Quantcast
Channel: Österbotten - Nyheter, sport och aktuellt | Svenska Yle
Viewing all 37002 articles
Browse latest View live

Tågbanan mellan Bennäs och Alholmen elektrifieras

$
0
0

Järnvägen mellan Bennäs järnvägsstation och Alholmen i Jakobstad ska elektrifieras. Elektrifiering finns med i nästa års statsbudget och ska vara klar 2016.

Elektrifieringen av avsnittet mellan Bennäs järnvägsstation och Alholmen i Jakobstad beräknas kosta 3,3 miljoner euro - en summa som finns med i nästa års statsbudget.

Sfp:s viceordförande och justitieminister Anna-Maja Henriksson säger att det här är oerhört viktigt för konkurrenskraften. Det gäller transporter som är livsviktiga för vår industri, framför allt för UPM. Via denna satsning kan vi trygga arbetsplatser och utveckla industrin, vilket är viktigt för hela landet, säger Henriksson.

Elektrifieringen av tågbanan Bennäs-Jakobstad-Alholmen startar nästa år och är färdig 2016.


Svenskkunnig personal till nödcentralerna ska utbildas i Vasa

$
0
0

Bristen på kompentent och svenskkunnig personal på nödcentralerna ska åtgärdas. En utlokaliserad utbildning i Vasa ska råda bot på problemet.

Ett konkret problem som nu ska åtgärdas är bristen på kompetent och svenskkunnig personal på nödcentralerna. Regeringen nu utlokalisera en utbildning till Vasa för att råda bot på problemet.

- Genom att ordna utlokaliserad utbildning på en tvåspråkig ort som Vasa vill regeringen trygga tillgången av personal som kan ta nödsamtal på svenska, säger Sfp:s partiordförande och försvarsminister Carl Haglund.

I dagsläget utbildas all nödcentralpersonal i Kuopio och detta är en av orsakerna till att få personer med kunskaper i svenska har sökt sig till yrket.

Eriksson elva i Diamond League

$
0
0

Sandra Eriksson slutade elva på 3000 meter hinder i Diamond League-loppet i Zürich. Med tiden 9.41,95 kom hon inte nära sitt finländska rekord. I diskus kastade Sanna Kämäräinen igen långt och slutade nia.

På 3000 meter hinder inledde man med fart och Eriksson föll från tätgruppen genast i början av loppet. Segern gick till Tunisiens Habiba Ghribi med 9.15,23.

Charlotta Fougberg som målats upp som Erikssons huvudmotståndare denna sommar förlorade med sex sekunder mot Eriksson vars tid var 9.41,95. Hennes finländska rekord 9.24,70 var inte i fara idag.

Kämäräinens form håller i sig

Diskuskastaren Sanna Kämäräinen stod igen för en fin insats då hon hotade 60 metersgränsen och slutade nia. Det längsta kastet kom på det andra försöket då skivan landade på 59,88.

Det här är Kämäräinens näst bästa utomhusresultat någonsin och båda de långa bågarna har kommit i Zürich. I EM kastade hon 60,52.

Kroatiens Sandra Perkovic var bäst med 68,36 och tog även hem totaltävlingen i damernas diskus.

Akutvårdare skall ut på racerbanan

$
0
0

Det händer alltför många olyckor i Finland där ambulanser är inblandade, visar flera undersökningar. Därför börjar nu akutvården i Karleby utbilda sin personal i hur man bäst kör ambulansen.

Förstavårdschef Oskar Hagström
Enligt förstavårdschef Oskar Hagström gäller det som ambulansförare att hela tiden vara steget före. Förstavårdschef Oskar Hagström Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Dels blir det teori, dels övningar på racerbanan i Kemora i Vetil.

- Sett till mängden ambulanser i trafiken så händer det för mycket olyckor. Det är en utmaning som vi måste ta itu med i hela landet, säger förstavårdschef Oskar Hagström i Karleby.

Ambulansförare ska ligga steget före i trafiken

Listen3 min 21 s
Spela upp klipp på Arenan: Ambulansförare ska ligga steget före i trafiken

Inga krav på särskilt körkort

I dagens läge finns det inga krav på att akutvårdarna ska ha någon särskild utbildning eller ett utryckningskörkort. Det finns närvårdare, sjukskötare och förstavårdare som kör ambulans.

- För tillfället beror det helt på skolorna om de har fått någon utbildning. Om de har fått en dag, två, eller tre dagar. Så bakgrunden är varierande, säger Hagström.

Ambulansförare på skolbänken

Listen1 min 36 s
Spela upp klipp på Arenan: Ambulansförare på skolbänken

Då akutvården inte kan lita på att kompetensen finns hos ambulansförarna tar man saken i egna händer. Några anställda ska i höst gå en utbildning på räddningsinstitutet i Kuopio. Efter det kommer de att utbilda sina kolleger i Karleby.

Mycket handlar om att ambulansförarna ska ligga steget före.

