IF Länken var förhandsfavoriter i herrarnas stafett vid FSS-mästerskapen i Malax och trion Christan Kronberg, Patrick Kronberg och Rikhard Mäki-Heikkilä gjorde ingen besviken när man tog hem föreningens andra raka guld i stafett. I damernas stafett gick guldet till IF Minken.

Förra året tog IF Länken hem guldet vid FSS-mästerskapen i Pargas och i år upprepade man bedriften i Malaxskogarna. Trion Christan Kronberg, Patrick Kronberg och Rikhard Mäki-Heikkilä vann med 47 sekunder före Borgå Akilles.

- Vi lyckades försvara guldet och jag är mycket nöjd. Christian gjorde det bra på första sträckan och Patrick avgjorde på andra så för mig var det bara att föra laget i mål, säger ankaret Rikhard Mäki-Heikkilä till Yle Sporten.

Patrick Kronberg och Rikhard Mäki-Heikkilä ingick i laget som vann guld förra året men för Christian Kronberg var det första guldmedaljen.

- Det betyder nog mycket, FSSM är alltid viktigt, säger Christian Kronberg.

Kampen om silver- och bronsmedaljen var mycket hård och in på målrakan åkte Borgå Akilles, IF Minken och Pargas IF sida vid sida. Till slut var det Johan Gustafsson som var starkast och förde Akilles till silver medan bronset gick till IF Minken.

2016 kommer FSSM att ordnas i Kristinestad och IF Länkens trio hoppas då på att ta föreningens tredje raka guld.

- Det skulle vara det ultimata målet, säger Mäki-Heikkilä.

Julin avgjorde för Minken

I damernas stafett var det länge öppet om segern mellan IF Minken och IF Femman. På den sista sträckan var det ändå IF Minkens ankare Andrea Julin som var starkast och hon kunde föra laget till seger med en marginal på 32 sekunder till IF Femman.

- Jag försökte åka så snabbt som möjligt för att göra en bra tävling. Det är alltid roligt att vara med i FSS-mästerskapen, säger Julin.

Emma Sjölund, Andrea Julin och Julia Häger Bild: Yle/ Carl-Magnus Långkvist

Förra året blev det ett silver för IF Minken men i år satsade man allt på att ta hem guldet.

- Ska vi vara ärliga så skulle allt annat än guld nog ha varit en besvikelse, säger Emma Sjölund.

- Vi ska nu fortsätta köra vidare med det här laget och vi siktar framåt, säger Julia Häger.

Samliga resultat från söndagens stafetter hittar ni här.

På lördagseftermiddagen fick polisen uppgifter om att någon körde rattfull på isen i Vasa skärgård. Sjöbevakare från Vallgrunds sjöbevakningsstation åkte ut med snöskotrar. De hittade chauffören öster om Granö. Polisens blåsprov visade att mannen hade 0,99 promille alkohol i blodet och mannen misstänks nu för grovt rattfylleri.

En 25-årig man som stoppades av en polispatrull natten till söndag visade sig ha 1,29 promille alkohol i blodet. Mannen stoppades på Sandögatan och misstänks för grovt rattfylleri och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet.

Stadsstyrelsen i Jakobstad behandlar på måndag samarbetsförhandlingar som gäller hela stadens personal. - Det är inget dramatiskt utan ett led i att gå vidare med strategiarbetet, i det här skedet är inga arbetsplatser hotade, säger Jarmo Ittonen från Vänsterförbundet (VF).

Jarmo Ittonen säger att samarbetsförhandlingarna gäller hela personalen men att de främst kommer att påverka chefer och mellanchefer.

- Samarbetsförhandlingarnas syfte är inte att avskeda någon eller ens permittera någon i det här skedet. Men om vi gör en omorganisering kan det innebära att de anställda kommer att ha andra arbetsuppgifter i morgon än de har i dag, säger Ittonen.

Samarbetsförhandlingarna är ett led i strategin att på lång sikt minska personalen men detta ska ske genom naturliga avgångar. Man vill också få bort flaskhalsar inom organisationen.

Omorganiseringar och smidighet

Främst lyfter Ittonen fram omorganisering inom den tekniska sektorn. Just nu sköts tjänsterna som stadsgeodet och som teknisk direktör av tillförordnade och detta ger samtidigt utrymme för flexibilitet. Vilken modell man går inför är ännu oklart.

Ittonen säger att det ännu finns mycket byråkrati inom staden och att arbetssättet till vissa delar är föråldrat.

-Vi vill uppnå smidighet och rationalitet, det ger också ekonomiska inbesparingar i förlängningen. Inom den tekniska sektorn är behoven stora, till exempel vad det gäller underhåll av gator. Vi måste få mera gjort med de anslag vi har, säger Ittonen.

I det här skedet kommer personalen inom social- och hälsovård knappast att beröras av omorganisering.

- Nämnden har så gott som autonomi i de här frågorna. Om vi vill göra förändringar inom social- och hälsovården så måste vi ha de övriga kommunerna med oss på nämndnivå, säger Ittonen.

