Två jular stal någon Jesusbarnet ur krubban på Anders Chydeniusgatan i Karleby. I år har man flyttat krubban till aulan i affärshuset på Strandgatan 16 för att undvika stöld.
Det första året stals också dockorna föreställande Maria och Josef. Församlingen fortsätter ändå att ställa ut julkrubban.
- Vi gör det här för att önska alla en välsignad god jul, säger Ruotsalainen.
Kallt 2010 - varmt 2013
Vädret har också gett rubriker många jular. Årets jul ser ut att bli en av de varmare. För bara en vecka sedan uppmättes värmerekord i Kumo som ligger sydost om Björneborg.
Söndagens temperatur låg på 11,2 grader i Kumo och det är också den varmaste temperaturen någonsin som uppmätts i december i Finland. Nästvarmaste temperaturen uppmättes i Mariehamn på självständighetsdagen i år, då var det 11,1 grader varmt
- För att elnätet ska kollapsa krävs mycket mer än bara några dagars sträng kyla, sade dåvarande vd Ole Vikström på Jakobstads Energi till Yle Österbotten inför julen 2010.
Före 2010 hade elnätet prövats rejält vintern 1998. Fram tills 2010 hade inga konsumtionstoppar nåtts på 12 år.
För att elnätet ska kollapsa krävs mycket mer än bara några dagars sträng kyla.― Ole Vikström
På midsommarafton 2014 var det kallare än på nyårsafton 2013. Det rapporterades om fem till åtta plusgrader på nyårsafton 2013. 2014 blåste nordanvinden kall på midsommar.
Många minns den midsommaren då man pratade om att det var varmare på nyårsafton föregående år.
Elledningar drogs ner i Manngård då träd föll i stormen Dagmar.Bild: YLE/Marga Sandström
I Kaskö uppmättes den starkaste vindstyrkan i hela landet, som värst blåste det 28 meter i sekunden.
Omkring 7 000 av Vasa Elektriskas kunder var utan el på förmiddagen. I hela landet saknade 283 000 hushåll el. För många tog det flera dagar innan elen kom tillbaka.
I småbåtshamnen i Vägvik i Petalax, Malax, förstördes ett tiotal båthus under morgonen och förmiddagen.
Stranden är fylld av bråte efter stormen.Bild: Hasse Nordman
Vasa Elektriska uppmanade folk att vara försiktiga om de rörde sig i närheten av kullfallna träd. Man ska absolut inte röra vid ett träd som ligger över en elledning utan hålla en skyddszon på 20 meter.
Stormen störde också mobiltrafiken. Problem och avbrott uppstod i förbindelserna på alla håll i landet. Problemen beror på att de omfattande strömavbrotten också inverkade på strömmen till basstationerna.
Jordens undergång 2012
Andra fenomen än vädret har också gett upphov till oro under tidigare jular.
Det här fick många världen över att bunkra upp med råvaror för att klara undergången. Samtidigt försökte skeptiker göra sin röst hörd. De menade att Mayaindianernas tideräkning inte alls tog slut den 21.12.2012 - det vara en ny tidsera som skulle börja efter det datumet.
Samma månad var det många som passade på att gifta sig. Att få 12.12.12 ingraverat i ringarna gjorde att just det datumet fyllde kyrkorna.
Har du köpt för lite julgodis? Saknas några klappar under granen? Inga problem. Vi har några sista minuten tips som kommer att rädda julen.
Nej, det finns inga recept på en perfekt jul. Men det behöver inte vara perfekt heller. Med lite sista minuten tips kan du komma undan med både plånboken och sinnet i behåll.
- Det är roligt att ge juklappar men de behöver inte vara köpta i butik. Skänk bort en av dina favoritböcker som du vet att kommer vara omtyckt. Du kan ju alltid köpa en ny efter julen om du vill att den ska finnas till hands i bokhyllan, säger Hanna Enlund, Martha-inspiratör och Yle-medarbetare.
Hanna Enlund.Hanna Enlund julpysslar.Bild: Yle/Kati Enkvist.
- Presentpapper behövs inte heller. Du kan bra använda tidnings- eller reklampapper för att paketera dina gåvor. Eller varför inte bara knyta ett vackert band kring julklappen? Det går också bra.
Enlund uppmanar också till att ge erfarenheter.
- Du kanske hittar ett vykort där du utöver en julhälsning lovar dela en erfarenhet. Då har du dessutom lite extra tid att fundera ut vad du vill göra för utflykt med personen i fråga.
Skapa julstämning med städning
Om du inte har hunnit julpynta går det lätt att skapa, åtminstone en trevligare, julstämning genom att städa lite.
- Det krävs inte så mycket. Börja med att plocka bort saker från bordsbänkarna och köksbordet. Efter att du dragit ett varv med disktrasan över ytorna tar du fram den där lådan med julpynt och väljer ut ett par av de vackraste sakerna, säger Enlund.
Det är också väldigt enkelt att pyssla till sig ett enkelt, men vackert julpynt.
- Det kan vara något så enkelt som att klippa pappersflingor. Ta ett A4-papper och vik det diagonalt så att hörnen möts. Klipp bort rektangeln som lämnar över. Fortsätt att vika pappret så att du får en liten triangel. Nu behövs en vass sax som kan klippa igenom alla papperslager. Sedan låter du fantasin flöda och klipper ut hål, trianglar, hack och så vidare. När du är klar viker du upp pappret.
Enkel men stämningsfull juldekoration.Bild: Yle/Kati Enkvist.
- Pappersflingan kan du sätta under en värmetålig ljusbehållare, eller varför inte klistra upp dem i fönstret. Det är ju lämpligt nu när det ser ut att bli en grön jul, säger Enlund.
Snabbmat i rätt bemärkelse
Julbordet är ofta digert med olika sorters läckerheter. Men om du har glömt något är det ingen panik.
- För det första behöver inte allting vara prefekt, säger Malin Båtmästar, kock och författare.
- Vi kunde alla låta oss själva slappna av en aning. För det andra kan du enkelt och snabbt göra mycket gott. Till exempel en gravad lax. Med en tvist.
SNABBGRAVAD LAX MED KAFFE
500g lax (fryst)
1 dl hett kaffe
1 msk salt
1 msk socker
Ta fram laxen ur frysen och tina den. Koka starkt kaffe och blanda 1 dl med socker och salt. Låt svalna. Lägg laxen i en påse och häll på kaffelagen. Låt stå i kylen i 4 timmar. Vänd gärna på den nu och då. Sedan tar du upp laxen ur lagen, tar bort benen om det finns och skivar i tunna skivor. Går inte att spara längre än till nästa dag på grund av den snabba gravningen så tillaga inte mera än vad ni äter.
Ifall sötsuget är stort kan man satsa på hemmagjord fudge med endast två ingredienser.
FUDGE MED TVÅ INGREDIENSER
500 g blockchoklad
1 burk kondenserad mjölk
Hacka chokladen och smält den i mjölken i kastrull eller i mikron i omgångar. Bred ut i en liten form eller fixa en egen genom att vika aluminiumfolie. Låt stelna i kylen en timme ungefär och skär sedan i bitar.
Handeln med begagnade varor har fått ett uppsving i Österbotten. En av de mest populära köp- och säljsajterna är Findit som omsätter miljoner.
Bröderna Joakim och Niclas Östman i Solf, Korsholm, som grundat Findit ser ett växande intresse för begagnade produkter
Joakim och Niclas ÖstmanJoakim och Niclas ÖstmanBild: Yle/Jonny Smeds
- Jag tror det beror på att folk i dag vill ha kvalitet och köper dyrare produkter som har ett högre andrahandsvärd. Det kan på sikt ändra våra köpvanor.
- Tidigare var det kanske lite pinsamt att köpa begagnat. Men i dag är det inte längre så, säger Joakim Östman.
Bröderna tror inte att det ökade intresset för begagnade produkter beror på dåliga ekonomiska tider i Finland.
- Kvalitetsprodukter som man kan sälja vidare gynnar miljön och minimerar koldioxidutsläpp, säger Joakim Östman.
Uppstod bland jordbrukare
Findit slog upp dörrarna 2006. Sidan uppstod ur jordbruksportalen Agrolink.
- På Agrolink hade vi en köp- och säljsida med jordbruksrelaterade produkter. Det kom med tiden önskemål om att också få sälja andra produkter. Då grundade vi Findit, säger Joakim Östman.
Joakim ÖstmanJoakim ÖstmanBild: Yle/Jonny Smeds
De första produkterna som såldes var jordbruksprodukter. Med tiden hittade flera personer in till webbplatsen.
I dag är Findit populärt - mellan januari och november i år har 179 000 annonser till ett värde av sammanlagt 230 miljoner euro publicerats. I medeltal görs 200 - 300 affärer per dag.
Majoriteten som skapar annonser och handlar på Findit är finlandssvenskar från Österbotten.
Säljer julklappar
Efter att julstressen lagt sig, julmaten fyllt magarna och raketerna på nyår avfyrats brukar bröderna Östman se ett ökat antal annonser på Findit. Ökningen beror på att folk vill göra sig av med gamla prylar och sälja julklappar som inte riktigt gick hem.
- Under mellandagarna är det ännu lugnt, men efter nyåret brukar antalet annonser öka, säger Niclas Östman.
