Anna-Maja Henriksson ger besked på torsdag om hon ställer upp som ordförandekandidat för Svenska folkpartiet.

Svenska riksdagsgruppens ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson har kallat till presskonferens på torsdag klockan 10.30.

Evenemanget äger rum på Simonsgatan 8 A i Helsingfors.

Flera källor inom SFP gör bedömningen att Anna-Maja Henriksson kommer att ge besked om att hon ställer upp som ordförandekandidat för SFP.

Efter att Mikaela Nylander tackat nej bedöms Anna-Maja Henriksson vara det starka namnet för ordförandeposten. Också riksdagsledamot Anders Adlercreutz namn har nämnts, men inom SFP säger man att han är för ny och okänd för att ha en chans.

Boris Ståhl har utsetts till tjänsteförrättande rektor för Yrkesakademin i Österbotten för tiden 26 april 2016 till 31 maj 2017.

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Söfuk, beslöt på sitt styrelsemöte att utse Boris Ståhl till tjänsteförrättande rektor under tiden 26 april 2016 till 31 maj 2017. Ståhl fungerar nu som biträdande rektor för teknik och naturbruk.

Tjänsten som rektor lediganslås att sökas tillsvidare i januari 2017.

- Det är så många reformer på gång inom vår sektor just nu att vi beslöt att lediganslå tjänsten i januari, säger Söfuks direktör, Ulrica Karp.

Nuvarande rektor Maria Slotte slutar som rektor den 26 april 2016. Hon övergår till andra arbetsuppgifter. Slotte har under fyra års tid lett Yrkesakademin i Österbotten.

Åbo Akademi måste betala tillbaka pengar till stiftelsen Tre Smeder. Det handlar om understöd på en miljon euro som ÅA fått för att starta klasslärarutbildning i Helsingfors.

Åbo Akademi och Helsingfors skulle starta utbildningen tillsammans och båda universiteten beviljades ett understöd på 1 miljon euro från Stiftelsen Tre Smeder.

Stiftelsens styrelse hade möte 29:e mars och beslöt då att kräva tillbaka bidraget till Åbo Akademi.

- En tredjedel betalades ut redan i fjol och de här pengarna kommer vi att kräva tillbaka. Den resterande summan betalas inte ut, säger Håkan Mattlin som är ordförande för Stiftelsen Tre Smeder.

Mattlin konstaterar att ändamålet som bidraget skulle gå till inte uppfylls och nu kommer man att skriva brev till Åbo Akademis rektor för att informera om läget.

Bidraget på en miljon euro som stiftelsen gett Helsingfors universitet för klasslärarutbildningen påverkas inte, eftersom ändamålet för bidraget uppfylls.

Redan tidigare blev det klart att donationensom ÅA fick från Svenska Kulturfonden inte krävs tillbaka. Det handlar om 4 miljoner eruo.

Denna artikel bygger på ett tips till Spotlight nya tipssida. Här kan du läsa tipset som artikeln bygger på.

Tipsa Spotlight

Denna artikel bygger på ett tips till Spotlight. Känner du till något som vi borde granska? Skicka i så fall in ett tips!

Tipsa du också

Vi redovisar öppet för hur vi jobbar. Här hittar du de tips vi håller på med som bäst:

Spotlights webbsida Bild: Yle

Social och hälsovårdsminister Juha Rehula (C) kommer att göra ett kort besök i Kronoby på fredag.

Minister Rehula kommer att träffa kommunfullmäktige i Kronoby på fredagskvällen och på agendan står diskussioner om vårdreformen.

Mötet kommer att pågå i ungefär en timme.

Det har under en längre tid pågått en frän debatt om samarbetet med Karleby i vårdfrågor ska fortsätta.

Det har gått ett år sedan Valio stängde ysteriet i Kaitsor och 30 jobb försvann. Kvar blev 10 000 kvadratmeter toppenmoderna utrymmen för livsmedelstillverkning. Men de är fortfarande osålda.

Vörå kommun har en svag tillväxt av skatteinkomsterna och många hoppas på att nya jobb kan skapas i det tidigare ysteriet i Kaitsor. Det står nu tomt i väntan på en köpare.

Valio håller som bäst på att tömma fastigheterna på maskiner, det mesta går till skrot eftersom maskinerna var skräddarsydda för ostproduktion och inte lämpar sig för så mycket annat.

Lapuan Peruna köpte en del och Valio tog hand om en del packmaskiner, men resten blir skrot.

Flera livsmedelsföretag har besökt ysteriet, uppger tidigare fabrikschefen Björn Achrén som ansvarar för försäljningen av fastigheterna.

- Det finns tre stora byggnadskroppar som är i toppskick för livsmedelsproduktion, men än har ingen nappat. Flera mindre företag har hört sig för om möjligheterna att hyra in sig, och kanske man får börja med uthyrning som senare kan landa i en fastighetsaffär, säger Achrén.

Ett nytt Juustoportti?

I Jalasjärvi har företaget Juustoportti blivit känt för sina specialostar och visningsysteriet i samband med caférestaurangen. Achrén känner väl till företaget, men säger att det byggdes enkom för att ta emot kunder.

Det är annat med ysteriet i Kaitsor som är mera en produktionsanläggning. Tanken på att skapa något liknande i Vörå är kanske ändå för långsökt.

- Jag tror mest på ett företagscentrum med flera olika företag i det tidigare ysteriet, säger Achrén.

