I nästa år kommer de finlandssvenska taltidningarna att redigeras av ett svenskt företag. Men rösten ändras inte.
"Hej och välkommen till ÖT:s taltidning med den finlandssvenska talsyntesen."
Så presenterar sig en av tidningarna av datorrösten Samuel som läser upp nio taltidningar åt 340 synskadade prenumeranter runtom i svenskfinland och på Åland.
Kostnaderna minskar
Hittills har taltidningens redigerare runtom i svenskfinland försett datorrösten med material, men i nästa år tar ett svenskt företag över. Det här innebär att Finlandssvenska taltidningsföreningen säger upp sina sju redigerare.
Samtidigt blir produktionen mera kostnadseffektiv.
- Det är främst en kostnadsfråga, säger Daniel Ainasoja, verksamhetsledare på den finlandssvenska taltidningsföreningen.
Räknar med nollresultat
- De har färdiga verktyg att installera på tidningsredaktionerna för att få ut bättre material än vad vi får ut i dag. Det gör att vi får redigeringen gjort på ett förmånligare sätt. Vi kommer att kunna spara mycket på det här sättet och därför räknar vi med ett nollresultat nästa sommar, säger Daniel Ainasoja.
Prenumeranterna kommer i framtiden att få sina taltidningar redan tidigt på morgonen istället för på förmiddagen.
På Kvarkenrådet råder ingen julstilje. Istället jobbar man febrilt med att färdigställa EU-ansökan för fas 2 i projektet Midway Alignment. Inlämnningsdatum är den 11 januari. Innan dess måste en minister skriva på.
Den första fasen är avslutad för Midway Alignment och fas två inleds. Men till det behövs EU-pengar.
Skiss över hur färjan kunde se ut.wärtsiläs kvarken-färjaBild: Pressbild
Och flitens lampa brinner i Vasa men även i Bryssel, Stockholm, Helsingfors och Umeå.
- Vi är i det stressade läget att vi håller på att avsluta skrivarbetet och jobbar på alla nivåer, säger Kvarkenrådet direktör Mathias Lindström.
Staten måste med
Fas 2 omfattar investeringar i både väg- och järnvägsinfrastruktur, förändringar och kapacitetsförbättringar i hamninfrastrukturen samt konstruktionen av en ny färja. Men innan den 11 januari måste staten gå med.
- En förutsättning för att få stöd är att vi får med den finska och svenska staten som medfinansiärer. Det jobbar vi med nu och vi behöver ett intyg på deras medverkan, säger Lindström.
Mathias Lindström.Mathias Lindström, direktör på KvarkenrådetBild: YLE/Marcus Lillkvist
Trots uppvaktning har inget ministerium ännu gett sitt bifall.
- Vi får ett positivt bemötande hela tiden, men vi har ännu inget namn på något papper, säger Lindström.
Svenskarna längre hunna
Svenskarna har hunnit betydligt längre med finansieringsplaneringen.
- Finansieringen är i princip färdig på svenska sidan. Det har gått in för en sådan lösning att de kan klara det på kommunal och regional nivå. Det gäller även om staten inte går med, säger Lindström.
En dylik lösning är knappast möjligt från Vasas sida, säger Lindström.
Ett nej är osannolikt
Lindström har ändå goda förhoppningar om att staten ännu ger sitt samtycke.
- Att finska staten skulle säga nej till en så viktig satsning på infrastruktur i en av de mest exportstarka regionerna i hela landet, när man dessutom får två tredjedelar betalda från utlandet. Det faller mig osannolikt. I så fall har man inte förstått helheten, säger Lindström.
Har du doftat på ett konstverk någon gång? Eller smekt en skulptur med mjuka bomullsvantar på dina händer?
-Det här doftar inte så mycket, konstaterar Andreas Kanto där han står med näsan i en av de burkar som finns framplockade i en vrå i Tikanojas konsthem. Han får medhåll av Patrik Paulin.
-Oljefärgen har kanske mer doft, funderar Magdalena Lindroos, t.f. amanuens på Tikanojas konsthem. Hon är vår guide på utställningen ”Med alla sinnen!”
Den här utställningen är gjord som ett försök att sänka tröskeln till museet - också för besökare med specialbehov. Här ska fler sinnen än enbart ögat stimuleras.
Lyckas museet bjuda på konst åt alla?
