Finlands OS-lag växte på torsdagen med tio idrottare. Bland annat stavlöftet Wilma Murto och hinderlöparen Sandra Eriksson kan börja planera sin Rio-resa.
De tio nya namnen på OS-listan är Sandra Eriksson, Wilma Murto, Anne-Mari Hyryläinen, Elmo Jankari, Jarkko Kinnunen, Matias Koski, Tanja Kylliäinen, Suvi Mikkonen, Kristiina Mäkelä och Aleksi Ojala.
Vasa stad gjorde ett underskott på 17 miljoner euro år 2015. Det visar bokslutet som behandlades av stadsstyrelsen på torsdag kväll.
Faktum är ändå att resultatet är bättre än väntat - det budgeterade underskottet för 2015 var hela 21,5 miljoner euro.
- Det visar att vi är på väg åt rätt håll, säger Lars-Erik Wägar (sfp), ledamot i stadsstyrelsen i Vasa.
Riktningen som staden slagit in på ska leda till att ekonomin är i balans år 2019. Det betyder inte bara ett noll resultat utan också att det ackumulerade underskottet ska vara borta. Det uppgår nu till 21,4 miljoner euro.
- Det är ett ambitiöst mål. Mycket ambitiöst, säger Wägar.
Lars-Erik WägarLars-Eric Wägar (SFP), medlem i Vasa stadsstyrelse.Bild: Yle/Marcus Lillkvist
Det betyder att sparåtgärderna fortsätter i Vasa.
- Det här bokslutet visar att sparåtgärderna har effekt.
Vasas skuldsättning har också ökat. Den totala lånebördan uppgår nu till 247 miljoner euro, en ökning på 35 miljoner euro under fjolåret.
- Skuldsättningen är oroväckande, men inte alarmerande, särskilt inte om man tänker på vilken investeringstakt vi har i Vasa, säger Wägar.
Vasa presenterar bokslutet mer i detalj på fredag förmiddag.
Reformarbetet går vidare och en hel del frågetecken kring vårdreformen har rätats ut. Det är två saker landskapsdirektör Olav Jern vill framhålla efter att regeringens presentation.
Regeringen för arbetet vidare och vill nå målet tror landskapsdirektör Olav Jern
- Alla de skeptiker eller förhoppningsfulla som anser att man inte behöver göra nåt eftersom det inte blir nåt av helheten, har fått nåt att fundera över.
Frågetecken rätades ut
Regeringens presentation rätade ut en del frågetecken säger Olav Jern.
- Vi får 18 landskap som är likvärdiga, det är ingen skillnad mellan dem och de har i grunden samma uppgifter.
- Nytt är att man vill ha ett samarbete kring universitetscentralsjukhusen det innebär att specialupptagningsområdena fortsätter även om termen försvinner enligt regeringens nuvarande modell.
Landskapsförvaltningen är ett stort pussel
Den nya landsskapsförvaltningen är tänkt att bestå av 22 olika uppgiftshelheter. Det viktigaste är förstås social-och hälsovården men där ingår en mängd uppgifter som regional utveckling, lantbrukets förvaltning, milj-och naturskydd och inte minst räddningsverksamheten.
Det som däremot inte överförs är uppgifter som handhas av undervisnings-och kulturministeriet. Det betyder bland annat att andra stadiets yrkesutbildning inte överförs till landskapsnivån.
Andra frågor är frivilliga, kommer kommunerna i ett landskap överens om saken kan byggnadstillsynen överföras från kommunerna till landskapet.
- När det gäller vården är valfriheten tydlig, till exempel Kronobyborna kan välja sin vård i Karleby om de vill, säger Olav Jern.
- Det är klart att Kronobyborna som klienter kan söka sig vart som helst, inte har det varit oklart hittills heller, säger social-och hälsovårdsnämndens ordförande i Karleby, Roy Sabel (SDP).
- Men om Kronoby inte är med i landskapet Mellersta Österbotten , då är de inte med och besluter heller, då är de 15 km från Karleby men medlemmar i Österbottens förbunds helheter.
Räddningsverksamheten ändras radikalt
Räddningsverksamheten kommer i framtiden att styras från Åbo för Österbottens del. Räddningsverksamheten i Karleby styrs från Uleåborg.Jakobstad kommer att övergå till landskapet Österbotten i räddningsfrågor och samarbetet med Karleby försvinner, säger Olav Jern.
- Räddningsverksamheten och första delvården ordnas i samarbete med samarbetsområdena kring universitetscentralssjukhusen, i vårt fall Åbo, säger Olav Jern.
- Inrikesministeriet fortsätter med arbetet och förbereder en lag som om organiseringen av räddningsväsendet som kommer på utlåtanderunda senare i vår.
Det blir ingen landskapsskatt
Varje landskap kommer enligt Olav Jern att få en helhetssumma av staten för att täcka sina utgifter. Summan bestäms utifrån olika kriterier men på enhanda grunder i hela landet. Enskilda kommuner kan inte komma in och tilläggsfinansiera verksamhet som är lagstadgad ifall man ömmar speciellt mycket för ett skilt ändamål.
Kommunalskatten kommer därför att minska när statsskatten ökar.
- Tar man Wasa Teater som exempel kan den däremot som icke lagstadgad verksamhet överföras från Söfuk till landskapet om kommunerna väljer att göra så men då måste också pengarna följa med, säger Olav Jern.
- Kårkulla måste bolagiseras för att det skall råda en fri konkurrens på marknaden.