Men samtidigt är frågan aktuell. Det är fem år sen Social- och hälsovårdsverket bildades och nu löper anställningsskyddet ut.

-Vi bör se över personalstyrkorna inom Social- och hälsovårdsverket. Om det finns dubbelbemanningar så måste vi åtgärda dem, säger Ittonen.

Biblioteken i Vasa förnyar sitt webbibliotek denna vecka, och då kan inte kunderna förnya lån eller reservera böcker på internet. Det är andra gången på kort tid som biblioteket besvärar kunderna.

Stadsbiblioteket höll dörrarna stängda under hela december då bibliotekssystemet förnyades, och nu är det webbibliotekets tur.

Susanna Saari Susanna Saari, informatör på Vasa stadsbibliotek. Bild: Yle/Patrick Stenbacka

- Tyvärr kunde vi inte göra båda uppdateringarna i december. Innan vi kunde uppdatera webbsidan måste bibliotekssystemet förnyas, säger Susanna Saari, informatör på Vasa stadsbibliotek.

Det förnyade webbiblioteket får nytt utseende, sökfunktionen ska bli snabbare och sökresultatet blir tydligare. Sidan blir också lättare att administrera för bibliotekets personal.

Skärm som visar webbsidan Webbiblioteket är stängt på grund av att sidan ska förnyas. Bild: Yle/Patrick Stenbacka

- Med uppdateringen blir webbsidan också bättre anpassad för smarttelefoner och pekplattor.

Två avbrott på kort tid. Är det här det sista?

- Jo det blir den sista, hoppas jag. Åtminstone känner jag inte till några kommande uppdateringar. När webbiblioteket är förnyat dröjer det många år till nästa avbrott, säger Saari.

Vasas webbiblioteket har 1000 besökare per vecka.

Läs också:

Vasa stadsbibliotek håller stängt i en månad
Vasabor fyller bokförråd när biblioteket stänger

För att budgeten för år 2015 ska gå ihop måste Korsholm bland annat ha större elevgrupper, fortsätta ha vägbelysningen släckt och ingå ränteswapavtal. Kommunstyrelsen i Korsholm tar på måndag kväll ställning till budgeten. I budgeten räknar man med minskade skatteinkomster och ökade statsandelar.

Bland annat bildningsnämndens anslag sjunker med 150 000 euro. För att spara föreslår nämnden att skolorna ska få större elevgrupper i vissa ämnen och anslagen för skolmaterial och läroböcker ska sänkas.

Skolorna måste överväga vilka evenemang de satsar på eftersom anslagen för transporter minskas. Dessutom ska lunchpriset för skolelever och daghemsbarn hållas på förra årets nivå.

För att uppnå inbesparingar på längre sikt föreslår bildningsnämnden att kommunens skolnät i framtiden koncentreras till de tillväxtcentra som godkänts av fullmäktige i den strategiska generalplanen.

För att kommunen ska kunna gå in för modellen med skolcentra måste man frångå fullmäktiges principbeslut om en elevgräns för en befintlig skola ligger på 20 elever. Ingen skola i Korsholm är nu under den elevgränsen.

Mindre pengar till hemservice, handikappservice och barnskydd

Socialnämndens anslag sjunker med 300 000 euro och nämnden föreslår bland annat att hemservicen, handikappservicen och barnskyddet får minskade resurser och ingen sysselsättningshandledare anställs.

För flyktingmottagningen som inleddes senhösten 2014 budgeteras noll euro. Socialnämnden konstaterar att minskningen av anslaget påverkar nämndens målsättningar.

För samhällsbyggnadsnämndens del betyder det minskade verksamhetsbidraget bland annat att vägbelysningen också i fortsättningen släcks klockan 22.30 i glesbygden. Det här året kommer också vägbelysningen i Smedsby vara släckt mellan klockan 01.00 och 05.00.

Grusning av enskilda vägar kommer att göras vart annat år i stället för varje år.

Kommunstyrelsen har fattat beslut om att kommunen ska ingå ett ränteswapavtal där låneräntan binds till fast ränta. Behovet av ränteskydd är 10 miljoner euro.

Korsholm kan ingå ränteswapavtal med fyra kreditinstitut och det är kommunstyrelsen som besluter om ränteskydden.

Den 31.12.2014 uppgick Korsholms skulder till 63,5 miljoner euro. I budgeten för 2015 beräknas skuldbördan per 31.12.2015 uppgå till 72,7 miljoner euro.

Den milda vintern ställer till det för vägarna. Det gällar alla vägar, inte minst de som redan är i dåligt skick. I Korsholm har Vallgrundvägen länge vållat problem.

Att det är minus- och plusgrader om vartannat gör att det lätt bildas sprickor och hål i vägarna. I Vallgrund, Korsholm är byborna oroliga att vägen kommer att vara riktigt eländig när våren kommer.

- Då blir det en katastrof. Folk kommer att köra sönder sina bilar. Och lappar de vägen får de stenskott och dylikt, säger taxiföretagaren Harry Håkans.