Det gamla ysteriet i Kaitsor Bild: Yle/ Ulrica Lövdahl

Den här veckan övergår Österbotten till sommarhastighet på vägarna. NTM-centralen börjar byta hastighetsbegränsningarna på torsdag och alla märken ska vara ändrade senast följande dag, på fredag.

Hastighetsbegränsningarna på landsvägarna kommer från och med torsdag att höjas från 80 till 100 km/h. På Vasa motorväg höjs hastighetsbegränsningen till 120 km/h.

NTM-centralen påpekar att sommarhastigheterna gäller först när begränsningsmärkena har ändrats. Senast på fredag ska alla märken vara ändrade.

Sommarhastighet tas i bruk på sammanlagt 1300 kilometer landsväg i landskapen Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten.

Den inhemska ligasäsongen i fotboll står vid dörren. Avspark sker redan inkommande lördag, och i VPS-lägret börjar saker och ting vara rustat och klart.

Chefstränare Petri Vuorinen känner sig nöjd med hur vintermånaderna och försäsongen förlöpt.

– Den har varit bra i år. Vi har tidigt fått ihop laget, vilket jag velat. Då kan man jobba på de bitar vi vill jobba med. Det finns alltid saker man kan förbättra, men jag känner att vi blivit en enhet, ett kollektiv och vi har spelat stabila matcher under vintern, så jag är ganska nöjd, kommenterar Vuorinen till Yle.

Päävalmentaja Petri Vuorisen vuoro ottaa lava haltuun. #seuraaraitaa #Veikkausliiga #mediaavaus pic.twitter.com/C4dwrLSp1m

— Vaasan Palloseura (@VPS1924) March 30, 2016

Ifjol låg VPS i bottenstriden och var inte så långt från degradering, vilket ledde till lite av en krisstämpel för Vasaklubben. Vuorinen menar att man delvis dragit lärdom av det som inträffade ifjol.

– Delvis använder vi det, eftersom vi har ganska många spelare kvar från ifjol. Det är ganska mycket som står på spel om man är på väg att falla. Arbetsplatser, inte bara för spelare, utan även för personalen bakom, konstaterar han.

Tema: Förändring

Vuorinen anser att laget tagit kliv framåt gällande såväl spelet som träningen.

– Spelmässigt har vi mera boll, bättre och mer kontrollerade anfall och vi styr. Målvakten är en viktig del eftersom han ofta öppnar anfallen. Hans spel med fötterna blir viktigt för oss, konstaterar Vuorinen.

Veikkausliigan kauden avaustilaisuus käynnissä https://t.co/ABx8Fz15Jd #Veikkausliiga pic.twitter.com/8omteKznD3

— Veikkausliiga (@Veikkausliiga) March 30, 2016

Även i år tippas HJK och SJK göra upp om guldet, och Vuorinen anser att det inte gör något att dessa två är favoriter.

– Dessa klubbar har överlägset störst budget. SJK är vår granne och det är bra med tävling eftersom det höjer motivationen. Vi nosade på plats 3-4 för ett par år sedan, och vi vill tillbaka upp dit. Vi har en ny stadion och kan ta nya tag, så vi har alla förutsättningar att lyckas, summerar Vuorinen.

– HJK är ändå favorit, eftersom de har störst budget och har varit ute i Europa med spel i Champions League och Europa League. Vi behöver en toppförening som klarar sig bra i Europa och kan ge exempel, anser Vuorinen.

Vad talar då för VPS?

– Vårt spel och vår spelstil, samt att vi är enhetliga. Då kan vi lyckas, säger Vuorinen.

Jaro är saknat

Vuorinen tror att Aleksei Eremenko Jr. kommer lyckas bra i SJK, såvida Seinäjokilaget klarar av att hålla boll.

– Det beror på SJK:s bollinnehav. Om de inte har boll är Eremenko inte nyttig. För att han ska lyckas behöver SJK ha boll, menar Vuorinen.

För några år sedan fanns tre österbottniska lag (SJK, VPS och Jaro) bland de sex främsta i ligatabellen, något som inte lär hända på ett tag, sedan Jaro fallit ner en division.

– Vi saknar Jaro. Vi och SJK var uppe på medalj och Jaro var sexa för ett par år sedan, vilket kändes fint. Vi tror på tävling. Vi vill ha Jaro (och varför inte KPV) tillbaka, konstaterar Vuorinen.

När kommer vi nästa gång att ha tre Österbottniska lag i topp-sex?

– Om två år, avslutar Vuorinen.

Språkbadsskolan i Jakobstad kommer från och med i höst att hålla till i det gamla handelsläroverket. Det beslutet fattade bildningsnämnden i Jakobstad på onsdagen rapporterar Österbottens Tidning.

När bildningsnämnden samlades till möte på onsdagen fanns det tre alternativ som man skulle ta ställning till.

En enig nämnd fattade till slut beslutet att Språkbadsskolan från och med i höst ska flytta till det gamla handelsläroverket.

Språkbadsskolan har tidigare funnits i Pursisalmi-fastigheten men på grund av problem med inomhusluften rekommenderade miljöhälsovården i januari att man skulle hitta en ny fastighet.

Från och med i år är det totalförbjudet att fiska vild öring i insjövatten. Det är en del av den nya lagen och förordningen om fiske som trädde i kraft vid årsskiftet.