Fastigheterna följer med till landskapet
Landskapet tar hand om fastigheterna ifall de ägs av en samkommmun. Ifall en enskild kommun äger en fastighet som används för social-och hälsovårdens behov betalar landskapsförvaltningen en hyra för fastigheten.
-För fastigheter som ingen vill vidkännas kommer det att skapas ett nationellt bolag som tar hand om dem i form av en skräpbanksverksamhet, säger Olav Jern.
Bäddplatserna minskar vid Terjärv vårdcenter i Kronoby under sommaren från 18 till 13. Minskningen gäller från 15 juni och fyra månader framöver. Social-och hälsovårdsnämnden i Karleby fastställde på onsdagkväll det beslut som nämndens svenska sektion i Kronoby redan tidigare föreslagit.
Hälsostationen i Nedervetil fanns också med ärendelistan. Nämnden fick information om dagsläget och vad som nu kommer att ske beträffande planeringen.
Olika tomtförslag finns i Nedervetil
Det finns olika tomtförslag Nedervetil för hälsostationens del och staden Karleby är villig att vara med och skriva ett hyreskontrakt på 5 år med Kronoby kommun.
- Man får nu i Kronoby söka en lämplig tomt med med kommunalteknik som kommunen äger, säger social-och hälsovårdsnämndens ordförande Roy Sabel (SDP).
Det nybygge som nu planeras är cirka 250 kvadratmeter stort. Utrymmena har kunnat minskas i storlek eftersom hemvårdens-och hemsjukvårdens behov av byrålokaliteter kan ordnas i nuvarande barndagsvårdsutrymmen som blir lediga till hösten.
Nämndens svenska sektion i Kronoby fortsätter nu planeringen i den här frågan.
Regeringens reviderade modell för social- och hälsovården får tummen upp från centralsjukhuset i Karleby. Vd Ilkka Luoma gläds över att Mellersta Österbotten nu får ordna sin vård på egen hand.
Samtidigt oroar han sig för att räddningsväsendet ska styras från endast fem områden.
Den nya modellen som presenterades på onsdag bygger på 18 landskap och fem samarbetsområden.
I den tidigare modellen fanns det 18 självstyrelseområden baserat på landskapen men endast 15 vårdområden.
Det betyder att tre landskap skulle ha ordnat social- och hälsovården i samarbete med något annat landskap.
Mycket tydde på att Mellersta Österbotten var ett av dessa landskap. Men nu verkar det hotet ha försvunnit.
- Enligt regeringens nya linjedragning är alla landskap likvärdiga när det gäller ordnandet av hälsovården, säger Ilkka Luoma, vd på Mellersta Österbottens centralsjukhus.
Luoma säger att beskedet tagits emot väldigt positivt i Mellersta Österbotten.
- Precis det här önskade alla våra medlemskommuner i ett utlåtande i februari.
Samarbetet med Uleåborg fortsätter
Luoma är också nöjd med de fem vårdområdena som ska bildas. De ska byggas upp kring landets fem universitetssjukhus.
För Mellersta Österbottens del torde det betyda att mycket fortsätter som idag. Bland annat samarbete med universitetssjuhkuset i Uleåborg.
I dagsläget hör Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt till Uleåborgs specialsjukvårdsområde.
Räddningsverken minskas från 22 till fem
Luoma är dock orolig över beskedet att räddningsväsendet, det vill säga brandkåren och ambulanserna, i framtiden bara ska bestå av fem räddningsverk i stället för dagens 22.
De här fem räddningsverken ska drivas av de landskap där universitetssjukhusen finns.
I dagsläget producerar till exempel Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt ambulanstransporterna själva.
- Det har gett synergieffekter mellan akutvården och den övriga vården. Så vi är lite rädda för vad som händer nu när en annan organisation ska sköta saken, säger Luoma.
Tolv sjukhus med full jourverksamhet
Regeringen gav också besked om att det i framtiden ska finnas tolv fulljoursjukhus. De fem universitetssjukhusen plus sju centralsjukhus. Vilka dessa sju sjukhus är har man inte ännu avslöjat.
Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt är ett av de minsta i landet befolkningsmässigt med drygt 78 000 personer. Men Luoma kastar inte yxan i sjön.
- Jag tror inte att det hänger enbart på befolkningsunderlaget. Man beaktar säkert också avstånden till servicen.
- I dagsläget kan inget sjukvårdsdistrikt med säkerhet säga att deras sjukhus är ett fulljoursjukhus i framtiden, fortsätter Luoma.
Överdramatiserat
Enligt Luoma är det ingen katastrof även om det skulle bli så att centralsjukhuset i Karleby får stryka på foten vad gäller full jourverksamhet.
Han tycker att diskussionen i offentligheten om klasskillnaden mellan fulljoursjukhus och andra centralsjukhus är lite överdramatiserad.
- Jag tror att den mängden specialistvård som behövs också i framtiden kommer att finnas på alla centralsjukhus.
Mobiltelefonernas vara eller inte vara i skolan har förts ända upp till justitiekanslern. Nu har Utbildningsstyrelsen kommit med riktlinjer som säger att skolan har rätt att förbjuda användningen under lektionstid.
Men ett totalförbud anses vara i strid med yttrandefriheten.
Telefonerna har varit på tapeten i flera års tid.
Justitiekansler Jaakko Jonkka gav ett beslut om mobilanvändningen i skolorna den 6 november 2014. Där konstaterade han att användningen kan begränsas.
Fallet gällde två skolor, en i Ylivieska och en i Pello, där skolan begränsat användningen av mobiltelefoner i skolan.
