Quantcast
Channel: Österbotten - Nyheter, sport och aktuellt | Svenska Yle
Viewing all 36961 articles
Browse latest View live

Polisen på stan under Veneziaden i Karleby

$
0
0

Under Veneziaden i Karleby kommer polisen att vara extra synlig i staden.

Via evenemanget Polisens dag kommer polisen att delta i olika evenemang hela helgen. Helsingfors polismusikkår besöker Karleby. I Snellmansalen ordnas tre konserter för ungdomar från Karleby och Kronoby på fredagen. Det blir musik varvat med rusmedelsupplysning.

Allmänheten i nya majan

På lördag finns polisen på Salutorget och informerar om bland annat utredning av brott och övervakning. Publiken har möjlighet att bekanta sig med den nya polismajan, elskotern och en polismotorcykel. Det blir också auktion av hittegodscyklar.

På söndag kan barnen bland annat göra egna fingeravtryck på polisvykort.


Fördel Finland i damlandskampen

$
0
0

Damernas landskamp i friidrott mellan Finland och Sverige förväntades på förhand bli oerhört jämn – och då öppningsdagen fortfarande är halvvägs verkar profetian uppfyllas. Finland har i sin helhet haft en bra dag och leder med relativt knapp marginal.

Damlandskampen tog en tjuvstart redan på fredagen när Minna Nikkanen vann stavhoppet med den nya finska rekordhöjden 452. Och Hanna-Maari Latvala såg till att också gren nummer två slutade i blåvit seger.

EM-finalisten på 200 meter vann som väntat 100 meter med tiden 11,51. Svenskorna tog däremot hand om de tre följande placeringarna och vann grenen med 12-10.

På 10 000 meter blev det smått överraskande dubbelt finskt. Sverige skulle enligt förhandsstatistiken ta hem grenen, men tji fick de när Minna Lamminen vann före Janica Mäkelä, och Finland vann grenen med poängen 13-9. Både Lamminen och Mäkelä gjorde rejäla rekordförbättringar.

Sandra Eriksson skulle enligt de ursprungliga planerna inte delta på paradsträckan 3000 meter hinder, men på startstrecket fanns hon – och tog en väntad seger i och med att EM-tvåan Charlotta Fougberg från Sverige inte ställde upp.

IK Falken-damen korsade mållinjen som etta på tiden 9.48,45. Svenskan Klara Bodinsson var tvåa, medan Oona Kettunen och Vasa IS Camilla Richardsson – som efteråt höll sig för knäet – löpte in som trea respektive fyra.

Svenskan Elise Malmberg segrade på 400 meter häck efter en enormt stark avslutning. Finland vann ändå grenen med siffrorna 12-10 tack vare att det var blåvitt på placeringarna 2-4. Anniina Laitinen kom i mål en hundradel efter Malmberg.

I kula klarade sig de finländska damerna aningen bättre än väntat. Sverige tog visserligen en dubbelseger ledda av Frida Åkerström, men Finland undvek jumboplatsen och förlorade grenen med "bara" 9-13.

Ställningen för tillfället: Finland 64 - Sverige 57. Artikeln uppdateras vartefter.

På 5000 meter gång vann Anne Halkivaha med nytt personbästa 22.29,03 och Finland tog hem grenen med poängen 13-9. Den totala gånglandskampen gick ändå till Sverige när de blågula herrarna vann med 16-5.

Läs också hur det går i herrlandskampen!
Se alla resultat här!

Blåvit ledning i herrkampen

$
0
0

Finland leder landskampen i friidrott mellan Finland och Sverige i herrklassen när den första tävlingsdagen är i full gång framför ca 26 000 åskådare på Olympiastadion i Helsingfors. Detta bland annat efter blåvita trippelsegrar i slägga och tresteg.

Släggkastarna visade genast vägen och avgjorde i praktiken trippelsegern genast i första omgången. EM-åttan David Söderberg tog till slut sin första Sverigekampsseger på det trettonde försöket med 75,96. IF VOM-bjässen vann närmast före Tuomas Seppänen och Arno Laitinen.

Den blåvita trion på 400 meter häck följde släggherrarnas exempel och tog sånär en trippelseger. Endast Petter Olson lyckades störa den finländska anstormningen med sin tredjeplats. EM-sensationen Oskari Mörö vann som väntat på 50,70, medan Eetu Viitala var tvåa med sin nya rekordtid 51,41.

Mörö var med också på 400 meter utan häckar ett par timmar senare och sprang nytt personbästa 47,40. Det räckte till en tredjeplats bakom två svenskar och blågult vann grenen med 15-7.

I tresteg blev det däremot en överraskande blåvit trippel när favoriten Aleksi Tammentie fick sällskap i topptrion av landsmännen Kristian Pulli och Tuomas Kaukolahti. Tammenties segerhopp mätte 16,25 (+1,4 m/s).