Niklas ÖstmanNiclas ÖstmanBild: Yle/Jonny Smeds
Bedrägeri ovanligt
Sedan starten för snart tio år sedan har Findit lämnat ut IP-adresser till polisen ett fåtal gånger när det väckts brottsmisstankar mot någon säljare.
- Det är väldigt ovanligt med bedrägerier på Findit. Jag tror det beror på att de flesta affärer som görs via Findit sköts ansikte mot ansikte. Det har visserligen uppstått några små dispyter, som vi hjälpt till att lösa, säger Joakim Östman.
Bröderna rekommenderar att man alltid besöker säljaren och ser produkten innan man gör en affär på nätet för att undvika att köpa grisen i säcken.
- Viktigaste är ändå att man har sunt bondförnuft, konstaterar Joakim Östman.
På fredag kväll väntas hårda vindar i Österbotten och vattnet kan stiga vid kusten. Imorgon kan det bli stormbyar i södra Finland.
På fredag morgon hade vattennivån inte stigit nämnvärt i Vasatrakten, trots att meteorologerna igår uppskattade att den kunde stiga en meter.
Sandviken i Vasa fredag förmiddagHögt vattenstånd 25.12.2015, Sandviken i VasaBild: Yle/ Christian Nylund
- Nivån har varit rejält på plus men har inte stigit alarmerande mycket, säger Dan Gref på Österbottens räddningsverk.
- De stormvindar som förutspåddes för fredagen blåser främst på de södra och västra sjödistrikten, säger jourhavade meteorolog Juha Tuomala på Meteorologiska institutet.
I Österbotten kan vindbyarna lokalt ha en styrka på 15 meter i sekunden.
- Tills vidare har vi inte höjt beredskapen men stormbyar kan vara på väg till kvällen och natten, säger Gref.
Storm i söder och kyligare på lördag
På lördag väntas kraftigare vindar i och med att det blåser upp under natten. Stormbyar kan förekomma i bland annat Egentliga Finland, Nyland, Tavastland och Satakunta,
Svalare luft är samtidigt på väg in över landet från nordväst.
- Vid sydkusten är det kring noll grader, på annat håll mellan en och åtta köldgrader., säger Tuomala.
Det kyliga vädret väntas hålla i sig åtminstone till nyår.
I flera städer i Finland finns det en verksamhet där frivilliga män kan bli kompisar till barn som inte har kontakt med någon man.
Verksamheten Mieskaverit - eller manskompisar - drivs av Småfamiljsföreningen Pienperheyhdistys. Marika Rosenborg leder utbildningen för nya kompisar i Helsingfors. Hon säger att det finns ett stort behov för verksamheten.
- Det är idag fullt möjligt att ett barn växer upp utan att ha verkligen känt en enda man i sitt liv, säger Rosenborg.
Verksamheten har funnits i Finland i drygt 20 år och förutom huvudstadsregionen finns det också organiserad kompisverksamhet i Åbo, Kuopio och Uleåborg.
Startskottet var i Helsingfors i början av 1990-talet då man upptäckte att de manliga dagklubbsledarna var väldigt populära bland barn.
Efter årsskiftet är det meningen att verksamheten ska komma igång i Vasa samt efter ett litet uppehåll i också i Tammerfors.
Mamma: Jag önskar mitt barn en man som kunde stanna med min son genom hela livet
Verksamheten riktas till barn mellan 4 och 16 år som inte har kontakt med sin pappa eller andra män. Det är upp till kompisarna själva vad de hittar på tillsammans.
Rosenborg poängterar att det inte finns några regler för hur vänskapen ska se ut, det är upp till kompisarna själva att hitta på vad de vill göra. Det kan handla om att spela, leka, gå på bio eller vad som helst.
- Det handlar helt enkelt om att vara en trygg person och ett stöd i vardagen, säger Rosenborg.
Kurs för kompisar
De frivilliga männen går en utbildning på kvällar och ett veckoslut. Innan det görs en ingående intervju med vuxenkompisen.
Dessutom granskas blivande kompisens straffregister – vilket gäller alla typer av arbete med barn, såväl frivilligarbete som lönearbete.
Det första mötet sker mellan mamman och vuxenkompisen utan att barnet är med.
Mamma: Jag tycker det är viktigt att de gör helt vanliga saker
Oftast är det mammor som söker en kompis åt sin son, men de senaste åren har också flickor fått nya kompisar, säger Rosenborg.
- Det är glädjande att de rätta paren till sist brukar finna varandra.
Men det kan kräva tid. Det har också hänt att situationen kan vara förändrad då ett lämpligt par hittats.
- Ett år kan vara en lång tid i ett barns liv och mycket kan ha hänt, säger Rosenborg.
Eftertänksamma kompisar
Männen som kommer med i verksamheten har i regel funderat länge på att gå med, anser Rosenborg.
- Det är en väldigt tacksam att grupp att utbilda just för att de verkligen tänkt igenom det här.
Utmaningarna ligger snarare i hur mammorna ska få veta om att det finns en sådan här möjlighet, anser Rosenborg.
Utbildning på finska – men svenskspråkiga kompisar behövs
Utbildningen går på finska i hela landet men det finns ett behov för kompisar som kan svenska.
- Jag har fått en förfrågan om uttryckligen en svenskspråkig kompis, säger Näreaho.
Marika Rosenborg som basar över verksamheten i Helsingfors säger att man i Helsingfors hittat svenskspråkiga kompisar. Av de nyutexaminerade knappt 30 kompisarna är fyra svenskspråkiga.
- Jag tror att en här typen av verksamhet skulle passa Folkhälsan mycket bra, säger Näreaho i Vasa.
Speciellt i huvudstadsregionen finns det också behov av vuxenkompisar som har ett annat modersmål än finska eller svenska.
Mäns tankar om kompisverksamhet:
Jag har inga egna barn och därför skulle jag vilja vara med
Jag vill ha nytt meningsfullt innehåll i livet
Barns önskemål kring kompisar
Han måste vara snäll och rolig
Han ska kunna lära mig simma
Jag vill ha en sådan kompis som inte använder alkohol
På 1980-talet började man tala om elöverkänslighet och folk berättade att de fick besvär av att arbeta vid datorskärmar. En av dem som är överkänslig för någon form av strålning är Rurik Ahlberg.
Till vardags är han kommundirektör i Korsholm, men när han först märkte att han reagerade på strålningen var han inte på jobbet.
- Värst var det en sommar då jag läste tidningarna i surfplattan. Då hade jag väldigt ont, säger Rurik Ahlberg.
Sticker i fingrarna
Han berättar att det brukar sticka i fingrarna. Det har det gjort ända sen han fick sin första smarttelefon. Surfplattorna ger mer symtom. Han reagerar när han rör vid surfplattan eller smarttelefonen.
- Symtomen är diffusa. Ibland känner jag något och ibland inte. Ibland kommer symtomen först senare.
- Ibland börjar huden kittla och jag kan få små utslag.
Ahlberg definierar inte sina symtom som så allvarliga. De blir värre om han laddar ner mycket information till surfplattan.
- I och med att jag alltid har känt så här tänkte jag att det är helt normalt. Men när jag tidvis hade haft riktigt ont i musklerna började jag tycka att det inte är som det ska.
Några procent drabbas
I undersökningar som gjorts om elöverkänslighet svarar några procent av befolkningen att de upplever sig överkänsliga eller allergiska mot elektriska eller magnetiska fält.
Den medicinska forskningen om elöverkänslighet är omfattande, men resultaten av forskningen är skiftande.
Många patienter som söker sig till läkare för sin elöverkänslighet beskriver att de inte blir tagna på allvar.
- Jag tror att det är viktigt att läkare inte slår bort och förnekar att patienten kan känna av det. Läkarna ska ta det här på allvar.
- Det bemötande man ofta får att det inte kan stämma och att man har en skruv lös.
De läkare som Ahlberg träffat har förklarat hans symtom med att han har trånga nervbanor i händerna och handlederna.
Ifrågasätter gränsvärden
Han säger att man i framtiden måste ta elöverkänslighet i betraktande när man planerar trådlösa nätverk i till exempel daghem och skolor. Ofta går det lätt att ersätta trådlösa anslutningar med trådbundna, bara man tänker på att göra det.
- Dagens unga är den första generationen som utsätts för strålning i den här omfattningen. Från statens håll borde man ha en mera genomtänkt digitaliseringspolitik baserad på en försiktighetsprincip. Nu finns det egentligen ingen politik alls.
- Det här ökar ju lavinartat i samhället. De flesta reagerar inte, men samhället måste beakta dem som har de här reaktionerna.
Ahlberg har som kommundirektör i Korsholm insikt i hur planeringen av skolor och daghem görs i kommunen. Han säger att man beaktar nationella gränsvärden.
- Frågan är om gränsvärdena är riktiga.
Sällan trådlöst
Ahlberg har förändrat sitt liv så att han kopplat bort alla trådlösa signaler som kommer från arbetsdatorn i ämbetshuset, alltså wifi och bluetooth. Han brukar använda trådlöst nätverk när han kan för att uppdatera e-posten och annat. Men han är inte uppkopplad längre stunder. Tidningarna läser han igen i pappersversion.
- Man kan mäta elektromagnetisk strålning och minska den genom att öka avståndet. Redan några meter större avstånd gör en stor skillnad.
Helt utan smarttelefon och surfplatta klarar sig Ahlberg inte.