Harry Håkans Taxiföretagare Harry Håkans Bild: Yle/Roy Fogde

Reparationer först till våren

Det hjälper inte att fylla igen de sprickor och gropar som bildas nu. När det det fryser och smälter om vartannat bildas sprickorna igen. Därför blir det ordentliga reparationer först till våren.

- Vi har ett annat problem också. När det är så här fuktigt och beläggningen är våt sliter dubbdäcken flerfaldigt på beläggningen. Det är som en slipmaskin, säger direktör Anders Östergård för trafik och infrastruktur vid Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM) i Södra Österbotten.

Direktör Anders Östergård för trafik och infra struktur vid NTM-centralen i Södra Österbotten Direktör Anders Östergård för trafik och infra struktur vid NTM-centralen i Södra Österbotten Bild: Yle/Roy Fogde

Önskemål: ny beläggning

I Vallgrund har byborna tröttnat på det eviga lappandet av vägen.

- Det skulle behövas helt och hållet ny beläggning, säger Håkans.

Tror du att det kommer att ske?

- Det tvivlar jag på men jag hoppas. Det funktionerar inte med de här tillfälliga lösningarna att komma ut och lappa. Det blir dyrt i längden det också när de har gjort det i flera år.

Vid NTM-centralen finns det inte resurser till att reperarera alla vägar. Fram till sommaren satsar centralen pengar på att reperara huvudvägarna och det blir mer nöjaktiga lösningar för de mindre vägarna.

- Naturligtvis blir det dyrare i längden. Men om du inte har den stora summa pengar du behöver för att så att säga fixa det permanent måste du satsa de här små summorna varje år vilket är ganska olönsamt i längden, säger Östergård.

En man skadades allvarligt när han blev överkörd av en traktorsläde i skogen nära Örnvägen i Korsholm på söndagen.

Larmet kom vid fyratiden på söndag eftermiddag. Räddningsenheter ryckte ut till platsen och tog hand om mannen som enligt de inledande uppgifter hade fastnat under ett av traktorns hjul.

Det har senare kommit fram att mannen hade skadats sedan han hamnat under en traktorsläde som användes vid skogsarbete. Enligt uppgifter från Österbottenspolisen var det två män som jobbade i skogen.

Den ene mannen gav sig därifrån, men återkom lite senare eftersom kamraten inte hade kommit därifrån som det var tänkt.

Var vid medvetande

- Han blev kvar i skogen för att lyfta de sista björkarna på traktorsläden. Men han hade på något sätt blivit överkörd av släden och låg på marken när kamraten hittade honom. Han var vid medvetande men hade svåra smärtor i magen, säger Johanna Korin, äldre kriminalkonstapel.

Polisen känner ännu inte till vad som orsakade olyckan, men enligt Korin stod traktorn mot ett träd tio meter från mannen. Den var i gång.

Enligt uppgifter från räddningstjänsten skadades mannen allvarligt och fördes till Vasa centralsjukhus för vård.

Artiklen har uppdaterats med mer information 16.2.2015 klockan 13:35.

Staden Jakobstad utesluter inte att personal kan komma att sägas upp i samband med samarbetsförhandlingarna som enligt ett förslag ska inledas i mars.

Yle Österbotten har fått ta del av föredragningslistan inför kvällens möte med Jakobstads stadsstyrelse.

Det kan också bli aktuellt att säga upp anställda.

Så här står det i föredragningen:

"Samarbetsförhandlingarna gäller inte uppsägningar, men om arbetsmängden minskar betydligt och bestående som en följd av omorganisering och effektivisering av verksamheten, kan förhandlingarna i fortsättningen utvidgas till att gälla också övergång till deltidsarbete samt uppsägningar."

I samma mening står det alltså att personal inte ska sägas upp, men att de ändå kan bli aktuellt.

Vi frågade personaldirektören Rune Wiik vad det här kan innebära i praktiken.

- I första hand handlar det hela om omorganisering. Det ska inte uppfattas som att det handlar om uppsägningar eller ens permitteringar i det här första skedet i alla fall. Men under resans gång kan det hela ändra karaktär, säger Wiik.

Ska man se det här som att staden vill ha med en option där uppsägningar kan bli aktuella?

- Så kan man kanske tolka det. Det här ger verktyg för arbetsgivaren att göra bästa möjliga beslut utifrån den situation som uppstår.

Uppsägning som ett alternativ

Rune Wiik poänterar att omorganiseringen är det viktiga. Och preciserar sedan så här:

- Omorganiseringen kunde innebära att en Rune Wiiks arbetsuppgifter förändras eller försvinner. I så fall skulle staden erbjuda honom något annat. Men det kan ju hända att man inte kommer överens där.

- Om det är hopplöst att komma överens med en anställd kan arbetsgivaren börja diskutera uppsägning som ett alternativ.

Med den nu aktuella formuleringen behöver staden Jakobstad alltså inte inleda nya förhandlingar för att kunna säga upp anställda.