Vi har stämt träff med Patrik Paulin och Andreas Kanto som båda är synskadade. Vi vill ta reda på om museet lyckas i sin ambition.
Magdalena Lindroos presenterar skulpturhavet.Magdalena Lindroos berättar om konstverken i "skulpturhavet".Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney
Om utställningsverksamhet bedrivs i ett gammalt hus med höga stentrappor gäller det att inte enbart tänka på mentala trösklar, utan också på fysiska.
-Till att börja med borde museet märka ut åtminstone första och sista trappstegen vid ingången, konstaterar Patrik Paulin.
Se och röra
Som bekant brukar man inte få röra föremålen på museer. Men den här gången är det annorlunda.
-Det var faktiskt en av de viktigaste sakerna, att besökarna ska få känna på konsten, berättar Magdalena Lindroos. Vi valde noga vilka verk vi ville visa.
Vi funderade på vilka material som är passliga att känna på, och vilka motiv som är tillräckligt klara, så att det känns vad det är frågan om.
Vi är ivriga att få börja på. Så vi börjar med en skulptur som är lite överkurs. Den består av tre figurer i brons som kryper på marken med händerna framåtsträckta. De rensar ogräs.
Den här skulpturen finns utställd i ett skulpturhav, med figurer på piedestaler i olika höjd.
Den är egentligen inte tänkt att vara en av de man får känna på – på utställningen finns egentligen bara tre sådana – men vi är så nyfikna, vill inte vänta.
Jag vet inte riktigt om jag sist och slutligen får någon uppfattning om vad det är.― Andreas Kanto
Och den är svår. Med mjuka vita handskar på händerna känner Patrik Paulin och Andreas Kanto på skulpturens huvuden och ryggar. De går nära och försöker se.
Båda har blivit synskadade i vuxen ålder, men har kvar endel synrester.
-Jag vet inte riktigt om jag sist och slutligen får någon uppfattning om vad det är, säger Andreas Kanto.
-Jag känner att det är figurer, här är ett ben, funderar Patrik Paulin när det är hans tur.
När båda rätat på sina ryggar konstaterar de att guidningen är avgörande. Konturerna och detaljerna går det att få kläm på, men att få ihop helheten är svår med det här konstverket.
Betydligt lättare är det senare med en sovande katt och ett sälhuvud, båda av sten och i naturlig storlek.
Störande faktorer
Magdalena Lindroos berättar utförligt om vad föremålen föreställer, var de finns i rummet, hur stora de är och vilka färger. Vi får höra konstnärsnamn och konsthistoria och hon analyserar verken.
När vi kommer in i en av salarna regerar Patrik Paulin och Andreas Kanto på bakgrundsljudet. Här är det tänkt att vi ska få en känsla av skog.
Andreas Kanto bekantar sig med en skulptur av en kvinna med barn på ryggen.Andreas Kanto bekantar sig med ett av konstverken i utställningen "Med alla sinnen!".Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney
Svagt fågelkvitter hörs och på ena väggen projiceras en skogsbild. Projektorns fläkt ställer till med oväntade problem. Ljudet stör och distraherar.
-Som synskadad är hörseln viktig och därför reagera vi mer än andra, säger Patrik Paulin.
Ljussättningen viktig för synskadade
I följande rum uppstår en diskussion om belysningen. Här är belysningen dämpad och konstverken lyses upp av punktbelysning.
-De flesta synskadade är faktiskt ljuskänsliga. Om det är starkt ljus i ett helt rum, ser de flesta ingenting, säger Patrik Paulin.
Andreas Kanto granskar en elegant, naken, blå kvinnofigur och konstaterar att punktbelysning nog kan vara bra.
-Men det som jag efterlyser är lite jämnare och tydligare allmänt ljus i rummen här.
Punktskrift svårläst
När vi avslutat vår rundvandring funderar vi på de listor med punktskrift över konstverken, som Tikanojas konsthem låtit trycka upp.
Det visar sig att det inte är så lätt för personer som blivit synskadade i vuxen ålder att läsa punktskrift. Katalogen på ett tjugotal sidor skulle ta lång tid att läsa igenom.
Vem fixar en utställningsapp?
Istället tipsar Patrik Paulin och Andreas Kanto om att de gärna – med tanke på framtida utställningar – skulle ta emot någon form av bandad information på förhand.
Som de är nu brukar de inte gå museum, just på grund av att utställningar i vanliga fall är svåra att ta till sig.