5000 meter var dramatiskt. Finlands på förhand sett starkaste kort Tuomas Jokinen var några varv från slutet inblandad i en incident med Daniel Lundgren när svensken trampade på Jokinens häl. Jokinen fullföljde loppet trots att han föll och gjorde sig illa.

Lundgren diskvalificerades efteråt och Finland förlorade grenen "endast" med 10-11. Ossi Kekki sprang in som tvåa med sitt nya rekord 14.26,36. Segern gick till Sveriges Staffan Ek som likaså satte personbästa.

På 100 meter blev det dubbelt svenskt. Tom Kling-Baptiste segrade på tiden 10,49, närmast före Odain Rose. Bästa finländare var EM-semifinalisten Eetu Rantala på tiden 10,57 och Sverige tog hem grenen med poängen 14-8.

Ännu bättre för blågul del gick det i diskusringen där Sverige tog hand om placeringarna 1-3. Världsfyran Daniel Ståhl ledde den svenska trippeln, medan Vasa IS Pyry Niskala var bästa finländare med 58,45.

Ställningen för tillfället: Finland 78 poäng - Sverige 75 poäng. Artikeln uppdateras vartefter.

I herrarnas gånglandskamp över 10 000 meter tog Sverige en trippelseger med ledning av Perseus Karlström. Den mångfaldiga mästerskapsresenären Jarkko Kinnunen var tvungen att avbryta på grund av skadebekymmer och Sverige vann grenen med 16-5.

Läs också hur det går i damlandskampen!
Se alla resultat här!

Svenska herrarna starkare i landskampen

$
0
0

Precis som damerna var de svenska herrarna bättre än finländarna i Sverigekampen i friidrott. Landskampen slutade 216-193 till Sverige på Olympiastadion i Helsingfors.

Söderlund inte nöjd med sin landskampsinsats

Listen2 min 11 s
Spela upp klipp på Arenan: Söderlund inte nöjd med sin landskampsinsats
Landskampens sista gren var herrarnas 1500 meter och det slutade inte muntert för finländsk del. Svensken Johan Rogerstedt vann tätt följd av två landsmän. Bästa finländare var Riku Marttinen.

Dubbelt finskt blev det i 3000 meter hinder. Jukka Keskisalo och Janne Ukonmaanaho var relativt överlägsna och kom i mål i den ordningen. Trea var svensken Daniel Lundgren.

I spjut tog finländarna en väntad trippel. EM-guldmedaljören Antti Ruuskanen vann även här med ett kast som mätte 84,26. Tvåa var Tero Pitkämäki före Ari Mannio som ersatte armbågsskadade Lassi Etelätalo.

Längdtävlingen var tänkt att bli en finländsk historia men så blev inte fallet. Svensken Andreas Otterling segrade med ett hopp som mätte 7,76. Det var nio centimeter längre än tvåan Arttu Halmelas bästa hopp.

Den långa stafetten, det vill säga 4 x 400 meter, slutade i blåvit seger. Laget som bestod av Eetu Viitala, Jani Koskela, Oskari Mörö och Ville Lampinen sprang i mål på tiden 3.09,86, 19 hundradelar före svenskarna.

I 10000 metersloppet hade IF Länkens Anders Lindahl en tung dag. Han slutade sist, hela 30 sekunder efter femman. Svensken Mustafa Mohamed vann tävlingen två sekunder före Arttu Vattulainen som slog nytt personligt rekord med tiden 29.40,86. Svensk grenseger 13-9.

Stavtävlingen var till största del blågul. Melker Svärd Jacobsson hoppade 540 centimeter högt och vann tävlingen. Bästa finländare var Jarno Kivioja som kom över 515.

I kulringen såg bröderna Niklas och Leif Arrhenius till att det blev en dubbel svensk seger. Leif var bäst med en stöt på 19,46, tolv centimeter längre än sin bror. IF Raseborgs Tomas Söderlund var fyra med en stöt som mätte 18,22 meter.

Finland fick en kalldusch på 200 metern. Sverige knep en trippelseger då Nil de Oliveira vann före landsmännen Johan Wissman och Joel Groth. Samuel Samuelsson var bästa finländare på en fjärde plats. Eetu Rantala sprang in på en femte plats medan Jonathan Åstrand slutade sexa. Närpessprintern drog upp lårskadan som pinat honom i sommar och kunde inte göra sig själv rättvisa.

Sveriges Fredrick Ekholm knep en överraskningsseger på 110 meter häck med tiden 14,09. De tre följande placeringarna gick däremot till Finland. Arttu Hirvonen var tvåa före Elmo Lakka och HIFK:s Joona-Ville Heinä.

Segern i herrkampen var Sveriges tredje på raken. Finland har ändå övertaget genom tiderna med 45 segrar mot Sveriges 29.

Se alla resultat här.
Sex poäng skiljde lagen efter första dagen.

Eremenko debuterade med ett mål

$
0
0

Roman Eremenko debuterade i sitt nya lag CSKA Moskva på söndag, då laget mötte Rostov i den ryska ligan.

Eremenko hade en fin debut, eftersom han gjorde ett mål och spelade fram till ytterligare ett mål.