Spikas på mötet i kväll

Formuleringen är inte spikad ännu. Det handlar om ett förslag inför kvällens möte med Jakobstads stadsstyrelse.

Tanken är att samarbetsförhandlingarna ska inledas den sextonde mars i år.

Tillägg till artikeln 16.2.2015 klockan 13:00.

Jakobstads social- och hälsovårdsverk sysselsätter en stor del av de anställda eftersom det gäller all kommunal social- och hälsovård i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Anställda i social- och hälsovårdsverket hade ett femårigt uppsägningsskydd när det nya verket bildades. De fem åren gick ut den 31.12.2014, vilket också konstateras i föredragningen inför kvällens möte med stadsstyrelsen.

Läs också:
Jakobstad samarbetsförhandlar

Mittbacken Ilya Vaganov, som spelade för Jaro i fjol, gör det också i år. Den 26-årige ryssen tas emot med öppna armar i Jakobstadsklubben.

Ilya Vaganov, som gjorde en bra säsong i Jaro säsongen 2014, återansluter till klubben. Ifjol missade han bara en match och stod för tre mål från sin mittbacksposition. Vaganov anländer till Jakobstad på torsdag. Totalt har han spelat 78 matcher för Jaro.

- Det känns bra att Ilja kommer tillbaka. Vi vet vad vi får. Efter fjolårssäsongen fick han chansen att utforska alternativ, men han visste hela tiden att vår dörr står öppen om han vill komma tillbaka. Jag är också glad att vi får en spelare som lyckas höja nivån varje säsong. Under inkommande säsong får han säkert en ännu större roll, konstaterar chefstränare Alexei Eremenko på FF Jaros webplats.

Vaganov palaa Jaroon – brasilialainen testiin | Vaganov återvänder till Jaro - brasilianare testas | http://t.co/sW2PIIB7oq | #Veikkausliiga

— FF Jaro (@FFJaro) February 16, 2015

Förutom Vaganov kommer den 1992 födde brasilianaren Reginaldo Manoel Da Silva Junior till Jaro för provspel. Reginaldo, som trivs bäst i mittförsvaret, är storklubben FC Fluminenses spelare och om han övertygar lagledningen ansluter han sig till Jaro på lån.

Tre av landets sexton bästa restauranger finns i Österbotten. De finns i Närpes, Vasa och Kristinestad där Pavis toppar den österbottniska rankingen.

Lonely Planet, den internationella reseguideboken, listar Finlands sexton bästa restauranger i en ranking.

På femte plats återfinns sommarrestaurang Pavis i Kristinestad.

- Jag fick veta det i morse (måndag) då de ringde från turistbyrån och gratulerade. Det var en mycket angenäm nyhet, kommenterar Pauliina Andlin som driver Pavis tillsammans med en annan företagare.

Andlin ansvarar för köket sedan fem år tillbaka, och hon säger att man har satsat hårt.

- Vi vill kunna erbjuda god mat och god service.

Viktig utmärkelse

Utmärkelsen från Lonely Planet är den bästa som Pavis har fått med Andlin som köksansvarig.

- Det är stort, det här. Att vi placerat oss så högt på den här listan gör att jag känner att jag vill satsa ännu mer.

Pauliina Andlin tror och hoppas att besökarna kommer att vara ännu fler än vanligt när Pavis öppnar igen till första maj.

Linds kök och Gustav Wasa

- Vi finns numera på världskartan och det kan säkert öka antalet besökare i Kristinestad.

Bland de sexton på listan finns också Växthusrestaurangen Linds Kök i Närpes och restaurang Gustav Wasa i Vasa.

Många nyblivna skogsägare har ingen kunskap om hur man sköter en skog. I värsta fall kan skogen stå och förfalla i årtionden om skogsägaren inte tar sig för att skaffa hjälp. För hjälp finns att få av de lokala skogsvårdsföreningarna.

Den tidigare skogsvårdsavgiften har ersatts av medlemsavgift, och den sakkunskap och hjälp man kan få för pengarna är omfattande. I princip behöver man bara slå en signal. Det är i dag vanligt att man får skog genom generationsskifte och arv. Så var det för Helena Hemming i Malax. En dag stod hon där med skog som hon inte visste hur hon skulle sköta.

Helena Hemming Helena Hemming, skogsägare Bild: Yle/Markku Hautala

- Jag vet noll och ingenting, medger Helena Hemming. Dels kan jag fråga min pappa, men jag kontaktade ändå skogsvårdsföreningen, eller Skogsägarna i Österbotten som de numera kallas. Skogsvårdsinstruktören värderade skogen och skötte om att den gamla skogen avverkades. Troligtvis kommer han att sköta om planterandet också.

Helena Hemmings far skötte väl om skogen, och dottern har ambitionen att sköta om den lika bra. Och då behövs sakkunskap.