Med lagen strävar man bland annat till att skydda vandringsfisken bättre.

Men fredningsförordningen gillas inte av de fritidsfiskare som har lagt ner mycket tid på att trygga öringbeståndet.

I Lappfjärds å har de lokala fiskelagen och fiskeområdet vårdat öringstammen under många år och till och med fått den att växa.

- Vi upplever det ganska bittert. Vi har vårdat stammen och haft egna begränsningar. Den har ökat från år till år och vi har aldrig haft så mycket öring i ån som vi hade förra året. Ur den synvinkeln känns det helt fel, säger Jarl Bergkulla i Lappfjärds fiskelag.

Bergkulla är en av de många entusiaster som på frivillig väg har arbetat mycket för att få öringstammen tryggad i ån.

Jarl Bergkulla i Lappfjärds fiskelag. Jarl Bergkulla Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Moderfisk från ån

- Det renaste och största beståndet av öring finns just i Lappfjärds å, säger Guy Svanbäck, verksamhetsledare för Österbottens fiskarförbund.

Att den är ren innebär att den har en större genetiskt mångfald än på många andra håll i landet. Det beror bland annat på att de har tagit moderfisken från ån för att få fisk att plantera ut.

Den fisken har också betydelse för artens fortlevnad på andra håll i landet, säger Bergkulla.

- De tar romfiskar och planterar ut också på andra områden i Finland.

Fenan avgör om den får fångas

Från och med 2017 får man fiska endast utplanterad öring i havet. Från och med 2019 fredas den vilda öringen också på alla havsområden.

Den utplanterade öringen känner man igen på att fettfenan är bortklippt. Har den fettfenan kvar är den inte tillåten att fånga.

- Nog blir det lite bittert om man råkar få en icke-fenklippt fisk, vilket man med stor sannolikhet kommer att få. Då måste man ta loss den från kroken och slänga den tillbaka i vattnet, oberoende av hur skadad den blir när man tar loss kroken säger Bergkulla.

Att övervaka det hela kommer att bli en stor utmaning för myndigheterna, förutspår Paavo Rantala, disponent på Kristinestad- Storå fiskeområde.

- Det kommer att bli en stor fråga. Vilka konflikter det kommer att innebära kan jag inte ens förutspå. Lagen och förordningen måste finnas, men jag tycker att man lokalt skulle ha haft starkare inflytande vad gäller skötseln av fisket.

- Nu verkar det blir helt styrt uppifrån. I framtiden kommer NTM- centralen att ha stor roll när det gäller hur vi ska fiska, var vi ska fiska och vilka fiskar ska vi få fiska, säger Rantala.

Nu är den klar - dokumentären om styrkelyftaren Fredrik Smulters väg till VM-guldet i bänkpress 2015. Filmen premiärvisas den 16 april och den 17 april sänds den i TV.

Det är under namnet "Superhurri" som Fredrik Smulter tävlar och det är också så som filmen heter. Själv är han mycket nöjd med slutresultatet.

- Fastän det kunde vara lite tungt ibland så har det nog till 99 procent varit roligt. Det är som då man var i armén, man har bara positiva minnen efteråt, skojar han.

Ville uppmärksamma bygdens son

Det är Jukka Rajala-Granstubb, Kyösti Linna och Christoffer Maid som har gjort dokumentären Superhurri. De arbetar på Konstverkstaden Malakta, som ligger bara halvannan kilometer från Fredriks gym.

- Man hade ju läst ganska mycket om Freddi, att han skulle ta tjänstledigt och satsa på VM, säger Jukka. Så kom Toffa (Maid) och sa att "nog borde någon göra film om den här typen" och jag sa absolut!

Filmmakarna åkte över till Fredrik för att träffas och prata. Det stod snabbt klart att det här var ett projekt som intresserade.

- Första gången vi fick se gymet där medaljerna hängde på rostiga spikar så blev vi helt förälskade i stället, säger Jukka. Det är så...

- ...unikt, fyller Kyösti Linna i. Att det finns en person med en sådan egenskap.

En annan aspekt som intresserade var att Smulter, trots att han redan var flerfaldig världsmästare, inte hade ekonomiska möjligheter att satsa på sin sport på heltid. Sponsorerna lyste med sin frånvaro.

- Vi funderade på hur det kunde vara möjligt, det var också en startpunkt, säger Jukka.

Nu är filmen om "Superhurri" Fredrik Smulter klar för premiär! @artfactorymalakta @superhurri http://bit.ly/1PGuahI

A video posted by Yle Österbotten (@yleosterbotten) on Mar 30, 2016 at 9:23pm PDT

Vägen till VM

Tidpunkten var mycket väl vald. Filmandet började i februari 2015, ett par månader innan världsmästerskapen skulle gå av stapeln i Sundsvall. Därmed kunde teamet dokumentera Fredriks träning inför tävlingen.

- Han kunde ringa och fråga om vi ville filma en sån och sån grej: "Nå när händer det då?" - "Nå. om 20 minuter". Då var det bara att kasta allt man hade för sig och köra hit, säger Jukka.

Det lönade sig att hörsamma uppmaningarna. Under de timmar man tillbringade i gymet så fick teamet bevittna - och filma - otroliga styrkeprestationer.

- Vi stor med munnen på vid gavel och såg hur Fredrik lyfte världsrekordvikter medan kompisarna hejade på. Det var sån otrolig energi här i huset att jag tänkte att taket skulle blåsa av, säger Jukka.