CSKA Moskva hade inga problem att vinna över Rostov. Segersiffrorna skrevs 5-0 till Moskvalaget. Eremenko gjorde lagets sista mål.

Mittfältarens mål var dessutom en riktig pärla.

Förutom Eremenko imponerade även Bibras Natkho med hattrick. Segern var CSKA:s fjärde seger i den ryska ligan.

Tusen timmar på patrull

$
0
0

Villaavslutningshelgen blev fridsam för de frivilliga sjöräddare som hade jour i Vasa. Efter ett uppdrag på fredag kväll fick patrullen ta det lugnt hela lördagen och utsövda fira söndagsmorgonen med ett årligt jubileum.

Tusen timmar på patrull

Listen3 min 29 s
Spela upp klipp på Arenan: Tusen timmar på patrull

- Vid tiotiden på förmiddagen passerade vi gränsen för tusen timmar i patrull för säsongen, det känns lika bra varje år, säger befälhavare Mikko Lehtimäki som också fungerar som informatör för Vasa Sjöräddningsförening r.y.

Lehtimäki sitter på trappan till föreningens övernattningsstuga i närheten av det gamla färjfästet i Replot. Solen värmer och rakt framför öppnar sig en vidunderlig vy över Replotbron som välver sig över spegelblankt blått hav och gröna öar.

- En sådan här morgon är det lätt att se tjusningen i den här verksamheten, vi har precis sovit ostörda i nio timmar och fått vakna till det här, andra gånger piskar regnet ner och vi får fem utryckningar under en och samma natt i hård sjögång, säger Lehtimäki och sveper med handen för att rama in utsikten.

Med tjugo år av frivillig sjöräddning bakom sig hör Lehtimäki till dem som varit aktiv längst i föreningen, som har kring tjugofem aktiva medlemmar. Förutom skärgårdsbasen i Replot har föreningen även en hemmaham vid Kutterhamnen i Vasa. Föreningen har två patrullbåtar, Wärtsilä Rescue och Prohoc Rescue, som man rycker ut med på uppdrag av räddningsmyndigheterna.

- Den här helgen har vi skött jouren med bara Wärtsilä Rescue, andra gånger är båda båtarna i bruk samtidigt. Vi ska ju ändå täcka ett område som sträcker sig från Oravais till Bergö, säger Lehtimäki.

Hårt arbete i fin gemenskap

För medlemmarna i sjöräddningsföreningen innebär hobbyn även hårt arbete. En krävande inskolning, regelbunden dejour och utbildning till vardags vid sidan av medlemmarnas normala arbets- och familjeliv, och omkring en veckoslutsjour per månad under en säsong som löper från början av maj tills isarna lägger sig på vintern. Långtifrån alla som går med blir långvariga medlemmar.

- Vi skolar årligen in omkring mellan fem och sju nya medlemmar, av dem brukar kanske ett par vara kvar efter ett år, såpass tufft är det, säger Lehtimäki.

Han berömmer samtidigt den sociala gemenskapen inom föreningen, och de som stannar blir ofta kvar i åratal.

Patrullbåten Wärtsilä Rescue är föreningens stolthet. Den går fint i alla väder och från bryggan i Replot når man snabbt ut i skärgården både norrut och söderut.
Patrullbåten Wärtsilä Rescue är föreningens stolthet. Från bryggan i Replot når man snabbt ut i skärgården både norrut och söderut. Patrullbåten Wärtsilä Rescue är föreningens stolthet. Den går fint i alla väder och från bryggan i Replot når man snabbt ut i skärgården både norrut och söderut. Bild: Yle/Moa Mattfolk

- Det är fantastiskt att fungera i den här gemenskapen där alla medlemmar i besättningen gör sitt och det med humor. Samtidigt tar man otroligt väl hand om varandra ute på uppdrag, säger Lehtimäki.

Hur mycket handlar det då om de faktiska räddningsuppdragen?

- Javisst är det en otrolig drivkraft att hjälpa folk i nöd. Det är nästan omöjligt att beskriva hur det känns efteråt, när man vet att man gjort stor skillnad och rentav räddat liv, jag vet inget annat uppdrag som ger samma känsla, säger Lehtimäki.

Föreningen i Vasa brukar normalt ha drygt 40 räddningsuppdrag per säsong, och hittills i år är man uppe vid 34. En kall juni månad och varma semesterveckor i juli gjorde att statistiken jämnade ut sig enligt Lehtimäki.

Uppdragens natur har ändå förändrats en hel del under de tjugo år som Lehtimäki medverkat i föreningen. Numera har båtförarna tillgång till teknisk utrustning som aldrig förr, framför allt gps-apparatur och mobiltelefoner som gör att sjöräddarna alltmer sällan åker ut på långa eftersökningsuppdrag.

