Jag brukar inte klaga på min hemkommun. Men en sak som är säker är att mina barndomsvänner är fruktansvärt dåliga på att svara i telefon.

Vi börjar i ungdomen med en historia som utspelar sig under sladdtelefonens tid.

Jag hade ärende till min barndomsvän, minns inte vad. Ringde honom, hans mamma svarade och sade: Vänta lite så hämtar jag Jan!
Jag väntade och väntade och väntade.. antog att han höll på och jagade in får från betet.

Väntad och väntade. Ingen Jan. Utan att överdriva rann ungefär 25 minuter iväg. Sen hörde jag något flåsande i luren. Frågade hallå!? Hallå! Jag argt: Varför svarar du inte när jag ringer!
Ty såm har äärand, (Du som har ärende), svarade Jan. Suck!

Det verkar som om telefonteknologin rusat iväg medan mina barndomsvänners telefonbeteende inte gjort samma framsteg.

En annan kompis ringde mej i slutet av februari och sade; Ty hadd ringd? Såg eitt missa samtal från dej! Kom på att jag hade ringt till Micke i slutet av oktober ifjol.
Det hade gått fyra månader! Ärendet hade rätt upp sej i början av november via andra vägar. Suck igen!

Men jag drar inte alla över en kam. Krax han svarar men där han bor får telefonen inte kontakt i stället. Ingeting är förstås fulländat här i världen.

Ibland vill man kanske att kompisarna i hemkommunen sprider vidare ens ärende. Om man då frågar vissa kompisar om de kan ringa i ett ärende till någon så svarar de; Nää, men jag siir dem på torsdan om två veckor. Kan tala med dem då. Jo men måste ha det på klart den här veckan! Då får du ringa själv! Dubbel suck!

Kanske är mina vänner inte så vana med brådskande ärenden?

Ibland hänger det ändå inte på viljan utan på naturliga trösklar för kommunikation.

Anledningar till att det inte gått att telefonera med barndomsvännerna är bland annat att ”batteriet var tomt förra veckan. Hade glömt telefonen på sommarstugan, i verkstaden, hemma, hos svärmor, på jobbet, i andra rocken, men också ”Jag tar inte med mej yuppinallen när jag har semester.”

Kanske är det bara jag som är blödig, då min relation till livet i Kronoby ofta är på distans? Ta den här dialogen till exempel.

– Varför ringde du inte tillbaka Johan? Du måste ha sett missat samtal? Svar; Vi prata ju igår.

En annan kompis var jätte stolt när han hade skickat ett textmeddelande för några veckor sen (51 år gammal).

Nu vill jag ju inte peka ut mina vänner som sådana som inte hänger med i världens gång. Jag har inte blivit storstadsdryg. Mitt motiv att skriva den här texten är helt enkelt det, att jag vill ha tag på dem och tala ibland.
Då jag ser barn kommunicera med otaliga appar nuförtiden tänker jag på hur Jan flåsade i luren för 30 år sedan. På whatsapp flåsar nog ingen.

Finska flottans tidigare flaggskepp Pohjanmaa, med Vasa som fadderort, ska skrotas, trots att det finns en köpare.

Åborederiet Alfons Håkans Ab har lämnat in ett anbud på 350 000 euro, men staten med försvarsminister Jussi Niinistö (sannf) i spetsen väljer ändå att skrota fartyget, en kostnad på uppskattningsvis 250 000 euro.

Bland andra riksdagsledamot Stefan Wallin (sfp) har krävt att Niinistö ska ompröva beslutet att skrota Pohjanmaa, men på sin blogg skriver Niinistö att beslutet är definitivt.

- Pohjanmaa betraktas som ett militärt fartyg också efter att alla vapen och därtill hörande system har tagits bort från fartyget och trots att det har en annan ägare, skriver Niinistö.

Jussi Niinistö (sannf) Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) Bild: Yle

Förvarsministeriet och ministern anser att Alfons Håkans Ab inte tillräckligt trovärdigt kunnat redogöra för vad man ska använda fartyget till.

Pohjanmaa var under 35 års tid den finska marinens flaggskepp. När det blev klart att fartyget skulle ats ur bruk fanns det på förslag att hon skulle läggas upp som museifartyg i Vasa, men det projektet stupade på finansieringen.

Fjärdens kaffestuga i Oravais har sökts i konkurs. Det skriver Vasabladet.

Oravais och Kimo bys samfälligheter har långt gånga planer på att köpa fastigheten där kaffestugan verkar. Sedan tidigare äger man marken.

Samfällighetens ordförande Mikael Hägglund såger till Yle Österbotten att man inte ännu hunnit diskutera den nya situationen.
- Men min personliga åsikt är att vi går vidare i alla fall, säger Hägglund.

Samfälligheten har planer på att utveckla området och fastigheten som ligger naturskönt belägen mellan Oravaisfjärden och riksåttan.