Trygg studiemiljö möter andra grundrättigheter
Jonkka hänvisade till rätten till en trygg studiemiljö. Enligt de uppgifter han fått hade man begränsat användningen i de nämnda skolorna huvudsakligen utgående från störande situationer och mobbning.
Jonkka påpekade dock att situationen är problematisk. Man måste väga rätten till en trygg studiemiljö mot andra rättigheter, så som egendomsskyddet, som också innefattar mobiltelefoner.
Ingen riksomfattande modell
Han efterlyste nationella riktlinjer för användningen av mobiltelefoner under skoltid och en modell för skolornas ordningsregler. I dagsläget varierar skolornas inställning till mobilerna.
Jonkka hänvisar till grundlagen som säger att alla elever i landet måste behandlas likvärdigt.
En önskan om en modell för ordningsregler hade redan tidigare kommit från riksdagens kulturutskott, i samband med att man diskuterade ändringar i lagen om grundläggande utbildning.
Önskemålet riktades till Utbildningsstyrelsen.
Likvärdig behandling
Nu har Utbildningsstyrelsen svarat. Men det blev ingen enhetlig modell för ordningsregler i landets alla skolor. Det här eftersom förhållandena i skolorna varierar.
I stället blev det en anvisning om hur man kan göra upp ordningsreglerna.
Men det borde vara tillräckligt för att trygga en likvärdig behandling.
- Det hoppas jag. Vi tar upp många frågor som gäller just ordningsregler och skolorna kan nu bättre beakta alla synvinklar. Via det tror jag att elevernas likvärdighet i landets skolor ökar, säger jurist Laura Francke på Utbildningsstyrelsen.
Elever i Axxell med sina smarttelefoner. Bild: Yle/Minna Almark
Mobiltelefonen får inte störa undervisningen
Vad gäller användningen av mobiltelefoner skriver Utbildningsstyrelsen så här:
"I ordningsstadgan kan bestämmas att störande användning av mobila enheter är förbjudet under undervisningen. I enskilda fall kan man ingripa i störande användning även på raster och under andra tider då ingen undervisning pågår, om enheten används på ett störande sätt, till exempel för mobbning. Att förbjuda användning av mobila enheter under hela skoldagen inkräktar enligt Utbildningsstyrelsen däremot för mycket på elevernas grundläggande rättigheter, som yttrandefriheten, och är därför inte möjligt."
Men exakt var man drar gränsen för hur man får begränsa användningen av telefonerna är något av en linje dragen i vatten.
Mer specifikt skriver Utbildningsstyrelsen: "Skolan kan kräva att de mobila enheterna är i ett icke-distraherande läge under undervisningen."
Vad betyder det då?
- Det kan vara tillräckligt att ha telefonerna på ljudlöst. De ska helt enkelt inte störa undervisningen eller inlärningen, säger Francke.
Men att till exempel kräva att eleverna inte använder sin telefon under hela skoldagen, förutom om de fått lov av en lärare, är enligt Utbildningsstyrelsens linjedragning inte tillåtet.
Eleverna får inte tvingas ge bort telefonen före lektionen
På Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland säger jurist Thomas Sundell att det inte finns något stöd i lagen för att tvinga eleverna att överlämna sina mobiltelefoner före lektionen börjar. Det måste ske frivilligt.
Däremot får läraren ta telefonen av en elev som stör under lektionen.
Laura Francke tycker att det låter som en vettig tolkning, Utbildningsstyrelsen är inne på samma linje.
- Men man kan ju förstås komma överens med eleverna och föräldrarna om det att telefonerna samlas in före lektionen börjar.
Flera skolor samlar in telefonerna
På till exempel Borgaregatans skola i Vasa, Tegengrenskolan i Vörå och Oxhamns i Jakobstad ska eleverna lämna ifrån sig sina telefoner före lektionen börjar. De återlämnas när lektionen är över.
Elisabeth Karp, rektor på Tegengrenskolan, säger att insamlandet av telefonerna är nytt för det här läsåret.
- Tidigare läsår har vi gjort så att det har räckt att eleverna och lärarna har telefonen på ljudlöst. Det här läsåret testar vi att lämna upp telefonerna om de inte används i undervisningen. Det här för att öka fokus och lugna ner tempot.
Ingen har straffats för att de inte har lämnat telefonen i korgen.
- Men lärarna uppmanar nog eleverna ganska enträget till att lämna ifrån sig telefonen, säger Karp.
På Oxhamns skola har insamlandet inte medfört några problem.
- Hypotetiskt är det möjligt att en elev vägrar lämna in mobilen. En elev kan alltid påstå att mobilen är hemma. Om en elev vägrar får hen behålla telefonen så länge det inte stör undervisningen. Mobilen är för oss ett arbetsredskap och att enbart fokusera på eventuella problem kring mobila enheter är inte förenligt med skolans pedagogik och syn på lärande, säger rektor Peter Lindqvist.
Telefonen ska användas i pedagogiskt syfte
Såväl Finlands svenska lärarförbund som Hem och Skola är av den åsikten att vuxna har rätt att begränsa elevernas användning av mobiltelefoner, med hänvisning till en trygg skolvardag med arbetsro och utan mobbning.
- Om de används under lektionstid så ska det vara i ett pedagogiskt syfte, säger FSL:s förbundsordförande Christer Holmlund.
Men något totalförbud av mobiltelefoner i skolan flaggar man inte för.
- Jag skulle nog hellre begränsa användningen än att kategoriskt förbjuda telefonerna. Det finns ju också en nytta med dem, säger Holmlund.
Christer Holmlund.Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska LärarförbundBild: Stina Siren/Yle
Sunt bondförnuft efterlyses
Christer Holmlund tycker att man borde använda det sunda bondförnuftet mer än nu, i stället för att bedöma allt via juridik.