Dagens teknik är redan till stor hjälp för synskadade. Det finns exempelvis telefoner med inbyggd talsyntes.
Och om någon organisation, som är mer stadd i kassa än ett kommunalt museum, ville utveckla en app för synskadade museibesökare skulle det inte vara helt fel.
Åsikterna går mycket isär i Jakobstadsregionen kring den frivilliga gymnasienämnd som planeras och vilka befogenheter den ska ha. Nämnden ska funktionera från den 1 mars 2016 om allt går som planerat.
Gymnasierna konkurrerar om eleverna idag, det är faktum. Ett redskap för konkurrensen om studerande och därmed om finansiering är specialiseringen. Gymnasierna försöker på olika sätt skilja sig ur mängden och göra sig attraktiva.
Sport och idrott som konkurrensmedel
Fem gymnasier ska ingå i gymnasiesamarbetet i Jakobstadsregionen om alla parter går med. Det svenska och finska gymnasiet i Jakobstad, gymnasierna i Nykarleby, Pedersöre och Kronoby.
En fråga som redan seglat upp till diskussion är hur man skall förhålla sig till skjutsningen av elever till specialiserade studier i granngymnasiet. I Jakobstad har frågan väckts kring profileringen på fotboll.
En handfull studerande från Pedersöre skjutsas till Jakobstad för fotbollsträningar och ett par stycken från Nykarleby. Till Nykarleby åker ett par studerande från Jakobstad för att träna innebandy i Nykarleby.
Olika åsikter
Den här frågan har inte fått någon lösning ännu utan bildningsdirektör Jan Levander och bildningsdirektör Rolf Sundqvist har bollat över frågan till den kommande gymnasienämnden. Frontlinjen verkar vara någorlunda klar.
- Skolorna borde ha en så tydlig profilering att studerande vet vad de väljer, säger bildningsdirektör Jan Levander i Jakobstad.
- Väljer de den linjen borde de också gå i det gymnasiet.
Stefan Kula.Rektor Stefan Kula vid Topeliusgymnasiet i NykarlebyBild: Yle/Kjell Vikman
Rektor Stefan Kula vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby företräder en annan linje.
- Varför skulle man begränsa de studerandes möjligheter? Är det praktiskt möjligt bör de få möjligheten att ta specialiseringsstudier i ett gymnasium och grundstudierna i hemortens gymnasium.
Under år 2016 är det gratis att åka med barnvagn i Vasa lokaltrafiks bussar. Förmånen gäller när en vuxen har med sig ett barn i åldern 0-6 år i barnvagn eller kärra.
Bakom kampanjen ligger försöket som genomfördes sommaren 2014 och som fått positiv respons. Staden vill även uppmuntra föräldrar i Vasa med barn i vagn att använda lokaltrafiken.
- Samtidigt beaktas säkerheten i fråga om barn i vagnåldern. När vuxna inte behöver koncentrera sig på att betala, kan barnet övervakas under hela bussresan, säger trafikplanerare Tomi Kaunismäki.
Nu finns ett skumvin på äppel, tillverkat i Vasa. - Vi vill experimentera, säger Jura Mikkonen på bryggeriet som tillverkar vinet.
Så långt Mikkonen vet är det här första gången skumvin tillverkas i Vasa. Vinet är tillverkat på äpple.
Det betyder att den officiella benämningen är pärlande äppelvin. Skumvin gjort på druvor heter mousserande vin, i vardagstal skumpa.
- Men det är i princip samma sak. Processen är den samma, säger Mikkonen.
Bocks bryggeri har lanserat många produkter sen man öppnade dörrarna. Nu börjar hungern vara mättad för en stund.
- Vi har utvecklat ett bassortiment. Så nu gäller det att precisera lite.
Vasa är en ganska bra marknad, enligt Mikkonen.
- På ett sätt är det kanske en lite sömnig bygd men samtidigt finns det intresse för att hitta och uppleva något nytt. Dessutom finns det ju inget annat bryggeri i närheten.
Före detta statsrådet, minister Ole Norrback ondgör sig över att massmedierna tillåter anonyma inlägg på sina webbplatser. Norrback kommenterar den debatt som har uppstått efter en intervju som Yle Nyheter gjorde med honom.
Den ledde till ett relativt stort antal kommentarer.
I intervjun talar Norrback bland annat om egennyttan, arbetsmarknaden och flyktingkrisen och den negativa debatt som den har gett upphov till.
