I Karleby ska de arbetslösas Kokkotyö-stiftelsen börja sälja en del av stadens lösöre. Bättre än att slänga bort det, tycker stadsstyrelsen som har gett klartecken för samarbetet.
Karleby stad gör sig varje år av med lösöre som i sig är i skick men som har litet värde. Hittills har till exempel fönster, dörrar och enstaka föremål slängts. Men nu ska Kokkotyö-stiftelsen börja sälja sakerna vidare.
Staden kommer att skänka eller sälja sakerna för en liten summa åt stiftelsen.
Karleby ska snart bjuda in Jakobstadspolitiker på besök. Efter en paus på flera år kommer stadsstyrelserna att träffas igen.
Under den här mandatperioden har städernas styrelser inte träffats en enda gång i samarbetsdiskussioner.
- Vi har bara inte haft tid, säger styrelseordförande Veikko Laitila (c) i Karleby.
Det var Jutta Urpilainen (sdp) som lämnade in en motion om att samarbetet med Jakobstad borde upplivas.
I svaret på motionen skriver Karleby att flera händelser har prövat städernas relationer de senaste åren, men att Karleby nu ska bjuda in Jakobstadspolitikerna.
Dåligt grundade asfaltgator blir grusgator på nytt i Jakobstad. Det här kan vara ett bättre alternativ för både de som bor längs gatan och för staden. Oskar Skog bor längs Klockarevägen, som verkar vara omöjlig att få bra.
Det första fallet i Jakobstad där en asfaltgata igen omvandlas till en grusgata gäller Klockarevägen och Herdevägen mellan Ejdevägen och Kaplansvägen på Kyrkostrand. Vägen är ogrundad och full av tjälskott och vägbrunnarna har lyfts upp över den övriga gatunivån.
Tekniska nämnden i Jakobstad behandlar ärendet på tisdag kväll och förslaget är att gatuavsnittet underhålls som en grusväg tills gatan i en mer eller mindre avlägsen framtid kan saneras på så sätt att en asfaltyta verkligen håller.
Det verkar finnas en förståelse för att en grusväg är bättre än det nuvarande alternativet bland dem som bor längs gatan. På ett villkor dock, grusvägen måste skötas så att den inte dammar.
- Jag tycker att vägen kunde vara bättre men det beror på grunden, det ser likadant ut varje år efter en tid trots att små förbättringar görs, säger Oskar Skog som bor längs Klockarevägen.
Det verkar lite omöjligt att få det här att bli bra fast det är asfalt, säger Oskar Skog.
Blir det fler omställningar från asfalt-till grusvägar i Jakobstad?
Några specifika planer på att göra om gatunätet i någon större utsträckning från asfalt- till grusvägar finns inte i Jakobstad.
- Det här handlar om hur vi på bästa sätt kan underhålla speciella objekt, säger t.f. tekniske direktören i Jakobstad, Anders Blomqvist. Kan vi hålla en bättre standard på dem i form av grusvägar än i form av dåliga asfaltvägar som bara blir fulla med hål så är det kanske ett bättre alternativ både för staden och de som använder de här vägarna, tillägger Anders Blomqvist.
Lastbilar och grävmaskiner möter varandra på de breda och helt nya vägarna i Torkkala där vindkraftsparken kommer att resa sig. Markanskaffningstekniker Sven Mattas har varit i kontakt med alla 150 markägare som berörs av projektet och hittills har det gått rätt så smärtfritt.
Just nu befinner man sig i ett utmanande skede av projektet.
- Sedan januari har vi byggt nya, breda vägar genom området och nu håller vi på med att bygga grunden för kraftverken. Det finns väldigt många olika markförhållanden. På vissa ställen är grunden fast och bra medan det på andra ställen är fråga om åkerområden. Mest krävande är lermark så där är det fråga om betydande massabyten som ska göra.
Allt som allt berörs ungefär 130 markägare och 200 skiften av vindkraftsprojektet. Men man har kunnit kompromissa och komma fram till lösningar i de flesta fall.