- Vill vi ha det så, att man trots att man vet att telefonen stör undervisningen, håller fast vid den för att man har juridiska rättigheter till det? frågar sig Holmlund.
- Eleverna måste få känna sig trygga i en klassmiljö och veta att ingen fotar eller filmar dem och sen sätter ut det på nätet, fortsätter Holmlund.
Justitiekansler Jaakko Jonkka påpekade alltså i sitt beslut att man i varje fall måste väga rättigheter mot rättigheter.
- Är det andra grundrättigheter eller elevernas rätt till en trygg studiemiljö som väger mer? Det är ju här diskussionen uppstår och som man måste väga lagstiftning mot lagstiftning, säger Christer Holmlund.
Holmlund anser att den trygga studiemiljön är viktigare i det här fallet.
Vårens sista Svenska Talande Klubben återvänder till sina rötter, Korjaamo i Helsingfors. Det var här allt började. För kvällens musik står svenska Joy och inhemska Green Light District, alltså mycket rap och hiphop utlovas!
Den svenska rapparen Joy förgyller kvällen, eller Joy M'Batha som hon egentligen heter. Joy är en nykomling som tagit Sverige med storm. Hon har redan samarbetat med bland andra Linda Pira, Promoe, Timbuktu, Cleo och Lilla Namo.
Genombrottet fick hon 2014 när hon samarbetade med Lorentz, ni vet, andra halvan av Lorentz & Sakarias. Hon lär för två år sedan ha fått artisteliten att tappa hakan när hon gjorde sitt första liveuppträdande på P3 Guld-galans efterfest. I somras turnerade hon med Maskinen.
Låtarna Kattliv och Du är så vacker och så äls har roterat på X3M:s radiovågor. Kanske har du också festat loss till Maskinens Håll din anda? Joy är även med på den låten.Vi kan väl säga att svensk hiphop fortsätter leverera, och i synnerhet i och med alla de nya kvinnliga rapparna som intagit scenen. Vi längtar efter att äntligen få njuta av Joy på finsk mark.
Joy värms upp av helsingforshiphoparna Green Light District. Bandet representerade Finland i den stora internationella tävlingen för osajnade band, Emergenza, i fjol och placerade sig på på en fantastisk andra plats. Bandet blandar elektronisk och akustisk hiphop och gör låtar vars texter berör. Killarna har tillbringat tid i studion och vi hoppas på att få höra några pinfärska låtar på STK-scenen.
På Borgaregatans skola i Vasa har man ett system där elevernas telefoner samlas in före lektionen börjar. Men på rasterna är användningen fri.
Mobiltelefonernas vara eller inte vara i skolan har diskuterats i flera års tid. Till och med justitiekanslern har tagit ställning.
Nu har Utbildningsstyrelsen kommit med riktlinjer som säger att skolan har rätt att förbjuda störande användning under lektionstid.
Men ett totalförbud av mobiltelefoner under skoldagen är inte okej, det anses nämligen strida mot yttrandefriheten.
Borgaregatans skola.Borgaregatans skola i Vasa.Bild: Yle/Joni Kyheröinen
Telefonerna i lådan, tack!
Flera skolor kör med ett system där eleverna lämnar ifrån sig telefonen före lektionen börjar och får den tillbaka när lektionen är över.
Till exempel Borgaregatan i Vasa, Tegengrenskolan i Vörå och Oxhamns i Jakobstad.
På Borgaregatans skola har man haft den policyn i några års tid. Där sätts telefonerna i en låda före lektionen börjar.
- Jag tycker att vi är överens med föräldrarna gällande telefonanvändningen. Våra trivselregler gjordes i samarbete med Hem och Skola, säger biträdande rektor Inger Damlin.
Det handlar helt enkelt om att skapa en lugnare studiemiljö.
Beroende på lektion
Telefonerna behöver inte alltid lämnas in. Deras vara eller inte vara beror på ämnet och lektionen. Det är upp till läraren att bedöma om eleverna har nytta av telefonen i undervisningen.
Ett par elever som vi talar med har inget emot att lämna in sin telefon.
- När det behövs är det bra. Men det behövs inte så ofta, säger Ellen Bos.
- Jag tycker att trivseln i klassen blir mycket bättre när läraren inte hela tiden måste säga till, säger Ida Österholm.
Ida Österholm och Ellen Bos.Ida Österholm och Ellen Bos på Borgaregatans skola.Bild: Yle/Joni Kyheröinen
Måste ske frivilligt
På Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland säger jurist Thomas Sundell att det inte finns något stöd i lagen för att tvinga eleverna att överlämna sina mobiltelefoner före lektionen börjar. Det måste ske frivilligt.
Däremot får läraren ta telefonen av en elev som stör under lektionen.
Enligt Inger Damlin lämnar eleverna på Borgaregatan ifrån sig sina telefoner frivilligt.
Hur går man då till väga om en elev vägrar lämna ifrån sig sin telefon före lektionen börjar?
- Då skulle jag be eleven att sätta telefonen i väskan så att den inte stör lektionen, säger Inger Damlin.
- Huvudsaken är att telefonen inte syns, säger rektor Seppo Kallio.
Så kan man ha telefonen i fickan så länge den inte stör?
- Det tycker jag, säger Kallio.
- Vi rekommenderar att de sätter telefonen i lådan. Vi ser inte det här som något problem, eleverna gör det för att de ska trivas i klassen, säger Damlin.
