Vasa universitet har tagit emot över 9000 ansökningar om studieplats för kandidat- och magisterprogrammen.
Kandidatprogrammen vid Vasa universitet fick 4079 ansökningar, vilket är ungefär lika många som ifjol. De finskspråkiga magisterprogrammen fick däremot klart fler ansökningar än ifjol, 824 stycken. Det är 40 procent fler än i fjol.
Kandidatprogrammet i handelsvetenskap och magisterprogrammet i personalledning var allra populärast bland de sökande till Vasa universitet även i år.
Sjukskötarutbildningen på Novia populär
Det totala antalet inkomna ansökningar till Yrkeshögskolan Novia för både främmande språk och utbildning på svenska är totalt 2443 sökande. Antalet förstahandssökande är 1444 sökande till de 894 nybörjarplatser som erbjuds.
I Vasa är sjukskötare, socionom, ingenjör inom el- och automationsteknik samt ingenjör inom maskin- och produktionsteknik efterfrågade utbildningar.
Vid Novias utbildning på Campus Allegro i Jakobstad är utbildningarna inom musik och formgivning populära.
- På alla våra orter ligger vi på ungefär samma nivå som tidigare år om man beaktar variationer i antalet utbildningar som bjudits ut, säger rektor Örjan Andersson i ett pressmeddelande.
Av sökande i årets antagning hade 54 procent studier vid en yrkeshögskola som förstahandsval.
Hanken intresserar något färre
Totalt 1115 personer sökte till Svenska Handelshögskolan i Vasa och Helsingfors. Det är en minskning med 62 personer i jämförelse med år 2015.
Det är än så länge oklart hur ansökningarna är fördelade mellan städerna.
Tillsvidare har inte heller Åbo Akademi i Vasa publicerat siffrorna över årets sökandeskörd.
I årets gemensamma ansökan sökte totalt 152 000 personer en studieplats vilket är en liten nedgång från fjolåret.
Sparkravet är bekant: För att nå ner till landets medelnivå inför den stora vårdreformen 2019 borde Vasa sjukvårdsdistrikt spara uppemot 70 miljoner euro i de årliga vårdkostnaderna.
Sjukvårdsdistriktets styrelseordförande Hans Frantz anser att det vore oerhört viktigt att nå samsyn kring hur man bäst kunde spara.
- Regeringens besked om vårdreformen i onsdags visar att vi har alla chanser att få vården organiserad på ett för österbottningarna bra vis. Med 18 landskap hålls svenska österbotten intakt och vi kan kanske få gehör för vårt krav på att Vasa centralsjukhus ska ha full jourverksamhet också efter 2019. Men det kräver nog att vi håller ihop och visar att vi står eniga, säger Hans Frantz.
Frantz har tidigare gett kommun- och stadsdirektörerna i uppdrag att ta upp frågan i respektive kommuns styrelser. Det arbetet är på hälft, en del kommuner har redan behandlat frågan medan andra inte ännu är klara. En rundringning visar dock att svaren bland kommunerna i sjukvårdsdistriktet hittills är allt annat än eniga.
Kommuner i syd vill spara själva
Kristinestads stadsdirektör Riitta El-Nemr ser helst att kommunerna själva tar ansvar för att nå sparmålet.
- Ja, vi föredrar nog ett alternativ där kommunerna i Österbotten skriver ett intensionsavtal där vi förbinder oss att få ner vårdkostnaderna var och en för sig, och jag har uppfattningen att även Närpes och Kaskö är inne på samma linje, säger El-Nemr.
Varför det?
- Det känns rättvisast om var och en reder ut sitt eget vårdunderskott. Och alternativet med en ny samkommun känns som ett onödigt arbetsdrygt sätt att åtgärda problemet med tanke på att det är så kort tid kvar tills 2019 då den nya vårdreformen träder i kraft.
El-Nemr får medhåll från Korsnäs och kommundirektör Christina Båssar.
- Vi vill inte vara bakåtsträvare eller hamna på efterkälken, men nog känns det som om det vore onödigt mycket besvär med en ny samkommun nu när regeringen kom med såpass tydliga besked i onsdags, säger Båssar.
Hon vill dock ta diskussionen vidare i sin egen kommun och anser likaledes att det vore viktigt att nå en samsyn med de andra kommunerna.
- Det viktigaste är ju att vi skapar strukturer som gör att vi är redo för reformen 2019.
Kommuner i norr splittrade
Norr om Vasa är kommunerna splittrade. Hittills har enbart Nykarleby, Korsholm-Vörå och Pedersöre gett klara besked.
I Korsholm-Vörå och Nykarleby stöder man modellen med en ny samkommun, medan Pedersöre vill sköta vårdsanerandet på egen hand.
I Jakobstad ska frågan diskuteras i stadsstyrelsen på måndag, säger stadsstyrelsens ordförande Peter Boström.
- Frågan är svår eftersom regeringen ännu lämnade en hel del öppet i sitt förslag om vårdreformen, det känns motbjudande att sväva i ovisshet och tvingas till drastiska beslut, säger Boström.
Boström menar att något tungt politiskt utspel i frågan inte är att vänta från Jakobstad, men låter ändå förstå att kommunen i första hand söker samförstånd med grannarna.
- Vi vill diskutera ihop oss med våra mest närliggande kommuner, vi har ju diskuterat olika scenarion med en privatisering av vården här i vår region och det vill vi fortsätta utreda, säger Boström.
Oklart var Vasa står
Vasa, vars andel av sparpaketet är hälften, har ännu inte meddelat var man står i frågan och Yle Nyheter Österbotten lyckades inte på torsdagkvällen nå stadsdirektör Tomas Häyry för en kommentar.