Skogsvårdsföreningen hjälper till

Kim Back är skogsvårdsinstruktör vid skogsägarna Österbotten , och han säger att det här blir allt vanligare. Skogsägarna idag är inte längre bondpojkar som har gått i skogen och lärt sig skogsbruket av sina pappor. Ofta är de både stadsbor och kvinnor med helt andra yrken.

- Varje vecka kommer det samtal från nån skogsägare som vill veta var deras skogsskifte finns och börja sköta det, säger Kim Back. Då tar jag reda på det och så går vi ut och kollar och så ger jag förslag.

Besvärligt är det om skogägaren ser sitt skogsägande som en belastning och drar sig för att ta kontakt. Då står skogen där och förfaller i onödan. Den ger heller ingen avkastning.

- Det är ingenting farligt med att äga skog, säger Kim. En släktskog som man förvaltar vidare kan man riktigt bra äga själv, fast man inte vet hur man ska sköta den. Det finns alltid de som kan ge råd.

Skogsarbete- ett sätt att ladda batterierna

Mårten Malm bor och jobbar i stan, men växte upp i Malax där han lärde skogsbruk av sin far. I dag sköter han sin skog själv men ser det mest som rekreation och ett sätt att ladda batterierna. Han menar att man nåste ha ett intresse för att vara skogsägare.

- Har du inte det så tänker du att du varken orkar eller kan. Då förfaller skogen och massor av värden går förlogade. Det är jättesynd, säger Mårten.

Men det vanliga är ändå att folk till slut tar i tu med saken.

Lisbeth Bäck tog hjälp av Kim Back.

Lisbeth Bäck Lisbeth Bäck, skogsägare Bild: Yle/Markku Hautala

- Skogsvårdsföreningarna är en trygg samarbetspartner utan vinstintressen. Men skogsägarnas intressen är de noga med att bevaka.

Ambitionen är att bilda ett regiongymnasium i Jakobstadsregionen. Det säger kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre efter samarbetsnämndens möte. Nu ska en arbetsgrupp snabbutreda frågan.

Utgående från diskussionen i samarbetsnämnden är ambitionen i Jakobstadsregionen att skapa ett regiongymnasium. Det säger kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre. Sedan årsskiftet är Pedersöre ordförandekommun i den kommunala samarbetsnämnden i Jakobstadsnejden.

Samarbetsnämnden beslöt att utse två representanter från varje kommun att i en arbetsgrupp snabbt utreda gymnasiernas framtid. Ett förslag ska presenteras till samarbetsnämndens möte i april.

Arbetsgruppen ska svara på en rad frågor. Var ska gymnasieutbildning finnas, hur kan samarbetet förverkligas, hur många studieplatser behövs, och hur ska upprätthållarskapet formaliseras.

Olika alternativ

Svenfors säger att i den modell man gått in för finns flera alternativ. Ett alternativ är att kommunerna söker separat om upprätthållartillstånd. Ett annat är att man söker tillstånd tillsammans. Sedan finns ett tredje alternativ som innebär fördjupat samarbete men med skilda upprätthållare. Det sista alternativet är nytt och behöver granskas närmare, säger Svenfors.

En samgång med Optima har ju också diskuterats de senaste månaderna, men det alternativet diskuterades inte på samarbetsnämndens möte.

- Men några dörrar har vi inte stängt, säger Svenfors.

Undervisningen i Jakobstadsnejdens musikinstitut ska ske inom ramen för statsandelsbidragen. Det slog den kommunala samarbetsnämnden fast. Det innebär att det ska sparas på hyra och undervisning.

Det nya reviderade avtalet för Jakobstadsnejdens musikinstitut går nu till medlemskommunerna för godkännande. Kommunala samarbetsnämnden fogade till avtalet en skrivelse om att undervisningen ska ske inom ramen för statsandelsbidragen. Det innebär i praktiken att musikinstitutet tvingas till inbesparingar. Målsättningen är att få ner kostnaderna, säger kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre.

- Hyran i Campus Allegro är över 800 euro per elev och det är mycket, säger Svenfors.

Det högre än på annat håll, säger Svenfors. Han tar Närpes som exempel där kommunen inte uppbär någon hyra. Hyran måste diskuteras, säger Svenfors.

Musikinstitutet utreder

På musikinstitutet säger rektor Bo-Anders Sandström att beslutet i samarbetsnämnden innebär att man får diskutera sparförslag. Hyran är förstås ett element och det får man diskutera med Stiftelsen för Åbo akademi. För att föra den diskussionen behöver direktionen uppbackning av medlemskommunerna.

Men sedan finns cirka 40-50 undervisningstimmar i veckan som går utöver statsbidraget. Här finns möjligheten att övergå från enskild undervisning till gruppundervisning. Då behöver man inte dra ner på antalet studerande.

Andra kostnader man får se över är till exempel konserter och planeringsuppdrag. Troligen kommer direktionen att tillsätta en arbetsgrupp att se över olika sparmöjligheter.

Jakobstadsnejdens musikinstitut har för tillfället 520 elever.