Inger Damlin och Seppo Kallio.Biträdande rektor Inger Damlin och rektor Seppo Kallio på Borgaregatans skola.Bild: Yle/Joni Kyheröinen
Totalförbud strider mot yttrandefriheten
Att förbjuda användning av mobiltelefoner under hela skoldagen anses inte vara möjligt enligt Utbildningsstyrelsen.
Orsaken är att det skulle inkräkta för mycket på elevernas grundrättigheter, som yttrandefriheten.
Inte heller på Borgaregatan låter totalförbud som någon god idé.
- Jag tror att det är ganska svårt att genomföra. Då blir det en katt och råtta -lek och alla blir frustrerade på varandra, säger Seppo Kallio.
- Jag tror att det här med telefoner är en del av vår fostrargärning och ett förbud skulle inte ligga i linje med att fostra till framtidens medborgare, säger Inger Damlin.
Mediacity i Vasa drabbas hårt när Åbo Akademi skär ner. Sju personer sägs upp, vilket innebär hälften av de anställda.
- Det här var beskedet från ledningen. Vi är alla chockade, säger direktör Kimmo Rautanen på Mediacity.
Rautanen säger att de har en hel del verksamhet och åtaganden på gång just nu.
- Vi måste fundera hur vi ska hantera situationen och justera riktningen.
Ett tätt samarbete har genom åren funnits mellan Mediacity och biämnesstudierna i masskommunikation som finns inom ramarna för statsvetenskapliga utbildningen. Hur det här påverkar biämnet masskommunikation vill Rautanen inte kommentera.
- Det hör till statsvetenskapliga enheten att kommentera det.
Drabbar undervisning i masskommunikation
Ari Nykvist, universitetslärare i masskommunikation, är förvånad över hur hårt Mediacity drabbas i nedskärningarna. Men han förstår att nedskärningar måste göras.
Nykvist säger att Medicitys nedskärningar drabbar de på masskommunikationen.
- Framför allt har vi genom åren kunnat använda deras expertis och deras personal som timlärare. Men vi har också använt oss av deras tekniska kunnande och deras teknik samt deras tv-studio.
Nykvist: Nedskärningarna kan bli dyra
Nykvist gissar att akademins sätt att skära ner på det här sättet kan leda till nya utgifter.
- Det har varit billigt för oss att använda personal inom huset för undervisning, nu måste vi söka oss utanför huset för att anställa föreläsare och det är dyrare än personal som redan är anställd av Åbo Akademi.
Nykvist säger också att Mediacity är en av få enheter inom akademin som lyckats med det tredje uppdraget som är att ha kontakt med närsamhället, näringslivet och organisationer. Akademins övriga två uppdrag är utbildning och forskning.
Mediacity är en del av fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa och fungerar som en utvecklingsenhet inom digitalt medieinnehåll.
Dämpad och orolig stämning
På Åbo Akademi i Vasa sägs allt som allt 11 personer upp. Den här veckan ges uppsägningsbesked.
- Det har varit väldigt dämpat här. Alla har varit oroliga och väntat på om de ska få ett samtal eller inte. Man har inte kunnat fokusera på något annat, säger förtroendeman Kristina Granstedt-Ketola på Åbo Akademi i Vasa.
Sammanlagt sägs 47 personer upp inom hela akademin. Därtill går ett 40-tal personer i pension och de tjänster de lämnar besätts inte.
Uppdaterad 7.4.2016 kl 9.09 med kommentar från Ari Nykvist. Uppdaterad 7.4.2016 kl 10.07. Mediacity är inte längre en fristående institution utan det är en del av fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Uppdaterad 7.4.2016 kl. 11.08 med en kommentar av förtroendeman Kristina Granstedt-Ketola
Efter en förbättring av matvanor som gjordes inom dagvården i Vasa år 2010 har övervikten bland förstaklassare minskat. Mängden socker har minskat och inget godis bjuds mera.
Förbättringen av matvanor i dagvården har gett goda resultat, övervikten bland förstaklassister i Vasa har minskat. År 2011 hade 13 procent av årskullen övervikt medan endast 9 procent hade övervikt år 2015.
I dagvården, som består av daghemmen, familjedagvården och de öppna daghemmen, serveras mat som följer näringsrekommendationerna. Livsmedel som innehåller mycket socker undviks och man fäster uppmärksamhet vid fetternas kvalitet.
- Vid mellanmål serveras inte längre chokladpudding eller kakao och inget socker tillsätts på morgongröten längre. Färska grönsaker, frukter och bär serveras nästan alltid vid mellanmål och huvudmåltider. Maten har låg salthalt och vi äter fisk varje vecka, säger Tarja Paikkala, koordinator för hälsofrämjandet, i ett pressmeddelande.
Det är inte totalt stopp för sylter och krämer men sockermängden kontolleras noga. Yoghurten är antingen naturell eller så har den en låg fett- och sockerhalt.
Saft endast vid fest
Inom dagvården serveras inget godis och saft får man endast vid särskilda tillfällen.
- Barnen saknar inte godisservering utan är nöjda med ett födelsedagskort samt sång och lek, säger daghemsföreståndaren Mia Jokipii från daghemmet Lill Kasern.
Fortfarande serveras små munkar vid första maj och till jul får barnen pepparkakor.
- Verksamhetsmodellen som använts i Vasa är efterfrågad även på andra håll i Finland, säger Paikkala.
Mindre socker och mera motion
Förbättring av matvanor är en del av en större plan vars avsikt är att främja ett hälsosamt levnadssätt inom småbarnspedagogiken. Förutom näring hör även motion till helheten.
Stadens tandvård, matservice och enheten för hälsofrämjande har samarbetat med dagvården.