Filmen ger en ärlig och genuin bild av Fredrik Smulter. Fastän kameran kommer nära inpå så spelar han inte någon roll eller gör sig till.

- Jag kanske försökte en minut eller två i början, men sen så... det är mycket sanningsenligt allt som finns i filmen, säger Fredrik.

- En viktig sak i filmen, vid sidan av tyngdlyftandet, så är den gemenskap som finns här vid Pighouse gym. Det är ett huvudtema i filmen, säger Kyösti.

Eftersom filmen är en dokumentär så går det inte att bestämma handlingen. Till all tur så bjöd verkligheten på den bästa möjliga höjdpunkten, alltså att Fredrik tog VM-guld.

- Vi tänkte lite i något skede att "tänk, vad det kommer att bli trist om han inte lyckas". Till all tur gick det vägen, säger Jukka.

Vill krossa fördomar

Fredrik Smulter säger att han inte genast nappade på Malaktagängets begäran att få göra en dokumentär om honom. Det var först efter ett halvt dussin förfrågningar som han sade ja.

- Tvärtemot vad folk kanske tror så är det är inte min mening att vara någon "media-apa", säger Fredrik.

Det som Fredrik vill med filmen är att den ska ge en annorlunda bild av finlandssvensken än den stereotypa, felaktiga och negativa.

- Det är min mission med filmen att finnarna ska få en annorlunda och mer sanningsenlig bild av finlandssvenskar.

Galapremiär för filmen Superhurri blir det den 16 april på Solhem i Övermalax. Dagen efter, den 17 april kl 12:15, visas filmen i Yle TV 2 - för en publik som troligen till största delen är finskspråkig, så där når Fredrik sitt mål att nå ut till dem.

- Ni ska veta att i större delen av filmen så pratar vi Malaxdialekt - ett språk som på sätt och vis är utdöende - så nu blir den dokumenterad. Det är en annan sak som är väldigt bra med filmen.

Nytt VM - nytt guld?

Veckan efter att Superhurri haft premiär åker Fredrik Smulter till Rødby i Danmark för att försvara sin VM-titel. Amerikanen Blaine Sumner slog i början av mars Fredriks världsrekord.

- Det var en ganska bra och välbehövlig väckarklocka då jag ska försvara titeln. Visst, jag är i min "prime" som man säger, men det är inte en dans på rosor längre.

Blir det här Fredrik Smulters sista VM? Ja om han vinner den här tävlingen i utrustad bänkpress så lägger han troligen den grenen på hyllan och fortsätter bara med klassisk bänkpress.

- Men om jag inte vinner så fortsätter jag troligtvis, för jag vill gå ut genom tävlingsarenans dörrar som en vinnare, säger Superhurrin Fredrik Smulter.

Folkhälsan har sedan 1950-talet haft sommarbarnsverksamhet. Viveca Dahls familj i Korsholm har haft sommarbarn i ungefär tio år.

Hon såg en annons om att Folkhälsan sökte familjer som ville ta emot barn på sommaren. Då var familjens egen dotter i nio års ålder.

Första sommaren hade familjen ett syskonpar, Kira nio år och Anton sju år, hos sig.

- De var mer energiska än vad vi som familj är och mer morgonpigga än vi. Det var intressant, säger Dahl.

Hon säger att det är spännande att ha främmande barn att bo hemma hos sig.

- Man kan inte tvinga barn att finna varandra. Det är ett vågspel. Folkhälsan försöker ju para ihop barn och familjer så bra som möjligt, så att det ska finnas förutsättningar, säger Dahl.

Viveca Dahl. Viveca Dahl, Vasa, Österbotten, Vasabladet Bild: Yle/Keijo Lehto

Ansvar för någon annans barn

Dahl berättar att Anton cyklade omkull och de förde honom till akuten på sjukhuset. Något som de inte skulle ha gjort om det hade varit deras eget barn eftersom han inte var så allvarligt skadad.

- Ansvaret för ett annat barn är också något man måste fundera på, säger Dahl.

Följande sommar kom Jenni till familjen och hon har bott hos familjen några veckor varje sommar ända tills hon fyllde 18. Hon kom och hälsade på familjen också förra sommaren, trots att hon hade fyllt 18.

- Jenni skulle egentligen ha kommit tillsammans med sin syster. Att komma som sommarbarn till oss blev sedan någonting som Jenni vågade göra själv och det blev hennes egen grej, säger Dahl.

När Jenni var hos familjen gick hon och familjens dotter bland annat i Folkhälsans simskola. Familjen hade också sommarfår.

- När flickorna var mindre tog de hand om fåren, men när de blev äldre ville de hellre sova på mornarna än mata djuren

Språkbad på sommarlovet

Alina Ahlberg har varit sommarbarn två gånger. Hon har åkt till finskspråkiga familjer för att få öva sig på finska, första sommaren var hon i Seinäjoki och andra sommaren i Alahärmä.

- Jag rekommenderar att åka som sommarbarn för det är väldigt roligt. Det är en unik upplevelse och det är inte så många som gör det

Alina Ahlberg. Alina Ahlberg Bild: Yle/Antti Kuusiniemi

Förra sommaren hade Folkhälsan ungefär 20 sommarbarn och värdfamiljer. Intresset för verksamheten varierar.