- En annan markant skillnad är storleken på båtmotorerna förr och nu. Då det tidigare var stort med båtmotorer på 40 hästkrafter är det idag snarare 150 hästkrafter, och så har vi också allt fler vattenskotrar på våra vatten, det gör att farten helt enkelt allt oftare är farligt hög, säger Lehtimäki som bokför allt fler sjuktransporter i föreningens rapportering.

Gott samarbete med företag och folk

Nästan åttio procent av de frivilliga sjöräddningssällskapens finansiering kommer från Penningautomatföreningen RAY, i övrigt är man beroende av talkoanda och donationer. Mikko Lehtimäki berömmer det goda samarbete man har med Vasa stad, Korsholms kommun och regionens näringsliv. Många företag har under årens lopp stöttat föreningen.

Befälhavare Mikko Lehtimäki fungerar som informatör för Vasa Sjöräddningsförening. Övernattningsstugan har medlemmarna byggt helt med egna talkokrafter.
Befälhavare Mikko Lehtimäki fungerar som informatör för Vasa Sjöräddningsförening. Övernattningsstugan har medlemmarna byggt helt med egna talkokrafter. Befälhavare Mikko Lehtimäki fungerar som informatör för Vasa Sjöräddningsförening. Övernattningsstugan har medlemmarna byggt helt med egna talkokrafter. Bild: Yle/Moa Mattfolk

- Men vi är också beroende av respekten från vanligt folk, till exempel byggde vi vår stuga här i Replot helt med egna talkokrafter, men det skulle inte fungera om inte samarbetet med invånarna i närheten och Replot by var så fint, säger Lehtimäki.

Han påpekar att medlemmarna ändå aldrig väntar sig något i retur från dem man undsätter till havs.

- Nej, så fungerar vi inte inte. Visst händer det ibland i efterskott att folk söker upp oss för att tacka, men det ligger i människans natur att vilja se framåt hellre än bakåt efter en olycka och så ska det få vara, säger Lehtimäki.

Inne i stugan är det bäddat och städat, kaffepannan har tömts efterhand under förmiddagens lopp och vid bryggan håller den fyra man starka besättningen på att gå igenom utrustningen inför dagens patrullering ute i skärgården.

Soffa brann på balkong i Vasa

$
0
0

Det var vid omkring halv fyra på söndag eftermiddag som räddningsverket i Vasa fick larm om en brand i ett våningshus på Kungsvägen.

En soffa som stod ute på en balkong hade börjat brinna och stod i ljusan låga då brandkåren kom fram.

Branden kunde dock släckas innan den spred sig till bostaden innanför, men en del rökskador uppstod. En person fick föras till sjukhus för hälsogranskning.

Man kan inte med säkerhet säga vad som orsakade branden, men misstänker att en brinnande cigarett kan ha antänt soffan.

Eriksson: Den här säsongen en startpunkt

$
0
0

Friidrottslandskampen mot Sverige på Olympiastadion avslutades med 1500 meter och där blev Sandra Eriksson tvåa. Då hon ser tillbaka på sin säsong som en helhet är hon relativt nöjd.

- Jag är ju inte riktigt nöjd för jag tycker inte att jag har gjort något superlopp i sommar. Men samtidigt då jag ser tillbaka på säsongen så tycker jag att jag har gjort något bra i varje lopp. Det känns nog som att den här säsongen har varit någon typ av startpunkt, säger Eriksson till Yle Sporten.

Eriksson: Känns jättesurt

Listen3 min 16 s
Spela upp klipp på Arenan: Eriksson: Känns jättesurt

EM i Zürich tidigare i sommar blev en besvikelse. Där blev hon nia på sin paradsträcka 3000 meter hinder trots att hon kom dit som statistiktvåa. Det grämer IK Falken-löparen lite ännu.

- I helgen har det varit lite jobbigt igen då det har varit mycket prat om EM. Men det ska ju kännas för då vet jag att det är något jag vill. Jag ser framåt nu och behöver inte deppa längre, säger hon.

Eriksson hade skadeproblem under träningsperioden inför sommaren och med tanke på det får hon ändå vara nöjd med säsongen.

- Redan att jag kunde springa såhär snabbt med den träningsbakgrund jag hade känns ganska otroligt. Nu ska jag vara hel ett år och då kan det hända grejer.

På lördagen vann hon hinderloppet på landskampen.


Platt fall för tingsrättens finska avdelning

$
0
0

Österbottens tingsrätt hamnar i en prekär situation. Från och med 1.9 är en finsk avdelning inrättad vid tingsrätten, som är placerad i Vasa. I praktiken är tingsrätten tvåspråkig med svenska som majoritetsspråk. Men tingsrätten behandlar även finska ärenden.

Daniel Allén, ledande lagman vid Österbottens ting
Daniel Allén, ledande lagman vid Österbottens ting Bild: Yle/Patrick Stenbacka

Och här klämmer skon. Den finska avdelningen ser bra ut på pappret och ger en bra bild utåt av att tingsrätten nu har en finsk avdelning.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson. Bild: Yle

- Det är kanske en tröst för någon men i det stora hela är det en död bokstav. Vi har den bästa svenska juristerna men vi vill också ha de bästa finska juristerna. Men de kommer vi aldrig att få hit. Vi ligger i ett hörn i detta avseende, säger ledande lagman Daniel Allén.