Du behöver inte sitta ensam vid köksbordet och krysta fram rimmen i år heller. Stan Saanila och Pia Abrahamsson rimmar i direktsändning i Radio Vegas uppesittarkväll 23.12 med start kl. 19.22.

– Man ska försöka få till det i slutet på något smart vis. Alltså inte så här: “du som är så klok, här får du en …” För ett bra julklappsrim ska helst ha finurlig knorr på slutet, berättar Stan Saanila då han får frågan vad som karakteriserar ett bra julklappsrim.

Läs mer om rimtraditioner här.

Fotbollsstadion i Seinäjoki håller sig inom budgeten på 11 miljoner euro. Stadsstyrelsens ordförande Kimmo Heinonen från Samlingspartiet tackar den privata sektorn för det.

I Seinäjoki är man på god väg med sitt bygge av ett nytt fotbollsstadion som ska stå klart till sommaren. Utifrån sett är stadion klart jämförbar med den som samtidigt håller på att byggas på Sandviken i Vasa.

De uppfyller båda hög UEFA-standard och kommer båda att duga för spel i Champions League och Europaligan. På läktarna ryms nästan lika många även om stadion i Vasa blir lite rymligare.

Men på en punkt är skillnaden stor; kostnaden. Stadion i Vasa har blivit dyrare med tiden och ser nu att kosta 16,5 miljoner euro. Den i Seinäjoki har prislappen 11 miljoner euro. Och det kommer att hålla, enligt huvudansvarige Raimo Sarajärvi.

"Mindre byråkrati"

Stadion i Vasa är ett kommunalt projekt medan den i Seinäjoki till allra största delar är en privat satsning. Det är en väsentlig skillnad, säger Kimmo Heinonen, Saml, stadsstyrelsens ordförande i Seinäjoki.

- Rent allmänt är det så att man på den privata sidan får mer gjort. På den kommunala sidan har man en större byråkratisk apparat. Man funderar igenom saker flera varv än inom den privata sektorn. På privata sidan går det snabbt och kostnadseffektivt när man väl har fattat beslut, säger Kimmo Heinonen.

Vad anser du att det kan få för betydelse för kostnaderna?
- I den mån jag har följt saken så har det oftare gått så inom kommunala sektorn att budgeter spricker och att man tappar kontrollen över kostnaderna. Varför det går så vet jag inte. Inom privata sektorn brukar man som regel hålla sig inom de budgeterade medlen. Det händer många gånger att saker kostar mindre än budgeterat inom just privata sektorn.

Seinäjoki står för drygt 2 miljoner

Stadion i Vasa har en huvudsponsor, Elisa, som står för knappt en miljon euro, men i övrigt förlitar man sig till allra största delen på kommunala medel. I Seinäjoki står också staden för en del av pengarna; 2,2 miljoner euro. I den summan ingår trafiklösningar och byggandet av själva spelplanen. Staden får sedan inkomster tack vare ett 30-årigt hyresavtal där bolaget Seinäjoki Stadion OY hyr mark av staden för 26 000 euro per år.

I Vasa gjorde man helt annorlunda än i Seinäjoki. Var det ett misstag?
- Det kan jag inte ta ställning till. Jag vet inte heller i detalj varför kostnaderna nu stiger i Vasa. Men jag vet att vi får en motsvarande stadion för en betydligt billigare peng i Seinäjoki än i Vasa. Jag misstänker att skillnaden beror på att man valt olika sätt att förverkliga sina stadion, säger Kimmo Heinonen och fortsätter:

- När en privat aktör bygger så följer man kostnadsutvecklingen mycket noga och anpassar sig enligt den.

"Inte jämförbara"

Men enligt fotbollsförbundets Tero Auvinen är de två stadion inte jämförbara.

- De skiljer sig rätt mycket från varandra på flera punkter, säger Auvinen som deltagit i båda projekten som expert.

Dels lyfter han fram bärigheten i Vasa där stadion byggs på gammal havsbotten medan det i Seinäjoki byggs på en stabil ås. Dessutom påpekar han att stadion i Vasa får betydligt större utrymmen, dels kanslier och dels restauranger och loger.

Sedan sticker Tero Auvinen inte under stol med att en delförklaring kan vara det att man i Seinäjoki valt att bygga privat medan man i Vasa då måste följa lagar kring upphandling, vilket kan göra det hela lite dyrare.

Joakim Strand. Arkivbild. Bild: Yle/Matti Tamminen

Investering på 70 år

Joakim Strand, SFP, fullmäktigeordförande i Vasa, kommenterar fördyringen så här:

- Nu när vi talar om fotbollsstadion så är det en investering på 70 år. Om man tänker att något kostar 2 miljoner euro och slår ut det på 70 år så handlar det om 2300 euro per månad. Sedan ska vi förstås hoppas att kostnadskalkylerna håller bättre i framtiden, säger Joakim Strand.