- Under högkonjunkturer brukar intresset vara större. Dels för att många föräldrar jobbar och har lite semester. De senaste åren har intresset inte varit så stort. Det finns utrymme för fler värdfamiljer och sommarbarn, säger Britt-Helen Tuomela-Holti, sommarbarnskoordinator på Folkhälsan.

För att få bli sommarfamilj krävs det att man har rekommendationer från till exempel hälsovården eller skolkuratorn och ett utdrag ur straffregistret.

Folkhälsan försöker matcha barn och familjer så att de ska passa så bra ihop som möjligt.

- Det kan se väldigt bra ut på pappret, att barnen är lika gamla och har ungefär samma fritidsintressen. Men hur personkemin fungerar kan vi aldrig veta på förhand. Det är vi öppna med, både till barnen och familjerna. Om man märker att det inte funkar avbryter man, säger Tuomela-Holti.

- De barn som vill åka som sommarbarn måste vara intresserade av att bo hos en främmande familj, säger Tuomela-Holti.

Britt-Helen Tuomela-Holti. Britt-Helen Tuomela-Holti, sommarbarnskoordinator på Folkhälsan. Bild: Yle/Antti Kuusiniemi

Svårt att pussla ihop sommarlovet

En orsak till att åka som sommarbarn kan vara att föräldrarna inte har tillräckligt med semester för att barnet ska kunna vara hemma hela sommarlovet.

- Det viktigaste är att få nya kompisar och ha något meningsfullt att göra på sommarlovet, säger Tuomela-Holti.

Dahl rekommenderar alla som är intresserade av att bli värdfamilj till ett sommarbarn att fundera igenom varför vill göra det och vad man eventuellt är rädd för.

Folkhälsans koordinator kan vara till hjälp. Man kan också ta kontakt med familjer som tidigare har tagit emot sommarbarn.

- Om man har förberett sig känns det tryggare. Men det är klart att det är pirrigt när barnet sår där på trappan, säger Dahl.

Föräldrar i Korsholm är oroliga för att daghemmen i byarna dras in om lärcentret i Kvevlax blir verklighet. Dit ska i så fall elever från Petsmo, Hankmo, Kuni-Vassor och kanske Veikars flyttas.

Men vad händer med daghemmen som finns i anslutning till skolorna?

- Vår uppfattning är att daghemmen ute i byarna är i fara. Vi har inte fått några klara besked, men vi är rädda för att det kan bli en större enhet i centrala Kvevlax eller att det blir sammanslagningar av daghemmen i byarna, säger Daniel Lindvall som är styrelsemedlem i Petsmo Hem och skolaförening.

Planeringen av lärcentra går vidare

Lindvall har ett barn som går i skolan och ett som går i daghemmet i Petsmo. Lindvall vill ha kvar det småskaliga.

- Våra barn ska få ha sin daghemsplats i byn. Vi vill inte köra våra barn till Kvevlax, säger Lindvall.

För en vecka sedan godkände bildningsnämnden i Korsholm ett preliminärt rumsprogram för Kvevlax lärcenter och planeringen av lärcentret går vidare.

Daghem i anslutning till byskolor

I Petsmo finns en daghemsavdelning inhyst i skolfastigheten och den andra i en separat byggnad, i Hankmo och Kuni-Vassor finns daghemmet i samma fastighet som skolan. I Veikars finns daghemmet i en byggnad bredvid skolan.

- Det blir ju ingen inbesparing om hela skolfastigheterna ändå ska hållas i skick eller om man ska bygga nytt, det blir dyrt, säger Daniel Lindvall.

I Petsmo är det dessutom brist på dagvårdsplatser.

- Det är 59 barn som behöver dagvård till hösten i Petsmo och mellan 10 och 15 av dem får inte plats i Petsmo daghem. Vi har lovat att ställa upp på talko om vi får baracker för att utvidga daghemmet, men vi har inte fått något gehör för vårt erbjudande, säger Lindvall.

Några klara besked har föräldrarna inte heller fått från politikerhåll.

- De säger att de inte har planerat någon centralisering av dagvården, men att allt samtidigt är möjligt på grund av det ekonomiska läget. Men ännu är ingen grund grävd till lärcentret och dessutom har vi kommunalval på kommande, så vem vet vad som ännu händer. En del politiker vill centralisera och andra vill hålla kvar servicen ute i byarna, säger Lindvall.

Inga garantier

Anna Törnroos som är chef för dagvården i Korsholm säger att man just nu gör en förhandsplanering av hela Kvevlax-området. Och det finns inga planer på att centralisera dagvården.

- Vi kartlägger behovet av dagvård och befintliga fastigheter. Som det nu ser ut blir dagvården kvar i byarna. Men vi måste anpassa oss till verkligheten, det är kärva tider ekonomisk sett, säger Törnroos.

Törnroos säger att det inte heller finns några pengar reserverade för något stordaghem i Kvevlax. Det är inte heller omöjligt att det blir flera daghemsavdelningar ute i byarna i skolfastigheterna.

- Men det är öppet ännu. Barn är det åtminstone ingen brist på och det är ju positivt, säger Törnroos.

Ett komplext pussel

Bildningsnämndens ordförande Johanna Nyman (SFP) säger att den röda tråden är att man ska bevara daghemsplatserna.

- Men naturligtvis är inget hugget i sten, det beror på helhetstänket och hur man utnyttjar de befintliga byggnaderna. Men det är ett komplext pussel som ska läggas, säger Johanna Nyman.