Akutvårdare Frank Nyman
Akutvårdare Frank Nyman har kört ambulans i 28 år och tycker att korsningar inne i städer är de knepigaste platserna. Akutvårdare Frank Nyman Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

- Man borde kunna läsa trafiken. Och med sättet man kör kan man visa om man kommer att bromsa eller köra om. Att man helt enkelt inte är för hastig i det man gör, säger Hagström.

Sluta filma ambulansen

Lagstiftningen sätter ingen hastighetsbegränsning, utan det handlar om omständigheter. Men i Karlebyregionen har man en intern regel.

- I centrum så har vi ungefär 20 km över den angivna hastigheten. På landsbygden ungefär max 30 över hastigheten. Nog kan våra anställda köra hårdare, men där finns alltid medtrafikanterna. Hellre lite lugnare så att man kommer fram, säger Hagström.

En ny utmaning för ambulanserna är att övriga trafikanter ibland ställer sig och filmar i stället för att flytta sig ur vägen.

- Man borde koncentrera sig på att köra den egna bilen och inte på att fotografera ambulansen. Sakta farten och kör förbi, åk inte fram och tillbaka och försök fotografera olyckan, säger Hagström.

Frank Nyman har kört ambulans i 28 år och tycker inte längre det är svårt. Men en gång var det riktigt nära ögat.

- Det var grönt för oss och en kille som körde mot rött. Men annars är det inte så svårt att köra ambulans, säger Nyman.

"Förvaltningsgränser får inte vara mentala gränser"

$
0
0

Hur skall framtidens yrkesutbildning organiseras på finlandssvenskt håll? Den frågan plus folkhögskolornas framtid utreds av Ole Norrback i höst. På torsdagen träffade han styrelsen för Optima i Jakobstad.

Optimas ägarkommuner har upprepade gånger framhållit sin vilja till att fortsätta som en självständig enhet men trycket från statens sida på att slå samman enheter också på det här området är stort.

Yrkesutbildningens framtid

Listen1 min 17 s
Spela upp klipp på Arenan: Yrkesutbildningens framtid

I Österbotten kunde det betyda att bara en enhet står som upprätthållare men med verksamhetspunkter på flera håll i landskapet. Yrkesutbildningens roll i förhållande till gymnasierna är en annan fråga för andra stadiets organisation i framtiden.

Utredningsman Ole Norrback
Ole Norrback Utredningsman Ole Norrback Bild: Yle/Kjell Vikman

- Tittar vi på hur det har varit hittills så har vi haft stöd av våra ägarkommuner, det har gått bra för Optima. Det skulle kännas bra att få utveckla Optima också i fortsättningen som den är, säger direktör Rabbe Ede vid Optima.

Optimas direktör, Rabbe Ede
Rabbe Ede Optimas direktör, Rabbe Ede Bild: Yle/Kjell Vikman

Utredningsman Ole Norrback har ett utredningsuppdrag för den finlandssvenska yrkesutbildningen som sträcker sig fram till årsskiftet. Då skall han leverera ett svar till regeringen.

- Inte har jag några egna målsättningar ännu, det här är bara i sin början , säger Ole Norrback i en kommentar inför torsdagens möte med Optimas styrelse i Jakobstad.

Det är ett uppdrag som anger ramarna och där har jag frihet att göra förslag och det väntar regeringen på, tillägger Ole Norrback.
"Förvaltningsgränser får inte vara mentala gränser" sade Ole Norrback enligt uppgift åt Optimas styrelse på torsdagens möte.

Optimas styrelse har fått förlängd tid att komma med ett svar till Ole Norrback angående synen på framtiden till den 17 september.

Representanter för Optimas ägarkommuner kommer att träffas den 3 september och då kommer också den arbetsgrupp som funderat på gymnasiernas framtid i Jakobstadsregionen att finnas med på mötet.

Delar av gården försvann i ån

$
0
0

Det stigande vattnet i Lappfjärds å for iväg med en del av Nicklas Träskviks tomt förra söndagen. Det hade kunnat undvikas om staden redan i vintras hade fått tillstånd att ta bort en holme på andra sidan ån, anser vägmästare Niklas Brandt i Kristinestad.

- Åkanten har rasat fem meter in på tomten och 15 meter brett. På andra sidan ser du massorna som har landat från förra översvämningarna 2012 och 2013. Nu har vattenströmningen kommit hit och ätit ur hela kanten. Här ser vi fyra-fem träd med rot och allt som har sköljts ut.

Delar av gården försvann

Listen2 min 7 s
Spela upp klipp på Arenan: Delar av gården försvann

Brandt bedömer att det finns risk för ytterligare ras på tomten om det kommer mera regn och om vattnet stiger ytterligare i ån.

- När vattnet väl har börjat äta sig in, finns det risk att det fortsätter, säger Brandt.

Flera ställen kan råka ut

Om jordmassorna från översvämningarna hade grävts bort hade vattnets väg varit den samma som förut och förmodligen inte grävt sig in på Träskviks tomt.