- Jag använder kalendern hela tiden och e-posten läser jag. Jag försöker minimera användandet och utsattheten.
Den kraftiga stormvinden har orsakat elavbrott i sydvästra Finland.
Stormen som redan tidigare har dragit förbi Sverige och Norge nådde Finland under natten. Under morgonen har tusentals hushåll varit utan el - det gäller ett område som sträcker sig från Egentliga Finland till Österbotten.
Vid åttatiden i morse rapporterades det om ungefär 6 000 hushåll som var utan el.
Också Lappland har drabbats av en del elavbrott.
Enligt Sjöräddningen har stormen inte orsakat några större problem till havs. Passagerarfartygen har kunnat ta i land på Åland som normalt.
Stormen drabbade Norge på julafton och två människor dog. När stormen Staffan nådde Sverige blev följderna av ovädret mindre än man befarade.
Stormen väntas tappa en del av sin styrka under dagen.
Det nya året närmar sig och det är dags att bestämma sig för årets nyårslöften. En vanlig trend är att lova dyrt och heligt att man skall börja träna. Men trots att de nya, fina träningskläderna och gymkortet bara väntar på att bli använda, är det svårt att komma iväg. Niclas Wiitala hjälper dig med hur du skall lyckas hålla ditt nyårslöfte!
För många kan det vara svårt att hålla motivationen uppe. Det är lätt hänt att träningen bara pågår några månader, tills intresse och motivation är helt försvunna.
Men deppa inte, Niclas Wiitala, utbildad idrottsledare och personlig tränare, hjälper dig på vägen. Kanske 2016 blir året då du orkar träna regelbundet och ändra din livsstil mot det bättre!
Fem tips för att hålla nyårslöftet om att träna
1. Börja tillräckligt lugnt. Kräv inte för mycket i början. Om du går från 0 till 100 är det stor risk att du tappar din motivation.
2. Planera din vardag så att träningspasset passar in. Det är en livsstilsförändring du skall göra.
3. Börja med bara ett fåtal träningspass i veckan. Du kan öka mängden efterhand, då det inte längre känns som ett stressmoment.
4. Kom ihåg att fokusera på din kost. Där gäller samma regel: var inte för sträng i början utan försök inkludera kostcirkeln i din vardag.
5. Tänk långsiktigt men kom ihåg att ha delmål så att du hålls motiverad.
En stor del av elavbrotten i södra och västra Finland är nu åtgärdade, men i mellersta Finland var ett par tusen hushåll fortfarande utan el på lördag eftermiddag.
Det framkommer på distributionsbolagen Elenias och Carunas webbplatser.
Det var den hårda vinden natten till lördagen som orsakade el-avbrotten.
Meteorologiska institutet säger att det nu ska bli kallare, men det närmaste dygnet ska vara blåsigt.
Det ges vindvarning för landområden bland annat i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Mellersta Finland och Österbotten. Den västliga till nordvästliga vinden är kraftig, i vindbyarna blåser det 20 meter per sekund.
Det varnas för nordvästlig storm på Bottenviken, 21 meter per sekund.
Mellandagsrean är här och med den följer oändliga frestelser och möjligheter till spontana inköp. Stylisten Marika Johansson tipsar om vilka plagg som håller även för kommande säsonger och vilka kåpor som är bäst att lämna i reakorgen.
- De stora trenderna nästa år kommer att vara spanskinspirerade plagg, tänk storblommigt och röd/svarta kontraster. Det bohemiska 70-talsmodet som vi redan sett håller också i sig med utsvängda byxbuntar, lägre midjor och mot våren blir det mycket bara axlar. Spets, pälsdetaljer och denim är också stort.
Under vinterhalvåret är det främst mörka färger som dominerar men även naturens färger som olivgrönt, brunt och mörkare gula nyanser syns i butikerna. Miljötänket syns såväl i material som i klädkonsumtionen överlag, man lägger en tanke bakom det man köper.
Strunta i "sen då"-köpen
Då man står där och fingrar på någon ljuvlighet som tyvärr inte finns i rätt storlek är det lätt hänt att man dyker ner i ”sen då jag gått ner fem kilo kommer den här att passa”-träsket. Man börjar tänka på den undanstuvade symaskinen i källaren och fantisera om hemmagjorda alterneringar. För den händiga är detta givetvis ingen omöjlighet men för den vanliga konsumenten blir det lätt en fallgrop.
- Viktigt är att köpa kläder i rätt storlek och inte falla för frestelsen att köpa något som inte passar. Vill man ha nytta och glädje av plagget så ska man hålla sig till sådant som sitter direkt.
Marika Johansson är stylist och frisör.Marika Johansson är stylist. Bild: Yle / Hannah Norrena
Stig utanför bekvämlighetszonen
Rean är en utmärkt möjlighet att få mer för sina pengar och Marika uppmuntrar till att testa något utanför den egna bekvämlighetszonen, våga pröva nya färger och former istället för att köpa samma kläder om och om igen.
- Enklaste sättet att hitta något nytt och spännande är att till provhytten ta med sig något som tilltalar en men som man inte alls tror skulle passa för där har man ingenting att förlora. Och man kan bli väldigt positivt överraskad!
Spets, pälsdetaljer och förlåtande siluetter
Pälstrenden håller i sig men då främst i form av inslag på accessoarer eller detaljer på plagg. En handväska som är delvis täckt med päls eller en krage som man bär över tröjan är lätta att hantera, sen är det upp till var och en att avgöra om man väljer fusk eller äkta.
- Siluetterna och formerna är mer lössittande. Vi ser större och mer lössittande plagg - som om du virat en tunn badrock runt dig. Trösterikt efter julfrossandet.
"Summering för 2016: Pälsinslag, spets, denim i olika färger. Bohemiska och spanskinspirerade plagg, storlockiga och rufsiga hår."
Välj ditt personliga uttryck
- Samtidigt vill jag poängtera att mode inte enbart handlar om att följa trenderna utan att man väljer de som känns rätt för en själv och som passar ens egen personliga stil. Är man inte helt du med sin inre flamencodansös kan man välja en nedtonad variant.
- Varenda trendstil ska funka som en inspiration som man kan plocka någonting ifrån och vid behov kanske tona ner den och modifiera den så den passar en själv.
Vårens frisyrer
Marika jobbar förutom som stylist även som frisör och den naturliga linjen gäller även håren i vår.
- Håren ska gärna vara lagade men inte för fixade. Storlockigt och vågigt, det ska se hemlagat ut. Vinden får gärna tufsa till frisyren lite, det gör alltså ingenting om du varit ute med hunden innan kvällens fest.
Marika Johansson gästade Lördax på Radio Vega 26 december 2015 och intervjuades av Hannah Norrena.
Det milda vädret har gjort att svampsäsongen bara fortsätter och fortsätter.
På många håll i landet kan man fortfarande hitta bland annat trattkantareller, kantareller och blek taggsvamp.
Det gångna året har varit ett märkvärdigt svampår. Värmen och torkan i augusti påverkade höstens svampskörd så att bland annat trattkantareller inte fanns under den tid på hösten då de vanligtvis kommer fram.
Julens returtrafik är på söndagen som livligast. Trafiken ökar genast på söndagsmorgonen och är livlig ända fram till kvällen.
Trafiktoppen infaller mellan klockan 12 och 20.
Den livligaste sträckan finns på riksväg 4 från Lahtis mot Helsingfors.
Också södra Finland fick ett snötäcke på lördag kväll, och väglaget blev dåligt i landets södra och mellersta delar.
Snöfallet upphörde under kvällen, men det fortsätter att vara köldgrader i hela landet. Vädret är mestadels klart.
Enligt Meteorologiskainstitutet utlovas normalt väglag i hela landet på söndagen.
Trafikskyddet uppmanar ändå bilisterna att hålla säkerhetsavstånd på vägarna. Säkerhetsavståndet gör trafiken smidigare och säkrare för alla.
För korta avstånd kan leda till påkörning bakifrån och i värsta fall till en kedjekrock. Det är därför viktigt att se till att avståndet till den som kör framför är tillräckligt, säger Trafikskyddet.
Nu så här i jultider ser statistiken över familjevåldet dyster ut i vårt land. Det har att göra med många olika orsaker, som till exempel att vi spenderar mera tid hemma, att spänningar som funnits under ytan bubblar upp, att vi dricker mera alkohol och att impulskontrollen försvagas.
- Just denna form av våld i nära relationer beror ofta på att mannen har dålig impulskontroll, säger Kaj Björkqvist som är professor i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi Vasa, och som har människans aggressioner som sitt specialområde.
Vi blandar ofta ihop aggressivitet med att vara arg. Men medan ilska och vrede är känslor, så är aggressivitet ett beteende. Vi kan med andra ord vara arga utan att vara aggressiva, och vi kan vara aggressiva utan att vara arga.
- Ett aggressivt beteende har som syfte att skada någon eller något, endera fysiskt, verbalt eller socialt.
Professor Kaj Björkqvist vid Åbo Akademi i Vasa.Kaj BjörkqvistBild: Yle/Sofi Nordmyr
Det är först senare, efter ettårsåldern, som barn lär sig slå.