- Vi har kommit bra överens med de flesta markägarna. Vi har erbjudit ersättning för vindupptagninsområdet. Vi har använt oss av en radie på 600 meter från varje kraftverk och vi har avtal med största delen. Inte har det alla gånger varit lätt och båda sidor har fått kompromissa, säger Mattas.
Och precis som med allt annat för vindkraft med sig båda positiva och negativa effekter.
- Fördelarna med vindkraft är självklart att den producerar ren och förnybar engeri. Men visst finns det nackdelar också. Vissa anser att en vindkraftspark stör utsikten. Andra anser att bullret från kraftverken, om det kommer för nära bebyggelsen, är jobbigt.
Sexton vindkraftverk skall stå klara i byn Torkkola i Lillkyro hösten 2015.Området är ungefär 1000 hektar stort. Kraftverken ska ha en höjd på 200 meter och en totalkapacitet på mer än 50 megawatt. Det motsvarar ungefär vad 10 000 egnahemshus förbrukar på ett år.
Det kan löna sig att hålla ögonen öppna om man vill komma åt en sommarstugetomt i Kristinestad just nu. I samband med att staden beslöt att värdet och arrendet på sommarstugetomterna ska höjas, blev det också möjligt att lösa in tomten.
På valborgsmässoafton gick tidsfristen ut för de 250 arrendatorerna att meddela staden hur de ställer sig. Och intresset för att lösa in arrendetomterna är stort, enligt förvaltningschef Dan-Anders Sjöqvist
- Telefonen har gått het. Det är väldigt glädjande att så många vill köpa. Själva har jag diskuterat med 70 arrendatorer och 90 procent av dem vill köpa. Men tidtabellen är lite öppen. Det är många som redan i sommar vill lösa in sin tomt och en del vill fundera och kanske köper den i slutet på året eller nästa år.
Arrendatorerna måste alltså inte säga genast om de vill köpa. Det enda som staden i det här skedet ville ha besked om, är om de vill avbryta arrendet eller förlänga det.
Systemet med att i förlänga arrendekontraktet även om man har för avsikt att lösa in tomten, garanterar att man har tillträde till tomten även om processen försenas av besvär.
- Ett försäljningsbeslut som hänger i rätten, i förvaltningsdomstolen blir svårt på det sättet då man inte kan verkställa det genom att göra ett köpebrev. Då kan man hamna in i 2015 och har varken arrende eller köpebrev, säger Sjöqvist.
I dag har åtminstone 16 arrendatorer besvärat sig. Även bland dem som har besvärat sig finns de som meddelat att de vill fortsätta arrendera.
Om man väljer att avbryta arrendet kan man hamna att själv ta bort sommarstugan, beroende på vad kontraktet anger. Staden säljer bara själva tomten. Men vill man bryta arrendet men ändå få en slant för huset, kan man sälja arrenderätten, inklusive sommarstugan, vidare till tredje part. Ungefär ett tiotal sommarstugetomter kommer att få nya invånare på det sättet.
- Det är helt i sin ordning. Man överlåter då arrenderätten till en tredje part. Det har skett här också under vårens lopp, säger Dan-Anders Sjöqvist.
Även de nya arrendetagarna har rätt att lösa in tomten, eller i sin tur sälja arrenderätten vidare.
I fyra års tid har en björn angripit biodlares anläggningar i Kristinestadstrakten. Inte ens elstängsel håller björnen borta. Nu har biodlarna fått nog och lämnat in en anhållan om att få skjuta björnen till Finlands viltcentral.
Problemen med björnen som angriper bikupor i Kristinestadstrakten har bara blivit värre under fyra års tid. Björnen gräver sig under stängslet eller runt stängslet så att det faller omkull.
- Elstängsel är den enda förebyggande åtgärd man kan kräva av en biodlare, säger skadegranskare Folke Hed i Ömossa.
- Man kan inte bygga in bikuporna i ett hus för att skydda dem mot björnens angrepp.
Det är sannolikt samma björn som är skyldig till all skadegörelse på bikuporna. Spårstämplarna ser likadana ut.