Det här är bara ett ställe, konstaterar Brandt. Det är flera ställen i Lappfjärds å som löper risk för ras.

- Det här är inte naturligt. Jag tycker myndigheterna ska få upp ögonen. Det går inte bara att freda och tro att det ska klara sig utan att underhålla, säger Brandt.

Kunde ha undvikits

Niklas Brandt förstår inte vilken den egentliga orsaken var att han inte fick tillstånd att ta bort slammet på andra sidan.

- Jag har anhållit om att få ta bort massorna. I februari lämnade jag in en anmälan eftersom det är mindre än 500 kubik. Då slogs anmälan ihop med den övriga holmen och berget som är runt 15 000 kubik. Här är resultatet nu då. Man skulle ha kunnat undvika det här om vi hade fått det via en anmälan. Då hade det varit ett arbete på tre-fyra dagar, säger vägmästare Niklas Brandt.

I princip räcker det att man gör en anmälan om muddringsmassorna är mindre än 500 kubik, vilket de är i det här fallet. Men nu krävdes en anhållan till Regionförvaltningsverket, vilket innebär en betydligt längre behandlingstid. Behandlingstiden för en anmälan är några veckor.

Natura krävde mera utredningar

Närings Trafik och Miljöcentralen bedömde att en anmälan inte räckte, eftersom Lappfjärds å ingår i Natura. De skickade ärendet vidare till miljöavdelningen, som i sin tur buntade ihop den med de övriga ansökningarna till regionförvaltningsverket om att få muddra och spränga. I Lappfjärds å finns också en jordholme och ett berg som bör avlägsnas.

- Vi ansåg att det krävs tillstånd då det fanns muddringsanmälningar på flera olika områden i ån, eftersom den totala muddringsmassan överstiger 500 kubikmeter, säger överinspektör Leena Rinkineva-Kantola på NTM- centralens miljöavdelning.

Orsaken till att den behandlingstiden blir så utdragen är att det krävs utlåtanden från olika håll och bedömningen görs utgående från vad vattenlagen förutsätter.

Försäkringen täcker inte

När det gäller Nicklas Träskvik har han fått beskedet att försäkringsbolaget inte täcker skadorna. Det finns en möjlighet att projektet "Akuta åtgärder för översvämningsskyddet i Kristinestad" på något sätt kan hjälpa just den här fastighetsägaren att iståndsätta tomten, enligt Brandt

- Det är stora delar av en liten tomt som har gått ut i ån. Det är svårt att få det i skick, säger Niklas Brandt.

Inget Europaspel för Tim Sparv

$
0
0

Tim Sparvs FC Midtjylland kunde inte rå på Panathinaikos i kvalet till Europa League. Midtjylland förlorade även returmatchen.

Det blir inget spel i Europa för Tim Sparv och FC Midtjylland den här säsongen. Laget förlorade den första matchen mot Panathinaikos med 1-4 och hade ett svårt utgångsläge inför returen.

Svårare blev det också då Panathinaikos tog ledningen i den 55:e minuten efter mål av Nano. Midtjylland kunde kvittera till 1-1 i den 73:e minuten efter mål av Sylvester Igboun på straff.

Minuten senare tystade dock Viktor Klonaridis hemmapubliken gå han gjorde 2-1 för grekerna som också blev slutresultatet.

Tim Sparv spelade 77 minuter på Midtjyllands mittfält.

Panathinaikos avancerar vidare till gruppspelet efter sammanalgt 6-2.

Ligalaget Vasa Sport på rätt väg

$
0
0

För spelarnas del betydde Vasa Sports seger mot Helsingfors IFK på torsdagen i Vasa en rejäl dos självförtroende och trovärdighet. För tränaren Tomek Valtonen låg glädjeämnena främst i att målskyttet kom igång.

Tomek Valtonen: Vi är på rätt väg | Sportinslag

Tomek Valtonen: Vi är på rätt väg | Sportinslag

2 min 29 s
Spela upp klipp på Arenan: Tomek Valtonen: Vi är på rätt väg | Sportinslag
Vasa Sport hade gått två träningsmatcher i rad utan seger och dessutom blivit nollade i bägge. Fem gjorda mål och en ligaskalp i hemmahallen var exakt det som laget behövde.

– Det var viktigt för oss. En fin skalp och en seger gör gott för hela truppen. Det ger oss ett kvitto på att vi gör rätt saker och var säkert också viktigt för fansen, sade Marko Luomala till Yle Sporten efter matchen.

Tränaren Tomek Valtonen lämnade resultatet i sitt eget värde, men såg ändå mycket positivt i torsdagens triumf.

– Resultatet är ett resultat, nu handlar det fortsättningsvis om träningsmatcher. Det som värmer mest är mängden målchanser vi skapade och de mål vi gjorde. Dessutom fungerade vårt försvarsspel alltjämnt, analyserade Valtonen.