KURISV Vill du på något sätt kommentera det att stadion i Seinäjoki ser ut att hålla budgeten? Där räknar man med en totalkostnad på 11 miljoner euro.

- För det första vill jag lyfta på hatten för Raimo Sarajärvi som är drivande privat aktör i det sammanhanget. För det andra så tror jag inte ett dugg på ryktena från Seinäjoki förrän vi har sett vad det faktiskt kostar i slutändan och vad det består av.

Carina Björklund och Britt-Louise Holtlund på Brittas och Carinas städtjänst ser hösten och tiden fram till jul som en helhet. På hösten ska folk ha fönstren tvättade och sen kommer julstädandet emot.

- Visst är det stressigt. Det är många som vill ha det julstädat men vi har ännu mer arbete på hösten, säger Holtlund.

- Det sitter ihop. Sen blir det lugnare i januari, säger Björklund.

Carina Björklund Carina Björklund på Brittas och Carinas städtjänst. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Arbete finns

Vissa av deras kunder har bokat sin julstädning flera månader på förhand. Björklund och Holtlund uppskattar att deras kunder fördelar sig ganska jämnt mellan äldre personer och barnfamiljer.

En sak tycks säker: Arbetet tar inte slut.

- Vi har fått säga nej åt flera kunder. Vi hinner inte med eftersom vi bara är två personer, säger Björklund.

Hör till att det är städat på jul

De rör sig i Vasa, Korsholm och Malax. Nu julstädar de hemma hos Maj-Len Stubb i Smedsby.

- Jag är 84 år och orkar inte själv längre. Jag anser mig ha all rätt att anlita städerskor, säger Stubb.

Vad ska man då ha fixat inför julen? Det är det vanliga: dammsugning och tvättandet av golv och kanske lite fönstertvätt.

Det ska vara städat till jul, anser Stubb.

- Jag firar mer hos mina barn men det är ju trevligt att ha det lite julaktigt hemma.

Maj-Len Stubb Maj-Len Stubb i Smedsby vill ha huset städat till jul. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Sista dagarna är hektiska

Det är hektiska dagar också för Vimmi Mimmit och ägaren Carola Näs.

- Det skulle behövas dubbla timmar på dygnet, säger Näs.

Jul, påsk och midsommar är högsäsong för Vimmi Mimmit. Inför jul är speciellt de sista dagarna före julafton väldigt hektiska.

- I synnerhet bland de äldre generationerna är det viktigt att få allt städat inför jul, säger Carola Näs på Vimmi Mimmit.

Det är helt vanlig städning folk frågar efter: dammsugning, dammtorkning och golvtvätt.

Barnfamiljerna ger mer arbete

Vimmi Mimmit har 17 anställda och de är alla ute på uppdrag fram till julafton.

- Barnfamiljer vill gärna att det städas så nära julafton som möjligt. Annars hinner huset stökas till. Det gör att vi har extra bråttom de här sista dagarna, säger Näs.

Det är på håret att Näs och hennes anställda hinner med allt men bara ingen blir sjuk ska det nog lyckas.

De sämre ekonomiska tiderna tycks inte synas när det gäller städningen.

- Det märks inte hos oss, rent av tvärtom. Folk ska ha huset städat i alla fall.

Snöskottning finns också som ett alternativ för kunderna men det behövs knappast i år.

Mer bråttom när fönstren ska tvättas

På NL Städservice, som rör sig i Jakobstad, Larsmo och Pedersöre, märker man också att julen står för dörren. Men mest hektiskt är det i maj och oktober.

- Då ska många ha fönstren tvättade, säger Eva Lassfolk.

Utöver stamkunderna som vill ha en extra grundlig städning till julen, är det flera nya kunder som hör av sig kring jul.

- Det är främst barnfamiljer bland de nya kunderna, säger Lassfolk.

En lite annorlunda delikatess börjar ta plats på julbordet. Simon Norrvik i Dagsmark föder upp vildsvin och de har haft stor åtgång inför jul.

Vildsvinen på Simon Norrviks gård i Dagsmark kommer nyfiket fram och hälsar. De är mer tama än vilda och låter sig gärna bli klappade i pälsen av sin uppfödare.

Simon Norrvik föder upp vildsvinen för slakt. Inför den här julen har många fått upp ögonen för den lite annorlunda julskinkan - rökt vildsvinsskinka.

Vildsvin Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Eftersom köparna var ute i så god tid, räknade inte Simon Norrvik med att det skulle bli en så häftig efterfrågan nu närmare jul. Därför förde han allt för få djur till slakt. Det varierar från år till år. I fjol var det ännu inte lika stor åtgång.

- Men nu tänker jag inte föra fler djur till slakt det här året. De måste få lite julefrid de också.

Äter upp det genast

Simon Norrvik säljer köttet på REKO-träffarna i Lålby en gång i månaden.

Han samtalar med en kund som undrar hur länge köttet står sig efter att man öppnat vakuumförpackningen.