Man kan dela in aggression på många olika sätt. Björkqvist har i sin forskning beskrivit tre olika aggressionsformer: den fysiska, där man till exempel sparkar, slår eller tar till vapen, den verbala där man sårar andra genom ord, och den indirekta där man på ett listigt sätt försöker skada någon annan, ofta i form av social manipulation som exempelvis skvaller eller uteslutning ur gruppen.
Det förekommer könsskillnader mellan dessa tre, så att pojkar använder mer fysisk aggression än flickor, medan flickor använder mer indirekt aggression än pojkar. Beträffande verbal aggression är pojkar och flickor lika aggressiva. Samtidigt följer dessa tre former utvecklingsmässigt efter varandra, så att fysisk aggression uppstår först, sedan verbal aggression, och till sist indirekt aggression.
När blir då en människa aggressiv? Eller är vi det från födseln?
- Ser man på aggression från ett utvecklingsperspektiv så kan vi se att bebisar enbart kan vara aggressiva genom att bita, klösa eller knuffas. Under den här perioden i livet är alltså vår aggression enbart fysisk, på samma sätt som djurens.
Det är först senare, efter ettårsåldern, som barn lär sig slå.
- Att knyta näven och rikta ett slag mot någon är en ganska avancerad handling för ett litet barn. Därför måste de första ha sett någon som slår för att de själva skall komma på att göra det.
För att ett barn skall börja slå med knytnävarna kräver det oftast att hen först sett någon annan slå, till exempel på tv.Bild: Mika Kanerva
Ord möjliggör aggressivt beteende
Lite senare kommer språket in i barnets värld. Då lär sig barnet att språket även kan användas i ett negativt och/eller aggressivt syfte, till exempel genom att hota eller skälla ut någon.
- Det är tryggare att vara verbalt aggressiv eftersom det då finns en distans mellan en själv och motståndaren. Den fysiska aggressionen förutsätter en direktkontakt och då är risken större för att man själv blir skadad.
Björkqvist berättar att det nämligen förhåller sig så att alla aggressionsformer innehåller en konsekvensbedömning: hur farligt är detta i förhållande till hur effektivt det är? Enligt detta väljer vi sedan strategi.
Då vi når förskoleåldern har vår sociala intelligens utvecklats så att vi kan förstå och föreställa oss hur andra känner och hur de kan tänka. Detta kan användas i manipulativt syfte, och barnet kan bete sig indirekt aggressivt. Denna förmåga förfinas och slipas fram under hela latensåldern, och når sedan sin kulmen just innan och i högstadieåldern.
- Innan dess har det mest varit träning av relationer, att hitta sin plats i hierarkin. Det riktiga allvaret kommer in där kring 12-årsåldern strax innan vi börjar rikta in oss på det motsatta könet. Det är också under denna period vi är som mest aggressiva.
Björkqvist påpekar att folk ofta felaktigt tror att aggression är en drift så som hunger, törst eller sex. Dessa fungerar kumulativt enligt den så kallade reservoirmodellen
- Om du inte äter eller dricker blir du hungrig eller törstig. En del kan bli mycket sexuellt frustrerade om de inte får ha sex. Aggressionen följer inte denna modell. Om du inte får slå någon så ökar inte ditt aggressiva behov kumulativt.
Ifall något hotar vår avkomma, hierarkin eller vårt revir så försvarar vi oss.
Det är särskilda situationer som triggar aggressivitet, det är inte så att det skulle vara ett grundbehov hos oss. Däremot bär vi alla på aggressioner, de kan vara latenta hos vissa, medan andra lever ut sina aggressioner. Och ur ett evolutionsperspektiv har ju aggressivt beteende varit nödvändigt för vår överlevnad.
- Ifall något hotar vår avkomma, vår plats i hierarkin eller vårt revir så försvarar vi oss, och då använder vi oss av ett aggressivt beteende. Se till exempel på djuren hur de gör. Det har också visat sig att då hierarkin i en grupp inte är fastslagen så uppstår ofta aggressioner, men då hierarkin är fastslagen så uppstår acceptans.
Aggression kan alltså vara bra ifall det handlar om att försvara sig, annars skulle vi genast ha dött ut.
Våld är ett aggressivt beteende, men man måste inte vara arg för att ta till våldMan visar mittenfinger bakom en glasvägg.Bild: Yle / Eva-Maria Koskinen
Duvor, hökar och duvhökar
Björkqvist, som även bedriver fredsforskning, berättar att det finns ett så kallat spelteoretiskt synsätt på evolutionen där man undersökt hur stor procent av mänskligheten som måste vara fredligt sinnade för att vi inte skall ta kål på varandra. Forskarna har delat in människor i kategorierna duvor, hökar och duvhökar. Duvorna representerar de människor som är fredliga, som inte roffar åt sig och som inte försvarar sig. Hökarna är däremot de som roffar åt sig, som anfaller och beter sig aggressivt. Duvhökarna är de som är fredliga, men de försvarar sig vid hot.
- Man har räknat ut att om balansen är sådan att hälften är duvhökar, en fjärdedel duvor, och en fjärdedel hökar, så är samhället stabilt.
Om alla var hökar så skulle de ta livet av varandra på direkten.
Det är naturen som korrigerar och rättar till det så att det inte blir för mycket av vare sig det ena eller det andra.
- Om det enbart fanns duvor så skulle det endast kräva en mutation för att utplåna allt liv. Om alla var hökar så skulle de ta livet av varandra på direkten.
Björkqvist påpekar att även om det ur ett evolutionistiskt perspektiv varit nödvändigt att bete sig aggressivt, så är steget långt till att tro att aggressivitet i form av exempelvis krig är oundvikligt. Krig är dessutom ett relativt nytt fenomen om vi ser till när de uppstått.
- Krig är inte en naturlig sak, det finns inget i den mänskliga naturen som tvingar oss till att ha krig. Man kan alltid hitta andra lösningar på konflikter. Precis som slaveriet har avskaffats går krig också att avskaffa. Det kommer säkert att ta flera hundra år, men det kommer att ske, tror jag.
Att vänja sig av med aggressivt beteende
Skulle man ha problem med aggression i någon form, så finns det olika terapier som kan hjälpa en att lära sig av med sitt beteende. Björkqvist påpekar att det krävs vilja för att lyckas, ingen terapi fungerar om personen inte själv vill ändra sitt beteende. Om man vill väcka denna vilja till liv så kan terapi vara ett alternativ.
Vi människor är trots detta ändå funtade så att vi vill undvika att slåss. Men de gånger vi begår aggressiva handlingar så är det långtifrån alltid för att vi egentligen skulle vara arga.
- I till exempel krig så skjuter och dödar vi ju inte varandra för att vi skulle vara arga på just den personen vi skadar. Mördare är inte alltid arga på den de dödar, motivet kan vara något helt annat.
Här kan man förresten göra ytterligare en indelning, mellan emotionell aggression som är impulsiv, vrede som övergår i aggressiva handlingar, och instrumentell aggression som strävar till att nå vissa mål, till exempel om man tävlar om ett jobb och försöker sinka chanserna för rivalen, eller om man begår mord för pengar. Sådan aggression kan utföras utan minsta vrede, alldeles iskallt. Dessa båda former blandas dock ofta i praktiken ihop då man begår en aggressiv handling.
Aggressivitet en medfödd egenskap?Bild: Yle/Pekka Kauranen
Aggressivitetskalkylerande
Men okej, om vi då ser till pudelns kärna: vad beror aggressiviteten på?
- Den har ofta emotionella orsaker. Det kan vara en medfödd komponent, man ser det ofta hos impulsiva människor. De flesta sociala varelser slår inte trots att hen är arg, men de med dålig impulskontroll klarar inte av detta. Det råder viss ärftlighet här, och alkohol är en faktor som försämrar impulskontrollen.
Björkqvist tillägger att det även handlar om inlärning. Om man vuxit upp i ett hem med aggressiva modeller, så fortsätter man ofta som vuxen med det mönstret. Man har till exempel kunnat se att barn som plågat djur till största delen kommer från hem där hen upplevt våld. Därmed inte sagt att ett barn som upplever våld i familjen automatiskt blir en våldsam person.
- Då man tar till våld har det alltid gått för långt. Men man kan döda på många olika sätt, även verbalt och socialt, påminner Björkqvist.
Fredligt samhälle ingen utopi
Trots att det kan se mörkt ut i världen just nu, påminner Björkqvist om att vi bör se på den nuvarande situationen ur ett människohistoriskt perspektiv.
- Visst har vi blivit mer civiliserade. Vi har skippat dödsstraffet i många länder, avskaffat slaveriet och så vidare. Det finns naturligtvis mycket kvar, men vi skall inte glömma bort de områden som gått framåt.
Björkqvist tror att en värld utan dödande är fullt möjlig. Eller, det är faktiskt bevisat redan, eftersom det finns så kallade ”peaceful societies”, alltså fredliga samhällen, runt om kring på jorden där folk lever utan aggressiva beteenden.
Till exempel inuiterna på Grönland, nubierna i södra Egypten och norra Sudan, Amishfolket i norra USA och Kanada, och tahitierna är några av de mer kända folkslagen som lever i fredliga samhällen. Detta innebär inte att det inte skulle finnas några problem i de olika samhällena, men förekomsten av aggressivitet är alltså så gott som obefintlig.
Men om flera folkslag kan leva utan aggressivt beteende, så måste ju resten av världen kunna göra det också? Vad väntar vi på, vad är nyckeln till fred på jorden?