Tack Viking, vi behöver flera, som öppet vågar stå upp bakom sina åsikter!
I sin kommentar skriver Ole Norrback så här:
- Av de 24, som kommenterat mina åsikter, är det bara en, Viking Tallgren, som satt ut sitt namn. Tack Viking, vi behöver flera, som öppet vågar stå upp bakom sina åsikter!
Han tillägger att han aldrig har förstått varför massmedierna tillåter anonyma inlägg som regel.
- Debatten skulle må bra av att vi alla tydligt står bakom det vi säger, i vissa frågor kan undantag vara motiverade. Debatten på massmediernas hemsidor kan ändå aldrig tävla med den osorterade vulgärdebatten på nätet.
Sakligheten skulle öka mycket om alla skrev under eget namn, konstaterar Norrback.
Mellersta Österbottens landskapsstafett kan skidas som planerat den 6 januari i Nedervetil. Snökanonerna går dygnet runt och på onsdag börjar man köra ut snön i skidspåret.
På måndag fattade organisationskommittén beslutet att landskapsstafetten kan skidas som planerat den 6 januari. Kölden räcker till för att snökanonerna kan gå dygnet runt.
På måndag hade man fått ihop snö som räcker till ett 1,5 kilometer långt skidspår.
- Vi hinner producera snö som räcker till ett spår på 3,3 kilometer, säger banmästare Ove Åbacka.
Grävmaskiner och traktorer
Två snökanoner är igång och på onsdag börjar man köra ut snön i spåret.
- Folk ställer upp i Nedervetil, säger Åbacka.
Två grävmaskiner och ett 10-tal traktorer kommer att hjälpa till på skidspåret.
Landskapsstafetten har skidats i sin nuvarande form sedan 1952. De första stafetterna skidades redan på 20-talet.
Det milda vädret har gjort det svårt att tillverka konstsnö i vinter. Men nu hoppas man på kyla och snökanonerna startas runt om i Österbotten.
I Parra i Östermark kom snötillverkningen igång i måndags. Man beräknar att arbetet tar 12 dagar och om två till tre veckor kan man öppna backen.
Vörå skidcentrum har redan nu ett par kilometer konstsnöspår, och snart står slalombacken i tur.
- Vi har prioriterat skidspåren men efter FM-tävlingarna när snökanonen blir ledig ska vi börja på med ena slalombacken. Bara tempepraturen håller sig på minus så kommer arbetet att framskrida bra, säger Anders Wikström.
Egenligen borde det vara runt fem grader kallt för att man ska tillverka snö, men det har inte gått att vänta säger Wikström.
Öjberget väntar på köld
I Sundom väntar man på kallare väder säger Marjut Hannuksela.
- Det behövs en längre periord av kallare väder, då kan vi starta snökanonen på Öjberget, säger Hannuksela.
Lappo och Vimpeli öppnar snart
Även i Simpsiö-backen i Lappo och Lakis i Vimpeli fortsätter man att preparera backarna den här veckan.
Om vädret hålls kallt kan de första pisterna öppna redan innan nyår.
Bötombergens kanon i gång
På Bötomberget i Lappfjärd har snökanonen varit i bruk i ett par dagar. Ansvariga Janne Smeds uppskattar att det ska gå att åka i backen om ett par veckor.
- Det krävs kring en vecka med kallt väder. Men eftersom det kommer varmare dagar emellanåt gissar jag på att det tar ett par veckor före backen är snötäckt, säger Smeds.
En 48-årig man hittades död i sin bostad i Vasa på måndag kväll. Polisen undersöker fallet som brott mot liv och har gripit sex personer.
Mannen hittades i en privat bostad i Vasa centrum. Polisen undersöker händelsen som brott mot liv.
Polisen informerades av en person som gjorde ett kontrollbesök i lägenheten.
Offret, en 48-årig man från Vasa, har blivit utsatt för yttre våld. I det här skedet av utredning ger polisen inte ut noggrannare uppgifter kring gärningssättet.
Under natten mellan måndag och tisdag har polisen gjort flera husrannsakningar och gripit sex personer vars delaktighet i händelsen nu utreds. Förhören inleds på tisdag förmiddag.
Teknisk brottsplatsutredning utförs fortfarande i den lägenhet som var i offrets besittning. En rättsmedicinsk obduktion kommer att göras på onsdag.