- Nog står det sig ett par dagar, men ska du öppna det nu är det nog slut före jul, säger Norrvik.

Kunden kan intyga att han har rätt. Förra gången han köpte en likadan bit var den slut följande dag.

- Det är så gott, säger kunden.

Simon Norrvik Simon Norrvik Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Började efter armén

Efter militärtjänstgöringen bestämde sig Simon Norrvik för att köpa några avelsdjur av en vindsvinsfarmare i Esse. Han såg på Findit att farmen skulle upphöra.

- Jag köpte 18 avelsdjur därifrån. I dag, två år senare, har jag 120-130 djur.

Vildsvinen är utomhus året runt. De har olika byggnader, eller små kojor, som de kan gå in i om de vill vara under tak.

Vildsvinen växer långsammare än vanliga grisar. Galtar blir riktigt stora först när de är åtta till tio år gamla. Men så stora djur har Norrvik inte.

- En vanlig gris får man från kulting till slaktfärdig gris på ungefär tre-fyra månader. Jag har mina svin i ett och ett halvt till två år.

Vildsvin i Dagsmark Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Springer mer än vanliga grisar

En av orsakerna till att de växer långsammare kan vara att vildsvin är mera rörliga än vanliga grisar som hålls inomhus.

- De springer av sig mer än vanliga grisar. De är också mindre i sig själva. Någon bättre förklaring har jag inte, säger Norrvik.

Den långsamma tillväxten är en orsak till att kilopriset på vindsvinskött är mycket högre än vanligt griskött.

Vildsvinsfarmare från heller inget stöd från EU. Det beror förmodligen på att djuren inte räknas som produktionsdjur, utan som vilt.

I Finland finns endast ett tiotal gårdar som föder upp vildsvin för mat. Andra håller sig med vildsvin för att bedriva gårdsturism.

Julgåvor som ges till en tredje part är populära. Hittills i år har finländarna gett getter och annat via Kyrkans utlandshjälp för runt en miljon euro.

- Det är ett sätt att hjälpa de människor som faktiskt behöver hjälp, säger Martin Sandberg från Vasa svenska församling.

I många fall handlar det om helt basala behov. Att få pengar att köpa mat för, få råd att skicka barnen till skolan eller helt enkelt överleva.

Dessutom kan gåvorna få långtgående positiva konsekvenser.

- Geten ger mjölk som kanske kan säljas. Den kan få ungar som också kan generera pengar och på så sätt kan man klara sig en längre tid på den, säger Sandberg.

Martin Sandberg. Martin Sandberg Bild: Yle/Malin Hulkki

Get blir get

Mikael Sandberg berättar att det är kunden som bestämmer vad som ska ges till den tredje parten. Den gåva man köper förverkligas så gott det går.

- Köper man en get så blir det nog en get eller något motsvarande.

Det kan handla om att getter inte passar i vissa klimat, då kan man ge ett får istället.

Året om

Att köpa en annorlunda gåva har blivit allt mer populärt också under resten av året.

- Men visst är julen en höjdpunkt vad det gäller givande, säger Sandberg.

Hittills i år har ungefär en miljon euro blivit till getter, filtar och skoluniformer via Kyrkans utlandshjälp i Finland.

Uppmaning från Bibeln

Det är en självklarhet för kyrkan att hjälpa folk på olika sätt, säger Mikael Sandberg.

- Kyrkan vill se till människornas andliga och materiella väl.

- Det är också en direkt uppmaning från Jesus, att vi ska hjälpa varandra.

Tom Tiainen i Karleby gav ut boken "Neri" på svenska dagen i höstas. Boken är tvåspråkig, baksidetexten finns på svenska och finska.

I övrigt består boken enbart av bilder, av Tom Tiainens egna teckningar.

Tom Tiainens nya bok "Neri" Bild: Yle/Evert Rönnqvist

Boken handlar om en före detta cirkusartist som bor tillsammans med sin dotter Neri i Neristan i Gamlakarleby. Bakom sig har han en karriär som cirkusartist.

Hans fru, som också är cirkusartist, dör i samband med en olycka. Han skadas själv i samma olycka och karriären är över för hans del.

Olyckan har en koppling till de duvor som används i ett cirkusnummer och efter den dagen kan han inte tåla duvor. Dottern Neri tycker däremot om duvor.

Bara bilder i boken

Tom Tiainen började sitt bokprojekt 2011. Projektet skulle ta två år vid sidan av det vanliga arbetet men det tog fyra år.

Det var tänkt att bli en vanlig bok från början men projektet ändrades till text och bild för att till slut enbart bestå av bilder.

Bilder ur Tom Tiainens nya bok "Neri" Bild: Yle/Evert Rönnqvist

Slutresultatet är en bok på 300 sidor som består av en bild per sida som för handlingen framåt.

- Det är en omvänd process, mina läsare omvandlar bilderna till text i sitt inre, säger Tom Tiainen.