- Man har sett att dessa folkslag uppfostrar sina barn annorlunda, man lär dem helt enkelt inte att vara aggressiva, säger Björqkvist.
Är fred på jorden verkligen en utopi?peace warBild: Pixabay/Culturalibre
Att våld i närstående relationer ökar drastiskt under jul stämmer till viss del. Men man bör vara försiktig med generaliseringarna, för våld i parrelationer är alltid en individuell angelägenhet. En del söker sig till skyddshem på själva julafton medan det för andra snarare är dagarna efter julhelgerna som är de mest våldsamma.
- Många försöker bita ihop under själva julen och anstränger sig lite extra för barnens skull. Dessutom är ofta släkt och vänner på besök. Men efter att de åkt hem sker urladdningen som byggts upp under flera dagar, säger Ann-Sophie Blomqvist som är socialarbetare och lektor i sociala ämnen vid Vasa yrkeshögskola.
Blomqvist vet vad hon talar om. Hon har i flera decennier jobbat med och intresserat sig för våld i närstående relationer, det vill säga våld mellan de båda vuxna parterna i en relation. Hon var även med och grundade mödra- och skyddshemmet i Vasa i slutet av 1980-talet, där hon idag är viceordförande.
- I vissa fall är julen lugnare eftersom den våldsamma då har full koll på sin partner. Däremot är det desto obehagligare för offret.
Ann-Sophie Blomqvist har i många decennier jobbat med att försöka förstå sig på våld i nära relationer.ann-sophie blomqvistBild: Yle/Anki Westergård
Blomqvist förklarar att det ofta är lättare hänt att våldet förekommer i vardagen med jobb, barn och stress och allt vad det innebär. Men det stämmer så klart inte för alla, för visst kan julen vara påfrestande: man är tillsammans mer än vanligt, nöter på varandra och en spänning som ofta upplevs som olidlig byggs upp.
- Ofta upplever offret den här spänningen som så obehaglig att hen medvetet gör något så att urladdningen sker. Hotet är värre än själva handlingen.
Våldets många dimensioner
Det finns många olika former av våld. Fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld är de vanligast förekommande, men det finns också andra former av våld där man till exempel antingen överdoserar eller inte ger sin partner hens medicin, eller så kanske man inte ger mat eller dryck åt sin partner.
- Men det kan inte förekomma fysiskt våld utan att det också är psykiskt. Däremot kan det förekomma psykiskt våld utan att det blir fysiskt, vilket är nog så hemskt.
Det psykiska våldet upplevs ofta som diffust av offret: hen vet inte att det är fråga om psykisk misshandel, men det är något som inte känns bra.
- Det börjar ofta med små vinkar om till exempel hur hen borde klä sig, sminka sig, ha håret. Sedan kommer order om vad hen får eller inte får säga, vem hen pratat med på jobbet, om hen kommit direkt hem från jobbet.
Livsutrymmet krymps på så sätt sakta men säkert. Umgängeskretsen begränsas och offrets vänner kritiseras.
- Våldsutövaren övertalar offret om att vännerna har dåligt inflytande. Vidare ifrågasätts det varför hen måste tala så ofta med sin mamma i telefon, och inte prioriterar parförhållandet istället. Och så vidare.
Det kan hända att de sexuella offren inte söker hjälp på grund av skam.
Och faktiskt: tittar man på statistiken i Vasa från år 2014 så ser man att den överlägset största orsaken till varför offren sökt sig till mödra- eller skyddshem, är psykisk misshandel. Här torde trenden vara någorlunda den samma i hela landet. Hot om våld kommer på god andra plats, och fysiskt våld på tredje. Lite förvånande är att det sexuella våldet inte syns särskilt markant i statistiken, men det kan ha många förklaringar.
- Det kan hända att de sexuella offren inte söker hjälp på grund av skam. Det kan hända att de uppgett annan orsak till varför de söker hjälp, eller så ingår det i någon annan form av våldsutövning.
Skammen, ja. Också förövaren skäms. Det ligger visserligen olika orsaker bakom varför någon tar till våld, men generellt så skäms förövaren och mår dåligt och försöker därför urskulda sig och skjuta över ansvaret på offret.
- ”Om hon inte skulle ha sagt eller gjort så, hon vet ju att jag inte tycker om det”, är förklaringar som man ofta kan få höra.
Offret skäms givetvis också, och orsakerna är många. Det kan vara för att hen känner sig misslyckad, av rädsla för att omgivningen skall få veta, känsla av skam inför barnen. Att lämna relationen är svårare än någon kan tro, men det som i många fall får offret att lämna en våldsam partner är ifall våldet börjar rikta sig mot barnen.
Tyvärr förekommer det också att offret i sin tur tar ut sin ångest och rädsla på barnen, och tragedin är ett faktum.
Även förövaren mår dåligt - och försöker bota sitt dåliga samvete genom att skylla på offret.FamiljevåldBild: YLE
Tydlig statistik
Om man tittar närmare på statistiken kan man se att den största gruppen som söker sig till skyddshem är kvinnor i åldern 35-39 med barn som i medeltal är kring sju år. Vidare tål det upprepas att Finland är det land i Europa som leder statistiken över våld i hemmen. Medan tolv procent av de europeiska kvinnorna utsätts för våld i hemmen, är motsvarande siffra här tjugo procent.
- Hos oss dödas cirka 20-26 kvinnor per år av en nuvarande eller före detta partner.
Ibland kan man höra förklaringar om att det beror på vår tystlåtna kultur där männen är dåliga på att prata. Men Blomqvist säger att hon inte helt och hållet köper den förklaringen. Varför det är så här i just vårt land, är fortfarande en obesvarad fråga menar hon.
Även alkohol- och drogmissbruk har en stor andel i problematiken, de sänker tröskeln för att ta till våld. Men det är skäl att minnas att mycket våld sker utan någon inblandning av rusmedel.
Då ett offer tar kontakt med ett skyddshem är det sista utposten. Hen har innan det tagit sig hemifrån många gånger, ofta till släkt eller vänner. Våld inom parrelationer förekommer inom alla samhällsklasser, och det finns ingen statistik över hur finlandssvenskarna ligger till jämfört med majoritetsbefolkningen.
- Ofta kan det vara ett större steg att som finlandssvensk söka hjälp, eftersom alla känner alla.
Det som börjat figurera mer och mer är män som utsätts för våld. Man räknar med att cirka tio procent av våldsoffren i en parrelation är män. Det är dessutom svårare för män att söka hjälp på grund av skammen.
Hur vi använder språket är en inkörsport till våldet.
En annan faktor som ändrats under senare tid är sättet vi talar till varandra, menar Blomqvist.
- Hur vi använder språket är en inkörsport till våldet. Om du kallar din partner för idiot, jävel eller hora ökar det psykiska avståndet er emellan och då sänks tröskeln för våld, eftersom man avhumaniserar offret.
I familjer där det finns husdjur riktar sig misshandeln ofta också mot djuret. Förövaren använder våldet som utpressning, och då en kvinna ringer till skyddshemmet och de ber henne fly hemifrån, får de ofta till svar:
- ”Får vi ta med oss hunden eller katten?”. Och det får man inte, och då är det många som inte kommer.
Det här sambandet är sedan länge känt. Vissa försök att samarbeta med olika personer eller instanser som akut kunde ta hand om djuren finns, men är inte satt i system. I England finns så kallade ”animal shelters” dit man kan föra sitt husdjur.
- Många som vistas på skyddshem åker hem tillbaka, för de är så rädda för vad som skall hända åt husdjuret. De vet hur ledsna barnen blir, och hur mycket djuret lider.
Blomqvist efterlyser frivilliga som kan tänka sig att akut ta hand om ett husdjur att ta kontakt med närmaste skyddshem – det kan rädda liv.
Många offer återvänder hem eller vägrar åka till ett skyddshem av rädsla för att den våldsamma parten skall skada familjens husdjur.Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist
Ny lagstiftning
Trots att det ser dystert ut har det ändå skett framsteg. År 2015 kom en ny lagstiftning som innebar att staten tog över finansieringen för skyddshemmen. Det betyder att man kan söka sig till vilket skyddshem man vill i Finland, om man är rädd för att stanna kvar i regionen. Det betyder också att de som inte kan ta sig hemifrån i vissa fall har rätt att på statens bekostnad bege sig till ett skyddshem.
Men hur vet man då när det är dags att söka sig till ett skyddshem? Om det är fråga om fysiskt våld är det ett tydligt tecken, men andra former av våld kan vara nog så svåra för en själv att bedöma. Blomqvist säger att man alltid kan ringa till skyddshemmet och fråga.
- Det är din subjektiva upplevelse som avgör. Om du känner dig osäker och otrygg skall du ringa och be om hjälp, det betyder inte att du måste åka om du inte vill. Du kan ringa anonymt också.
Våld i parförhållande skiljer sig från övrigt våld eftersom det är specifikt begränsat till plats, tid och person, och våldet är medvetet.
- Det är fortfarande så att den farligaste platsen för en man är ute på gatan, medan det för kvinnor är farligast i hemmet.
Läs mera om mödra- och skyddshemmen, och vill du veta mera om aggression och dess funktioner kan du göra det här.
Om du känner dig osäker och otrygg skall du ringa och be om hjälp.