Islossning

Luomala: Segern gav trovärdighet. | Sportinslag

Luomala: Segern gav trovärdighet. | Sportinslag

2 min 54 s
Spela upp klipp på Arenan: Luomala: Segern gav trovärdighet. | Sportinslag
Sport vann matchen mot IFK med 5-3 inför drygt 1800 åskådare. Nyförvärvet Kelsey Tessier satte bland annat två snygga mål i powerplay och backen Niko Peltola gjorde 5-3 i tom bur.

– Vi har skapat chanser i alla våra matcher med undantag för bortamatchen mot Kärpät då vi var riktigt dåliga. Jag har inte varit orolig, för skapar man så många chanser som vi gjort lossnar det förr eller senare. Vi jobbade hårt mot IFK och då nätade vi, noterade Valtonen.

Sport hade medvetet valt att hålla en spelpaus i en dryg vecka och fokusera just på målskyttet i träningen. Forwarden Marko Luomala tror att det nu har lossnat mentalt också.

– Vi får hoppas det. Träningarna har fokuserat på målskyttet den senaste veckan. Det var också skönt att vårt powerplay lyckades bra nu, vi lyckades på alla delområden, konstaterade Luomala.

"Välkommen till helvetet"

Vasa ishall är ännu en byggarbetsplats, och den ökända ståplatsläktaren var ur bruk under träningsmatchen mot Helsingfors IFK. Allt skall ändå vara redo till hemmapremiären i ligan den 13 september. Tomek Valtonen har märkt att hockeyfebern är på stigand.

– Den känslan har jag fått. Människor är väldigt öppna och kommer fram och vill prata om premiären. Vasa är en fin hockeystad, vilket märktes också i matchen mot IFK då vi hade bra publikstöd.

Marko Luomala har spelat mycket i Vasa både som värd och gäst och vet vad som väntar för de andra ligalagen.

– Jag är övertygad att alla bortalag i den första omgången kommer att bli förundrade över den stämning och den ljudnivå vi har i hallen. Fansen har alltid varit viktiga och kommer att vara det också i år.

Beröm från IFK-lägret

Toni Söderholm, kapten i Helsingfors IFK.
Söderholm besökte Vasa. Toni Söderholm, kapten i Helsingfors IFK. Bild: YLE

IFK-kaptenen Toni Söderholm såg mycket i det egna lagets spel som behövde förbättras inför ligastarten. Hans IFK spelade i Vasa sin sista träningsmatch före den inhemska säsongsstarten. Nu återstår bara hemmamatcher i CHL innan ligaspelet inleds.

Söderholm tyckte det var viktigt för honom själv och för laget att besöka Vasa.

– Det var viktigt att se hur Sports lag ser ut och hurudan ishall här finns och hurudan stämningen kan vara. Det påverkar förberedelserna inför matchen. För mig själv är det åtminstone viktigt hur allt ser ut. Jag tycker det är bra att vi kom hit och såg stället, sa Söderholm efter matchen.

För IFK-ikonen är Vasas hockeystolthet ett välkommet tillskott till ligafamiljen.

– Jag är glad att Vasa är i ligan. Det är väldigt mycket i Vasaregionen som snackar för att det skall finnas ett ligalag här. Laget jobbar hårt och kändes ganska stabilt i defensiven, löd Söderholms analys efter matchen.

Antti Törmänen i bekant hall i obekant bytesbås.
Törmänen tillbaka i Vasa. Antti Törmänen i bekant hall i obekant bytesbås. Bild: YLE/AnttiKoivukangas
Han tycker inte att Vasa Sport är ett konstgjort tillskott till ligan på det sätt som expansionslagen i NHL. Ishockeyn är starkt rotad i Vasaregionen enligt Söderholm.

– Här finns läktarkultur och fankultur. Laget har funnits länge och knacka på ligans portar i många år. Visst är det en ny skjorta och en ny mundering i ligan, så på det sättet är det en ny grej. Men Sport har långa anor, och så skall det vara också.

Söderholms tränare Antti Törmänen känner mer än väl till förhållandena och utvecklingen i Vasa. Han var länge involverad i att förverkliga den dröm som nu är sann.

Att kalla Sport för en slagpåse i årets liga är långt från sanningen enligt Törmänen.

– Jag tycker det är överdrivet. Laget kämpar hårt och speciellt i början på säsongen blir det svårt här i Vasa att få poäng, konstaterade Törmänen.


Vilda västern bland raketerna

$
0
0

I år är det tillåtet att skjuta raketer på villa-avslutningen. Från och med lördag klockan 18 får man använda smällare och raketer fram till klockan två på natten. Helmer Södergård som är kemikalieinspektör vid Österbottens räddningsverk tycker att skjuttiden kunde ha varit kortare.

- Vi ville förkorta tiden till klockan 24, men det gick inte igenom i Mellersta Österbotten och Sydösterbotten. Egentligen kommer det här att man får skjuta till två från nyårsfirandet där man har anknutit till att årets byts vid 12-slaget. Men villa-avslutningen har ju inget med klockan 12 att göra, säger Södergård.