Tom Tiainen har fått feedback från personer som i vanliga fall inte läser böcker.

- En äldre man fick boken till farsdagspresent men han blev irriterad eftersom de borde veta att han inte läser böcker. Mannen öppnade ändå boken och läste den långt in på natten och tog genast kontakt efteråt. Han var så glad när han hittat en bok han kunde läsa från pärm till pärm, säger Tom Tiainen.

Besvär har lämnats in mot valet av Malin Brännkärr till kommundirektör i Kronoby. Det skriver Österbottens tidning idag.

Det är Greger Englund, en av dem som sökte tjänsten, som har lämnat in besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Han fick inga röster i valet.

- Med den kännedom jag har om Greger Englund är jag inte förvånad över besväret, säger kommunstyrelsens ordförande Liane Byggmästar (SFP) till Yle Österbotten.

Malin Brännkärr kan börja jobba som kommundirektör i Kronoby men enbart som tillförordnad tills besväret är avgjort och det kan dröja ett halvt år.

Oklara motiveringar till besvär

Byggmästar gillar inte att ett besvär lämnats in.

- Kommunfullmäktige har gjort sitt val och det tycker jag man ska respektera. Vi hade goda kandidater och vi gjorde vårt val.

Byggmästar har inte sett besväret och vet inte vilka motiveringar Englund har för sitt besvär.

Yle Österbotten har försökt nå Greger Englund för en kommentar men har inte lyckats.

Malin Brännkärr valdes till kommundirektör i Kronoby i november. Hon inleder sitt arbete i början av februari.

Butikerna får på julafton hålla öppet från 7 till 12. På juldagen, alltså på fredag, är butikerna stängda. På annandag jul på lördag får butiker som är högst 400 kvadratmeter stora hålla öppet i fyra timmar mellan 8 och 18.

Butiker som inte är större än 100 kvadratmeter, kiosker, blomsteraffärer och servicestationer får under jul hålla öppet helt fritt. Enstaka butiker har fått undantagslov för att avvika från reglerna.

Alkobutikerna stängde på onsdag klockan 20 och öppnar nästa gång först på måndag den 28 december.

Postens egna affärer håller stängt på julafton, juldagen och annandag jul. Det enda undantaget är huvudposten i Helsingfors, som håller öppet fram till 12 på julafton. Huvudposten är sedan stängd på juldagen och annandag jul. De postkontor som affärer och kiosker upprätthåller följer sina egna öppettider.

Julgubbens postkontor vid polcirkeln är öppet under årets alla dagar, så också på julafton.

Trafiken uppskattades av Trafikverket vara livligast dagen före julafton. Returtrafiken väntas sedan vara som livligast på söndag. Det väntas ändå inga större trafikstockningar i årets jultrafik.

Automobilförbundets Operation Snöflingan hjälper alla som hamnar i trubbel i jultrafiken. Den som behöver hjälp kan ringa nummer 0200 8080 (1,95 euro per minut + lokalavgift). Automobilförbundet påminner om vikten av att se till att mobiltelefonen är laddad så det faktiskt går att ringa efter hjälp vid behov.

Tågen inom såväl fjärr- som närtrafiken har färre avgångar under julafton och juldagen. På julafton börjar trafiken avta kring middagstid och stannar helt kring klockan 18. Tågen går sedan igen från och med cirka klockan 10 på juldagen men följer då en speciellt jultidtabell. På annandag jul följer tågen huvudsakligen söndagstidtabeller.

Bussarna kör också enligt en speciell jultidtabell. Det lönar sig att kontrollera busstidtabellerna från Matkahuoltos webbplats.

Mannerheims barnskyddsförbund har en jourtelefon dit barn och unga kan ringa om de behöver prata med någon vuxen om vad som helst. Telefonlinjen är under julen öppen från 14 till 17 på och numret är 116 111. Det kostar ingenting att ringa och man behöver inte säga sitt namn. Mannerheims barnskyddsförbund har också en chatt som är öppen vissa timmar under julhelgen.

Skyddshemmen håller inte stängt under julen utan hit kan personer som känner sig hotade i sina hem ta sig för att få tillfälligt skydd. Här hittar du kontaktuppgifter till skyddshemmen. Ring det allmänna nödnumret 112 om du befinner dig i en akut våldsam situation.

Julafton blir stressig för jultomten och hans medhjälpare, men tack vare lång erfarenhet och noggrann planering går schemat ihop.

Jultomten besökte Yle Österbotten dan före dopparedagen.

Jultomten berättar att de brukar börja julafton i öster där solen går upp först. Julklapparna som jultomten delar ut kommer från hans verkstad uppe på Korvatunturi.

- Dessutom har vi kontor, bland annat på Nordpolen, med specialisering i olika regioner, säger jultomten.

Vädret påverkar tomten

För att hitta till alla barn använder sig jultomten av satellitnavigation. Tomtenissarna håller reda på vem som har varit snäll under året.