De 16 riksdagsledamöterna från Vasa valkrets har varit olika aktiva under hösten. Vissa ledamöter har varit uppe i talarstolen upp till 70 gånger medan andra utmärker sig med påfallande stor frånvaro.
Yle Österbotten och Yle Pohjanmaa har gått igenom riksdagens statistik för den gångna hösten.
I vår kartläggning har vi gått igenom antalet motioner, skriftliga spörsmål, talturer och frånvaron. Statistiken för motioner, spörsmål och talturer gäller läget fram till den 14 december och frånvaron fram till oktober månads slut. Färskare uppgifter än så gick inte att få från riksdagen före jul.
Vi redovisar resultatet i tabellform och börjar med regeringspartierna. Längre ner hittar du oppositionspartierna.
Centern
Centern
Motioner
Skriftligt spörsmål
Talturer
Frånvaro (orsak)
Lasse Hautala
2
1
9
1 (övrigt)
Antti Kurvinen
0
4
25
3 (övrigt)
Mika Lintilä
0
0
9
0
Tuomo Puumala
0
0
25
3 (övrigt)
Mikko Savola
1
2
15
3 (övrigt)
Centerpartisterna i Vasa valkrets är de enda från regeringspartierna som har lämnat in motioner under hösten. Sex stycken skriftliga spörsmål har också lämnats in.
Vad talturerna beträffar utmärker sig färska ledamoten Antti Kurvinen med hela 25 talturer, lika många som Mika Lintilä. Centerns ledamöter från Vasa valkrets har plikttroget varit på plats i plenum - eller åtminstone närvaroanmält sig.
Antti Kurvinen (centern)Antti Kurvinen, riksdagsledamotBild: pressbild
Sannfinländarna
Sannfinländarna
Motioner
Skriftl. spörsmål
Talturer
Frånvaro (orsak)
Reijo Hongisto
0
4
13
3 (2 sjuk)
Vesa-Matti Saarakkala
0
7
18
5 (sjuk)
Maria Tolppanen
0
8
70
0
De tre sannfinländska ledamöterna från Vasa valkrets har inte lämnat in några motioner - i sig inte anmärkningsvärt eftersom partiet sitter i regeringen. Däremot har alla tre ledamöter varit aktiva med skriftliga spörsmål och ofta sedda i talarstolen.
Maria Tolppanen (sannf.)Maria TolppanenBild: YLE/Marit Lindqvist
En av dem, Maria Tolppanen från Vasa, har haft 70 talturer och lämnat in åtta skriftliga spörsmål, vilket är mer än någon annan ledamot i valkretsen. Anmärkningsvärt eftersom Sannfinländarna är ett regeringsparti.
- Det är klart att man ställer fler skriftliga spörsmål i opposition, men mina frågor utgår från det som vanligt folk frågar av mig, säger Tolppanen.
Samlingspartiet
Samlingspartiet
Motioner
Skriftl. spörsmål
Talturer
Frånvaro (orsak)
Susanna Koski
0
2
1
2 (övrigt)
Paula Risikko
0
0
0
4
Samlingspartisterna från Vasa valkrets är två till antalet och det är den ena, Susanna Koski som står för all statsitikförd aktivitet, två skriftliga spörsmål och en taltur. Paula Risikko är riksdagens andra vice talman.
Susanna Koski (saml), Joakim Strand (sfp) och Maria Tolppanen (sannf) har väldigt olika profil i riksdagen.Susanna Koski, Joakim Strand och Maria Tolppanen, Vasas tre riksdagsledamöter.Bild: YLE/ Marcus Lillkvist
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna
Motioner
Skriftl. spörsmål
Talturer
Frånvaro (orsak)
Jutta Urpilainen
1
0
8
6 (övrigt)
Harry Wallin
17
4
16
1 (övrigt)
Socialdemokraternas två ledamöter Jutta Urpilainen och Harry Wallin har väldigt olika profil i statistiken.
Valkretsens röstdrottning, den tidigare partiordföranden och finansministern Urpilainen har varit åtta gånger i talarstolen och har lämnat in en motion, inte en lag- eller budgetmotion utan en diskussionsmotion. Kollegan Wallin har varit aktiv med 17 motioner, fyra spörsmål och 16 talturer.
Svenska folkpartiet
Svenska folkpartiet
Motioner
Skriftl. spörsmål
Talturer
Frånvaro (orsak)
Anna-Maja Henriksson
25
3
62
1 (övrigt)
Mats Nylund
8
0
6
14 (10 sjuk)
Joakim Strand
0
1
10
11 (övrigt)
Svenska folkpartiets riksdagsledamöter från Vasa valkrets utmärker sig på olika sätt. Anna-Maja Henriksson har lämnat in hela 25 motioner. En delorsak till det höga antalet är att Henriksson är riksdagsgruppens ordförande.
Henriksson kommer också på delad andra plats i valkretsen vad gäller antalet talturer, 62 stycken. Henriksson har också varit plikttroget på plats i plenum med bara en frånvaroanteckning.
Anna-Maja Henriksson (sfp)Anna-Maja Henriksson
Mats Nylund har varit sjukskriven en stor del av hösten men har hunnit med åtta motioner och sex talturer.
Joakim Strand som har ställt ett skriftligt spörsmål och haft tio talturer utmärker sig som den som har störst frånvaro av ledamöterna från valkretsen.
- Det är möjligt att jag varit borta en del från riksdagen då jag har varit i Bryssel och lobbat för regionen, eller i Umeå och förhandlat om en ny färja, säger Strand.
- Jag försöker bilda mig en uppfattning om var jag kan göra mest nytta för regionen varje dag. Det är inte nödvändigtvis att vara på plats och närvaroanmäla sig för att statistiken ska se bra ut, och sedan lämna plenum, säger Strand.
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna
Motioner
Skriftl. spörsmål
Talturer
Frånvaro (orsak)
Peter Östman
21
4
62
1
Peter Östman är kristdemokraternas enda ledamot från valkretsen. Han har lämnat in 21 motioner, men som med Henriksson är en delorsak det faktum att Östman är den kristdemokratiska riksdagsgruppens ordförande.
Östman har lämnat in fyra skriftliga spörsmål och han är en ofta sedd gäst i talarstolen. Med 62 talturer får Östman en delad andraplats i den statistiken.
Peter Östman (kd)Kommande val påverkar alltid politikerna, säger Peter ÖstmanBild: Yle
Statistiken är som tidigare nämnt inte fullständig. Frånvarostatistiken gäller fram till oktober månads slut. Statistik för motioner, spörsmål och talturer gäller fram till mitten av december.
När egennyttan tar över förlorar alla, säger minister Ole Norrback. Snäva gruppintressen borde varken tillåtas dominera inrikespolitiken eller den interna diskussionen i Svenskfinland, säger veteranpolitikern till Svenska Yle.
Enligt Norrback har de senaste åren i finländsk politik präglats av en politisk dragkamp, som lett till att de stora samhällsutmaningarna hamnat i skymundan:
- I den förra regeringen var det Samlingspartiet och SDP som gjorde varandra till huvudmotståndare och glömde att de hade som uppdrag att se till att folket får det bättre. Hela den perioden var nog en stagnationsperiod i finländsk politik. Den här regeringen har dessvärre fortsatt på en väg som inte för framåt.
Norrback uppmanar regeringen att stå bakom sina förslag. Att hopa och ro leder ingen vart:
- Det går inte att göra politik så att man kommer med storstilade förslag och så ändrar man sig. Man förlorar sin trovärdighet och sitt utrymme att fatta beslut.
Det går inte att göra politik så att man kommer med storstilade förslag och så ändrar man sig.
Regeringen är ändå inte roten till allt ont. Arbetsmarknadsparterna, och speciellt de fackförbund som nobbat samhällsfördraget, måste också se sig i spegeln, menar Norrback:
- Nog är det ju lite bisarrt att en yrkesgrupp inte vill gå med på ett samhällsfördrag. Det säger något om fackföreningsrörelsen, som från grunden baserade sig på solidaritet och idealism, men som har övergått i facklig egoism. Det är det som förstör samhället: att man glömmer den gemensamma nyttan på bekostnad av den kortsiktiga egennyttan.
Som motvikt till tuffa samhällsreformer behövs också mjukare åtgärder, påminner Norrback.
- Jag tror också att vi skulle behöva ett mjukare ledarskap i de finländska företagen. ”Management by perkele” som vi gjort oss kända för fungerar inte med välutbildade människor som är vana att tänka själva.
Nisch mellan oppositionen och regeringen
Den pågående regeringsperioden kännetecknas också av att Svenska folkpartiet för första gången i mannaminne är i opposition. Som oppositionsparti är det viktigt att välja sina strider, menar den tidigare SFP-basen:
- Det finns en nisch i politiken mellan opposition och regeringen, och där tror jag partiet söker sin roll. Jag tycker Carl Haglund hade ett utmärkt uttalande nyligen där han kritiserade regeringen för att sända tillbaka flyktingar som redan är integrerade i det finländska samhället. Jag är inte säker på att många andra partier skulle ha sagt det. Det är den här rollen man måste söka i politiken när man är i opposition.
Det finns en nisch i politiken mellan opposition och regeringen, och där tror jag partiet söker sin roll.
Att SFP inte är i regeringen kommer på sikt att märkas i finlandssvenskarnas vardag, till exempel då det kommer till vårdfrågor, befarar Norrback.