Thomas Öhman som leder arbetet i social- och hälsovårdsnämnden i Vasa tror dock att man lutar mot alternativet samkommun.
- Jag utgår ifrån att vi föredrar det alternativet, så har nog diskussionerna gått i staden.
Hans Frantz anser att det kan bli svårt att spara så mycket som krävs utan att låta en ny samkommun organisera arbetet. Samtidigt menar han att en ny samkommun inte behöver bli ett så arbetsdrygt och klumpigt sätt att organisera arbetet på som många kommuner nu befarar.
Hans Frantz.Hans FrantzBild: Yle/Amanda Bieber
- Det finns faktiskt ett alternativ som vi kan kalla samkommun light. Då skriver vi helt enkelt bara om grundavtalet för sjukvårdsdistriktet så att även primärvården och det sociala arbetet ingår där förutom specialsjukvården, sedan jobbar vi vidare inom en organisation och ett beslutsfattande som redan fungerar, säger Hans Frantz.
På fredagen träffas kommundireltörerna för att åter diskutera saken. Hans Frantz hoppas att man snart är eniga.
- Jag tror att vi kan prata ihop oss och få det här att svänga snabbt. Om vi inte når ett helt enhälligt beslut så åtminstone att de flesta kunde ställa sig bakom ett alternativ.
Under de senaste tio åren har omkring 40 bankkontor dragits in på olika håll i svenska Österbotten. Samtidigt har många av de kontor som finns kvar begränsade kassatjänster.
För en del äldre är utvecklingen en katastrof. I Malax väljer Aktia att bygga nytt.
Utvecklingen är densamma över hela landet, antalet bankkontor minskar stadigt. Den svenskösterbottniska landsbygden är inget undantag. Under en tidsperiod på tio år har ett 40-tal bankkontor lagts ner då bankerna centraliserar sin verksamhet. I beräkningarna ingår de lokala sparbankerna, Aktia, andelsbankerna och Nordea.
- Vi kör numera 40 kilometer för att kunna kliva in i ett bankkontor och få service, berättar pensionären Stig Jakobsson från Jeppo.
Jakobsson hör till en grupp personer som år 2014 aktiverade sig för att få behålla de satellitkontor som Vasa Andelsbank hade i Jeppo och Munsala. Då kontoren ändå drogs in blev byarna helt utan bankservice.
Munsala miste bankkontor år 2014.Meddelande till kunderna - sista banken i sjöbyarna försvinner Bild: YLE/Patrik Enlund
- Vi är fortfarande arga över att det gick såhär. Tänk på dem som inte har dator och som inte kan hoppa i bilen och åka iväg!
Nybygge i Malax
Vid bankerna motiveras nedläggningsbesluten till stor del av den ständigt stigande andelen kunder som kan sköta sina bankärenden elektroniskt. De flesta banker är nu uppe i 92-95 procent elektroniska betalningar. Dessutom är det svårt att få personal till små kontor.
- Det är klart att vi har känt av missnöjet. Och det är en av de stora utmaningarna med att jobba på landsbygden, man får förstå att det har konsekvenser för invånarna när man förändrar verksamheten, säger Dan-Ove Stenfors som är bankdirektör för Aktia i Malax.
Aktia har två kontor i Malax, ett i Övermalax och ett i Yttermalax. Nu ska de kontoren slås samman till ett enda.
- Vi vet att en del kunder nu får längre körsträcka till banken, men vi hoppas att kunderna småningom ser nyttan med att vi istället kan ge all service på ett ställe, det här blir ett kontor med full service, säger Stenfors.
Enligt Stenfors var det aldrig ett alternativ att helt lägga ner bankens verksamhet i Malax. Då de gamla kontoren började bli gamla och medfarna så valde man istället att satsa på helt nya utrymmen i ett nybygge på en ledig affärstomt i Yttermalax, som i dag har utvecklats till centrum för många Malaxbor.
Stenfors är naturligtvis medveten om det ovanliga i att satsa och bygga helt nytt på landsbygden, när trenden istället oftast är att lägga ner.
- Malax är såpass livskraftigt att det känns självklart att vi ska ha ett kontor här.
Samtidigt är det inte långt till Vasa centrum, kunde ni inte ha valt att låta kunderna sköta sina ärenden där?
- Nej, vi har ett stort kundunderlag här och jag är övertygad om att kontoret kommer att bli mycket välbesökt.
Korta kassatider
Det nya kontoret i Yttermalax slår upp sina dörrar nästa vecka. Kassatjänsterna är öppna mellan 10 och 13, precis som vid de flesta andra bankkontor inom Aktia. Den korta betjäningstiden irriterar flera av bankens kunder i centrum av Vasa.
- Nej, vilken lång kö! Månne det är pensionsutbetalning idag? Jag får ta ett könummer och sedan gå till apoteket emellan, säger Arja Narvo.
Enligt Narvo är det ofta lång väntetid på banken.
- Det blir såhär när de bara har öppet några timmar, jag tycker det är dåligt, säger Narvo.
Hur viktigt är det då för dig att det ändå finns ett kontor där du kan sköta dina ärenden över disk?
- Det är otroligt viktigt. Jag litar inte på att allt blir som det ska på nätet så jag skulle inte klara mig utan servicen här i kassan, säger Arja Narvo.
Hon får medhåll av paret Helena och Tor Myntti som kliver in på samma bankkontor.