En ny fartygslinje öppnar mellan Kaskö och Storbritannien. Linjen är till för sågindustrin och Kaskö hamn räknar med avgång var tredje vecka.

Linjen ska komplettera den nuvarande trafiken från hamnen. Trafiken kommer att gå till Hull i Storbritannien.

Den första avgången från Kaskö är på tisdag 17. februari. Målet är att fartyget skall avgå ungefär var tredje vecka, men det kan variera enligt efterfrågan.

Kaskö hamn har redan länge haft mycket trafik till Storbritannien, bland annat till Boston, Kings-Lynn och Seaham.

Den här linjen till Hull kompletterar trafiken.

- Hamnen utökar nu servicen för landets sågar för att stärka positionen som en av landets viktigare exporthamnar för skogsindustrin. Vi strävar efter att utöka trafiken och volymerna från Kaskö och den här linjen är ett led i de målsättningarna, säger projektchef Patrik Hellman i Kaskö hamn.

Trafik till Hull på 1990-talet från Kaskö

Enligt pressmeddelandet från Kaskö är Hull en stor traditionell sågvaruhamn på den brittiska ostkusten. På 1990-talet fanns trafik från Kaskö till Hull.

Linjen har kommit till i samarbete mellan Kaskö hamn och rederiet Ahlmark Lines. Det är ett svenskt rederi som inte tidigare haft trafik från Finland.

Kaskös linjer för export har hittills främst gått till Nederländerna, Frankrike, Nordafrika och Italien. På importsidan är Baltikum och Ryssland stora aktörer. Varje år passerar drygt en miljon ton gods genom Kaskö hamn.

Läs också: Ministern lovade hålla Kasköbanan i skick
http://svenska.yle.fi/artikel/2014/12/09/ministern-lovade-halla-kaskobanan-i-skick

I Karleby vill de nya styrelserna för hamnen och energiverket ha mer betalt. Staden har bestämt att styrelsemedlemmarna får 90 euro per möte, men nu rivs beslutet upp.

Karleby beslöt om arvodet i januari, i mars kommer ett nytt beslut efter att de nya bolagens styrelser begärt det.

John Hagnäs sitter i hamnbolagets styrelse. Han tycker att 500-600 euro per månad kunde vara ett lämpligt arvode för en styrelsemedlem.

- Handelskammaren har riktlinjer och vi tycker de borde följas. Den som är med i styrelsen tar ett ansvar. Du ansvarar med din personliga egendom.

Hagnäs poängterar att arvodet också beror på hur stort bolaget är. Han säger också att det speciellt i början är mycket jobb för de nya bolagens styrelser.

- Styrelsen ska lägga sig in i jobbet, allt ska byggas upp för att uppfylla aktielagstiftningen. Det är inte bara att tuta och köra.

Dubbelt eller tredubbelt mer i Vasa

Enligt det nuvarande beslutet får styrelsemedlemmarna i hamnens och energiverkets styrelser samma arvoden som stadsstyrelsen i Karleby. Det betyder 90 euro per möte och dessutom 3500 euro per år åt styrelsens ordförande. Övriga medlemmar får 850 euro i årsarvode.

Styrelsemedlemmarna i Vasa elektriska får 400 euro per möte. De får dessutom 2000 euro i årsarvode, styrelsens ordförande får 6000 i årsarvode.

Räknar man med 10 möten per år skulle det med nuvarande beslut i Karleby innebära 4400 euro för ordförande och 1750 euro för vanliga medlemmar.
I Vasa elektriska blir motsvarande summa dubbelt och tredubbelt större. Totalt 10 000 euro för ordförande, 6000 euro för vanliga medlemmar.

För lågt också i Vasa?

Vd Juha Häkkinen på Österbottens Handelskammare är också ordförande i förvaltningsrådet vid Vasa Elektriska. Rådet besluter om arvodena för styrelsen. Häkkinen anser att summan i Vasa är snudd på för låg.

- Det är ett väldigt stort ansvar. Vi förväntar oss att styrelsemedlemmarna sätter sig in i det och gör mycket.

Enligt Häkkinen händer det lätt att man tänker att också bolagens styrelser ska fungera mera på frivillig basis som det traditionellt har varit i kommunerna.

- Men ett aktiebolag är ett aktiebolag. Styrelsemedlemmarna förväntas jobba hårt och de måste få en skälig belöning, säger Häkkinen.

Juha Häkkinen sitter själv i styrelsen för det nya hamnbolaget Kvarkenports. Medlemmarna där får 300 euro per möte, men inget årsarvode.

- Mötena är i Finland eller Sverige så de tar ganska mycket tid. Och det är ett stort ansvar och tidskrävande eftersom det är ett nytt bolag, säger Häkkinen.

18 000 euro i större hamn

Stadsjurist Ben Weizmann är med och bereder ärendet i Karleby.

Blir det frågan om närmare 10 000 euro i arvode?

- Det är svårt att säga något om summorna, men det är klart att det finns ett tryck att höja.