- Nu planerar vi en stor förändring av social- och hälsovården, och hittills har tankarna inom regeringen hur det här ska skötas på svenska inte nämnts över huvudtaget. Så jag tror att finlandssvenskarna kommer att upptäcka en stor skillnad.
Se flyktingkrisen som en möjlighet
I Europa har den gångna hösten dominerats av flyktingkrisen. Tyskland har hittills tagit emot närmare en miljon flyktingar, och Finland drygt 30 000. Enligt Ole Norrback visar reaktionerna på flyktingströmmen på EU:s oförmåga att hantera kriser:
- Det är tragiskt att EU inte kan ta sig samman och sköta den här verksamheten. Nu sköts den av människosmugglare som är fullständigt hänsynslösa och struntar i människorna bara de fått pengarna först. Istället borde EU starta i flyktinglägren och organisera en invandring som Europa och Finland behöver.
Enligt Norrback är det beklagligt att diskussionen om invandringen förs med så negativa förtecken. Han uppmanar finländarna att fokusera på möjligheter istället för hot:
- Många av dem som kommer har en god utbildning och pengar också. Inte har de kommit hit för att leva på våra pengar. Här har vi ett individuellt ansvar för att stiga upp och knäppa fanatikerna på näsan.
Vi har ett individuellt ansvar för att stiga upp och knäppa fanatikerna på näsan.
De som är skeptiska borde blicka mot Sverige, säger Norrback. Där har ekonomisk tillväxt och invandring gått hand i hand:
- Det intressanta är att Sveriges ekonomi växer med 3,5 procent, välfärden har ökat med 50 procent på 20 år. Här är man rädd för att de kommer och tar våra pengar, jobb och våra kvinnor. Alla dessa vulgäruppfattningar är fullständigt felaktiga. Vi behöver ett öppet samhälle, hela vårt välstånd bygger på att vi kan handla med omvärlden. Den dag vi börjar bygga murar är det ajöss med pensioner och barnbidrag, då börjar det sjunka.
Inskränkt revirtänkande i Svenskfinland
I Svenskfinland har diskussionen gått i nötta spår under året. Placeringen av den svenskspråkiga lärarutbildningen och lärarbristen i Södra Finland har väckt mycket debatt. Norrback skräder inte orden när han kommenterar den situation som uppstått:
- Nog är det en bisarr situation när Helsingfors och universitet och Åbo Akademi, som bägge ska spara hundratals tjänster, ska starta en egen utbildning i Helsingfors, samtidigt som det finns en utbildning i Vasa som uppfyller kraven. Det är rent skamligt att högskolefolk inte inser sitt ansvar för samhället och skattebetalarna.
Det är skamligt att högskolefolk inte inser sitt ansvar för samhället och skattebetalarna.
Enligt Norrback är problemen i Svenskfinland besläktade med de utmaningar man har i Finland och Europa just nu:
- Vi lider av ett inskränkt revirtänkande och ser grannen som någon sorts motståndare som man ska vara misstänksam mot. Vi måste lära oss att samarbeta bättre för att trygga en svensk service. De gemensamma resurser vi har måste användas maximalt för att vi ska ha en god service i framtiden!
Vilka händelser har dominerat 2015? Se minister Ole Norrback och journalisten Staffan Bruun diskutera året som gick tillsammans med Bettina Sågbom.
Ebba Håkans stora intressen är matlagning och journalistik. För tillfället kombinerar hon dem i Tjeckiens huvudstad, Prag, där hon också via slumpen hittade sitt drömjobb.
Ebba Håkans kommer från Replot som ligger utanför Vasa och har studerat journalistik. Att skriva ligger Ebbas hjärta nära, att laga mat är likaså en passion.
Ebba hade inga planer på att flytta utomlands. Men planerna ändrades snabbt då Ebba åkte till Prag för att träffa en tjeck hon lärt känna för fyra år sedan.
- Det var planerat att jag skulle vara där i fyra dagar. Sen frågade han om jag ville stanna lite längre. Det där lite längre blev först en vecka i Kroatien och när vi kom tillbaka till Prag frågade han av mig ifall jag ville flytta dit med honom, det tog mig cirka fem sekunder att svara ja, säger Ebba.
Drömjobb
För att tjäna pengar till mat och hyra jobbade Ebba först som frilansare för Hufvudstadsbladet, där hon också har en egen matblogg. En dag satt Ebba och skrev på en artikel på en restaurang och det som hände sen har hon ännu lite svårt att förstå.
- En från personalen på restaurangen kom fram och talade med mig. När det kom fram att jag söker jobb i Prag som antingen kock eller journalist visade det sig att restaurangen är i behov av en kock. Efter arbetsintervjun hade jag mitt i allt ett jobb, säger Ebba.
Ebba tycker om att experimentera i köket och hon gillar utmaningar. Hon märkte snabbt att det nya jobbet passar henne alldeles utmärkt.
- Jag får göra precis vad jag vill för mat. Varje måndag jag kommer på jobb så är det jag som får bestämma vilken meny vi ska ha för veckan. Jag försöker kombinera det tjeckiska köket med det finska köket. Jobbet är lite av ett drömjobb, säger Ebba.
Kulturkrock
Ebba trivs i Prag men hon har problem med att kommunicera med folk eftersom väldigt få pratar engelska. Hon försöker lära sig tjeckiska och hennes nyårslöfte är att under år 2016 lära sig det främmande språket.
- När vi träffar min sambos föräldrar måste sambon översätta allt, men jag ser det inte som något problem. För några veckor sedan var jag faktiskt och plockade svamp med hans mamma och hans mormor där diskussionen gick via händerna, säger Ebba.
På en matmarknad fick Ebba lära sig att tjeckerna kan vara ganska impulsiva.
- Det fanns kött i en skål som man fick smaka på. När jag bara tog en liten bit kom slaktaren fram och sade främmande saker på tjeckiska och tryckte en stor bit kött i munnen på mig, säger Ebba.
Trots att Ebba trivs i Prag är hon väldigt glad över att vara hemma. En sak som Ebba har sett fram emot, är julbordet.
- Jag är inte speciellt imponerad av det tjeckiska köket hittills. De äter mycket soppor i Tjeckien, och senast vi åt lunch med sambons föräldrar åt vi blodsoppa. Vi kan säga som så att det var inte riktigt min grej, säger Ebba.
För fem år sedan gick laestadianerna i Jakobstads Fridsförening igenom en omtumlande period. Det kom fram att deras predikant varit pedofil i många år och deras andliga hem, Skutnäs Bönehus, syntes på många löpsedlar under svarta rubriker.
- Nyheten var gammal då, säger Sven Mäenpää som varit medlem i föreningen så länge han kan minnas.
- Predikanten hade varit död i 22 år, men barnen han förgripit sig på hade blivit vuxna och valt att gå ut med det som hänt i offentligheten.
I församlingen var det många som ville tysta ner det.
- Men det gick ju inte när det ändå hamnat i alla tidningar, säger Sven.
Vi ska komma ihåg att tro inte är någon vaccin mot mänskans ondska.― Sven
Predikanten hade varit en auktoritet i församlingen och många hade också sett upp till honom som person.
- Dessutom berörde nyheten många av oss via släktskap, för att inte tala om att vi alla är syskon i tron.
Det kan inte hållas hemligt
Sven misstänker att rubrikerna blir större när den här typens saker kommer fram i den religiösa världen, än då det till exempel skett i en idrottsförening.
- Men jag förstår det också. Om en rörelse talar om moral och etik är det klart att mänskor förutsätter att man lever som man lär.
Enligt Sven var det också rätt att saken lyftes fram i ljuset, istället för att tystas ner.
- Ur kristen synvinkel är det en synd. Ur samhällelig synvinkel är det en kriminell handling. Det kan inte hållas i hemlighet.
Sven ville gå till botten med det så långt det bara gick, för att rensa luften och för att alla i församlingen skulle kunna gå vidare, som fria mänskor.
- Jag visste bara inte hur, säger han. Ämnet var svårt att tala om, men det berörde mig, för att jag är laedstadian i just den här fridsföreningen.
Skutnäs bönehus är Sven och Solas andliga hem. Så har det alltid varit, även då rubrikerna om fridsföreningen var mörka.Skutnäs bönehus fasad i mörkerBild: Yle/Hanna Klingenberg
För både Sven och Sola Mäenpää är det en identitet att vara laestadian.
- Tron binder ihop mänskor, säger Sven. Det är från himlaljusets fader. Man går i söndagsskola när man är barn och när man växer, växer också tron och blir kär för hjärtat. Det är en identitet man aldrig kommer ifrån.
Stora familjer
Inom laestadianismen är det vanligt med stora familjer och både Sven och Sola har många syskon. Tillsammans har de också många barn.
- Tom, Åsa, Mats, Jan, Kim, Mika, räknar Sven upp och låter Sola fortsätta.
- Pia, Hans, Frank, Saul och tvillingpojkarna till sist, Tomas och Johan.
Ibland har Sola svårt att tro att hon fött så många barn.
- Att har jag faktiskt tolv? säger hon. Jag har ju fått dem en i gången.
Barnaskaran kom tätt. Den äldsta var 14 år då de yngsta föddes.
- Så det är klart att det var liv och rörelse, säger Sven.