- Vid oklara fall tar vi kontakt med andra och frågar om barnen har varit snälla.

Julens väder är inte det optimala för jultomten och hans renar. Tomtens renar har dubbar så att de ska vara beredda på dåligt väglag.

- Renarna kan ju flyga så de tar sig fram väldigt fort.

Jultomten finns

Efter julafton har jultomten några lugna månader. När våren kommer brukar jultomten åka lite söderut. Han sätter båten i sjön och seglar längs kusten.

- Jag tycker ju mycket om barn. När det blir sommar brukar jag klä ut mig och klippa skägget så att ingen ska känna igen mig och så brukar jag åka på scoutläger.

Till dem som säger att jultomten inte finns har jultomten bara ett svar.

- De har tydligen inte träffat mig i egen hög person. Jag är tämligen påtaglig när jag knackar på i stugan.

Två bilar krockade längs Norra Larsmovägen på onsdag förmiddag sedan en av bilarna fått sladd på den snöiga vägbanan. Tre personer skadades. En klämdes fast.

Personbilen som fick sladd kom norrifrån längs väg 749. Det hela inträffade i Bosund.

- Bilen åkte ut i fel körfil där den kolliderade med en bil som kom körande i motsatt riktning, säger Frej Stenman, överkonstapel vid Österbottens polisinrättning.

Vägbanan var oplogad

Olyckan inträffade strax före klockan halv elva. Vägen var inte plogad vid olyckstillfället.

- Så man kan säga att det dåliga väglaget var en anledning till olyckan. Men man ska ju hålla farten därefter, säger Frej Stenman.

Bilar i olycka på Larsmovägen Bild: Yle/Marcus Lillkvist

- Ingen är livshotande skadad. Men jag kan inte uttala mig om skadorna i övrigt. Det går inte att utesluta att någon skadades mer allvarligt. Men alla var vid medvetande efter olyckan, säger Frej Stenman.

"Stressa inte"

De tre inblandade fördes till centralsjukhuset i Karleby.

Bil i diket på Larsmovägen mellan Larsmo och Jakobstad. Bild: Yle/Marcus Lillkvist

- Kör försiktigt. Det får inte finnas stress i trafiken. Håll avståndet till bilen framför. Om man är många i bilen ska man låta chauffören vara koncentrerad på körandet.

Anledningen till att vägen inte var plogad vid tillfället var, enligt Frej Stenman, att plogbilarna tvingats prioritera på grund av onsdagsmorgonens ymniga snöfall.

Dikeskörning tidigare i Larsmo

En knapp timme före olyckan i Bosund hade en personbil glidit av samma väg men några kilometer söderut, i närheten av Gertrudsströmmen. Vid den olyckan skadades inga människor.

Att det är hårda tider i Finland just nu med många samarbetsförhandlingar och uppsägningar har inte märkts speciellt mycket på resurscentret Föregångarna i Vasa.

Verksamhetsledare Daniel Åkermark säger att behovet av hjälp när det gäller jobb och studier är rätt konstant.

- Året har varit händelserikt. Vi känner av den allmänna tonen i samhället. Den har varit nästan överdrivet dyster. Vi vill vara ljuset i tillvaron och ge inspiration och vara det resurscenter där du kan få både handledning, vägledning och information, säger Åkermark.

Anonym ung beter sig våldsamt bakom en glasvägg. Bild: Yle / Peter Sjöholm

Föregångarna har funnits i Vasa i 15 år och hjälper personer i alla åldrar när det gäller jobbsökande och studier.

Samarbete med skolor

Den som söker hjälp hos föregångarna kan få hjälp både i grupp och med olika projekt och kurser men också genom individuell handledning.

Resurscentret jobbar i nära samarbete med olika skolor på andra stadiet och också med grundskolan.

- Vi hjälper med arbetssökning och i frågor som har med studier att göra. Och överlag egentligen med allt som berör livet, Till oss kan man komma in bara på en kaffekopp eller tekopp och resonera, säger Åkermark.

Förebyggande arbete

Från centrets del jobbar man också med uppsökande verksamhet när det gäller speciellt unga. Det gör man genom den täta kontakten till skolorna.

- Vi tar fasta på det förebyggande arbetet. Börjandes från niorna går vår vägledare ut med information och fortsätter att möta målgruppen i andra stadiet. Är det någonting i tillvaron som inte går framåt så kan man vända sig till oss. Målsättningen är att 100 procent av ungdomarna ska hitta en bra plats i tillvaron.

ungdom Bild: Yle

Föregångarna är projektfinansierat och upprätthållare är Folkhälsan Utbildning Ab. Nästa år fortsätter resurscentret med bland annat karriärträning som riktar in sig till arbetssökande. Dessutom satsar man nästa år på sådana som redan har en examen från tredje stadiet men saknar jobb.

En liten brand uppstod i en radhuslägenhet på Storviksvägen i Vasa på onsdag. Det började brinna i en skräpkorg i köket.