Karleby har landets tredje största hamn. Bara Helsingfors och Sandhamn-Kotka är större. I Helsingfors ligger arvodet på 400 euro per möte. Ordförande får också ett årsarvode på 6000 euro, för övriga medlemmar 4000 euro.

I Sandhamn-Kotka får ordförande ett årsarvode på 14 000 euro och 400 euro per möte. Med tio möten per år blir det 18 000 euro.

Vad sker då om arvodet inte höjs från 90 euro i Karleby?

- Jag är rädd att vissa hoppar av, säger John Hagnäs.

Vad gör du?

- Jag vet inte, jag har inte tänkt så långt. Men jag förstår dem. Där finns folk som i princip är styrelseproffs och de har lagt sina villkor.

Bo Eklund är ordförande i energibolagets styrelse. Han säger att han inte vill kommentera arvodet i det här läget, men säger ändå att det innebär både ekonomiskt och juridiskt ansvar att vara styrelsemedlem.

- Man ska få ett skäligt arvode. Vad det är vill jag inte ta ställning till nu.

Lillemor Sarin sitter också i samma styrelse. Hon vill inte kommentera och hänvisar till orförande Bo Eklund.

De sitter i Karleby hamn ab:s styrelse

:
John Hagnäs
Jorma Kauppila
Tom Niemi
Pekka Nokso-Koivisto (ordf.)
Osmo Sippola

De sitter i Kokkola Power ab:s styrelse:

Bo Eklund (ordf.)
Marko Forsell
Tuomas Luoma-aho
Mikko Rintamäki
Lillemor Sarin

Sju personer har sökt jobbet som kommundirektör i Korsnäs. Bland dem finns Vörås tidigare kommundirektör Christina Båssar.

- Jag funderade ett tag och kom fram till att det är inom det kommunala som jag besitter den mesta kunskapen, säger Christina Båssar.

Kan du sköta jobbet efter all uppståndelse i Vörå om du skulle bli vald?

- Jag upplever att avståndet mellan Vörå och Korsnäs är så pass långt att även om vi befinner oss i Österbotten tror jag att jag har goda möjligheter att sköta jobbet i Korsnäs om man har förtroende för mig där.

Också pol.kand Ann-Sofi Backgren, som var fullmäktigeordförande i Korsnäs under flera år, har sökt tjänsten.

Övriga sökande är vård- och omsorgsdirektören i Närpes, Tony Pellfolk, artesan och pol.stud Jessica Granlund från Petalax, klassläraren och översättaren Anatoly Kayava, jur.kand Adam Neuman från Vasa, ekon. mag Marjo Österdahl från Närpes.

Korsnäs kommundirektör Anita Ismark går i pension i sommar.

Spelprogrammen för damernas liga och herrarnas division 1 i fotboll har nu, sent omsider, publicerats. EIF och VIFK, två av nykomlingarna i Ettan, möts genast i öppningsomgången.

Vänner av Ekenäs- och Vasafotboll ska märka datumet 2.5.2015 med tjock tusch i kalendern. Då är det nämligen dags för premiär i division 1 för serienykomlingarna EIF och VIFK.

Ekenäs IF tog i höstas steget upp från division 2 tack vare seger i avancemangskvalet, medan Vasa IFK fick en plats i och med att Atlantis inte klarade kraven för ett par veckor sedan.

Nu möts de i öppningsomgången i Ekenäs den första lördagen i maj klockan 16. TPS, som föll ner från ligan förra säsongen, inleder säsongen hemma i Åbo mot FC Jazz från Björneborg.

Se hela matchprogrammet för division 1 här!

VIFK:s damer börjar hemma

Liksom herrlaget steg också Vasa IFK:s damer en serienivå i och med problem hos en annan klubb (KF-10) i slutet av januari. Det betydde att IFK tog klivet upp till ligan.

VIFK fick tilldelat en hemmamatch i premiären och gästas av HJK. Ligan startar den 18 april och grundserien avslutas den 29 augusti varefter lagen delas in i ett övre och nedre slutspel.

De regerande mästarna PK-35 får besök av TPS i premiären. I den andra omgången väntar sedan ett stormöte då fjolårets silverlag Åland United välkomnar Vandalaget på hemmaplan.

Se hela matchprogrammet för damligan här!

Samarbetsförhandlingarna berör alla anställda i Jakobstad utom lärare och social-och hälsovårdsverkets personal. Samarbetsförhandlingarna inleds den 21 mars.

Målet för samarbetsförhandlingarna är inte i första hand uppsägningar men de är inte heller uteslutna. Stadsstyrelsen i Jakobstad behandlade frågan på måndag kväll.

- Det kommer att ske förändringar i arbetsuppgifter, i första hand är det inte meningen att avskeda eller ens permittera folk, på det viset kan personalen vara trygg, säger Jarmo Ittonen (VF) medlem i stadsstyrelsen.

Samarbetsförhandlingarna är en del i det strategiska arbetet

Fullmäktige i Jakobstad godkände den 24 mars 2014 de strategiska målsättningarna för staden och samarbetsförhandlingarna är en del av den processen.