Vädret med tanke på raketer ser ut att bli riktigt bra. Varken hård vind eller för torrt i naturen. Helmer Södergård tror därmed att intresset för att skjuta raketer i år blir stort.

- Vi får inget regn och vinden avtar, säger Södergård.

I år får mna skjuta raketer på villaavslutningen

Listen6 minuter
Spela upp klipp på Arenan: I år får mna skjuta raketer på villaavslutningen

Det är förbjudet att skjuta raketer och smällare i centrum av tätorter, i bostadsområden och i närheten av byggnader.

Koll på raketerna

En stor del av de fyrverkeripjäser och smällare som används hos oss tillverkas i Kina. Det är Tukes, det vill säga kemikalisäkerhetsverket, som kontrollerar importörerna och grossisterna. De provskjuter pjäserna och avgör om de är säkra.

Butikerna och lagren kollas av räddningsverket varje år och enligt Södergård är det ett bra läge när det gäller den sidan.

- Jag skulle ge vitsordet nio och tio för den här delen, men sedan när föräldrar och över 18-åringar köper raketer, där har vi den osäkraste delen. Vi vet från olycksstatistik att det inte funkar i den här sista länken. Vi informerar varje år men som kemikalieinspektör känns det som vilda västern i alla fall, säger Södergård.

Trots information och varningar sker det varje år olyckor där framförallt ögon och händer skadas. Enligt Södergård kostar ett skadat öga samhället mellan 50 000-70 000 euro per öga.

Fyrverkeripjäserna påverkar också miljön. För att få olika färger i stjärnregnet används olika metaller som reagerar med kemikalier och salter som ingår i blandningarna i fyrverkeripjäserna. Endel av metallerna, också tungmetaller, hamnar i naturen efter raketskjutandet.

Hemvårdarna slipper mattransporter i Kristinestad

$
0
0

Snart får hemvårdarna i södra Kristinestad med tid för sina klienter när de gör hembesök, då de slipper ansvaret för mattransport.

Vård och omsorgsnämnden beslöt i går att inleda upphandlingar av företagare eller trafikanter, för att också det södra området ska omfattas av matservicen.

En entreprenör sköter mattransoprterna i övriga Kristinestad. I Sidebyområdet har det fallit på hemvårdarnas lott att transportera maten.

Eftersom hemvårdarnas arbetsbörda har blivt allt större, ska arbetstiden i stället läggas på vårdarbetet i stället för på transport av mat.

Kristinestad utreder egen akutjour

$
0
0

I september ska man i Kristinestad fundera på hurudana tilläggsutgifter det blir för staden att upprätthålla akutmottagning i egen regi, samtidigt som man går med i samjouren som ordnas av Vasa sjukvårdsdistrikt i Vasa. Kostnaderna för att köpa in jourhavande läkare till veckoslut uppgår till 300 000 euro i året.

Den egna jouren i Kristinestad under veckoslutet fortsätter till årets slut. Före den 1 oktober ska Krsitinestads vård- och omsogsnämnd också avgöra hur den egna jouren ordnas under vardagskvällar, bland annat genom att se om där finns veckodagar då trycket på akutsjukvård är större.

Elisa Oyj tog över taktpinnen i Anvia

$
0
0

Vid telekommunikationsbolaget Anvia kom det som en överraskning att Elisa Oyj köpt in sig som största ägare.

Besvikelsen är stor inom Anvias styrelse och bolagsledning, säger styrelseordförande Bengt Beijar som inte hade väntat sig att flertalet syd-österbottniska företag skulle sälja sina andelar i Anvia till Elisa.

Anvias styrelse har samlats idag för att diskutera situationen.

Säljare är bland andra Ilkka, Atria och Katternö. Elisas andel i Anvia uppgår nu till cirka 16 procent.

Sjöbevakarna övervakar villaavslutningen

$
0
0

Båttrafiken kommer att övervakas extra noggrant under den kommande villaavslutningshelgen.

Västra Finlands sjöbevakning har effektiverad övervakning mellan Karleby och Kristinestad och då granskar man särskilt båtförarnas körskick samt att ljus och övrig säkerhetsutrustning fungerar som den ska ombord.

Sjöbevakningen vill påminna båtfolket om att augustimörkret faller överraskande snabbt och att det är skäl att kontrollera att båtens lanternor fungerar som de ska.

Gränsen för roderfylleri är en promille.

Renovera Yxpila skola uppmanar föräldrar

$
0
0

Föräldrar till elever i Yxpila skola kräver en konditionsgranskning av skolan. Skolan utrymdes i våras efter granskning av inneluften. I dag går eleverna i skola i Björkhagen och Handelsinstitutets utrymmen.

Föräldraföreningen hoppas att Yxpila skola ska renoveras, om det bara är möjligt. Det är därför de vill ha en grundlig granskning av skolans skick.

