fi och editeras vid behov innan publicering.

En person skadades lindrigt i samband med en markbrand på Småholmsvägen på Eskilsö utanför Kaskö i dag på eftermiddagen.

Branden hotade sprida sig till ett uthus i närheten. Ägaren själv lyckades begränsa branden från att sprida sig.

Brandkåren säkerställde situationen och tog hand om eftersläckningen.

Ambulans tillkallades. Mannen som begränsade branden hade överansträngt sig och även andats in rök.

Metallurg Magnitogorsk utjämnade finalserien mot CSKA Moskva till 2–2 efter seger med 1–0 på hemmaplan på onsdagen.

Med undantag av den första matchen har finalserien i KHL mellan CSKA Moskva och Metallurg Magnitogorsk varit ganska så tillknäppta historier. Så blev det också i den fjärde matchen.

Thomas Filippi gjorde matchens enda mål i mitten av den tredje perioden och det gjorde att Metallurg Magnitogorsk kunde utjämna finalserien till 2–2.

Oskar Osala jobbade bra framför målet och skymde målvakten då Fillippi satte in segermålet.

Finalserien fortsätter i Moskva på fredag.

Resultat:

Metallurg Magnitogorsk – CSKA Moskva 1–0

2–2 i matcher

En gång i året åker Mensur Mehmedagic och hans kompisar från Närpes, till Åbo, för att stiga ombord på Tallink Silja och deras Balkan-kryssning. Den pågår i ett dygn och sägs vara den bästa festen i Europa, just då.

- Man köper biljetter långt i förväg och bara längtar, säger Mensur.

Det är chill att träffas och umgås, säger Mensur Mehmedagic. Mensur Mehmedagic står på färja Bild: Yle/Dimitri Volgin

Man tänker, snart är det Balkan Cruise, snart är det Balkan Cruise och sedan plötsligt, ojdå! Vi far ju om en vecka!― Mensur

Melisa Elkaz åkte också med i år.

- Det är så häftigt, säger hon. För alla kommer dit. Serber, makedonier, kroater och muslimer.

- En hel båt fylld med Balkan och fastän vi har krigat mot varann så märks det ingenstans.

Det finns en massa hat i världen säger Melisa Elkaz. En massa folkgrupper som hatar varann. Men på Balkan Cruise märker man inte av det. Där dansar alla med alla. Melisa Elkaz sitter i soffan och pratar Bild: Yle/Matti Palmu

- Jag är ju född efter kriget, säger Melisa som är muslim från Bosnien.

- Men det finns också många serber som är födda efter kriget och jag tror inte att serber och muslimer är födda att hata varann. Såna intryck får vi bara av föräldrarna.

Melisa säger också att hennes pappa klarade sig ut ur kriget på Balkan tack vare att en serb gav honom ett hus att bo i.

- Men han var med om mycket innan det såklart. Och det är klart att jag tycker synd om mitt eget folk. Det gör man alltid.

Därför finns det vissa gränser, en går vid giftermål. Melisas framtida man kan inte komma varifrån som helst på Balkan, utan han måste vara muslim och från Bosnien. Annars kommer historien lite för nära.

- Fast jag vill vara vän med alla, säger hon.

Jag är inte sån att jag anklagar en hel religion eller ett helt folk bara för en sak.― Melisa

På Balkan-kryssningen dansar också alla med alla, både på dansgolvet och i korridorerna.

Allihopa njuter, säger Melisa Elkaz. Folk knuffas och ändå är alla i ett. Man bryr sig inte vem man står nära, man kramar den som står närmast bara,. Folkhav på Baltic Kryssning Bild: Yle/Dimitri Volgin

Enisa Mehmedovic var också med och kan inte jämföra kryssningen med någon annan fest.

- Tänk bara, tre religioner på samma båt, säger hon. Katoliker, kristna och muslimer. Och alla är glada.

Det är ju det som är vår riktiga mentalitet, säger Enisa Mehmedovic. Att sjunga och dansa. Enisa Bitic dansar Bild: Yle/Dimitri Volgin

Ute på däck presenterade hon sig alltid för den som råkade stå där och och röka.

- Och ingen brydde sig fastän jag sa att jag hette Enisa. Det är ju ett muslimskt namn. Och inte brydde jag mig heller fastän de sa att de hette Johanna eller Susanna, eller något annat kristet.