- Men vi turades om med allt jobb, säger Sola. Alla hade sina städturer, matlagningsturer och gårdsjobb. Och barnen tävlade med varann, så det gick undan.
Nu när barnen är vuxna blir de över 60 personer när de ska träffas med den närmaste familjen.
- Med barn och barnbarn ryms vi inte i ett vanligt hem, säger Sven. Så vi hyr en sommarkoloni istället, där vi träffas några dagar varje sommar.
En resa in i Skutnäs Bönehus historia
Däremellan lever Sven och Sola ett betydligt lugnare liv på tumanhand, som pensionärer. Varje sommar åker de ut i Europa med husbilen, kör runt och tittar vart de hamnar.
- Det är skönt att komma bort och få ta dagen som den kommer, säger Sola.
En av deras senaste semestrar blev samtidigt en resa in i Skutnäs Bönehus historia, då Sven tagit med sig en bok på det svåra temat. Maijan tarina av Mari Leppänen och Johanna Hurtig handlar om en liten, laestadiansk flicka som blir sexuellt utnyttjad av sina storasystrars män. Eftersom den var på finska kunde inte Sola läsa den, men hon märkte att Sven blev berörd.
- Det märktes tydligt, säger hon. Tårarna trillade.
Senare har min mamma berättat att jag kom till vagnen då de var på väg till mötestältet. Jag hade gråtit hejdlöst och sagt att vi ska bege oss strax hem härifrån. Mina föräldrar hade ändå gått till stora tältet för att höra på predikningarna och lämnade mig ensam i vagnen.― Ur Maijan Tarina av Mari Leppänen och Johanna Hurtig, i översättning av Sven och Sola Mäenpää
Till sist blev Sola så nyfiken att hon köpte ett häfte och bad Sven översätta texten för henne, mening för mening.
- Vi satt uppe långt in på nätterna och när semestern var slut fortsatte översättningen hemma. Vi stannade ofta upp och pratade om det vi läste och till sist hade vi översatt hela boken.
Så småningom blev den också utgiven på svenska.
- Det blev bieffekten av vår läsupplevelse, säger Sven.
- Och vi hoppas ju att den kan vara till nytta för många andra också, säger Sola. Att mänskor kan få hjälp och stöd.
Enligt Sven kan boken hjälpa den som blivit utsatt att förstå sig på sig själv.
- Att man kan lära sig att leva med det man har upplevt och bli en hel mänska på nytt, säger han.
Men han tycker också att boken finns till för omgivningen.
- Den ger en chans att lyssna.
Man behöver inte alltid säga så mycket. Det räcker om den som har det svårt får berätta. Och någon orkar lyssna.― Sven
För både Sven och Sola Mäenpää har boken hjälpt dem att prata om saken, också i deras egen församling.
- Och idag upplever vi att vi har en fri och öppen församling, där vi också vågar prata om det som är svårt, säger Sven.
16-åriga Nellie Fors från Vasa har gett ut sin första singel You’re a star. Idén till låten fick hon från en hemsida med inspirationsbilder. Nellies mål är att en dag bli artist och få arbeta med musik.
Under veckan publicerades Nellies första singel You’re a star.
- Låten handlar om hur man ska blicka framåt. Trots att man har dagar då allt känns tungt och jobbigt ska man tro att det blir bättre.
Nellie har spelat klassisk gitarr sedan barnsben och sysslar med musik såväl i skolan som på fritiden.
Trots att Nellie är endast 16 år gammal är hon scenvan och uppträder gärna.
- Vi uppmanas hela tiden i skolan att våga stå på scen och inte vara rädda. På nian var jag med i en musikal där jag hade en av huvudrollerna. Jag märkte då hur scenskräcken försvann, säger Nellie.
Efter gymnasiet har hon som avsikt att fortsätta studera musik och hon avslöjar redan nu att att det finns färdigskrivet material som väntar på att få publiceras.
- Jag kommer att fortsätta skriva låtar. Mitt mål är att inom några år få arbeta som artist.
Hundgården Kulkuri i Vasa som tar hand om hittehundar, hemlösa hundar och hemlösa katter har haft ett arbetsdrygt år. Niina Männistö som sköter hundgården säger att man just nu har fler hemlösa hundar än vanligt.
- Vi har sju hemlösa hundar just nu. Det är lite fler än vi brukar ha i medeltal, säger Männistö.
Blandrashunden Crihton är en av de hundar som söker nytt hem.Hunden Crihton på hundgården Kulkuri i VasaBild: Yle/Malin Hulkki
Hundgården Kulkuri har allt som allt 16 hundplatser och plats för ca 40 katter. Kulkuri tar hand om katter och hundar som upphittas inom Vasa, Korsholm, Vörå och Malax.
Hundgården tar också hand om hundar som blir hemlösa av en eller annan orsak. Just nu finns det 40 hemlösa katter och sju hemlösa hundar på hundgården. Dessutom sköts fem hundar tillfälligt på Kulkuri.
- Då livssituationen ändras, man skiljer sig eller får barn, kan det hända att man inte längre har tid för hunden. En del vill också bli av med sin hund för att de helt enkelt inte kan hantera den, säger Männistö.
En del hundar kommer också omhändertagna av polisen till hundgården. Sådana fall har man ett par varje år.
Hundar som bor på hundgrden.Hundgården Kulkuri i VasaBild: Yle/Malin Hulkki
För lätt att skaffa hund
Enligt Männistö märks det att man nuförtiden lätt får tag på hundar. Människor tar hund lättvindigt utan att egentligen veta vad det handlar om att vara hundägare.
Sedan blir man förvånad över hur mycket jobb en hund innebär och vilket ansvar som faller på en som djurägare.
När det gäller katter brukar det börja komma in större mängder katter då det blir kallare ute. Folk som kanske iakttagit en omkringstrykande katt tar kontakt då det blir kallt och man oroar sig för hur den ska klara sig.
- Man får gärna ta kontakt med oss också före det blir kallt när det gäller katterna, säger Männistö.
Alla hittar nytt hem
I medeltal tar det mellan två och tre månader för en hund att hitta ett nytt hem. Vill man ta en hund från hundgården börjar man proceduren genom att bekanta sig med hunden i fråga i ett par veckor. Man kommer och hälsar på den och tar den på promenader.
- Vi funderar tillsammans vilken hund som kunde vara lämplig. Under de här två veckorna blir hunden och nya ägaren bekanta och vi ser lite hur det börjar gå för dem tillsammans. Första intrycket är inte nödvändigtvis alltid det korrekta.
De hundar som kommer till hundgården som hittehundar hämtas i regel av ägarna rätt snabbt. Kulkuri är ganska välkänt och många vet att man kan börja söka sitt borttappade djur där.
Mellan två och fem hittehundar per år är sådana som ingen saknar. För dem söker man nytt hem.
- Alla hittar ett nytt hem, förr eller senare. Fast en del hundar är problematiska så finns det alltid någon som förstår sig på dem och klarar sig med dem. Ibland tar det bara längre tid. Alla har någon, säger Männistö.
Under de elva år som Männistö jobbat på Kulkuri har bara en enda hund avlivats och det berodde på att hunden var sjuk.
Golden retrievern Bobi väntar på nytt hem.Golden retrivern Bobi på hundgården Kulkuri i VasaBild: Yle/Malin Hulkki
Behöver flytta
Hundgården Kulkuri finns rätt centrals beläget i Vöråstan i Vasa mitt mellan ett antal stora vägar och en parkeringsplats. Inte precis idealiskt när det gäller en hundgård.
I tiderna har det varit en rätt lugn plats men i och med att staden har utvecklats har man hamnat i kläm.
- Det finns inget lugn här. Det här är inte längre en lämplig plats, säger Männistö.
Hundgården har redan en längre tid sökt efter en lämplig tomt att flytta till. För något år sedan hade man en tomt på gång lite mera avsides i Aspnäs. Men grannarna till tomten satte stopp för hundgården.
Efter det har inga nya förhandlingar förts med Vasa stad om vart hundgården kunde flytta.
Männistö har ändå planer och hon har hittat en lämplig tomt i en annan kommun. Än så länge vill hon inte säga mer om var eller när det kan tänkas bli aktuellt med flytt. Bara att det ska bli flytt förr eller senare.
- Att ha eget lugn är viktigast. Vi ska flytta men tidtabellen är ännu öppen.
Kulkuri har hamnat nästan mitt i stan.Hundgården Kulkuri i VasaBild: Yle/Malin Hulkki
Bidrag och donationer
Alla kommuner är skyldiga att upprätthålla en enhet som tar hand om hittedjur. Hundgården Kulkuri får bidrag från Vörå, Malax, Vasa och Korsholm. Största inkomstkällan är ändå de hundar som hundgården sköter som inackorderingar tillfälligt.
En del hjälp får hundgården också av donationer när det gäller hundmat, filtar, mattor och sängkläder.
Niina Männistö är ensam ansvarig för hundgården, men hon får hjälp av volontärer. Hon jobbar med djuren sju dagar i veckan. Själv har hon sex egna hundar och sex egna katter.
Niina Männistö och Bobi.Nina Männistö och hunden Bobi på hundgården Kulkuri i VasaBild: Yle/Malin Hulkki
Crihton väntar på ett nytt hem.Hunden Crihton på hundgården Kulkuri i VasaBild: Yle/Malin Hulkki