Nyman säger att hon i detta skede inte kan säga att alla daghemsavdelningar ska finnas kvar i framtiden, men inte heller att de ska centraliseras.

- Jag kan inte uttala mig i det här skedet, vi har inte kommit så långt i planeringen. Vi måste ta en bit i gången och först fullfölja skoldiskussionen, säger Nyman.

Vasa Elektriska uppnådde under 2015 ett resultat på 30,3 miljoner euro. Året innan låg resultatet på 23,1 miljoner.

Koncernens omsättning som uppgick till 140,7 miljoner euro är på nästan samma nivå som året innan.

- Vi är nöjda med resultatet. År 2015 har kunderna kunnat dra fördel av det sjunkande elpriset. Det var också glädjande att få berätta att elpriset återigen sänks den första maj, säger verkställande direktör Hannu Linna i ett pressmeddelande.

Anna-Maja Henriksson var på förhand den stora favoriten i kampen om vem som ska bli SFP:s nya ordförande, och efterträda Carl Haglund vid partidagen i Åbo i juni.

I dag meddelade Anna-Maja Henriksson vid en presskonferens att hon ställer upp.

- Jag är övertygad om att politiken är mitt kall. Jag vill framledes vara med och påverka den politiska utvecklingen och SFP ska vara med och leda samhällsutvecklingen, säger Henriksson

Anna-Maja Henriksson. Anna-Maja Henriksson. Bild: Yle

- Jag vill vara en närvarande ordförande, ett hela partiets ordförande, säger hon.

Medmänsklighet framför egoism

Anna-Maja Henriksson ska på nytt göra SFP till ett regeringsparti, och tycker att SFP behövs i regeringen. Goda exempel på dåliga beslut i SFP:s frånvaro är nerläggningen av tingsrätter, slopade tågförbindelser och nerskärningar i utbildningen.

Henriksson tycker att det är motstridigt att allt fler lever i överflöd, men samtidigt har allt fler svårigheter att få vardagen att gå ihop på grund av nerskärningarna.

- SFP glömmer inte mänskan. Vi ser mänskan framför strukturerna, medmänskligheten framför egoismen och mångfald framför enfald, internationalism framför nationalism, säger hon.

Folkparti för finska väljare

Anna-Maja Henriksson är övertygad om att SFP kan locka fler finska väljare. Hon säger att det finns en beställning på ett parti som är ett liberalt alternativ, men samtidigt står med fötterna på jorden.

- Vi är det vettiga alternativet, säger hon.

Och precis som en av företrädarna, det vill säga Ole Norrback, betonar hon den senare delen av partinamnet, alltså folkpartiet, då hon talar till finska väljare.

Aldrig tidigare kvinnlig partiordförande

Carl Haglunds besked att han avgår överraskade också Anna-Maja Henriksson, mitt under påskinköpen.

- Där stod jag i Prisma, mellan potatis och morot, säger hon

Hon säger att hon förstår Haglunds motiveringar. Men hon inser att olika partier har olika åsikter. Det som behövs är gemensam framåtanda, och vilja att komma överens.

Om Anna-Maja Henriksson väljs blir hon den första kvinnliga ordföranden i partiets 110-åriga historia. Partidagen brukar välja män.

Vill visa med exempel

Henriksson tror att också en kvinnlig ordförande kan falla gubbarna i partiet i smaken.

- Det viktiga är ett brett förtroende på fältet, att visa med exempel, och jobba hårt. Ingenting kommer gratis. Då man ger av sig själv och sin egen tid, tar saker på allvar kan man åstadkomma resultat, och också respekt och förtroende, säger hon.

Kvinnor som tidigare inte har lyckats få leda SFP inkluderar Elisabeth Rehn, Astrid Thors, och Henriksson själv. Då Stefan Wallin avgick från ordförandeposten år 2012 fanns det två kandidater. Carl Haglund och Anna-Maja Henriksson. Haglund segrade med rösterna 144-106.

Juristen Anna-Maja Henriksson är ordförande för svenska riksdagsgruppen, och har suttit i riksdagen sedan år 2007. Hon var justitieminister åren 2011-2015.

Lyssna på hela intervjun med Anna-Maja Henriksson här!

Sedan årsskiftet har vi fått en ny lag och förordning som reglerar fiske. Bland annat innebär lagen att man inte längre får fiska vild havsöring i insjöområden.

Lagen begränsar också antalet nät för fritidsfiskare och storleken på de fiskar man får fiska.

- Syftet med lagen är att främja ett hållbart fiske och återuppliva de hotade fiskbestånden. Havsöringen klassad som akut utrotningshotad i Finland. Det är främst vandringsfiskarna som tryggas genom den här lagen, säger Marina Nyqvist, disponent på Österbottens Fiskarförbund.

En av orsakerna till att öringen har blivit utrotningshotad är att där finns byggnationer i älvarna, där fisken leker. Bland annat har dammar och kraftverk förstört fiskens lekområden.

Sälen äter vandringsfisk

- En annan orsak är sälstammarna som har ökat. Forskningen har visat att de äter mycket av laxfiskarna och vandringsfiskar. Vi har också ett fiske som kanske på något vis har förstört stammarna, säger Marina Nyqvist.

Med hjälp av lagändringen är det meningen att man ska trygga stammarna.