Inga personer skadades men det finns brandskador i hela köket och en hel del rökskador finns i hela lägenheten.

Brandkåren kunde snabbt släcka branden och vädra ut röklukten. Nu pågår eftersläckningsarbete.

Nio personer blir utan jobb och en får deltidsjobb när Jupiterstiftelsen i Vasa minskar personalen.

Ett 40-tal anställda får behålla sin arbeten som ett resultat av samarbetsförhandlingar.

Organisationen har också förändrats. Man har slutat med bilreparationer och metallarbeten. Biltvättningen avslutas i januari.

Jupiterstiftelsen sysslar med arbetsträning.

På Vasa mödra- och skyddshem förbereder man sig för julen. Ett par familjer kommer att spendera julen på skyddshemmet i Vasa.

Runtom i landet kommer omkring hundra familjer att spendera julen på skyddshem.

Ifjol var det ingen som sökte sig till Vasa mödra- och skyddshem under julen. Efter jul kommer i stället många till skyddshemmet.

Vänta inte för länge

På Vasa mödra- och skyddshem påminner verksamhetsledare Mika Lindén om hur barn påverkas av våld i hemmet.

- Man borde inte vänta för länge före man söker sig till ett skyddshem, säger Lindén till Yle Pohjanmaa.

Julklappar åt alla

Julstämningen är hög på Vasa mödra- och skyddshem.

- Vi klär julgranen och sjunger kanske någon julsång. En restaurang levererar julmat åt oss och julklappar finns det så det räcker, säger socialarbetare Lena Ek till Yle Pohjanmaa.

Julklapparna har kommit som donationer från såväl privatpersoner som organisationer.

Text: Terhi Varjonen, Yle Pohjanmaa

Lassi Kokkala har förlängt sitt kontrakt med Vasa Sport och kommer att spela i klubben även nästa säsong. Kokkala har gjort 17 poäng på 30 matcher den här säsongen.

Lassi Kokkala har varit en tongivande spelare i Vasa Sport i flera säsonger och nu är det klart att han drar på sig den röda tröjan även nästa säsong.

Kokkala säger att han trivs i Vasa och tycker att han utvecklats mycket under sina säsonger i klubben.

– Jag njuter av att spela i min nuvarande roll och i framtiden vill jag utvecklas och fortsätta prestera jämnt i matcherna, säger han på klubbens webbplats.

Kokkala skadade sig i slutet av förra säsongen men har kommit tillbaka i gott slag och är lagets fjärdebästa poängplockare med 17 poäng på 30 matcher.

– Kokkala är en av de mest mångsidiga spelarna i laget, säger chefstränaren Tomek Valtonen.

De är invandrare och de flesta av dem bor på Åvägen i Närpes. De kommer från Bosnien och Vietnam och firar inte jul, eftersom de är muslimer och buddhister.

- På julen blir det knäpptyst överallt, säger Mensur Mehmedagic.

Han har bott i Finland sen han var sju månader gammal, men börjar förstå sig på julen först nu. I lågstadiet var han med i flera julpjäser som alla verkade lite konstiga.

- En gång köpte jag en gran. En annan gång var jag en gubbe med stav som gav presenter åt Jesus.

Han gick sällan på julgudstjänster med skolan, men glömmer aldrig hur det var att stiga in i kyrkan första gången.

- Ett stort rum och så en död farbror som hängde på väggen.

Hänga gubben, ungefär. Men respekterar du min religion, så respekterar jag också din.― Mensur

Mensurs pappa Salin Mehmedagic tänker sig att alla tror på samma Gud egentligen.

- Vi har samma sol, samma vatten, samma vind. Så klart att vi har samma Gud då också. Bara olika sätt att se på det. Vissa firar jul och andra firar Bajram.

Mensurs pappa Salin har en finlandssvensk flickvän som lärt far och son en del om julen. Mensur Mehmedagic och hans pappa Salin Mehmedagic brottas Bild: Yle/Hanna Klingenberg

På själva julafton gör de inte så mycket.

- Sitter inne och ser julfilmer på tv, säger Mensur. Jesus-filmen kommer varje år.

Åvägen är Mensurs ghetto

Mensur ser Åvägen som sitt ghetto, där det är han som är bossen. Han känner de flesta och har bott där längst. På julafton brukar han också glida runt i området och hålla koll, precis som han gör under vanliga nätter medan alla andra sover.

Stämningen är speciell då ingen annan är ute. Helt tyst överallt.― Mensur

Mensurs storasyster Elada Mehmedagic var också med om julfester när hon var liten. Hon tyckte om det, men hoppade alltid över Jesus-orden när hon uppträdde med sångerna.

- Jag mumlade något annat medan kören sjöng vidare, förklarar hon. Det kom automatiskt. Ingen hade sagt till mig att göra så, men det kändes fel att sjunga ut att Jesus var min frälsare.