Föräldrarna planerar en demonstration inför stadsstyrelsens möte och en stödkonsert för skolan.

UPM Kymmene inleder läroavtalsutbildning i Jakobstad

$
0
0

UPM Kymmene erbjuder ett tvåårigt utbildningsprogram där företaget tillämpar läroavtalsmodellen. När motsvarande startade i Kaukas och Kymi i våras fick Kymmene över 1000 sökande varav 39 antogs. Erfarenheterna är så pass goda att nu införs samma modell för Jakobstad, Kuusankoski och Villmanstrand. Inträdeskraven är 18 års ålder och lämplig grundutbildning inom el-, automations-, maskin-, fordons- eller processteknik.

Till fabriken Jakobstad kan tas drygt ett 10-tal. De som antas till utbildningen anställs på tvåårigt läroavtal i tidsbundet arbetsförhållande. Utbildningen leder till pappersindustrins yrkesexamen eller sågindustrins yrkesexamen.

Orsaken till rekryteringen är kommande pensioneringar, säger personalchef Patrik Lindholm vid UPM Kymmene i Jakobstad.

Ansökningstiden går ut den 15 september. Utbildningen börjar i februari 2015.


Komarov ska erövra hockeyhuvudstaden

$
0
0

Leo Komarov är klar för sin NHL-comeback. För två år sedan blev det bara en halv säsong i Toronto Maple Leafs men nu har Komarov ett lukrativt fyraårs kontrakt. Trots det är han ödmjuk inför sin andra sejour i Nordamerika.

Då Leo Komarov säsongen 2012-13 debuterade i NHL blev vistelsen på hälft. Efter 42 matcher, fyra mål och fem assist återvände power forwarden till KHL och Moskva. Nu har 27-årige Komarov sin andra chans att skapa ett namn för sig i världens tuffaste hockeyliga.

- Min dröm är att spela i NHL. Sist jag var där blev det en halv säsong. Jag tyckte det gick helt okej men vi skildes åt, jag tänkte ändå redan då att jag vill återvända och just till Toronto. Nu fick jag ett bra erbjudande och ett långt kontrakt så jag är riktigt nöjd och hoppas på det bästa, berättar Komarov.

Att det handlar om en redan bekant stad som Komarov i början av september flyttar till har sina givna fördelar.

- Sist jag var där började allting från noll. Nu kommer det att bli lättare att komma in i laget då jag känner grabbarna och staden. Man vet vem man kan ringa till när man ska fixa lägenhet och bil. Jag vet hur det ser ut och fungerar.

"Jag hoppas jag får spela"

Av att finländaren tecknat ett fyraårigt avtal som är värt nästan tolv miljoner euro kan man räkna ut att det finns vissa förväntningar på honom. "Leksa" berättar själv att det redan då kontraktet undertecknades var snack om hurdan roll han kunde tänkas ha i laget, men först gäller det att göra bra ifrån sig under försäsongen.

- Vi har pratat men det är redan en eller två månader sedan. Allt ändras ju och alla börjar från noll när training camp startar. Jag hoppas jag ryms med i laget och får spela.

Om och när Komarov viker sig en plats i Maple Leafs kommer man att möta Montreal Canadiens i grundseriens första match den 8 oktober. Rivaliteten mellan dessa lag hör till NHL:s mest klassiska och Komarov kommer väl ihåg ett tidigare möte lagen emellan.

- Det är klart att det är roligt mot Montreal, jag gjorde mitt första NHL-mål mot dem. Men det finns andra bra lag där också.

Även Petri Kontiola har kontrakt med Toronto och Komarov hoppas att landslagskamraterna ska få spela tillsammans i NHL.

- Konna är en fin kille! Vi har spelat lite grann tillsammans här under sommarträningarna men det är ju tränaren som bestämmer hur det blir. Jag är nöjd med att han har kommit med och det ska bli ett intressant år.

Löfte om utbildning välkomnas av nödcentralen

$
0
0

Regeringens löfte om att åtgärda bristen på svenskkunnig personal till nödcentralerna genom en utbildning i Vasa tas på orten emot med stor glädje.

- Vi har ypperliga kunskaper för att organisera utbildningen hos oss, säger Kai Paldanius som är biträdande chef vid Österbottens nödcentral.

Enligt Paldanius skulle en utlokaliserad utbildning i Vasa kunna göra rätt mycket för att förbättra situationen.

- Det är absolut inget fel på den nationella utbildningen i Kuopio, men det är ett faktum att orten inte har lockat särskilt många svenskspråkiga, säger Kai Paldanius.

Kai Paldanius, kommunikationschef för Österbottens nödcentral.
Kai Paldanius, biträdande chef vid Österbottens nödcentral. Kai Paldanius, kommunikationschef för Österbottens nödcentral. Bild: Yle/Roger Källman

Österbottens nödcentral har profilerat sig som landets mest tvåspråkiga och enligt Paldanius har det har varit en kamp att kunna hålla fast vid den hedersbetygelsen.