Tidigt på torsdagmorgon misshandlades en kvinna i Karleby centrum. I samband med misshandeln stals kvinnans mobiltelefon.
Kvinnan fördes till första hjälpen för kontroll. Förövarna hade lämnat platsen innan polisen kom till platsen. Polisen utreder händelsen.
Alkohol- och drogpåverkade rattfyllerister
På torsdagmorgonen stannade polisen i Karleby en förare som blåste 1,06 promille. Föraren misstänks för rattfylleri och personen delgavs körförbud.
På onsdagkväll utförde polisen trafikövervakning och stannade en bilist i Kronoby på grund av överhastighet. Hastigheten uppmättes till 91 km/h på ett område där den högsta tillåtna hastigheten är 60 km/h.
Föraren blåste noll promille men narkotikatestet gav positivt utslag. Föraren hade även narkotika med sig. Föraren misstänks för narkotikabrott, rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten.
Efter provspel i både Middlesbrough och Standard Liege står nu ett besök hos Leicester Citys akademi på agendan för FF Jaros unge talang, Serge Atakayi.
Atakayi har väckt en hel del intresse utomlands men förbereder sig för tillfället för att inleda säsongen i division ett med FF Jaro. Säsongsförberedelserna avbryts nu av ett besök hos Leicester Citys akademilag, där han kommer att träna.
Ifjol blev Atakayi alla tiders yngsta målskytt i den inhemska ligan, då han vid 16 års och 107 dagars ålder gjorde mål mot Helsingfors IFK.
Atakayi i elden i ligan mot HIFK.Serge Atakayi i elden mot Helsingfors IFK 2015.Bild: All Over Press
FF Jaro inleder sin säsong i Björneborg mot FC Jazz den 24 april.
I bästa fall kan den stora vårdreformen leda till mera samarbete. Det hoppas avdelningsskötare Ann-Katrin Brandtberg på akuten vid Vasa centralsjukhus. Mycket på det konkreta planet är ändå fortfarande öppet.
- Jag vill ha mera kött på benen innan jag bildar mig en uppfattning. Jag vet att det säkert kommer att finnas en hel del svårigheter när vi kör igenom stora förändringar men jag hoppas också på att det ska bli mycket bra saker, säger Brandtberg.
Det Brandtberg framförallt hoppas på är mera samarbete mellan olika instanser och större genomskinlighet när det gäller socialvården och hälsovården.
Hon hoppas på mera teamarbete mellan olika instanser som finns för att hjälpa den som behöver hjälp.
- Det är det vi ser här på akuten, det stora sociala hjälpbehovet bland åldringar. Jag hoppas att det ska bli lättare att ta itu med det i framtiden.
Jourens framtid öppen
Farhågor när det gäller reformen vill Brantberg inte gå in på. Eftersom så mycket ännu är öppet är det svårt att skapa sig en bild över vad som kan bli problematiskt.
- Jag vill inte måla upp farhågor före jag vet vad som gäller. Jag brukar mera koncentrera mig på de positiva sakerna som kan komma till stånd.
Det som många bekymrar sig över just nu är Vasa centralsjukhus status i framtiden.
Kommer sjukhuset att ha full jourverksamhet är en stor fråga som ännu inte har något svar. Brantberg är ändå inte speciellt orolig just nu.
- Vi vet att någon form av jour kommer vi alltid att ha. Vad menar man då med fulljour egentligen, hur vitt begrepp är det egentligen och vad har alla andra som inte har fulljour. Det är allting ännu öppet. Jag hoppas att vi får ha det ungefär som vi har det i dag med samma specialområden, säger Brandtberg.
En dag i sänder
På akutavdelningen har man inte heller kolleger emellan diskuterat framtiden efter hälsovårdsreformen i någon större utsträckning.
Då diskussionerna blossade om huruvida Vasa centralsjukhus skulle få behålla sin jourverksamhet i den skala den har i dag var det endel reaktioner bland de anställda. Men nu väntar man och ser.
- Allt drar ut så väldigt mycket så att man orkar inte. Det dagliga arbetet tar över och det är det vi behöver fundera på. Vi tar en dag i sänder och så funderar vi sedan då vi får mera kött på benen hur vi ska göra i den här frågan.
På en skala från ett till fem lägger Vasaeleverna en trea när de svarar på hur nöjda de är med skolmaten. Det visar en enkät som Vasa matservice låtit göra.
- Vi är jättenöjda. Vi fick ett jättebra verktyg för att jobba vidare, säger matservicechef Kirsti Mylläri.
Enkäten skickades ut till alla elever i årskurserna tre, fem, sju och nio i Vasa. Bland de som svarat ligger medelvitsordet på 3,12.
Frågorna de skulle svara på var måltidens smak och utseende, salladsbordets innehåll, matsalens trivsel, kundservice samt om eleven har tillräckligt med tid att äta och hur hen upplever måltidssituationen. Eleverna fick svara på en skala från ett till fem, där ett var sämst och fem bäst.
- Det är lite bättre resultat bland lågstadieeleverna än högstadieeleverna, vilket är helt vanligt. De blir lite mer kritiska när de kommer in i tonåren, säger Mylläri.
Sista dagen att svara på enkäten var på skärtorsdagen. Totalt svarade 1 044 elever vilket ger en svarsprocent på 64 procent. Det var ett par skolor som valde att inte delta i enkäten.
Mylläri vill inte gå in på skillnader mellan hur skolorna svarat eftersom hon inte hunnit informera personalen än.
För ofta potatis
Eleverna fick också skriva fria kommentarer om maten och komma med önskemål.