Personalen i Jakobstad uppgår totalt till cirka 2500 personer. Jakobstad är värdkommun för social-och hälsovårdsarbetet för Jakobstad, Pedersöre , Nykarleby och Larsmo och personalen från de övriga kommunerna ingår också i personalsiffran för Jakobstads del.
De anställda i Jakobstad som omfattas av samarbetsförhandlingarna är cirka tusen till antalet eftersom inte heller lärarna som är anställda av staden ingår i samarbetsförhandlingarna.

Både Evijärvi och Jakobstad vill diskutera vidare i kommunstrukturfrågan. Stadsstyrelsen i Jakobstad och kommunstyrelsen i Evijärvi ville båda gå vidare i diskussionerna när frågan behandlades på måndagkväll.

I stadsstyrelsen i Jakobstad blev det omröstning i frågan, rösterna slutade 9-2 för fortsatta underhandlingar. Jarmo Ittonen (VF) och Eero Luomala (Pro Pietarsaari) röstade mot och ville avsluta förhandlingarna.

I Evijärvi föll rösterna 8-1 men i princip var kommunstyrelsen enig eftersom omröstningen enbart handlade om ordvändningar, i princip var alla för fortsatta diskussioner.

Kommunstyrelsen i Larsmo vill också fortsätta diskutera

Ursprungligen förhandlade sex kommuner i Jakobstadsregionen i kommunstrukturfrågan. Nykarleby, Pedersöre och Kronoby har sagt nej till fortsatta diskussioner. I Larsmo, Jakobstad och Evijärvi har styrelserna sagt ja men ännu återstår fullmäktigebehandlingen i de här kommunerna.

Vem har bott i ditt hus? Bor du i Kristinestad är sannolikheten stor att det kan vara någon sjökapten. Har du tur är det kanske en "stadstrumslagare" som har bott där du bor?

Kristinasällskapets och Medborgarinstitutets seminarium "Ta vara på din historia" inspirerade många Kristinestadsbor att forska mera kring det egna husets historia. En av dem är Tarja Boström.

- Rådman Strandberg, sjömannen Johan Hellström och stadstrumslagare Johan Hedlund. Jag tyckte det här stadstrumslagare var så skojigt. Jag har aldrig hört något sådant förut, säger Tarja Boström i Kristinestad.

Tarja Boström deltog under veckoslutet i seminariet Ta vara på din historia, som arrangerades av Kristinasällkapet och Kristinestads medborgarinstitut.

Intendent Tuulikki Kiilo från Björneborg var inbjuden som sakkunnig till seminariet.

Tomtnummer behövs

På seminariets workshopdel fick var och en själv söka upp sitt hus i arkivverkets digitala arkiv på internet. Det enda man behövde känna till var tomtnummern enligt den kvartersindelning som var aktuell efter 1825 i Kristinestad.

- Här är Vaasan läänin henkikirjat, mantalslängderna. Där kan man söka på årtal. Vi tar till exempel 1845. Här hittar vi städerna och mantalslängder. Den här tomtens nummer är 48 och här har vi vår kapten Abraham Lagerstam, säger Aune Waronen, som fungerade som handledare vid seminariet.

Mantalslängderna har digitaliserats med fem års mellanrum. Där uppges namnen på alla som bor i huset. Minderåriga barn anges bara med antalet. Alla pigor och drängar är namngivna, åtminstone med sitt förnamn.

Nyare material är hemligt än

Det digitala arkivet innehåller flera miljoner filer, mest kyrkligt material. Materialet är tillgängligt för vem som helst, men filer som härstammar från de senaste hundra åren är sekretessbelagda.

Kyrkoarkiv eller mantalslängder som är yngre än 125 år, finns inte med här, utan dem får man ta del av i arkivverkets forskarsalar.

Aune Waronen Aune Waronen Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Aune Waronen tycker att det är bra att stora delar av arkivet är tillgängligt på nätet, så slipper man åka land och rike runt för att gräva i kyrkböckerna.

Seminariet, som ordnades under veckoslutet, riktade sig till dem som bor i gamla gårdar i Kristinestad, men mantalslängder från hela Finlands finns arkiverade i det digitala arkivet.

När man ska söka bland mantalslängderna på landsbygden är det bra om man har hemmansnummer eller hemmansnamn att utgå från.

Ganska lätt att söka

Att det ändå var förhållandevis lätt att hitta i arkivet, gav åtminstone Tarja Boström inspiration att gräva vidare.

- Det har jag lust att göra. Nu när man vet hur man kommer till de här platserna på nätet så är det jättebra. Annars hade det varit omöjligt. Men det var bra att ha Aune Waronen som sa "skriv det, men skriv inte för mycket". Det var intressant att man bara skulle skriva ett namn, säger Tarja Boström.

Namn, titel, årtal och ort gav inga träffar, men med endast efternamnet som sökord blev det napp.

Adressen till det digitala arkivet är digi.narc.fi.