- Det som har underlättat en aning för oss är att det finns så många arbetslösa poliser just nu så vi har hittat tvåspråkiga vi kunnat anställa, om man nu får säga en sådan sak högt, säger Kai Paldanius.

Enligt Paldanius hade man stora förhoppningar om en utbildning i Vasa redan för två år sedan, men då placerades den extra utbildningen efter armbrytning vid polisyrkeshögskolan i Tammerfors. Den här gången, då regeringen beviljat tilläggsmedel uttryckligen för en utbildning i Vasa, vågar Paldanius tro att det faktiskt blir av.

- Regeringen brukar kanske bevilja de pengar som behövs men sällan öronmärka dem för att användas på någon särskild ort, så den här gången känns det annorlunda, säger Paldanius.

Han tillägger:

- Vårt behov av den här utbildningen är stort och det har fått erkännande, dessutom är Vasa ett klokt val eftersom vi har allt som krävs för att organisera utbildningen rent praktiskt.

Resultatet av många års arbete

Också bland politikerna i Vasa har regeringens nyhet väckt positiva reaktioner.

- Den här utbildningen är något vi har jobbat länge för i regionen och det är verkligt glädjande att den nu blir verklighet, säger Joakim Strand som är ordförande i Vasa stadsfullmäktige.

För två år sedan var Vasa stad beredda att träda in som medfinansiär för en utbildning i Vasa, men planerna gick om intet då Tammerfors fick utbildningen. Den här gången säger även Strand att han litar på regeringens löfte om Vasa som placeringsort.

- Jo, det gör jag. Det här handlar ju om lagstadgade rättigheter och vi vet alla hur viktigt det är att få tala sitt eget modersmål då man befinner sig i en nödsituation, säger Joakim Strand.

Villaavslutningshelgen blir sval

$
0
0

Österbottningarna har inlett villaavslutningshelgen under lugna former och vid femtiden på lördag eftermiddag hade räddningsmyndigheterna än så länge inte rapporterat om några större utryckningar.

Sjöbevakningen patrullerar under kvällen tätare än normalt längs kusten mellan Karleby och Kristinestad. Man påminner båtfolket om att det lönar sig att ha utrustningen i skick samt hålla sig nykter vid rodret.

Från och med lördag klockan 18 får man använda smällare och raketer. Senast klockan två på natten ska alla fyrverkerier vara avslutade.

Lördagens väder blir halvklart till mulet. Längs den österbottniska kusten lovas uppehåll. Däremot är det rätt svalt och dagens högsta temperatur ligger mellan 12 och 16 grader, och natten kan bli kall med under tio grader. Den som ska röra sig till havs kan ändå glädja sig åt svaga vindar och god sikt, det blåser 4-8 m/s mellan nord och ost.

Hjärtkirurgi åter igång i november?

$
0
0

Hjärtkirurgen Kalervo Werkkala ser fram emot att ta emot jobbet som överläkare för hjärtkirurgin vid Vasa centralsjukhus. - Det började med ett par missförstånd kring min lön, men nu tror jag att vi har nått samförstånd och för min del är jag beredd på en flytt till Vasa i november, säger Werkkala.

På fredagen möttes den arbetsgrupp som på uppdrag av fullmäktige för Vasa sjukvårdsdistrikt försöker finna lösningar för en fortsatt hjärtkirurgisk verksamhet vid Vasa centralsjukhus. Då beslöt man bland annat att välkomna Werkkala till överläkarposten om han går med på att arbeta för normal lönenivå.

- Det beskedet var trevligt att höra och jag är glad att vi nu har rett ut missförstånden kring lönenivån, säger Werkkala som menar att han aldrig har gjort några ovanliga anspråk utan att det handlar om en nyhetsanka som skapade onödiga fnurror på tråden.

Werkkala har meddelat sjukvårdsdistriktet att han kan fungera som överläkare på deltid, vilket skulle innebära att han är på plats tre veckor av fyra i månaden.

Det innebär att en av de största stötestenarna för en fortsatt hjärtkirurgi i Vasa skulle vara undanröjd, eftersom Regionförvaltningsverket haft det som ett absolut krav att sjukhuset har en egen överläkare som ansvarar för hjärtkirurgin och utvecklar verksamheten så att patientsäkerheten är fortsatt tryggad.

- För mig är överläkaransvaret något jag skulle axla naturligt, eftersom jag har en lång bakgrund som hjärtkirurg och överläkare inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS), säger Werkkala.

Werkkala är sedan en liten tid tillbaka pensionerad från sin tjänst vid HNS och Yle Österbotten når honom då han befinner sig i sitt gamla föräldrahem i Vilppula i Birkaland.

- Här tillbringar jag gärna min fritid, men inkommande vecka är det jobb igen då jag reser på hjärtkirurgisk konferens till Göteborg, säger Werkkala.