En omfattande renovering av Wasa Teater väntar om ett par år. Renoveringen kommer att kosta över sex miljoner euro och snart inleds förarbetet.
Det är drygt 20 år sedan Wasa Teater renoverades senast, så det finns en del att förbättra.
- En av de stora bristerna är att vi inte kan spela det som man på teaterspråk kallar repertoar, alltså att man kan köra flera pjäser parallellt på stora scenen. Det här beror på att vi saknar lagerutrymme och möjligheter att snabbt byta dekorer på scenen, säger Marit Berndtson, administrativ chef på teatern.
- Dessutom behöver vi ett mer flexibelt utrymme på Wasa Teater där vi kan ha olika typer av uppträdanden som stand-up, konserter och mer klubbetonad verksamhet som after work, säger Berndtson.
Vid den senaste renoveringen gjorde man inget åt själva scenerna. Därför är det hög tid att åtgärda dem nu.
Byggs ut mot gården
Dels ska den mindre studioscenen piffas upp, dels ska också stora scenen moderniseras. Den får ny ljud- och ljusteknik och dessutom 50 nya sittplatser tack vare en ny läktare.
Byggnaden förstoras på gårdssidan. Det ger nya utrymmen för dekorer och en scenografiverkstad.
Som helhet kommer det här att påverka teaterns verksamhet positivt, även vad gäller antalet besök.
- Huvudtanken är att bredda repertoaren och på det sättet få en större genomströmning av folk. Vi vill kunna erbjuda en mer mångsidig och intressant repertoar, det är just den utvecklingen vi vill se i framtiden, säger Marit Berndtson.
Pengar från flera håll
Renoveringen väntas kosta 6,5 miljoner euro. Till en del tror man på bidrag från fonder och stiftelser. Marit Berndtson tror inte att det hela kommer att torka in på grund av tuffare ekonomiska ramar från statligt håll.
- Vi är ju med i statens finansieringsplan och därifrån kan vi få 1,5 miljoner euro till renoveringen. Det beskedet kom för inte så länge sedan, och det gläder oss mycket.
- Kommunerna har också beredskap att stå för två miljoner euro. Så vi tror att vi ska få ihop den här finansieringen, åtminstone som det ser ut just nu.
I Närpes har flera affärer fått stänga och lokaler står tomma. Den växande näthandeln verkar vara det största hotet mot affärer på mindre orter.
Maria Westdijk säljer hälsokost i centrum av Närpes.
- Näthandeln utvidgas och yngre människor shoppar mera på nätet. I och för sig med en hälsokostbutik har vi ju äldre människor som behöver ha en butik nära för sina vitaminer, preparat och kosttillskott, säger Maria Westdijk.
Maria Westdijk.Maria WestdijkBild: YLE/Ann-Sofie Långvik
Har sakkunskap
Också det faktum att flera matbutiker har en hylla för hälsokost kan utgöra ett orosmoment för hennes bransch. Men å andra sidan har hon sakkunskap som inte finns i en vanlig mataffär.
- Jag kan ge tips och råd om produkterna. Jag hoppas att folk uppskattar vår kunskap och kundservice, säger Maria Westdijk.
Tomas Grönlund från Kaskö noterar också att våra köpvanor har förändrats. Vi vill ha allt så smidigt och behändigt som möjligt.
- Vi familjer, har vi tid att gå i fyra butiker eller vill vi ha allt på ett och samma ställe? Handla presenter, dricka kaffe, äta mat. Är det systemet med hur vi lever och handlar som har ändrats, säger han.
Handlar smidigt från Kina
Även om också större centrum lockar, är det ändå näthandeln som bidragit mest till att speciellt små butiker kämpar för att överleva, säger Håkan Westermark, VD på företagshuset Dynamo i Närpes.
- Folk köper i dag sina varor från England och Kina utan problem över nätet. Då blir det svårt för branscher som säljer olika saker, som sport, elektronik, bilar, bilreservdelar, tekniska prylar, kläder. Det är lätt att kostnadsfritt returnera kläder du köper över nätet, säger Håkan Westermark.
Ungdomskläder efterlyses
Bland annat sportaffären i Närpes är en av de affärer som har fått stänga. Där har Tomas Grönlund hyrt in sig för sin pop-up-julbutik i november och december.
- Vi har flera kunder som varit in och sökt presentartiklar för unga pojkar. När vi inte har hittat rätt sortiment hos mig har det kommit fram att en så kallad riktig klädbutik saknas för pojkar, ungdomar. Om inte det finns i Närpes söker sig kunden någon annanstans.