- De önskar pyttipanna, tortillas och pizza emellanåt. De vill inte ha det hela tiden. Många vill också ha mer smak i maten, säger Mylläri.
En hel del kritik riktades också till att det serveras potatis för ofta.
Enkäten görs varje år och den riktas turvis till seniorer, skolelever och studerande på andra stadiet. Mylläri säger att eleverna på andra stadiet ofast är lite nöjdare. Senast enkäten gick till andra stadiet låg medeltalet på 3,27. Det går inte att jämföra med enkäten till seniorerna för den innehåller lite annorlundare frågor.
Vasa Matservice tillreder och serverar mat i daghem, skolor och seniorhus. På vardagarna tillreds 12 000 luncher.
Det finns 52 kök, av vilka 16 är tillredningskök och 36 servicekök. Dessutom fungerar det distributionskök på området.
År 2015 var Matservicens budget 12,6 miljoner euro.
Kronobys sällsynta situation mellan två landskap gör att kommundirektör Malin Brännkärr inte kan dra några slutsatser av de senaste buden angående vårdreformen. Men hon tror också att Kronobys läge kan bli en fördel.
Kronobys kommundirektör Malin Brännkärr kan inte säga så mycket om hur det ser ut för kommunens del efter de senaste beskeden om vårdreformen.
- För Kronobys del behöver vi fortfarande mer information, säger Brännkärr.
Hon tror att de beslut som rör Kronoby kommer att komma först i samband med ett utkast för lagförslag från regeringens håll.
Ovanlig situation kan vara fördel
Malin Brännkärr är nöjd med Kronobys speciella situation på gränsen mellan två landskap.
I dag får kommunen sin specialsjukvård från Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt, samtidigt som de hör till Österbotten.
- Det är väldigt få kommuner som har en möjlighet att välja, som vi har.
Hon tror att regeringen kommer att öppna upp landskapsindelningen för de som hör till ett landskap och har vården i ett annat.
- I så fall skulle vi ha en stor fördel att få välja hur vi gör.
Den nya klasslärarlinjen på svenska vid Helsingfors universitet har lockat 282 sökande. Efter urvalsprov antas 40 av dem.
Vi har haft höga förväntningar, men det här är nog i övre kanten av vad vi hade vågat hoppas på.― Fritjof Sahlström, vice prefekt
Den svenska klasslärarutbildningen börjar i Helsingfors i augusti med 40 nybörjarplatser.
Ansökningstiden gick ut i går och visar att 282 personer är intresserade.
På pedagogiska fakulteten ser man siffran som stark.
- Vi har haft höga förväntningar, men det här är nog i övre kanten av vad vi hade vågat hoppas på, säger vice prefekt Fritjof Sahlström.
Inte ätit av de andra svenska pedagogiklinjerna vid HU
En del av de sökande har troligen sökt också till andra utbildningar, så det är inte sagt att alla 282 dyker upp på urvalsprovet i maj. Fakulteten har inte ännu koll på den eventuella överlappningen mellan ansökningar till klasslärarutbildningen och de andra svenskspråkiga linjerna inom pedagogik. Men också de hade bra med ansökningar.
- Det ser inte ut som om vi ätit av våra egna ansökningar, det är nya människor som sökt, säger Sahlström.
105 personer sökte till barnträdgårdslärarutbildningen som har 15 platser att erbjuda, och 60 sökte till allmän pedagogik som har 14 platser. Det är ungefär lika mycket sökande som tidigare år.
80 personer kallas till lämplighetstest
Det första urvalsprovet för klasslärarutbildningen ordnas den 2.5 och sedan kallas 80 personer till lämplighetstest.
- Man ska vara pedagogiskt intresserad och motiverad, man ska ha en vilja till och ett intresse för att arbeta med barn och unga och ge dem så goda möjligheter som möjligt att lära sig och komma vidare i livet, och man ska ha tillräckligt goda språkkunskaper förstås, säger Sahström om de sökande.
Det önskvärda är ju att den stora uppmärksamheten kring den här frågan skulle ha lett till ett växande intresse för klasslärarutbildning överlag.― Fritjof Sahlström
Han ser med intresse fram emot att se den geografiska fördelningen bland de sökande. Sahlström hoppas att också Åbo Akademis klasslärarutbildning har bra med sökande.
- Det önskvärda är ju att den stora uppmärksamheten kring den här frågan skulle ha lett till ett växande intresse för klasslärarutbildning överlag.
Samtidigt som Helsingfors universitet minskar personalen med nästan tusen söker den nya klasslärarutbildningen två lektorer för nyanställning. Det här är möjligt tack vare finlandssvenska fonder.
Du kanske har sett en järpe och en orre, men har du någonsin sett en järporre? Österbottens museum har nu Finlands enda järporre i sin samling.
Fågeln ägdes tidigare av Henrik Stén men han ville att fler skulle ha en möjlighet att se denna udda fågel. Nu finns den på Österbottens museum.
- Det fanns nog intresse på annat håll också men jag ville att den skulle hållas här, säger Stén.
Järporren och Henrik SténHenrik Stén och hans järporre som nu finns i Österbottens museums samlingarBild: Yle/Jukka Tyni
På hösten 1967 landade fågeln för sista gången av egen kraft på en gård i Köklot. Gårdsägaren såg en chans att få något i grytan, men märkte efter skottet att fågeln såg ovanlig ut. Han sålde den till Henriks pappa Gunnar för tio hagelpatroner. Gunnar lät sedan stoppa upp fågeln och den fick genast en hel del uppmärksamhet i lokalpressen.