- Den vilda havsöringen fredas totalt i havsområden. I Finska Viken är den redan nu fredad och i insjövatten söder om latituden 64 grader. På det sättet är den skyddad. Men i de fall där man jobbat lokalt för att skydda beståndet och så får de inte utnyttja arten. Där kan det ju ha motsatt effekt.

Fiskevårdsavgift ger rätt till spöfiske

Lagen innehåller en fiskevårdsavgift som berättigar till spöfiske i så gott som hela landet. Alla mellan 18 och 64 år, som fiskar på annat sätt än metar, pilkar eller fiskar med strömmingshäckla, måste betala den.

- Det har nog tidigare funnits en fiskevårdsavgift men nu har den kombinerats med rätten till spöfiske.

Fiskeregleringen flyttas från de regionala fiskeområden till Närings-, trafik- och miljöcentralen.

- NTM-centralen får mera rätt att förfoga över fiske. Tidigare har fiskeområden själva fått besluta om minimimått och om de ska vara strängare än det som är bestämt i lagen. Nu är det NTM-centralen som tar det slutliga beslutet.

Regionala samarbetsgrupper ska ge förslag till NTM-centralen. Där har fiskeområdena egna representanter.

Max åtta nät för fritidsfiskare

I lagen finns också en begränsning för vattenägare eller fritidsnätfiskare, som får fiska med max åtta 30 meter långa nät per båtlag. Den sammanlagda längden på näten får vara högst 240 meter. Det här har blivit en de mest omdebatterade frågorna i den nya lagen.

- Många är bekymrade över nätfiskebegränsningen på åtta nät. Stora vattenägare som tidigare har haft rätt till och kunnat fiska med fler nät, får inte göra det längre. Att fiska med flera nät än åtta är reserverat för kommersiellt fiskare. Det här har orsakat mycket debatt, säger Nyqvist.

Lagen säger också att man med jämna mellanrum genom forskning ska se hur det utfaller och om fiskstammarna skyddas så som syftet är.

- Det är en fin målsättning men det är ett långsiktigt projekt att se hur det utfaller.

Just nu samlas hundratals svanar, gäss och tranor på Söderfjärden i Vasa. Fåglarna kommer i stora mängder nu efter värmen tidigare i veckan.

Ännu i ungefär en vecka tror fågelskådare Ari Lähteenpää att det är det sannolikt att man ser stora mängder av fåglar på Söderfjärden.

- Antalet sångsvanar har ökat hela tiden och det beror på att antalet häckande sångsvanar har ökat mycket kraftigt under de senaste tjugo åren. Ungefär 1000 sångsvanar är inte så sällsynt, säger Lähteenpää.

Fågelskådare Ari Lähteenpää. Fågelskådare Ari Lähteenpää Bild: Yle/Malin Hulkki

Man vet inte exakt vad det beror på att sångsvanen ökat så kraftigt de senaste åren.

Mellanlandning på Söderfjärden

De flesta svanar som nu befinner sig på Söderfjärden fortsätter sin färd norrut efter att de tankat i sig av brodd, rötter och spillsäd. En del av svanarna flyttar också ända till Ryssland.

En stor del av svanarna övervintrar nära Åland och söderut i Östersjön.

- Vi har haft en varm vinter och Östersjön har inte varit istäckt, så svanarna har varit ganska nära.

I början av veckan räknade man antalet svanar till omkring 800 och gässen var ännu fler, omkring 900. Då man räknar fåglar rör det sig inte om uppskattningar utan de räknas individ för individ.

- Man måste ha tålamod och stå och räkna och räkna. Man blir nog van vid hur man ska göra det. Det är faktiskt inte så svårt.

Svanar vid Söderfjärden Bild: Yle/Jussi Laine

På andra sidan Kvarken, i Umedeltat, som finns invid Umeälv har man i dagarna kunnat räkna till drygt 4500 svanar. Det här är exceptionellt många.

Ari Lähteenpää kan inte säga vad det beror på, men säger att det alltid nu och då händer oväntade saker i fågelvärlden.

- I fågelvärlden kan det hända vad som helst. Nu är vi vana vid omkring 1000 svanar, men det kan hända någonting så att det kommer fler, säger han.

Inte mycket, men ändå ett plus på drygt 13 000 euro visar bokslutet i Jakobstad. Nämnderna håller sig inom ramarna, men social- och hälsovården kostade mer än budgeterat.

Det är ett hyfsat bokslut. Det betyget får 2015 års siffror av stadsstyrelsens ordförande Peter Boström. Enda sorgebarnet är social- och hälsovården som behövde några miljoner extra.

- Vi har lyckats anpassa ekonomin och utgifterna till verkligheten, säger Boström.

Stadens ekonomi förbättrades radikalt efter försäljningen av energiverket. Ännu 2013 var stadens skuldsättning 111 miljoner euro, ifjol endast lite under 43 miljoner.

Lånen per invånare är nere på 2 199 euro medan landets medeltal för kommunerna låg på 2 793 euro per invånare.

Bolagiseringen fortsätter

Bolagen staden äger eller är delägare i gör också vinst. Katternökoncernen kommer att betala ett par miljoner i dividend till sina ägare. Jakobstads Vatten gör en vinst på 700 000 euro. Hamnbolaget och Jakobstads energi ger också plus.

Ett frågetecken på lång sikt är energiverkets andel i Fennovoima och hur det framtida priset på el påverkar stadens ekonomi, men det vet man först 2024 när kärnkraftverket tas i bruk.