- Jag skulle inte vilja ställa mig som försäljare av ungdomskläder i Närpes, det är för litet underlag. Men allt visar att det totala utbudet inte betjänar kunden här, säger Tomas Grönlund.
Tokmanni kan locka till centrum
I Högback industriområde en bit utanför centrum finns både Halpa Halli och Lidl. Halpa Halli förnyade sig och förstorade sitt varuhus i Närpes i höstas.
- Det bidrog till att många började åka till Halpa Halli då de öppnade i november. Det märkte vi av på ruljansen här i centrumkärnan, säger Maria Westdijk.
Tokmanni börjar bygga sitt varuhus i centrum i vår om allt går som planerat.
- Det kan ju hända att Tokmanni kan dra folk tillbaka in till centrum.
Bensinpriset kan inte bli lägre nu. Det säger vd:n för intresseföreningen för olje- och biobränslebranschen Pekka Huttula.
Priserna har kommit ner i nästan ett helt år nu, och nu finns det inte längre utrymme för några sänkningar, säger han.
En liter 95-oktanig bensin kostar för konsumenterna mellan 1,3 och 1,4 euro per liter, beroende på konkurrenssituationen på orten. Det skattefria literpriset är änså bara 45 cent och där ingår förädlings-, lagrings- och transportkostnader, samt köpmannens marginal. Resten - eller ca 70 procent av utförsäljningspriset - består av skatter, påpekar Huttunen.
Han säger att ur bilisternas synvinkel är läget gott just nu.
- Pengar sparas in för andra ändamål.
Sommartid är bränsleåtgången större och det brukar synas i priserna.
Just nu är den 95-oktaniga bensinen billigast på Neste i Somero och Teboil i Ii där literpriset enligt webbsajten polttoaine.net är 1,294 euro. Dieseln är billigast på St1 i Tammerfors där en liter kostar 1,104 euro.
Dyrast är bränslet i Kittilä i Lappland och bland annat i Jakobstad, men priserna varierar givetvis från dag till dag.
Slutresultatet av striderna mellan Anvia och Elisa ser ut att dra ut till våren. Bolagen har väckt talan mot varandra. Allt bottnar i Elisas försök att köpa upp Anvia.
I Södra Österbottens tingsrätt väntar ärenden på ett beslut från ett ärende i Egentliga Finlands tingsrätt.
Så här långt har Anvia gått segrande ur striderna. I juni beslöt Egentliga Finlands tingsrätt att det var fel att förkasta rösterna som tre tidigare Anvia-ägda bolag gav under bolagsstämman i maj.
Förkastandet av rösterna skulle ha gett Elisa ett betydligt större inflytande i Anvia.
På tisdagsmorgonen fick Motörheadfans världen över ta emot en dyster nyhet: bandets solist Lemmy Kilmister har gått bort. Lemmy syntes ofta också i Helsingfors.
2007 fick skådespelaren och företagaren Marco Luponero Lindholm en oförglömlig kväll i ishallen i Helsingfors. Han hade gjort en kolteckning på bandets monster Snaggle Tooth och fick själv överräcka den åt Lemmy.
- Jag ville inte tränga mig på och vara ett typiskt fan. Jag ville bara tacka honom och säga hur fint det har varit att få inspriration av en så stor konstnär.
Det var helt fantastiskt, den kvällen kände jag att vi nästan blev någon form av vänner.― Marco Luponero Lindholm
Musikjournalisten Lasse Grönroos på Motörheads sista Helsingforsspelning på självständighetsdagen.Lasse Grönroos och Motörheads bombplan 6.12. 2015.Bild: Svenska Yle / Lasse Grönroos
Lemmys reaktion överraskade: han blandade ihop en drink med hälften Jack Daniels, hälften cola och is och bad Luponero Lindholm slå sig ner.
- Vi började snacka och hängde hela kvällen. Efter spelningen kom jag tillbaka med en kompis. Det var helt fantastiskt, den kvällen kände jag att vi nästan blev någon form av vänner.
Följande gång bandet spelade på ishallen blev Luponero Lindholm injuden igen, då hade han med sig sin fru.