Järporrar är mycket ovanliga. I Sverige finns ett exemplar, i Norge tre stycken på Naturhistoriska museet i Oslo. Järporren finns också illustrerad i bröderna von Wrights verk ”Svenska fåglar”.
Järporrehanen är stor som en orre, färgerna och markeringarna på bröst och haka påminner om järpens, den har röda markeringar ovanför ögonen och stjärtfjädrarna påminner till en del om orrens men har inte den typiska böjda formen.
Stjärtfjädrarna på järporre och järpeStjärtfjädrarna på en järporre och en järpe, bägge hanfåglar.Bild: Yle/Jukka Tyni
Andra förekommande korsningar är bland annat rackelhanen (tjäder och orre) samt riptjäder.
Den för Finland unika järporren kommer nu att visas på paradplats i två månaders tid på Österbottens museum och därefter ingår den i museets naturhistoriska samling. Den flankeras av en järphane och en orrhane, så att man lättare skall kunna jämföra fåglarna.
Om man blev bättre på att förebygga diabetes bland finländare i arbetsför ålder kunde landets bruttonationalprodukt stiga med uppemot två miljarder euro. Det visar forskning vid Vasa universitet och Teknologiska forskningscentralen VTT.
Två miljarder euro i ökad BNP eller 31 miljoner årsverken mer. Så mycket kunde Finland vinna på att bli bättre på att förebygga diabetes bland finländare i yrkesverksam ålder.
De här forskningsresultaten presenteras av forskare Kaarina Reini vid Vasa universitet i samarbete med VTT.
Antalet finländare som insjuknar i förhållandevis ung ålder ökar stadigt och därför är sjukfrånvaro som härrör sig från diabetes betydande.
I forskningen har man målat upp flera alternativa scenarion där man utgått ifrån hur väl hälsovården kunde lyckas förebygga att fler insjuknar i diabetes.
Över hälften kunde undvika sjukdom
I bästa möjliga scenario skulle man lyckas förhindra att 58 procent av riskpatienterna i arbetsför ålder insjuknar, vilket i reda pengar innebär en BNP-ökning på 2 miljarder.
Även ett lägre ställt mål, där man lyckas förebygga insjuknande hos var femte riskpatient, skulle medföra betydande ekonomiska fördelar för samhället, skriver forskarna i ett pressmeddelande. BNP-ökningen skulle då ligga på 743 miljoner euro.
- Det målet kunde vi rimligtvis tänkas kunna nå, säger forskare Reini.
Ett gott förebyggande arbete kräver en målmedveten satsning inom hälsovården på uppföljning av riskpatienter. Ärftlighet, övervikt, rökning och stress har pekats ut som faktorer bakom diabetes.
Diabetes är temat för Världshälsodagen idag, den 7 april.
Räddningsdirektör Tero Mäki i Vasa ger tummen upp för lösningen med fem räddningsområden istället för nuvarande 22. Det är enligt honom en bra sak att det här beskedet kom från regeringen.
Tero Mäki kan ändå inte i det här skedet säga vilken arbetsfördelningen blir mellan landskapen som ingår i samarbetsområdet med huvudorten i Åbo.
- Det är helt okej med fem områden. Det är ett bra verktyg och den viktigaste fördelen är att samarbetet blir djupare mellan de fem områdena.
Jakobstad och Kronoby i besvärlig sits
Räddningsverksamheten i Jakobstad och i Kronoby leds i dag via räddningsnämnden i Karleby. Regeringens planer på att ordna räddningsverksamheten i fem storområden väcker både osäkerhet och förhoppningar. I fortsättningen skulle Mellersta Österbotten lyda under Uleåborg och Österbotten under Åbo.
- Får sunt förnuft regera så far vi till Åbo, säger Bernhard Bredbacka (SDP) som är Larsmos representant i räddningsnämnden.
- Landskapet Österbotten är det som gäller och det har jag ingenting emot. Den språkliga förvaltningen blir ett allt större orosmoment och förvaltningen är totalt finskspåkig.
- Som det nu ser ut är jag också för en inriktning mot Åbo, säger Sixten Fagernäs (SFP) som är Jakobstads representant i nämnden.
Kronoby vill inte lämna Karleby
I Kronoby är tonläget ett helt annat, det finns inget intresse att lämna Karleby i den här frågan om man inte måste.
- Nej, tvärtom. Kronobybrandkårernas vilja är nog att vara under Kokkola som vi har samarbetet sedan 1970-talet, säger Mikael Strandvall, Kronobys representant i räddningsnämnden.
- Det blir ju förstås ett nytt läge när Mellersta Österbotten styrs från Uleåborg i de här frågorna.
Ordförande i räddningsnämnden är Pentti Silvennoinen, centerpartist från Jakobstad. Han hoppas att och räknar med att den nuvarande lösningen fortsätter.
- Den bästa lösningen är att det nuvarande samarbetet fortsätter, den kan ju inte leda till galenskaper den här landskapsindelningen, säger Pentti Silvennoinen.
Sex svenskspråkiga avtalsbrandkårer i norr påverkas
Sex svenskspråkiga avtalsbrandkårer lyder under den gemensamma räddningsnämnden för Karleby-Jakobstadsområdet. I Kronoby finns tre av dem. I Jakobstad, Bosund och Larsmo finns de tre övriga.
- Vi har ett av de mest kostnadseffektiva räddningsverken i landet och vi är bra på båda språken. Jag vill inte splittra området, vi skall hålla ihop, säger Malin Åminne som är t.f. stationsföreståndare för avtalsbrandkårerna.