Enligt henne är det inte vanliga mänskor som skapar krig.

- Det är ju politiken, säger hon.

Politikerna gör att mänskor måste kriga mot varann.― Enisa

Hon var elva år när hon kom till Finland som krigsflykting.

- Först ville jag inte tänka tillbaka på allt som hänt, men till sist måste man, säger Enisa som började tänka tillbaka på kriget så sent som i fjol.

När hon hade kommit fram till Närpes med sin mamma och sina två systrar tog det ännu ett helt år innan hon fick veta var hennes pappa fanns.

- Vi visste inte ens om han var död eller levande. Men så ringde de en dag och sa att nu är han på väg till Vasa.

Han hade klarat sig tack vare många serbiska vänner som hjälpt honom.

- Vi mötte honom där på flygfältet, och det var förstås härligt att ses, men han var jätte, jätte på fyllan. Och då jag frågade honom varför han druckit så mycket så sa han att han var så flygrädd, skrattar Enisa.

- Först överlevde han ett helt krig. Sen var han ändå rädd att flyga.

Pappa tänker aldrig tillbaka på det han varit med om, säger Enisa Mehmedovic. Om han gör det kan han inte leva ett vanligt liv, säger han. Enisa Bitic står på däck Bild: Yle/Dimitri Volgin

- De flesta har gått vidare från allt det där nu, säger Enisa som åker ner till Bosnien i sommar för att vara vittne på en kristen väninnas bröllop.

Felix Andersson har hört talas om de bosniska bröllopen. Han bor i Stockholm och har många vänner där som är från Balkan. Hyttvärden Felix Andersson Bild: Yle/Dimitri Volgin

- Alla mina baltiska vänner är väldigt excentriska, säger Felix Andersson. Och på deras bröllop lär det vara mycket dans, mycket folk och mycket fest.

Felix jobbar som hyttvärd och bäddar sängar i sin korridor medan festen pågår. Det har inte undgått honom att en specialkryssning är på gång.

Temat var visst Balkan? säger Felix Andersson. Folkhav på Baltic Kryssning Bild: Yle/Dimitri Volgin

Han har varit med om flera specialkryssningar i sitt jobb. Rockabilly, pensionärskryssningar och även kristna kryssningar.

Kristna kryssningar är mina favoriter, för då är det ingen alkohol på båten.― Felix

Luciano Herrera kommer också från Stockholm och är en av passagerarna. Han är halvsvensk, halvsydamerikan.

- Jag är både och. Det är väl roligt att vara lite blandad, liksom?

Han brukar åka på Balkan-kryssningen, även om han inte härstammar från Balkan.

- Jag känner mig så fri här, säger han.

- Här spelar det ingen roll varifrån man kommer. Hemma är vi alla utlänningar på något sätt, men här räknas bara våra personligheter.

Det viktigaste är att vara mänska, och att vara mänska är att känna medkänsla, säger Luciano Herrera. Luciano Herrera pratar Bild: Yle/Dimitri Volgin

Han har pratat med minst femtio personer på resan, hittills.

- Vi jämför våra länder lite grann. Men mest pratar vi om hur vi är som personer, säger han.

I grund och botten är alla mänskor samma person, på något sätt. Vi har bara varit med om olika upplevelser.― Luciano

Mensur Mehmedagic tycket att det enda felet med kryssningen är att det räcker så länge till nästa gång.

När Balkan Cruise är slut börjar man redan längta till nästa, säger Mensur Mehmedagic. Mensur Mehmedagic står i publikhavet Bild: Yle/Dimitri Volgin

Mensur, Enisa och Melisa är alla med i Svenska Yles dokumentärserie Bakom parabolen.
Läs mer om produktionen här.

Ett hyttfönster Bild: Yle/Dimitri Volgin

Det börjar med hassel, sedan kommer al, björk och gräs. De här växterna brukar komma med plågsamma hälsningar i form av snuva och rinnande ögon till dem som lider av pollenallergi.

Hasselblomningen håller på att dra förbi. Nu är det alens tur att irritera den allergiske.

- Enligt Finlands allergiförbund är alblomningen måttlig i år, säger allergirådgivare Henna-Mari Hietala i Vasa.

Men det tröstar knappast dem som lider av allergiska symptom. Alen brukar vanligen ge mera symptom än hassel. Hur man reagerar på allergenerna varierar mycket från person till person.