Helena och Tor Myntti.Helena och Tor Myntti.Bild: Yle/Moa Mattfolk
- Vi var så arga när de lade ner kontoret i Vikinga, nu får vi köra betydligt längre till banken och funderar på hur alla som är ännu äldre än vi alls klarar sig, säger Tor Myntti.
- Vi sköter en del ärenden på nätbanken, men det tog lång tid innan jag vande mig vid det och jag tycker fortfarande att det är betydligt trevligare att ha att göra med en annan människa, säger Helena Myntti.
Kassornas korta öppettid irriterar även paret Myntti.
- Ja, vi har emellanåt övervägt att helt byta bank, säger Tor Myntti.
Vi har räknat ut att över 40 bankkontor har lagts ner i Svenska Österbotten under de senaste tio åren, vad tycker ni om den utvecklingen?
- Det är nog ganska förfärligt, äldre människor klarar sig inte utan banken. Jag kommer hit med min 92 år gamla mamma ibland, så jag vet, säger Helena Myntti.
För snart ett par år sen fick utvecklingspsykologerna veta att de inte längre är behöriga att jobba som skolkuratorer. Nu verkar det som att det kan bli en ändring på den saken. Men ingen tycks riktigt veta när.
På Åbo Akademi i Vasa där de svenskspråkiga utvecklingspsykologerna utbildas, har de senaste åren varit tumultartade.
Ellen Kackur studerar utvecklingspsykologi för tredje året. Nathalie Wingren är inne på sitt fjärde år.
"Ett slag i ansiktet"
Bägge befann sig i början av studierna när beskedet om att de inte längre har behörighet att jobba som skolkuratorer kom.
- Det var som ett slag i ansiktet, säger Kackur.
Beskedet bidrog till att hon valde att i stället rikta in sig på arbetsplatspsykologi och välmående bland personalen.
Men Nathalie Wingren valde att köra på.
- Jag kände på mig att vi kommer att få tillbaks vår behörighet. Vi passar utmärkt för kuratorjobbet. Vi läser många kurser som tangerar det.
Det var flera studerande som började studera socialarbete i stället eller valde att komplettera med en socionomutbildning efter beskedet.
Inte ropa hepp
Bägge är givetvis glada över att de kanske kommer att bli behöriga igen. Men en viss oro ligger å gnager.
- Man är lite skeptisk. När sker det och är det bestående? Man vill ju inte hamna i samma situation som de som nu är ute i arbetslivet, säger Kackur.
- Det är frustrerande att hela den här processen skulle ha kunnat undvikas, säger Wingren.
Lagändringen kom 2014
Therese Hahn jobbar som skolkurator i Korsholm. Just nu är hon dock inte officiellt behörig till yrket.
2014 gjordes en lagändring som förde med sig att utvecklingspsykologer inte längre var behöriga att jobba som skolkuratorer.
Men det finns dock ett par kryphål: de utvecklingspsykologer som haft en tjänst i minst ett par år fick fortsätta jobba som skolkuratorer. Men de får inte byta till en annan kuratortjänst. Då anses de inte längre behöriga.
Om arbetsförhållandet varat i mindre än två år får den utvecklingspsykolog som jobbar som skolkurator fortsätta fram till slutet av juli 2018. Under den tiden har man möjlighet att komplettera sin utbildning.
Studerar till socionom
Therese Hahn hade inte den arbetserfarenhet som krävdes när ändringen kom. Hon har ingen fast tjänst men hon har jobbat som vikarie i några års tid.
- Det kändes som att man drog undan mattan. Det var ju därför jag studerade utvecklingspsykologi, för att få jobba som skolkurator, säger Hahn.
När beskedet kom bestämde sig Hahn snabbt för att studera till socionom vid sidan av sitt arbete. Det betyder 210 studiepoäng, av vilka hon fick cirka en tredjedel till godo.
- Jag tänkte att jag måste göra något. För annars har jag ju ingen chans att söka tjänster som erbjuds.
Utbildning inom socialbranschen
I ett kommuninfo som social- och hälsovårdsministeriet skickade ut den 18 december 2015 förklarar man hur lagen om elev- och studerandevård som trädde i kraft 1.8.2014 ska appliceras.
Instruktionerna klargör hur olika delar av lagen ska tolkas.
Där står att en kurators behörighetskrav är minst en socionomutbildning på yrkeshögskolenivå. Där står vidare att tolkningen är den att en kurator också kan ha en för branschen lämplig högskoleutbildning inom samhälls- eller beteendevetenskaper, som innefattar eller till vilken man dessutom läst ämnesstudier inom socialt arbete.
Blir utvecklingspsykologerna behöriga igen och när?
Nu verkar det som att utvecklingspsykologerna kan komma att återfå sin behörighet. Men när, det tycks ingen kunna säga med säkerhet.
På undervisnings- och kulturministeriet säger regeringsråd Anne-Marie Brisson att regeringen har gjort en linjedragning enligt vilken kuratorernas behörighetskrav ska bli mindre strikta.
Men när det här kommer att ske vet hon inte eftersom arbetet med den här frågan inte ännu inletts.
- Men jag tror att vi nog ska få ett avgörande före övergångsperioden tar slut i juli 2018, säger Brisson.
Hon kan i det här skedet inte heller med säkerhet säga att just utvecklingspsykologerna blir behöriga igen.
Så utvecklingspsykologerna får alltså ännu leva i ovisshet en tid framöver.
Facket motsätter sig
Therese Hahn tycker att utvecklingspsykologernas utbildning är mer lämpad för jobbet som skolkurator än socionomernas.