Elada Mehmedagic. Här med bästa vännen Enisa Mehmedovic. Elada och Enisa Bild: Yle/Hanna Klingenberg

Nu, i år, när hon besökte samma skola för att gå på sonens övning inför julfesten, så märkte hon att sonen gjorde samma sak.

- Muamar är bara åtta år, men han stod också där framme och mumlade bort alla ord om Jesus, säger Elada. Utan att jag sagt något om det till honom. Det gjorde mig otroligt rörd. Som om en känsla gått i arv.

Jesus och Maria är samma som Isa och Merjema

Merjema Dizdarevic gjorde likadant när hon var liten.

- Jag tror att vi är ganska många muslimer som bara rörde på läpparna i vissa julsånger, säger hon.

- Men jag har aldrig fattat vad som får folk att gräla med varann bara på grund av religion. Islam och kristendom har så mycket gemensamt. Både Jesus och Maria är med i Koranen. Skillnaden är bara den att Jesus heter Isa där och att Maria heter Merjema, som jag.

Merjema tycker om julen och har delat ut julklappar till sina vänner ända sedan högstadiet.

Hela känslan med julen är mysig. Musiken och de varma tröjorna.― Merjema

Hennes kompis Melisa Elkaz är inte lika imponerad.

- Julbelysningen är mysig, säger hon. Men annars bryr jag mig inte i julen. Jag vet inte så mycket om islam heller, fast jag är muslim.

Hans Gud är hans egen farfar

Melisas granne Thang Nguyen är buddhist och ska fira jul för första gången i år, tillsammans med sin finlandssvenska flickvän och hennes familj. Redan i fjol köpte han sina första julklappar.

- Det blev porslin och några lotter, sägen han.

Thang Nguyen ber till sin avlidne farfar minst en gång i veckan. Thang Nguyen tittar in i kameran Bild: Yle/Hanna Klingenberg

Han ser julen som en tid då man ska umgås med familjen, men när det kommer till Gud så ber han vidare till sin egen avlidne farfar. I templet ber han alltid till Buddha, men hemma är det farfar han riktar sig till. Alla i hans släkt har blivit gudar efter begravningen.

- Min pappa ber till sin farfar och jag ber till min, förklarar Thang.

Han växte upp i Vietnam och där fanns också många kristna.

- Buddhisterna brukade samlas utanför kyrkan på julafton, minns han. Vi gick aldrig in dit, men vi tyckte att julfirandet såg fint ut på håll med belysningen och pyntet.

- Fast ingen sysslade med julklappar i Vietnam, säger han. Inte ens de kristna.

Generösa en dag om året

När Seval Bitic tänker på högarna av julklappar under granarna så undrar han om samhället är ur balans.

- Ni blir väldigt generösa en dag om året, säger han. Inte konstigt att alla längtar efter julen då. Men det finns ju faktiskt elva månader till.

Seval Bitic ber fem gånger om dagen. Här tillsammans med bästa vännen Amer Palic. Seval Bitic och Amer Palic ber Bild: Yle/Hanna Klingenberg

Han menar att generositeten lyser med sin frånvaro under resten av året. Om han bjuder på en cigarett åt en främling på krogen så får han genast ett par småslantar tillbaka, som betalning.

- Då är det rättvist och exakt istället, säger han.

Seval är djupt troende muslim och ska fira julafton som vilken vanlig dag som helst. Det betyder bland annat att han ber fem gånger, på sin bönematta, vänd mot Mekka.

Man ska älska sin egen religion och respektera andras.― Seval

- Jag har försökt läsa Bibeln också, säger han. Mycket är lika som i Koranen, men för oss är Isa en profet och ingen Gud.

- Fast vi väntar också på att Isa ska komma tillbaka.

Ni kunde vara generösa året runt, istället för att vara det bara på julen, menar Seval Bitic. Vännen Amer Palic håller med. Seval Bitic och Amer Palic ser in i kameran Bild: Yle/Hanna Klingenberg

Oskar Sandström har länge varit nära en flytt till de svenska mästarna IFK Norrköping. Nu ser flytten ändå ut att gå i stöpet då han anses vara för dyr. Skitsnack tycker Jaros tränare Alexei Eremenko.

Jarospelaren Oskar Sandström har under hösten varit och provspelat för både IFK Norrköping och Sylvia. Någon flytt till mästarklubben blir det ändå inte eftersom man tycker att han är för dyr.

– Det ekonomiska var inte som vi hade trott eller hoppats, säger tränaren Janne Andersson till webbplatsen Kamraterna som följer laget på nära håll.

Anderssons kommentar förvånar Jaros tränare Alexei Eremenko.

– Det är bara skitsnack. Vad tror de egentligen om en landslagspelare som har kontrakt med oss. De borde kolla bättre innan de tar dit honom, säger Eremenko till Österbottens Tidning.

Oskar Sandström spelade fyra matcher för Jaro i ligan den gångna säsongen och tillhör U18-landslaget.