Irriterande långsamt, men ändå framåt

En som glädjer sig åt att arbetet för fortsatt hjärtkirurgi i Vasa nu tar ett steg framåt är Michael Luther, representant för Korsholm (SFP) i sjukvårdsdistriktets fullmäktige och även medlem i den ovan nämnda arbetsgruppen.

- Jag måste ju säga att det har gått irriterande långsamt, men nu går det i alla fall äntligen framåt, säger Michael Luther som menar att man kunde ha nått en överenskommelse med Werkkala redan under sommaren.

Följande steg som inleds i processen är att man inleder en ny upphandlingsrunda för att få in offerter från kirurger som kan tänka sig att börja operera patienter i Vasa.

- Vi beslöt vid mötet igår att genast köra igång med offertförfrågningar och jag är övertygad om att vi den här gången får in en offert från Satucon, säger Michael Luther.

Satucon Oy är det Kuopiobaserade läkarföretaget vars kirurger tidigare opererade patienter vid Vasa centralsjukhus.

- Det var ett fungerande samarbete som jag tror att vi väl kunde återskapa till samma prisnivå som tidigare, säger Michael Luther.

Offertprocessen tar nio veckor i anspråk och Michael Luther vill tro att man redan före årskiftet åter opererar hjärtan vid Vasa centralsjukhus.

- Ja, i bästa fall är verksamheten igång igen redan i november, säger Luther.

Kanske ett par år?

Michael Luther sticker ändå inte under stol med att stora utmaningar återstår, inte minst på längre sikt då den stora statliga vårdreformen ska bli verklighet.

- Problemet är att ingen än så länge vet exakt vad reformen kommer att föra med sig, nu höjs ju allt fler röster för att reformförslaget strider mot grundlagen, men jag tror att vi oavsett hur det blir snart kommer att befinna oss i en situation där hälso- och socialvården ska klara sig på betydligt lägre penningnivå än idag, säger Luther.

Även hjärtkirurg Kalervo Werkkala tror att man får ta diskussionen om hjärtkirurgin på nytt i ett senare skede, då vårdreformen förverkligas.

- Om allt går som planerat jobbar jag säkert ett par år på den här överläkarposten vid Vasa centralsjukhus, det är jag fullt beredd på om den egna hälsan fortsätter vara god, men det är nog rimligt att anta att vårdreformen sedan kommer emellan på något vis, säger Werkkala.

Den långvariga och stundvis hätska debatten om hjärtkirurgins vara eller icke vara skrämmer honom ändå inte.

- Debatt hör till politiken, så ska det vara. Medicinen är en annan fråga och jag har besökt Vasa centralsjukhus och fått en mycket positiv bild av de avdelningar och de kolleger jag skulle arbeta med, annars skulle jag inte vara intresserad av jobbet, säger Werkkala.

Hjärtgruppen sammanträder nästa gång i medlet av september. Sjukvårdsdistriktets fullmäktige möts till ett seminarium i början av oktober och får då ta ställning till hjärtgruppens resultat så här långt.

Riksdagen lockar Elli Flén

$
0
0

Nykarlebypolitikern Elli Flén (SFP) ställer upp i riksdagsvalet nästa år. - Efter några år i politiken har jag sett att man faktiskt kan påverka om man jobbar hårt, säger Flén.

Beslutet att kandidera har mognat under en tid på flera år, då Flén bland annat varit engagerad inom lokal- och regionalpolitiken men även arbetat som specialmedarbetare för Stefan Wallin under dennes tid som försvarsminister.

- Det var otroligt givande att följa med arbetet inom Svenska riksdagsgruppen och den erfarenheten gav helt enkelt mersmak, säger Flén.

SFP:s nomineringsgrupp väntas lägga Elli Flén på listan över riksdagskandidater redan nästa vecka. Själv säger Flén att hon kommer att satsa helt och fullt på valkampanjen.

- 150 procent, minst! Jag är en tävlingsmänniska som inte kan annat om jag får en nummerlapp på bröstet, säger Flén och skrattar.

Flén arbetar till vardags som kommunikationskonsult och ska under kampanjen jobba så normalt som möjligt med det egna företagandet. De lokala kunderna är underrättade om kandidaturen, däribland vindkraftsbolaget OX2 som anlitat Flén för kommunikationstjänster i Finland.

- Säkert tvingas jag när valkampanjen är som mest intensiv inse att tiden inte räcker till för allt, men så är det ju för alla kandidater, säger Flén.

Skulle kampanjen bära hela vägen in i riksdagen är det en fråga framom andra som Elli Flén vill arbeta för.

- Jag vill se ett starkare Österbotten, vi drar åt alltför olika håll i landskapet och det förlorar vi mycket på, säger Flén och avser såväl ekonomiska aspekter som mentala.

Hon hoppas att man hellre skulle se helheter.

- Vi vinner inget på att dela in oss i exempelvis Jakobstadsregionen och Vasaregionen, om vi ska kunna konkurrera nationellt måste vi fungera som en enad region.

Viewing all 37002 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>