Daniel Allén om Österbottens tingsrätt

Listen1 min 50 s
Spela upp klipp på Arenan: Daniel Allén om Österbottens tingsrätt

Allén syftar på vad han själv kallar för en flopp. Justitieministeriet gav grönt ljus för en finsk avdelning vid tingsrätten men glömde bort en viktig del av kakan.

Justitieministern om Österbottens tingsrätt

Listen1 min 36 s
Spela upp klipp på Arenan: Justitieministern om Österbottens tingsrätt

Inga finskspråkiga domare

Arbetsspråket på den finska avdelningen är finska, men det är egentligen den enda skillnaden. Eftersom majoritetsspråket fortsättningsvis är svenska vid Österbottens tingsrätt finns språkkrav på fullständig svenska.

I rådande situation finns det inga möjligheter för tingsrätten att överhuvudtaget lediganslå domartjänster där språkkravet är fullständiga kunskaper i finska.

- Med nuvarande lagstiftning har domarna en kvot per tingsrätt. Men eftersom alla här har fullständiga kunskaper i finska är den kvoten alltid full. Därför kommer det inga tjänster som kan sökas här, säger Daniel Allén.

För att Österbottens tingsrätt ska kunna lediganslå domartjänster med fullständiga kunskaper i finska som språkkrav krävs en förändring i tingsrättslagen.

Undantag för Österbotten?

I och med en ny lagstiftning från 2010 frångick man det system där tingsrättens avdelningar gällde som grund för språkkrav. Istället blev det kvoter som gäller.

Daniel Alléns förslag är en ändring i lagstiftningen för tingsrätter. En så kallad Lex Österbottens tingsrätt borde skrivas in i lagen. Situationen vid Österbottens tingsrätt är olik landet i övrigt och det borde beaktas i lagen.

- Jag hoppas att det inte är så att man låter det förbli så här. Vi har en omvänd majoritetssituation där svenska är majoritet och finskan är minoritet. Här borde avdelningarna avgöra språkkrav istället för kvoterna, säger Allén.

Enligt Allén skulle det lösa problemet. De domartjänster som är placerade på den finska avdelningen skulle, när de blir vakanta, kunna lediganslås som finskspråkiga.

Fråga för nästa regering

Justitiminister Anna-Maja Henriksson befinner sig på flygplatsen i Köpenhamn då Yle Österbotten når henne per telefon för en kommentar. Henriksson säger att lagen ändrades senast 2010 och att man vill se hur en lag fungerar i praktiken innan ändringar görs.

En lagändring är ingen lätt process det heller. Men Henriksson utesluter inte att en lagändring kan aktualiseras om det visar sig vara nödvändigt.

- Om det inte fungerar i praktiken så att vi verkligen behöver en lagändring så är det något som man på allvar måste titta på. Men det blir en fråga för nästa regering eftersom den nuvarande har händerna fulla, säger Henriksson.

"Helst skulle man vilja fortsätta som förr"

$
0
0

Statens allmänna strävan när det gäller andra stadiets utbildning är att minska antalet upprätthållare men bibehålla kvaliteten och helst höja den. Ekvationen är inte riktigt enkel.

Bildningsdirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre
Bildningsdirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre Bild: Yle/Kjell Vikman

För Österbottens del har flera modeller diskuterats när det gäller till exempel gymnasiernas framtid, regiongymnasier kring Vasa och Jakobstad. Upprätthållare kunde vara en värdkommun, en ny samkommun eller en existerande samkommun.

Andra stadiets organisation

Listen3 min 45 s
Spela upp klipp på Arenan: Andra stadiets organisation

Undervisningsministeriet har ändrat kriterierna under resans gång och kravet på minst 500 studerande för gymnasiernas del är inte längre hugget i sten och osäkerheten kring vilka regler som ska gälla försvårar och försinkar beslutsfattandet i kommunerna.

Bildningsdirektörerna och gymnasierektorerna i Jakobstadsregionen plus Karleby träffades i början av augusti för att dryfta de här frågorna och en enighet rådde om att gymnasieundervisningen bör hållas separat från yrkesutbildningen.

- Helst skulle man ju vilja fortsätta som tidigare, allihopa inser kanske ändå att indragningen av upprätthållartillstånden, att de måste sökas på nytt, leder till en allvarlig diskussion om olika alternativ, säger bildningsdirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre.

Hemläxa från utredningsgruppen

Kommunutredningsgruppen i Jakobstadsregionen är indelad i olika arbetsgrupper. Bildningsdirektör Rolf Sundqvist leder den arbetsgrupp som funderar på utbildningsfrågor.

- Nu är det den här förankrings-och förändringsprocessen med förtroendevalda som sätter igång på allvar. Läxan från utredningsgruppen är att det i varje kommun skall diskuteras med förtroendevalda, vilket ben skall man stå på i den här frågan, säger Rolf Sundqvist.