Therese Hahn.Therese Hahn, skolkurator på bland annat Solf skola.Bild: Yle/Joni Kyheröinen
- Jag har jobbat som skolkurator i tre år och har kommit över halvvägs med mina socionomstudier. Hittills är det nog bara en liten del av studierna som jag haft nytta av i mitt jobb.
Marjo Varsa är ledare för yrkesmässig intressebevakning på Talentia. Talentia är fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen. Där motsätter man sig att utvecklingspsykologerna skulle få tillbaks sin behörighet.
Hon kommenterar Hahns upplevelse av socionomstudierna så här:
- Här påverkar säkert på vilket sätt personen jobbar som kurator. Har det varit socialarbete i skolan, som det ska vara, eller har det blivit mer av ett jobb som psykologer gör?
Therese Hahn kan inte riktigt bestämma sig för om hon ska slutföra sina socionomstudier eller inte.
- Men jag har ju redan kommit långt i studierna och det finns inte så många tjänster att söka i de närliggande kommunerna. Så det är ju ingen garanti att jag någonsin kommer att få en tjänst som skolkurator även om vi får tillbaks vår behörighet.
Skolkuratorn ska vara proffs inom socialbranschen
Marjo Varsa säger också hon att regeringen är inne på att det ska bli mer flexibelt gällande vem som får jobba som skolkurator. Hon tycker att det låter som en rimlig tolkning att utvecklingspsykologerna kommer att börja räknas som behöriga igen.
Något som hon och Talentia alltså motsätter sig. De välkomnade förändringen som gjordes för ett par år sen.
- Enligt oss var det på tiden att skolkuratorns jobb bands till proffs inom socialbranschen, säger Varsa.
Varsa säger att det är viktigt för elevsäkerheten att kuratorerna har en utbildning inom det sociala området. Inom elevvården finns läkare, hälsovårdare, skolpsykologer och skolkuratorer.
Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården trädde i kraft den 1 mars 2016. Det betyder att rätten till yrkesutövning inom socialvården har begränsats till de centrala yrkesgrupperna inom socialvården. Dessa är socialarbetare, socionomer och geronomer.
- Kuratorns jobb ska skötas av en socionom eller en socialarbetare. Precis som hälsovårdare, läkare och psykologer ska vara yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, säger Varsa.
- Det skulle ju vara ganska motsägelsefullt att det inom socialvårdens uppgifter inte skulle krävas att man är utbildad inom just socialvården. Till exempel att kuratorns jobb skulle skötas av en pedagog.
Varsa tror visserligen att en utvecklingspsykolog kan klara av sina uppgifter riktigt bra. Men hen har inte det kunnande som krävs inom socialbranschen.
Komplettera studierna
En stor del av skolkuratorerna i Österbotten är just utvecklingspsykologer och de känner att mattan drogs undan när deras behörighet togs ifrån dem.
Varsa tycker inte att det här är något stort problem.
- De har tid på sig fram till år 2018 att skaffa den kunskap inom socialbranschen som behövs. Alla som vill fortsätta som skolkurator har möjlighet att komplettera med de studier som krävs.
Det blev ingen ändring av Nykarleby stadsfullmäktiges tidigare beslut att stänga Ytterjeppo skola. Med rösterna 21 mot 6 höll man fast vid sitt tidigare beslut. Skolan stängs hösten 2017.
Orsaken att ärendet behandlades på nytt var ett invånarinitiativ med namnet "Bevara Ytterjeppo skola". Över 400 personer hade undertecknat initiativet.
Enligt fullmäktigeordförande Elli Flén (SFP) blev det en bra debatt.
- Alla tvingades skärpa sina argument ytterligare, säger Flén.
Två besvär
Två besvär har lämnats in mot fullmäktiges tidigare beslut att stänga skolan.
Men enligt Elli Flén kan staden ändå stänga skolan. Hon har kontrollerat saken med kommunförbundets jurister.
Det man inte får göra är till exempel att sälja den eller riva den före besvären har behandlats.
- Man får inte göra något som inte går att återta sen om besvären går igenom, säger Flén.
Fler har sökt till Helsingfors universitets nya klasslärarutbildning än till Åbo Akademis klasslärarutbildning i Vasa.
477 personer har sökt studieplats vid Åbo Akademis pedagogiska utbildningar, och av dessa sökte 256 personer till klasslärarutbildningen i Vasa. Av de som som sökte till klasslärarutbildningen i Vasa hade 103 personer utbildningen som första prioritering.
Den nya klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet lockade fler sökande än Åbo Akademis utbildning i Vasa. 282 personer ansökte om studieplats vid klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet, varav 183 personer hade klasslärarutbildningen i Helsingfors som sin första prioritet.
Intresset för klasslärarutbildningen i Vasa är på samma nivå som 2015.
Andra utbildningar som lockade många sökande till Åbo Akademi var bland annat samhällsvetenskaperna med 347 sökande och psykologin med 229 sökande.
I år var Akademins ekonomiska linjer populärast, med totalt 812 sökande.
Uppdaterad 13:58 med siffror på hur studerande prioriterat sina ansökningar.
Vöråpolitikern Rainer Bystedt ger sig in i kampen om platsen som ordförande för SFP:s österbottniska krets.
- Då jag fick frågan kände jag att jag vill ta mitt ansvar, säger Bystedt.
Bystedt anser att SFP måste höja sin profil i Österbotten.
- Vi tappade ett riksdagsmandat i förra valet, nu måste vi lyfta på vår egen svans för ingen annan gör det, säger Bystedt, som poängterar att han inte kritiserar den sittande kretsledningen.
Bystedt var tidigare ordförande för kommunstyrelsen i Vörå. Han vill inte spekulera i hur stort stöd han har i kretsen.