Den känslige reagerar redan innan blomningen

- En del reagerar redan innan det börjar blomma, när pollen förs med vinden österifrån. De som har normal allergi börjar känna av symptomen nu och behöver antihistamin, säger Hietala.

- Har man riktigt kraftig allergi kan det till och med behövas astmamedicin, om andningen påverkas.

Björkpollen börjar dyka upp om cirka två veckor i Österbotten. Sydfinländska allergiker känner av björkpollenallergin redan nästa vecka.

De flesta vill ha råd på våren

En del allergiker kan ha symptom hela sommaren ut.

- Det är främst på våren de vänder sig till allergirådgivningen. Kanske beror det på att de blir vana med att det ska vara lite snuva längre fram på sommaren, säger Henna-Mari Hietala.

Henna-Mari Hietala tipsar om webbsajten norkko.fi. Där finns även information på svenska.

Över hälften av de sökande till den nya klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet kommer från huvudstadsregionen. Bara en handfull österbottningar finns med.

Det är lite som västmetron. Räls och vagnar står redo, nu väntar vi bara på passagerarna.― Fritjof Sahlström, docent i pedagogik vid HU.

Stora regionala skillnader

Yle Huvudstadsregionen har tagit del av de sökandes hemort och sammanställt följande siffror: av de sökande till Helsingfors kommer över hälften från huvudstadsregionen, en tredjedel från övriga Nyland, åtta från andra orter och bara fem från Österbotten.

Det är jättebra om folk som annars inte skulle ha sökt till klasslärarutbildningen nu har sökt till Helsingfors. Vi behöver bra klasslärare.― Gurli-Maria Gardberg, Åbo Akademi

Liten nedgång

För Peffan har antalet förstahandssökande gått ner lite, från 117 i fjol till 103 i år. Men då måste man minnas att alla linjer vid Åbo Akademi i Vasa har haft lite färre sökande än i fjol.

- Det är oklart hur den nya lärarutbildningen har påverkat Peffan. Om nedgången i antalet sökande skulle vara stor, kunde man tänka sig att den beror på den nya utbildningen i Helsingfors, säger områdeschef Gurli-Maria Gardberg vid Åbo Akademis utbildningsservice.

Den nya klasslärarutbildningen i Helsingfors har inte nämnvärt påverkat antalet sökande till pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa. Academill i Vasa. Bild: YLE/Rolf Granqvist

- Det finns tydligt ett intresse för båda utbildningarna och det ska bli intressant att se hur det fortsätter. Det är jättebra om folk som annars inte skulle ha sökt till klasslärarutbildningen nu har sökt till Helsingfors. Vi behöver bra klasslärare.

Samtidigt hoppas Gardberg att flera av de blivande klasslärarna kan tänka sig studier på bägge orter, och har satt det andra universitetet som andrahandsalternativ.

Det bästa som kan hända är att det här ger ett lyft för utbildningen överlag och ger klassläraryrket högre status.― Gurli-Maria Gardberg, Åbo Akademi

Helsingfors universitet verkar locka helt nya klasslärarstuderande med sin utbildning. Helsingfors universitet Bild: Yle / Jonna Nupponen

Enligt Gardberg visar siffrorna att det finns en klar beställning på den nya utbildningen.

- Det bästa som kan hända är att det här ger ett lyft för utbildningen överlag och ger klassläraryrket högre status.

Lärarutbildningen redo att öppna dörrarna

Att så många unga har valt klasslärarutbildningen som första alternativ då de söker sig till den akademiska världen gläder Fritjof Sahlström.

Han är docent i pedagogik och har länge jobbat med klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.

Fritjof Sahlström. Fritjof Sahlström, universitetslektor i pedagogik vid Helsingfors universitet. Bild: Yle / Julie Ebbe

Antagningsprocessen är i gång, och då studenterna inleder sina studier på hösten är universitetet redo.

- Det är lite som västmetron. Räls och vagnar står redo, nu väntar vi bara på passagerarna.

14.4 kl 13.30: Artikeln uppdaterad med citat av Sahlström.

Rektorstjänsten på Haga skola i Vasa lockade endast en behörig sökande. Men det räcker, säger skoldirektör Birgitta Höglund.