Ingen gemensam upprätthållare för gymnasierna och yrkesutbildningen i Jakobstadsregionen

Enligt Rolf Sundqvist är den allmänna inställningen bland gymnasierektorerna i Jakobstadsregionen att gymnasierna och yrkesutbildningen bör hållas skilda från varandra.

Bildningsdirektör Rolf Sundqvist kommer i varje fall att delta i ett möte den 3 september där Optima samkommuns delägarkommuner informeras om läget. Optimas styrelse skall senast den 17 september meddela sin ståndpunkt kring Optimas upprätthållarskap i framtiden till utredningsman Ole Norrback.

Ole Norrback skall senast vid årsskiftet meddela regeringen sitt förslag till yrkesutbildningens framtida organisation i Svenskfinland.

Nykarleby tvingas investera miljoner i fastigheter

$
0
0

Nykarleby har råkat ut för den ena mögelsmällen efter den andra. Runt åtta miljoner tvingas staden investera i fastigheter på kort tid. Stadsstyrelsens ordförande Jan-Erik Högdahl anser att Normens skola är den vackraste byggnaden i staden.

Bäddavdelningen i Nykarleby
Bäddavdelningen i Nykarleby Bild: Johanna Överfors/YLE

Normens skola i Nykarleby
Normens skola i Nykarleby Bild: Johanna Överfors/YLE

Affärshus på Esplanaden som rivs till förmån för nya biblioteket
Affärshus på Esplanaden som rivs till förmån för nya biblioteket Bild: Johanna Överfors/YLE

Först tvingades staden utrymma Normens skola på grund av fuktskador och eleverna flyttade till baracker. Sedan kom bädden på hvc. Där hittade man strålsvamp i väggarna och mögliga gjutbräder i krypgrunden. Snart är bädden tömd och och det blir akut renovering. Lägg till att staden fått statsbidrag för ett nytt bibliotek. Staden bör väl utnyttja statsbidraget som betalar hälften av de två miljonerna, funderar stadsstyrelsens ordförande Jan-Erik Högdahl.

Nykarleby tvingas investera i fastigheter

Listen1 min 37 s
Spela upp klipp på Arenan: Nykarleby tvingas investera i fastigheter

Renoveringen av Normens skola uppskattas till någonting mellan tre och fem miljoner. Normens skola är skyddad och Högdahl betecknar fastigheten som den vackraste i staden.

Det har funnits förslag om att bygga en helt ny skola och använda Normens för andra ändamål, men det slutliga beslutet är inte taget. Nu börjar dräneringsarbetena runt skolan och eleverna får gå i barackskola i två och ett halvt år i väntan på att renoveringen ska bli klar.

Några kvarter bort börjar renoveringen av bädden så fort de äldre har flyttats till tillfälliga utrymmen. Gjutbräderna under golvet ska ut redan innan renoveringsplanen är färdig.

- Vi har haft några ekonomiskt goda år och får väl så lov att klara investeringarna, säger Högdahl.

Om Normens skola och bädden säger Högdahl att det är helt klart att fastigheterna renoveras. Om biblioteket finns däremot lite delade meningar, säger Högdahl.

Elisa erbjuder för lite för Anviaaktier

$
0
0

Telekommunikationsbolaget Anvias styrelse bedömer att Elisa Oyjs erbjudande i aktieaffärerna är för lågt och rekommenderar ingen att godta erbjudandet.

Förra veckan gav Elisa ett frivilligt uppköpserbjudande på Anvias aktier för 2000 euro per aktie.

Elisa har köpt upp andelar från en rad andra bolag och efter de affärerna äger bolagen i Elisakoncernen cirka 16 procent av de utestående aktierna och röstetalet i Anvia.

Enligt Anvias styrelses beräkningar är erbjudandet betydligt lägre än priset per aktie i de större aktieaffärer som skett efter år 2009.

Styrelsen tror att bolaget har tydliga möjligheter att växa lönsamt i enlighet med sin nya strategi, i de österbottniska landskapen och i övriga Finland.

Sjukfrånvaron bland personalen i Vasa oroar

$
0
0

Sjukfrånvaron bland Vasa stads personal oroar. Den kostade staden över åtta miljoner euro ifjol. Läget är värst bland enheterna inom vården. Personalen inom hem- och anstaltsvården är sjuka i snitt 24 dagar per år.

- Det här är ett allvarligt problem, säger social- och hälsovårdsnämndens ordförande Thomas Öhman (SFP).

Sjukfrånvaro i Vasa stads personal oroar

Listen10 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Sjukfrånvaro i Vasa stads personal oroar

Vasa stad har 5200 anställda i sin ordinarie personal. Av dem jobbar 1700 inom social- och hälsovården. Där är personalen sjukfrånvarande i snitt 17,8 dagar i året. Motsvarande siffra utspridd på hela personalen är 14,8.