- Jag funderar inte på sådana saker.
SFP i Österbotten väljer ordförande på kretsmötet i Närpes den 16 april. Övriga kandidater till posten är Monica Sirén-Aura från Korsholm och Sven Jerkku från Närpes.
Den sjuttonde hockeykarnevalen äger rum i Vasa under veckoslutet. Peter Ahlstedt har varit med från början. I år deltar cirka 200 spelare från hela Finland.
Hockeyvännen Ahlstedt började redan för 19 år sedan fundera på ett evenemang för juniorspelare.
- Vi började tänka på hur man kunde kombinera Stafettkarnevalen och TV-pucken för att samla en åldersgrupp i Svenskfinland på samma plats.
Det gick så bra att Ahlstedt tog med sig konceptet till Sverige där Hockeykarnevalen också ordnas.
- Nu har jag planer på att försöka ordna evenemanget i Norge också.
Peter Ahlstedt.Bild: Yle/Kati Enkvist.
"Ett minne för livet"
Omkring 200 juniorspelare födda 2002-2003 kommer att delta i veckoslutets matcher i Vasa ishall.
- Det är en upplevelse som spelarna kommer att komma ihåg för alltid. En erfarenhet för livet.
I lagen spelar svensk- och finskspråkiga pojkar, och några flickor, med varandra.
De första matcherna börjar klockan 12 vid Vasa ishall på fredag.
- All publik är varmt välkomna, säger Ahlstedt.
Det är första gången hockeykarnevalen ordnas i Vasa.
Männen som försökte smuggla in 104 kilogram amefatmin och tre kilogram kokain till Finland via hamnen i Vasa har dömts till 10 års fängelse.
De två utländska männen som åtalats för narkotikasmugglingen vid hamnen i Vasa i fjol har i dag (fredag) dömts till 10 års ovillkorligt fängelse av Österbotten tingsrätt.
Det var i november i fjol som tullen i Vasa under en rutinkontroll hittade 104 kilogra amfetamin och tre kilogram kokain i en långtradare i Vasa hamn. Drogerna som hade gömts i släpet hittades av tullens hund.
- Det är ett av landets största drogbeslag, sade Hannu Sinkkonen, bevakningsdirektör vid Tullen, om beslaget.
Amfetaminpartiets värde i gatuhandeln skulle ha varit 8 miljoner euro och kokainpartiets 1,2 miljoner euro. Amfetaminet skulle ha gett 1,3 miljoner bruksdoser och kokainet 34 000 bruksdoser. Drogerna var tänkta att distribueras i Finland.
Det är bekymmersamt framförallt för den äldre befolkningen att bankkontor på glesbygden stänger. Det tycker Pehr Löv som jobbar med de äldres intressebevakning inom Svenska pensionärsförbundet.
- Vi har en grupp som är verkligt utsatta som måste ty sig till vänner och bekanta, säger Löv.
Inom pensionärsförbundet försöker man hjälpa den grupp som har svårt att hänga med när det gäller bland annat utvecklingen inom bankerna. Förbundet har vädjat till bankerna, men effekten har inte varit så god.
- Lönsamheten för dem är A och O och kunderna sitter i baksätet, på vissa ställen i alla fall, säger Löv.
Datakurser för äldre
Pensionärsförbundet jobbar också med att öka datakunskaperna bland de äldre genom att ordna olika kurser så att de äldre ska kunna använda sig av nätbankerna.
- Vi har IT- verkstäder och datahandledare. Men det är ett faktum att det är de som är med i föreningarna aktivt som någolunda hänger med. Men det finns en stor grupp som inte kommer sig till föreningarna som sällan heller har dator hemma. Och de är verkligt utsatta. Det här är ett stort dilemma.
Utsatt position
Om man måste ty sig till en tredje person för att sköter sina bankärenden är man mycket utsatt konstaterar Löv. Sekretessen lider och dessutom finns det klara risker för missbruk av olika slag.
- Man kan tycka att bankerna inte riktigt ha tagit sitt ansvar över att vi har en sådan här grupp i samhället som också annars har det tufft.
Eget ansvar
Men den äldre har också ett visst ansvar själv att lära sig och hänga med i utvecklingen i samhället.
- Det är en kärnfråga och utvecklingen är bra i dagens läge. Nästan hälften av alla pensionärer har en dator och har ett visst intresse av att ta till sig. Men det är helt klart att vi måste utbilda och motivera pensionärerna att ännu mera börja använda dator för det gäller ju inte bara banktjänster.
Planeringen inför vårdreformen borde komma igång på allvar i Österbotten även om mycket ännu är oklart. Karleby och Seinäjoki har kommit mycket längre än Vasa, anser Kim Berg som är huvudförtroendeman för de Tehy-anställda vid centralsjukhuset i Vasa.
I Vasa ordnades Tehydagar onsdag till torsdag den här veckan och centralsjukhusets möjlighet att bli ett fulldejoursjukhus var förstås en viktig fråga liksom ambulanstransporterna i framtiden.
Kim Berg, huvudförtroendeman för Tehy på centralsjukhuset i Vasa.Bild: YLE/ Marcus Lillkvist
Ingen ny information om fulldejourverksamheten
Från Tehyhåll anser man inte att det kom någon ny information om den viktiga fulldejourfrågan för Vasa del när regeringen informerade om läget i veckan. Många frågetecken kvarstår.
- Planeringen borde komma igång, vi vet att social-och hälsovården och specialsjukvården samordnas, det här är också en viktig fråga möjligheterna för Vasa att få fulldejourstatus, säger Kim Berg.