Nog är jag ju glad att jag var där och inte satt hemma och tittade på slottsbalen. Lemmy är mycket större och viktigare.― Lasse Grönroos
Metallväktarnas Lasse Grönroos minns Lemmy
En annan stor Lemmyfantast är musikjournalisten Lasse Grönroos, som just nu jobbar på Efter nio. På Grönroos vägg hänger en tavla av Lemmy, en 40-årsgåva från fru och släkt. När Yle Huvudstadsregionen ringer upp lyssnar han på Motörhead med sina barn.
- De vet nog redan vem Lemmy är.
Grönroos har träffat Lemmy i Helsingfors flera gånger. Han minns särskilt en gång på Nosturi.
- Bandmedlemmarna skrattade och sade att jag ser ut som Lars Ulrich från Metallica.
En annan gång satt Grönroos i ishallens café i Helsingfors. Han fick syn på en figur vid en av spelautomaterna. Mannen drog i sladdarna bakom automaten för att få gratis speltid. Mannen visade sig vara Lemmy.
Lasse Grönroos vägg pryds av en Lemmy-tavla. Konstnären bakom 40-årsgåvan heter Tanja Is.Lasse Grönroos tavla av Lemmy Kilmister. Signerad T. Lönnroth. Konstnär Tanja Is.Bild: Yle/Lasse Grönroos
Lasse Grönroos minns också en våt efterfest på On the rocks i centrala Helsingfors. Med bandet i bakrummet fanns bland annat Linda Lampenius och Michael Monroe. Efterfesten hade slutat med att Motörheads trummis simmade i fontänen inne på baren.
Bandmedlemmarna skrattade och sade att jag ser ut som Lars Ulrich från Metallica.― Lasse Grönroos
Enligt Grönroos var Lemmy alltid artig, men inte speciellt lätt att intervjua.
- Han ville ha specifika frågor och svarade inte mycket på frågor som "How do you like Finland?".
Lycklig över att ha sett sista spelningen
Också Yle X3M:s musikjournalist Kjell Simosas har minnen av Lemmy i Helsingfors. Han har bara träffat honom en gång och snabbt sagt hej, men sett många spelningar. Också den som blev den sista, på självständighetsdagen på Helsingforsarean.
- Jag hade nyss kommit hem från New York, var jättetrött och ville bara stanna hemma. Men jag visste att spelningen kunde vara den sista och att jag skulle ångra mig om jag inte gick.
Lars eller Lars? Lasse Grönroos fick höra att han liknar Metallicas Lars Ulrich.Bild: metallica.com
Kjell Simosas berättar att han fått höra att Lemmy efter spelningen trvides på Grand Casino i Helsingfors ända till stängningsdags.
Lasse Grönroos håller är inne på samma linje som Simosas, tacksamheten över att ha varit med på Lemmys sista Helsingforsspelning är stor.
- Nog är jag ju glad att jag var där och inte satt hemma och tittade på slottsbalen. Lemmy är mycket större och viktigare.
Sällan ser man så produktivt spel i numerärt underläge som det Helsingfors IFK bjöd på i ishockeyligan på tisdagskvällen. IFK gjorde två mål under blott tio sekunder i toppmötet mot Tappara.
Tappara gick upp i ledning genom Teemu Aalto i powerplay efter fyra minuters spel och hemmalaget sökte en andra fullträff när Matt Generous åkte på en två minuters utvisning i slutet av den första perioden.
Men det fick precis tvärtom.
Först stal Jasse Ikonen pucken av Aleksi Elorinne och kvitterade – och tio sekunder senare förde Thomas Nykopp upp gästerna i ledning.
Plötsligt var det HIFK som gick till periodvila i ledning. HIFK vann till slut 4-3 efter två powerplaymål av Tappara under den sista perioden.
Matchens samtliga sju mål gjordes under antingen numerärt över- eller underläge.
IFK upp i topp
Tack vare segern gick HIFK upp i ligaledning. Detta i och med att Kärpät samtidigt förlorade borta mot KooKoo med 2-3 efter straffar.
JYP steg i sin tur upp jämsides med Tappara. KalPa gjorde två mål utan målvakt hemma i Kuopio och tvingade fram en förlängning, men JYP vann till med 3-2 efter straffar.
SaiPa klev upp förbi KalPa och TPS ovanför det övre slutspelsstrecket när laget besegrade tabellfemman Lukko i Raumo med 3-0.
Sport tog sin andra seger på tre matcher då Vasalaget slog Pelicans i Lahtis med 4-1, medan jumbon HPK vann över Ässät på hemmais med 1-0.