- Det finns ett fundamentalt fel här, säger Öhman. Det är en enorm mängd dagar då vi har stora mängder med människor borta så länge. Den här siffran är ingen tillfällighet. Här finns inga statistiska fel som kan uppstå med t.ex. långtidssjukfrånvaro i liten enhet. Det är en indikator på att man inte mår bra. De som ska vårda måste må gott. Vi måste reagera om det är så att personalen har ett alltför tungt arbete.

På senaste fullmäktigemöte uttryckte flera politiker sin oro över personalens sjukfrånvaro. Personaldirektör Leena Kaunisto säger att man håller på med ett åtgärdsprogram.

- Vi måste alltid se på trenden, om sjukfrånvaron stiger måste vi reagera. I höst planerar vi en del åtgärder riktade till den målgrupp som haft stigande tendens.

Kolleger ställer upp

Om det inte finns pengar eller möjlighet att ta in vikarier är kollegerna tvungna att ställa upp för varann.

- Vi måste se över budgeten, vi har skurit alltför mycket nu. Effekten blir ju att kamraterna ofta bär dubbelt ok. De som jobbar inom vården är engagerade människor som ställer upp. Men det sliter på dem alldeles för mycket och det får det inte göra, säger Öhman.

Förmännen har en viktig roll enligt Thomas Öhman.

- Tydligen är förmannen som ska följa upp vad som hänt för långt borta. Man kan fråga sig om vi skapat ett skikt av mellanchefer som sitter för långt borta från vardagen. Bokföring och kontroll fungerar bäst i mindre enheter. Det finns mycket en förman måste lägga märke till, t.ex. eventuell måndags- eller fredagsfrånvaro. Om man är nära processen vet man hur det ligger till.

Ett nytt dataprogram ska snart avhjälpa en del av det nämnda problemet. Staden satsar också på utbildning av förmännen.

Mera kontroll

- När en i personalen har varit frånvarande totalt tjugo dagar får förmannen ett mejl om detta och förutsätts ha en diskussion med den arbetskamrat det gäller, säger Leena Kaunisto.

De 400 förmännen i Vasa har nyligen fått gå en utbildning om hur de ska ta itu med svåra saker och också gå genom hur de själva ska orka i arbetslivet. En person inom arbetarskyddet har fått tid för att jobba med förmännen en dag i veckan. I höst är också ett program om välmående på kommande på riksnivå.

- Det är bra att det satsas på förmännens skolning. Men vi ska också hoppas att alla partier i höst får en känsla för att satsa mer på social- och hälsovården också i budgetarbetet, säger Thomas Öhman.

VFD förkastade besvär mot byggplaner i Nykarleby

$
0
0

Ab MT Bygg Rakennus Oy i Jakobstad får bygga radhus på Hjortrongränd i Nykarleby. Vasa Förvaltningsdomstol avslår Bostads Ab Skogsparkens besvär mot bygglovet.

På området finns redan fyra radhus och fyra fristående hus. Bostads Ab Skogsparken anser att det inte ryms flera bostäder på området eftersom de skulle förstöra den natursköna miljön och utsikten för dem som bor i de befintliga bostäderna.

Dessutom skulle tryggheten äventyras av den tilltagande trafiken.

Ändringssökanden anser att beslutet tillkommit på fel sätt då det inte framgår ur Miljö- och byggnadsnämndens beslut på vilket sätt hörda grannars argument och yrkanden beaktats.

Beslutet var rätt

Enligt förvaltningsdomstolen har beslutet inte tillkommit i felaktig ordning på grund av att bygglovet har beviljats oberoende av ändringssökandens motstånd.

Byggplanerna stämmer överens med vad som är angivet i detaljplanen vad gäller omfattningen, trygghet, trivsel och trafik.

Trender kommer och går men yoga består

$
0
0

Det är tio år sen föreningen Wasa Yogacenter startade sin verksamhet. Kvar bland kurserna finns Aschtangayoga och Hathayoga, nytt för i höst är barnyoga och föräldrayoga. Föreningen firar hela året med kända gästande yogalärare.

När Wasa Yogacenter grundades fanns det yogacenter bara i de största städerna i Finland. Arbetarinstitutet och Vaasa-opisto ordnade yogakurser som var mycket populära i början av 2000-talet, så populära att man ville att ett yogacenter skulle ta över verksamheten för att instituten skulle kunna ägna sig åt alla andra kurser som fanns i deras utbud.

- Samtidigt kom det också påtryckningar från Ashtangaskolan i Helsingfors att vi skulle grunda ett yogacenter här i Vasa, säger Milla Simons en av grundarna till Wasa Yogacenter.

Yoga för barn

Mycket har ändrats på tio år. I dag finns yoga för barn och gravida, morgonyoga, hormonyoga, Yin- och integralyoga.

- Det är enklare att säga vad som finns kvar. För tio år sedan hade vi massor med kurser i Hathayoga och lite Aschtangayoga och nu är det precis tvärtom, säger Simons.

Simons berättar att intresset är stort för yoga i Vasa och intresset har vuxit de senaste fem åren.