- Det ser inte bra ut om kommunerna och politikerna i Österbotten inte kan samarbeta och föra planeringen vidare som i Karleby och i Seinäjoki.
- Det var inte så länge sedan centralsjukhuset tog över ambulansverksamheten, vad betyder överföringen till samarbetsområdet runt Åbo universitetssjukhus för personalens del, frågar sig Kim Berg.
Den här veckan har de som sägs upp från Åbo Akademi fått sina besked.
I slutändan fick 40 personer sparken medan ytterligare 47 avgår med pension.
De hårdaste smällarna tar Fakulteten för naturvetenskaper och teknik samt Universitetsservice, som drabbas av en personalminskning på 30 personer vardera.
Projektpersonalen minskas
- Att Fakulteten för naturvetenskaper och teknik är hårt drabbad beror på att den externa finansieringen till Akademin minskar, säger rektor Mikko Hupa.
Då stödet från staten, Innovationsfinansieringsverket Tekes, näringslivet och vissa fonder minskar, så måste Akademin göra sig av med delar av sin projektpersonal.
Projektpersonal är forskare som inte har en direkt lärarbefattning, utan är anställda för att utföra forskning inom olika externfinansierade projekt.
Universitetsservice skärs ned ordentligt
- Det stöd och den administrativa hjälp som forskningen och undervisningen tidigare fått kommer att bli sämre, säger Hupa.
Vidare konstaterar han att man på grund av det minskade statsstödet helt enkelt måste skära ned i antalet sekreterare och övrig administrativ personal på de olika enheterna inom Akademin.
Nedskärningar också inom undervisningen
Bland den undervisande personalen är personalminskningen betydligt mindre.
Enligt Hupa är det främst frågan om att omorganisera undervisningen bland annat genom ett bredare kandidatprogram, som bygger på utökat samarbete.
Samarbetet ska förslagsvis genomföras genom lärargrupper eller en sorts lärarpool som kan samarbeta inom undervisningen, säger Hupa.
Budgeten i balans
Genom personalminskningen har universitetet sparat in närmare fem miljoner euro, vilket innebär att Åbo Akademis budget kommer att vara i balans till slutet av 2017.
Enligt undersökningar motionerar studerande för lite. Det vill studerande i Vasa ändra på genom samarbete och nya motionstjänster.
Enligt högskolemotionens barometer (OLL) motionerar studerande alldeles för lite. Det vill Vasa yrkeshögskola, Vasa universitet och föreningen Justus ha en ändring på. De efterlyser ett bättre samarbete kring motion mellan Vasas högskolor och universitet.
För att få igång ett fungerade samarbete vill man grunda gemensamma motionstjänster. För tillfället ordnar de flesta högskolor och universitet egen motionsverksamhet och det förekommer variation på mängd och kvalitet.
För att visa att man är beredd på att samarbeta för att utveckla nya motionstjänster för studerande i Vasa ordnas ett gemensamt motionsevenemang 12 april på torget i Vasa.
- Det blir en gymnastiktimme med halare på torget i Vasa, säger Anni Koivisto, styrelseordförande, vid Vasa yrkeshögskola.
Ishockeyligaklubben Sport har värvat Ville Viitaluoma, som närmast kommer från spel i Sverige. Den tidigare landslagsmannen hämtar med sig rikligt med erfarenhet till Vasa.
Sport meddelade i dag att man skrivit ett tvåårigt kontrakt med 35-årige Viitaluoma, som spelat de två senaste säsongerna i Örebro i den svenska hockeyligan.
Den gångna säsongen samlade Viitaluoma 14 poäng (3+11) på 53 matcher i Sverige. Den tidigare Blues- och HPK-kaptenen har spelat tiotals landskamper och bland annat representerat Finland i VM våren 2013.
– Viitaluoma är en erfaren spelare och säkert en av Sports genom tiderna mest namnstarka förstärkningar. Vi har planerat en ledande roll för honom, säger sportchefen Markus Jämsä i ett pressmeddelande.
Ex-HPK-kaptenen Viitaluoma har vunnit två silver och ett brons i FM-ligan.Ville Viitaluoma, HPK, 2014.Bild: Ville Honkonen / All Over Press
Viitaluoma har spelat 712 matcher i den inhemska ligan och i dem noterats för över 400 poäng. Under sin sista hela säsong i Finland kom han trea i grundseriens poängliga med 56 poäng (18+36) på 58 matcher.
– Jag pratade med mina goda vänner Tuomas Vänttinen och Mika Järvinen om deras erfarenheter och fick endast höra positiva saker om Sport. Kul med nya utmaningar, säger Viitaluoma.
Det blir ingen fotbollsligamatch i Vasa på torsdag. VPS första hemmamatch för säsongen kan inte genomföras på grund av gräset på Karlsplan.
På fredagskvällen inleder VPS säsongen borta mot HJK – på torsdag skulle man sedan göra hemmapremiär mot Ilves. Men den blir inte av.
Orsaken är att gräset på Karlsplan i Vasa inte är i tillräckligt bra skick för att matchen ska kunna genomföras.
Jari Kiveliö, som är underhållsansvarig för idrottsanläggningar vid Vasa stad, har inspekterat planen och kommit fram till att matchen måste flyttas.
"Stor förödelse"
– En enda match skulle orsaka stor förödelse på gräsmattan i det här skedet. Förödelsen skulle vara så pass stor att gräsmattan inte skulle hinna återhämta sig på kort tid, säger Kiveliö i ett pressmeddelande.