Haga och Mussor skola slås ihop från och med hösten. Mussor skola är en skola inriktad på specialpedagogik för årskurserna 1-9. Haga skola är en lågstadieskola för årskurserna 1-6.

Skoldirektör Birgitta Höglund tror att orsaken till att man bara hade en sökande är att kraven på tjänsten är ganska specifika.

- Personen ska ha speciallärar-, klasslärar- och rektorsbehörighet, säger Höglund.

Höglund säger att det räcker med endast en sökande.

- Staden har gjort den linjedragningen.

Den sökande jobbar redan i dagsläget på Haga skola. Man fick in en till ansökan men den kom in för sent och beaktades inte.

Mussor skola fanns tidigare också i Haga men flyttade på grund av utrymmesbrist till Korsnästågets skola för 9 år sedan. Personalen övergår som gamla arbetstagare till Haga skola.

Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning tar ställning i saken på torsdag kväll. Förslaget är att en intervjugrupp ska tillsättas.

Alla ska få delta i Stafettkarnevalen

Nämnden diskuterar också fallet där en förälder anmälde Vikinga skolas förfarande i uttagning av laget till Stafettkarnevalen 2015.

I Vikinga skola i Vasa hade åtta pojkar i årskurs fyra anmält intresse för att åka till Stafettkarnevalen, men bara de fem som via ett löpningstest valts ut till stafettlaget fick åka. De övriga fick stanna kvar i skolan och ha en utedag.

- Vi har diskuterat saken med skolorna och med regionförvaltningsverket och nått ett samförstånd, säger Birgitta Höglund.

Det samförståndet går ut på att skolorna och regionförvaltningsverket är överens om att alla ska få delta. Men det betyder inte att alla måste få vara med och tävla.

- Stafettkarnevalen är också mycket annat än själva tävlandet, säger Höglund.

Nu väntar man på att Utbildningsstyrelsen ska komma med rekommendationer om hur skolorna ska agera i den här frågan i framtiden.

Folkhälsan tar över eftis

Från och med hösten tar Folkhälsan över största delen av den svenskspråkiga morris- och eftisverksamheten i Vasa stad. Staden vill spara in på icke-lagstadgad verksamhet och dit hör morgon- och eftermiddagsverksamheten.

Folkhälsan sköter redan verksamheten i Sundom skola och Vikinga skola.

- Det kommer att fungera lika bra som tidigare, om inte till och med lite bättre, tror Höglund.

Också den finskspråkiga verksamheten sköts delvis av utomstående.

Alla som har sökt om en plats till morris och eftis inom utsatt tid har fått en plats.

Amir har bott på Röda Korsets flyktingmottagning i Malax i sju månader och känner sig trygg där. Före han får sitt asylbesked kan han tvingas flytta till något annat boende någon annanstans i landet. Det här är konsekvensen av att det frigörs platser på annat håll och Migrationsverket måste spara pengar.

- Det finns ett arabiskt talesätt som säger att man blir familj om man bor med någon i 40 dagar, säger Amir. Nu har vi bott här i Malax i sju månader.

Amir berättar att han är shiamuslimsk kurd och kommer från Iraks huvudstad Bagdad. Frun och familjen bor kvar där och dem oroar han sig för varje dag. Både Amir och hans bror har flera gånger kidnappats och misshandlats av lokal milis.

Amir valde att fly och kom till Finland med den stora flyktingvågen hösten 2015. Som så många andra hoppas han att han ska beviljas asyl och småningom få återförenas med sin familj.

- Här i Malax är det så vackert. Och rent. Det är så lugnt att jag kan tänka, jag mår mycket bättre nu än för sju månader sedan. När jag berättar för min familj hur vackert det är här så tror de mig inte, de lever ju mitt i kaoset i Bagdad, säger Amir.

För Amir och de omkring 70 andra ensamkommande unga männen som bor på asylboendet i Malax kom det som en stor chock när Migrationsverket meddelade om stängningen. Över 30 flyktingmottagningar läggs ner då boende får asylbesked och lämnar efter sig lediga platser på andra håll i landet.

- Vi grät allihop då personalen berättade det här för oss och jag kunde inte sova på flera nätter. Här har jag fått en andra familj, vad jag än har för problem kan jag vända mig till mina vänner eller till personalen här, säger Amir.

En björntjänst?