Skatteintäkterna ifjol blev 2,1 miljoner mer än beräknat. Det förklarar stadskamrer Jonny Wallsten med att det går bra för företagen, detta trots att två större företag, Rettig och Componenta lade ner sina fabriker.

Stadens anställda har nu gått under 1 000 om man inte räknar in social- och hälsovårdsverkets anställda.

Totalt minskade antalet årsverken ifjol från 2 365 till 2 269. Minskningen beror i huvudsak på bolagiseringen av hamnen och att energiverkets personal gick över till Herrfors.

Bolagiseringen fortsätter. Näst i tur är stödtjänsterna och cirka 300 anställda som staden tänker överföra till ett separat bolag, något som en del anställda opponerat sig mot.

Avsikten är fortsätta hålla hårt i pengarna och skuldsättningen ska inte öka i år heller. Det innebär att att en flera fastigheter får vänta på renovering och till exempel Jakobstad Wapen får fortsätta ligga vid kajen i halvdåligt skick.

- Det finns inte pengar för fartyget, säger Peter Boström.

Två små affärer med Ahola Transports aktier har backats av marknadsövervakningen vid Nasdaq First Notes marknadsplats i Helsingfors.

Missförstånd mellan köp i svenska kronor och euro ledde till en nästan tiofaldig kursökning för Karlebyföretaget och marknadsövervakningen reagerade.

Aktieförsäljningen fortsätter på börsen

Marknadsövervakningen har enligt vd Hans Ahola vid transportföretaget Ahola Transport reagerat på två mindre affärer som bara omfattar några hundra aktier. Aktiehandeln med Ahola aktier fortsätter som normalt i övrigt.

- Affärerna var gjorda i euro men anbudet var tänkt i kronor, det är min bedömning men jag har inte personligen varit i kontakt till marknadsövervakningen, säger vd Hans Ahola.

- Det är marknadsövervakningens uppgift att reagera, det finns ju ingenting som skulle ha höjt kursen på det här sättet över en natt.

Ahola Transport bytte marknadsplats

Ahola aktierna har tidigare sålts på Aktietorget i Stockholm men från och med onsdagen hade marknadsplatsen bytts till Nasdaq First Note i Helsingfors.

- Vi hade problem med förvaltarregistret, det var inte möjligt för finska aktieköpare att handla med våra aktier i Sverige och därför flyttade vi till Helsingfors.

- Inga rådgivare kunde informera oss på förhand om de här problemena med förvaltarregistret.

Ahola Transport med huvudsäte i Karleby är en storaktör på transportsidan i Norden och i Baltikum plus centrala Östeuropa. Företaget har 200 anställda.

Kauppalehti var först med nyheten.

Stadens bokslut för 2015 visar ett minus i kassan på cirka 9,6 miljoner euro.

- Vi är förstås inte nöjda över fjolårets resultat, säger Veikko Laitila, stadssyrelsens ordförande.

Social- och hälsovården står för de största utgifterna. Men tack vare att man effektiverat verksamheten vid Mellersta Österbottens centralsjukhus blev bokslutet bättre än vad det annars skulle ha blivit.

- Man kan faktiskt säga att sjukhuset räddade oss. Annars skulle bokslutet ha sett sämre ut, säger Laitila.

Karleby gjorde ett underskott på cirka 9,6 miljoner 2015. Det visar bokslutet.

Med årsbidraget lyckas staden täcka endast 10 procent av avskrivningarna. Målet är att årsbidraget ska täcka avskrivningarna och att pengar ska bli över för investeringar.

Enligt den nya komunallagen uppfyller Karleby alla kriterier utom ett för att kallas kriskommun. Skulden per invånare är uppe i över 10 000 euro.

Anna- Maja Henriksson (SFP) fortsätter som fullmäktigeordförande i Jakobstad valperioden till slut även om hon väljs till ny partiordförande för SFP i sommar.

Henriksson efterträdde Carola Sundqvist (SFP) som fullmäktigeordförande i Jakobstad för ett par veckor sedan.

Anna-Maja Henriksson meddelade på en presskonferens vid lunchtid på torsdagen att hon ställer sig till förfogande i valet av ny ordförande för SFP efter avgående Carl Haglund.Ny ordförande väljs på partidagen i juni i år.

Blir tvungen att städa i kalendern

Två veckor tillbaka när Ann-Maja Henriksson övertog ordförandeklubben i Jakobstad visste ingen ännu nånting om att Carl Haglund inte längre ställer upp för omval.

Kommer du att fortsätta som fullmäktigeordförande om du blir vald till partiordförande?

- Jag har tänkt sitta den här valperioden till slut, det är ett år kvar till kommunalvalet. Jag tänker försöka sköta det.

- Jag satt i fullmäktige när jag var minister och det med en helt hygglig närvaroprocent, det är klart att jag hamnar att städa i min kalender.

Flera SFP-politiker i stadsstyrelsen i Jakobstad, som Kenneth Holmgård och Maria Lunabba, säger att de är alltför gröna i politiken och vill inte bli fullmäktigeordförande. Owe Sjölund (SFP), likaså medlem i stadsstyrelsen säger inte lika kategoriskt nej men tillägger att han inte har några sådana ambitioner.

- Stadsstyrelsen är en tillräckligt bra plattform för den som vill påverka, säger Owe Sjölund.