Den kalla våren har gjort att gräsmattan inte hunnit växa tillräckligt för att man ens ”skulle fundera på att klippa gräset ännu”, som Kiveliö uttrycker det.
VPS ordinarie hemmastadion i Sandviken renoveras som bäst och ska stå klar i sommar. Fram till det fungerar Karlsplan, som saknar inbyggt uppvärmningssystem, som reservarena.
Ett nytt datum för matchen VPS - Ilves har inte ännu slagits fast.
Frågan om hur vårdkostnaderna inom Vasa sjukvårdsdistrikt ska fås ner är ännu öppen, men kommunerna är överens om att i rask takt utreda hur servciestrukturen skulle se ut i ett social- och hälsovårdsområde som omfattar sjukvårdsdistriktets område.
Utredningen ska vara klar redan första september. Den ska utgå ifrån att Vasa centralsjukhus har s.k. full jourverksamhet.
- Det viktigaste i vårdreformen är att integrera hela vårdkedjan, men hur ska det gå till då antalet tjänsteproducenter blir mycket större efter reformen, säger Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa.
Regeringen ändrar riktlinjer
Förslaget ska läggas fram för sjukhuspolitikerna nästa vecka. Vasa och Korsholm har tidigare arbetat för att en ny vårdsamkommun som omfattar hela Vasa sjukvårdsdistrikts område ska bildas, alternativt att nuvarande Vasa sjukvårdsdistrikt också tar sig an primärvården.
- Det här är så bra det kan bli nu. Statens riktlinjer ändrar så ofta, säger Häyry och syftar på det besked regeringen gav om vårdreformen i början av veckan.
Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa.Tomas Häyry.Bild: YLE/ Marcus Lillkvist
Bland annat förutsätts också den kommunala vården bolagiseras, vilket innebär ytterligare komplikationer.
Sjukvårdsdistriktets styrelseordförande Hans Frantz (sfp) är nöjd med kommundirektörernas förslag.
- Vi är redan lite sent ute och det här försenar processen ytterligare. Men under de rådande omständigheterna - då staten ändrar förutsättningarna så här mycket, är det så bra det kan bli, säger Frantz.
Det är aldrig så lätt att beskriva den feministiska teater- och performancekultgruppen Blaue Frau som har en helt egen position på det finländska teaterfältet.
Blaue Frau och Teater Viirus Jag är din flickvän nuBlaue Frau och Teater Viirus Jag är din flickvän nuBild: Lina Enlund
När jag själv försökte det, att beskriva Blaue Frau alltså, märkte jag att mina ord inte riktigt ville räcka till. Det händer sannerligen inte så ofta. Men varför skall jag beskriva dem? När de kan göra det bäst själv. Så här skriver de i sin inbjudan till sitt elvaårskalas:
"Vi har kultförklarat oss själva och skrivit in oss i Wikipedia. Ingen jävel skall definiera oss och vår konst. Vi lever i vårt parallelluniversum. I ert universum finns ett språk och där finns strukturer, för fattiga och gammaldags för att beskriva oss.
Vi beskriver oss själva. Ingen annan har rätt att göra det. Episkt. Beyond Hybris. Det här är Blaue Frau 3.0.
Vi har utfört storverk. Historien börjar och slutar med Blaue Frau. Vi befinner oss inte i er linjära tidsuppfattning. Vi befinner oss i Blaue Frau tid. Välkomna till något ni antagligen kallar ”elektro-pop-konsert”. Vi kallar det Blaue Frau. Ni kanske säger att vi försöker ta oss rätten att skriva historien. Vi säger att vi är Blaue Frau. Ni uppfattar att vi skriver våra memoarer. Det gör vi kanske. Men mest av allt är vi Blaue Frei."
§11
När andra grupper firar sina första tio år, firar de sina första elva. Varför inte? Elva är ett galet tal. På medeltiden sade man einlif. Einlif betyder rest ett. Einlif är det som blir kvar när man har räknat bort tian.
I den germanska kulturkretsen är elva förryckthetens tal. Karnevalen börjar den 11.11 kl 11:11.
Studenterna på 1800-talet hade en egen öllag. Öllagets 11 paragraf hette på latin porro bibitur det vill säga vi skall supa vidare.
Feministiska och roliga
Det är alltid lika roligt att träffa Sonja Ahlfors och Joanna Wingren som är Blaue Frau. De är fnissiga, elokventa, trevliga, öppna, samspelta, feministiska, analytiska, elaka och, framför allt, ifrågasättande. De är så ifrågasättande att ifrågasätta är deras älsklingsverb. Försök räkna ordet i filmklippet ovan.
Blaue Frau: Wall to WallFoto från Wall to WallBild: Sebastian Johansson
Jag pratar som alltid om dittan och dattan med dem. Deras svar är mångordiga. Som alltid. Vi skrattar mycket. Som alltid.
Jag tror att det blir hur roligt som helst att gå och se på Electro-Art-Pop Concert Performancen 11. Därför att det aldrig blir tråkigt när Blaue Frau sätter upp någonting. Till och med när de vill vara tråkiga på scen är de inte tråkiga. Fråga mig inte hur de lyckas med konststycket.
Blaue Frau do Paul AusterSonja Ahlfors i Blaue Frau do Paul AusterBild: Blaue Frau/Timo Wright
Jag är inte alltid överens med dem. De tänjer på gränserna. Då blir det ibland som det blir. Konstigt nog är de som bäst när jag är minst överens med dem. När jag vill säga nej men inser att jag måste säga ja. Blaue Frau är bra.
De är fräscha och innovativa. Stöddiga och provokativa. Blaue Frau iz in da House! Var är du?