Amir sitter och dricker kaffe medan vårsolen lyser utanför fönstret. Livet här går ut på att vänta. Efter sin intervju med Migrationsverket har han fått känslan att han möjligen kunde höra till dem som beviljas uppehållstillstånd, men vet inte om han ska våga hoppas.

Röda Korsets personal på boendet vet att de unga männen har för mycket tid att oroa sig, grubbla och spekulera i varför någon har fått sitt asylbesked redan medan någon annan fortfarande väntar. De försöker istället ordna så mycket aktiviteter som möjligt.

Maria Blomberg utanför Röda Korsets flyktingmottagning i Malax. Maria Blomberg utanför Röda Korsets flyktingmottagning i Malax. Bild: Yle/Moa Mattfolk

På programmet står ofta idrott i någon form. Fotboll är populärast och många går på gym, nu har man börjat simma en gång i veckan. Ungdomsledaren Mats Nylen hör till dem som ställer upp flera gånger i veckan.

Amir, Tomislav Krstevski och Mats Nylen. Amir, Tomislav Krstevski och Mats Nylen. Bild: Yle/Moa Mattfolk

Såväl Blomberg som Nylen sörjer den kommande stängningen.

- Det svåraste blir att ta farväl utan att veta var de hamnar och hur deras asylprocess kommer att sluta, säger Maria Blomberg.

- Det känns som om vi har gjort dem en björntjänst. Först jobbar vi hårt för att få dem att börja trivas och komma in i samhället här och sedan då de gör det så kastar vi ut dem. Det känns helt sjukt, säger Mats Nylen.

Vad kan ni göra för dem nu?
- Jag vet inte. Trösta och svara på frågor så gott det går. Fortsätta med aktiviteterna, att bara ligga still mår man ju inte bra av, säger Nylen.

"Stort tack till malaxborna"

Senast i slutet av juni ska boendet i Malax vara stängt står det i beskedet från Migrationsverket.

- Tyvärr kan vi inte utgå från var de asylsökande trivs utan tvingas tänka ekonomiskt. Vår personal vill göra ett gott jobb och syna varje enskilt fall så noggrant som möjligt innan vi fattar beslut om uppehållstillstånd, därför tar asylprocessen tid, säger Esko Repo som är direktör för asylenheten.

Migrationsverket räknar nu med att processen för många av dem som anlände i höstas börjar vara slutförd och därför kommer allt fler sängar att stå tomma vid mottagningar runtom i landet.

Sammanlagt har närmare 35 000 asylsökande anlänt till Finland under hösten 2015 och våren 2016, av dem väntas en knapp tredjedel beviljas uppehållstillstånd. Nästa steg är att hitta kommuner där man är villiga att ta emot dem som får stanna.

Maria Blomberg på Röda Korset i Malax tycker att Malax är ett utmärkt exempel på en kommun som är väl lämpad för uppdraget.

- Jag är inte själv härifrån men just nu skulle jag vara jäkligt stolt över att kalla mig malaxbo. Det finns en otrolig kraft och ett välkomnande i den här byn, det har vi fått höra också från sådana som är vana vid andra asylboenden. Så ett stort tack till Malaxborna, det här har ni skött bra, säger Blomberg.

Film som verklighetsflykt

Blomberg får medhåll från 24 år gamla Amir.

- Här i Malax är folk vänliga och hälsar på mig. Vi har hört att det kanske inte är så på alla orter, att finländarna är rädda för oss. Jag kan bli så otroligt glad över att få ett hej, för en stund känner jag mig som kung, säger Amir och skrattar.

På gården utanför har en skara unga killar samlats för att åka iväg och spela fotboll.

- Vi åker halv ett och inte en sekund senare, säger Tomislav Krstevski barskt och får spridda flin tillbaka.

Krstevski kom ursprungligen själv till Finland för att spela fotboll. Nu jobbar han för Röda Korset och sprider fotbollsglädje, väl medveten om att det är ett bra sätt att integreras. Den som inte känner sig i spelform kan hänga med och heja.

- Jag trivs bra i hejarklacken, vi har väldigt rolig. Men allra helst ser jag på film, jag är en riktig filmnörd och kan fly verkligheten genom film, säger Amir.

Vad skulle du göra om du fick stanna i Finland?
- Jag vill jobba. Det är det jag är van med hemifrån, att jobba varje dag och ha min familj omkring mig. Och skriva filmrecensioner på fritiden. Om jag fick göra allt det i Malax skulle jag vara lycklig, säger Amir.