- För tio år sen fanns det mycket fördomar mot yoga och det var de modigaste som höll på med det, säger Simons.


#x3mfest till Malax!

$
0
0

Hej Malax! Fredagen den 5.9 kommer #x3mfest till er, och vi behöver ER hjälp att fixa sommarens sista, och bästa fest. Har du en festplats, ett band eller något annat festligt? Hör av dig!

Konceptet är enkelt: vi skickar två festfixare till en ort och under en eftermiddag ska de lyckas ställa till med en fest. Nu är det upp till Malax att visa talkoandan. Lyckas vi få ihop en fest under en eftermiddag? Och kommer någon till vårt partaj? Det visar sig på fredag!

Vi har tre #x3mfester undanstökade och nu är det dags för nästa. Den här gången står ingen mindre än Malax på tur. Två webbredaktörer åker ut till Malax på dagen och för att förbereda festen. Vi kommer att behöva underhållning, musik och förstås också gäster till kvällen. Det första vi behöver är en festplats, så har du något förslag är det bara att kommentera här under, eller mejla ann-catrin.granroth@yle.fi.

Så är ni med oss och ordnar sommarens sista och mest oförglömliga fest? Hjälp oss då och kom förbi med ballonger, musik, artister eller något gott att äta - och ta framför allt med dig själv!

Och kom ihåg - har du redan nu tips eller vill hjälpa till är det bara att kommentera här under, vi är tacksamma för all hjälp vi kan få.

Under festens gång liverapporterar vi här på webben med bilder och videosnuttar. Efteråt sammanställs hela kalaset i en längre webbartikel.

Här kan du kolla in hur det såg ut när #x3mfest besökte sommarstaden Ekenäs.
Purmo hade en helt grym talkoanda. Här ser du festligheterna från #x3mfest där.
Och här har du festen vi ordnade i Lappträsk.

Svampkännare i Frågvis Förmiddag

$
0
0

I den första upplagan av Frågvis Förmiddag besvarade Kurt Söderberg lyssnarnas frågor kring svampar och svampplockning.

Frågvis förmiddag - Kurt Söderberg om svamplockning

Listen36 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Frågvis förmiddag - Kurt Söderberg om svamplockning
Söderberg är pensionerad lärare och sen över 40 år tillbaka ivrig svampplockare. Han har lett flera svampkurser på Vörå-Oravais-Maxmo medborgarinstitut och delar gärna med sig av sina kunskaper.

Söderberg brukar uppmana sina elever att skaffa en bra svampbok och studera och läsa om svamparna. Han betonar ändå vikten av det som på engelska kallas "learning by doing".

- Man lär sig inte att plocka svamp genom att läsa böcker, utan man ska ut i skogen!

Sjöräddningsövning utanför Vasa

$
0
0

I morgon, tisdag, ordnas en internationell sjöräddningsövning i skärgården utanför Vasa. Vid övningen spanar man efter försvunna till sjöss, räddar människor ur vattnet och utför evakuering.

I övningen deltar Västra Finlands sjöbevakningssektions båtenheter från Vallgrunds sjöbevakningsstation, Bevakningsflygdivisionens helikopter, två högsjöbevakningsfartyg från Sverige, en båtpatrull från Österbottens polis samt Finlands Sjöräddningssällskaps sjöräddningsföreningar från Molpe och Vasa.

Övningen pågår mellan klockan 12 och 17.

Västra Finlands sjöbevakningssektion ordnar årligen ett stort antal sjöräddningsövningar inom sitt verksamhetsområde tillsammans med andra maritima aktörer.

Mäntymaas sjukskrivning fortsätter

$
0
0

Riksdagsledamoten Markku Mäntymaas (Saml.) sjukskrivning fortsätter till årets slut. Han ska få behandling för sin lungcancer som upptäcktes i september förra året.

I Yle Pohjanmaas intevju i juni hoppades Mäntymaa att han skulle kunna återgå till arbetet nu på hösten. Men nu tvingas han alltså till nya behandlingar.

Mäntymaa har varit sjukskriven sedan september 2013 när man upptäckte en tumör i lungorna.

Sjöbevakarna flyttade till Yxpila

$
0
0

Sjöbevakningen i Karleby har flyttat bort från Öja och finns numera i Yxpila.

De nya utrymmena finns intill tullen och det innebär att sjöbevakarna inte längre finns strax intill vattnet. Det tar ungefär två minuter för sjöbevakarna att nå sina farkoster som finns nere vid stranden, säger chefen för sjöbevakningen i Vallgrund, Seppo Penttilä.

De tio sjöbevakarna i Karleby har ansvar för ett område som sträcker sig från Himango till Oravais. Sjöbevakningen har funnits i Öja i cirka 60 år, men utrymmena där blev för stora och dyra. De står nu tomma i väntan på att Senatsfastigheter ska lyckas sälja dem.

Läs också: Till salu: En vackert belägen sjöbevakningsstation

Viewing all 36961 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>