11 har premiär den 8.4 kl 21 på Korjaamo i Helsingfors. Övriga föreställningar på Korjaamo den 9.4 kl 21 och den 10.4 kl 19. Föreställning i Åbo blir det på Dynamo Klubi den 13.4 kl 21.
Syriern Amjad Ahmad och hans familj anlände till Finland från Grekland med flyg i början av september i fjol. Familjen placerades i Jakobstad. Nu väntar utvisning tillbaka till Grekland om Helsingfors förvaltningsdomstol inte ändrar på Migrationsverkets utvisningsbeslut.
Amjad och hans fru Abrar Mohammad har två barn, Kayes och Maiar. De flydde från Damaskus i Syrien till Libanon och därifrån vidare via Turkiet till Kos i Grekland och slutligen till Aten.
Familjen är ett så kallat Dublinfall, familjen registrerades som flyktingar i Grekland, vistelsen i Grekland varade i cirka tre månader. Nu väntar en återresa till Grekland för familjen även om utvisningar till Grekland från Finland inte skett i praktiken tidigare på grund av den svåra flyktingsituationen där.
Ingen framtid i Grekland
Med det läge som råder med flyktingsituationen i Grekland är det svårt att skapa sig en framtid där. Amjad Ahmad är bilmålare till utbildningen och i Syrien räknades han till medelklassen.
- Det finns inga jobb, inga pengar till mat och husrum, man kan inte bo i Grekland, säger Amjad Ahmad.
- Vi måste bo på vägen, det blir ingen skola för barnen, det finns ingen framtid i Grekland, säger mamman Abrad Mohammad.
Besked i början av april
Behandlingen av asylansökningarna börjar småningom vara klara och därmed kommer också beskeden om utvisning ur landet i många fall. Migrationsverket gav inte familjen i Jakobstad uppehållstillstånd. Beskedet om utvisning från Finland kom den 5 april.
Familjen ansökte om asyl i Grekland efter ankomsten till Europa från Turkiet eftersom de inte kunde vandra med barnen över gränserna. Asylansökan i Grekland gjorde det möjligt att ta flyget från Aten till Finland, familjen hade passen med sig.
Familjen har i samband med polisförhören meddelat att de motsätter sig en utvisning till Grekland, men Migrationsverket anser att eftersom familjen ansökt om asyl i Grekland behövde man inte ens undersöka behovet av internationellt skydd för familjen. Migrationsverket anser att behandlingen av flyktingar i Grekland inte är omänsklig och att det går att utvisa personer dit.
Överklagan till Helsingfors förvaltningsdomstol
Familjen har överklagat utvisningsbeslutet till Helsingfors förvaltningsdomstol, det skall göras inom sju dagar efter att beskedet om utvisning har mottagits.
Familjens advokat har inte gått att nå för en kommentar.
HJK ledde med 3-0 efter en dryg timmes spel tack vare mål av Alfredo Morelos, Medo och Atomu Tanaka, och vann till slut med 3-1.
Dähne fortsatt darrig
HJK har med andra ord resultatmässigt haft en strålande start på guldjakten i fotbollsligan – men det finns även frågetecken hos fjolårets bronslag.
Målvakten Thomas Dähne bjöd på en jättetavla i träningsmatchen mot Malmö FF för ett par veckor sedan, och felfri var tyskens insats inte heller mot VPS.
Den största skulden för VPS reducering faller i och för sig på mittbacken Lum Rexhepi, men inte heller Dähne klarar sig undan med helt rena papper.
Rexhepi gav en för slapp passning ner åt Dähne, som nätt och jämnt hann sparka undan bollen. Rensningen föll rakt i gapet på gästernas Loorents Hertsi som satte in 3-1 i tom bur från ungefär 35 meter.
68' MÅL! Dähne och Rexhepi torskar rejält och bjuder Peth på ett öppet mål från 35 meter!
HJK fortsätter säsongen borta mot RoPS på torsdag. Samma dag skulle VPS möta Ilves på hemmaplan, men den kampen har flyttats. Istället går Vasalagets följande dust i Vanda mot PK-35 nästa veckas söndag.
I Jakobstad siktar man på att återvända till fotbollsligan inom tre år. Samtidigt har man varit tvungen att skära ner i kostnaderna efter degraderingen.
- Vi måste skära ner på alla fronter. Organisationsmässigt har vi skurit ner personalbudgeten och spelabudgeten ännu mera. Vi har räknat med att vi ändå kommer att få in ungefär samma intäkter från matcharrangemangen. Vi har nytt prissystem för biljetterna och vi hoppas det har en stor positiv inverkan, berättar Jaros verksamhetsledare Heidi Matinlassi.
- Sponsormässigt har våra samarbetspartners varit relativt bra med. Vi saknar fortfarande lite från det som är budgeterat för i år. Det ser ändå bra ut. Företagen är stöttande och positivt inställda. Nu ska vi ta oss tillbaka.
Ligalagen i Österbotten, VPS och SJK, kommer att få nya stadion i sommar. Centralplan i Jakobstad är gammal och det finns drömmar för att också Jaro ska få en ny hemmaplan i framtiden.
- Vi hoppas på att staden går med på en plan, att vi får en ny stadion. Det finns redan en plan och en färdig ritning också. Att hitta finansiärer är inte lätt. Det är inte inom de närmaste åren som det kommer att hända. Det som skulle vara bra är att vi får en vinnande kultur och når sportslig framgång i Jaro. Då tror jag också det gynnar hela näringslivet på alla sätt i nejden, kontaterar Matinlassi.