Passagerarmängderna på Karleby-Jakobstads flygplats har ökat ordentligt jämfört med samma tidpunkt i fjol. Flygplatsen hade 40 procent fler passagerare i början av 2016 jämfört med 2015.

Ökningen har skett främst på inrikesflygen: där är ökningen hela 48 procent.

- För vår del handlar det ju då om flyg till och från Helsingfors, säger Jarl Sundqvist, vd på utvecklingsbolaget Concordia.

Sundqvist säger att ökningen kan tillskrivas exportföretagens ökade aktivitet i Jakobstad- och Karlebyregionen.

- Deras representanter flyger från Kronoby till Helsingfors och vidare. Vi hoppas att aktiviteten snart också ska synas i företagens affärer, säger Sundqvist.

Också utrikesflyget ökar

Också på den internationella sidan har passagerarmängden ökat. Där är ökningen blygsammare: 8,7 procent.

Den internationella trafiken består av flyg till Stockholm och charterflyg. Sundqvist tror också att den ökningen till stor del kan förklaras av företagens ökade aktivitet.

Mellan januari och mars hade Karleby-Jakobstad strax under 21 000 passagerare.

Sundqvist ser ökningen som viktig för att regionen även i framtiden ska ha ett flygfält.

Kaskö tillsatte en helt ny nämnd på sitt fullmäktigemöte på onsdagen. Den nya byggnadsnämnden ska ta hand om en del av de uppgifter som tekniska nämnden hade hand om.

Tekniska nämnden avsattes den 21 mars och uppgifterna överfördes på stadsstyrelsen.

Ungefär en tredjedel av ärendena är dock sådana som en stadsstyrelse inte kan besluta om. Dessa ärenden ska den ny byggnadsnämnden sköta.

Det är bland annat fråga om byggnadstillsynens myndighetsuppgifter och ärenden i anslutning till tillstånd för marktäkt. Byggnadsnämnden övervakar också underhållet av enskilda vägar.

Ny nämnd och nya medlemmar

Kaskös stadsfullmäktige godkände på onsdagen den ändrade förvaltningsstadgan för den nya nämnden och valde fem medlemmar, en ur varje parti.

Tero Honkonen (SDP) blev nämndens ordförande och Emilia Wilhelms (SFP) viceordförande. Övriga medlemmar är Seppo Savukoski (Saml. ), Jukka Salo (Sannf. ) och Anneli Tuntunen (Vänstern).

Tekniska nämnden avsattes för att dess ordförande inte längre hade nämndens förtroende. Ordföranden hade godkänt anskaffning av en jordschasktningsvagn utan att nämnden tagit beslut om saken.

På torsdag kväll tar Malax kommunfullmäktige ställning till placeringen av kommunens finska skolbarn.

Förslaget är att de placeras i Övermalax skola tillsvidare och att deras tidigare skola på Kolnebacken stängs.

Namnet på den finska skolan i Övermalax föreslås bli Finska skolan i Malax.

Fullmäktige tar också ställning till om man ska bevilja 1,2 miljoner euro för tillbyggnaden av Malax-Korsnäs hälsovårdscentral.

Tillbyggnaden får enligt förslaget vara högst 450 kvadratmeter stor.

Tiikerit från Karleby vann den första finalen i volleybolligan mot VaLePa från Vammala med tydliga 3-0.

Över 2000 åskådare fick se de regerande mästarna från Karleby marschera till en övertygande seger. Laget har inte förlorat på hemmaplan sen oktober 2014.

Det krävs tre finalsegrar för att bli finska mästare. Matchserien fortsätter på fredag i Vammala.

Tiikerit och VaLePa har dominerat den finländska volleybollen de senaste åren.

VaLePa är finländska mästare årsmodell 2012 och 2014, Tiikerit har vunnit 2013 och 2015.

Vid klockan halv fyra på torsdag morgon ryckte räddningsverket ut till en lägenhet i ett våningshus på Filaregatan i Korsnäståget i Vasa.

Det hade börjat brinna i lägenheten men personerna på plats lyckades släcka branden före den tog fart.

Rök hann sprida sig i lägenheten och i trapphuset. Räddningsverket tog hand om vädringen och inga personskador uppkom.

Polisen undersöker brandorsaken.