Brunbjörn i naturen - (Copyright: NRK)
Den lekfulla björnen
Bild: NRK
Det finns bikupor på 16-20 ställen i Kristinestadstrakten och de som fått påhälsning av björnen är kommersiella anläggningar. En bikupa kan innehålla honung för 1000 euro eller mera och till den summan kommer kostnaderna för förstörda kupor och bisamhällen. I dagens läge har björnen förstört 16 kupor. Björnen har fastnat på bild på viltkameror som finns i närheten av bikuporna
- Det är svårt att säga om man får tillstånd att fälla björnen, säger skadegranskaren Folke Hed. Han anser att biodlarna själva gjort vad de kunnat för att mota olle i grind.
Tidningen Sydösterbotten var först med den här nyheten.
Branden på Bokvägen i Vasa på natten den 26. 4 var anlagd. Det har klarnat i polisens utredningar.
I branden förstördes ett egnahemshus och en husbil och en personbil.
En förbipasserande taxichaufför observerade branden hann väcka de fyra personer som bodde i huset så att de kunde rädda sig ut ur huset.
En misstänkt person är häktad för dådet men personen har ingen koppling till de personer som bodde i huset. Den misstänkte har erkänt.
Varken tårta eller festmåltid serveras när Solf IK firar 80-årsjubileum. Idrottsklubbens medlemmar vill istället aktivera alla i idrottsliga tecken. Joakim Träskelin och Jari Hyvönen från idrottsklubben ser fram emot loppet över Söderfjärden.
Tänk att få springa nästan genom Söderfjärdens gyllene och böljande sädesfält i augusti, den bilden målar Jari Hyvönen upp. Hyvönen är ordförande för Solf IK och har tillsammans med bland annat Joakim Träskelin planerat meteoritmaraton, som arrangeras 16 augusti i år.
- Det handlar ju om idrott så vi vill få ut människor och röra på sig. Visst är det roligare att få aktivera folk istället för att sitta inne i någon festsal, säger Hyvönen.
Förutom maraton finns det även möjlighet att springa halvmaraton, 10 kilometer, 3 kilometer för juniorer upp till 12 år och knappt en 1 kilometer lång sträcka för de minsta upp till 6 år.
För att komma upp till maratonsträckan krävs två varv på och kring Söderfjärden. Joakim Träskelin har sprungit sträckan flera gånger.
- Helt underbart! Underlaget är behagligt och naturen är fantastisk. Varje gång jag förbereder mig för ett längre lopp springer jag här, säger Träskelin.
Söderfjärden ligger helt öppen och hårda vindar river över fälten. För att undvika allt för starka motvindar under meteoritmaraton kommer arrangörerna att ställa löpriktningen enligt hur vindarna blåser.
Solf IK:s ordförande Jari Hyvönen hoppas på ett par hundra deltagare i årets meteoritmaraton, som förhoppningsvis blir en årligen återkommande tradition, säger Hyvönen.
Startskottet går 16 augusti och snart ska det vara möjligt att anmäla sig till meteoritmaraton på en webbsida.
En grupp österbottniska företagare har gått samman och köpt flygstridsskolan i Kauhava, samt försvarets gamla vapendepå i Karleby. I affären ingår sammanlagt över 500 hektar markområden och omkring 45.000 kvadratmeter fastighetsyta.
Senatsfastigheter och Finavia Oyj står som säljare i storaffären, medan köparen är ett nybildat bolag vid namn LSK Business Park Oy. Bakom bolaget står flera österbottniska företagare och affärsmän från bland annat Evijärvi, Kurikka, Jakobstad och Laihia.
På ordförandeposten i bolagets styrelse sitter Börje Lindén, som bland annat även är styrelseordförande i metallföretaget Norcar-BSB Oy Ab med kontor i Nykarleby. Övriga namn som ingår i gruppen är pälsfarmaren Seppo Kultalahti och Tapani Koski som har verkat inom företaget Laihian Mallas.
Köparna vill än så länge inte avslöja mycket om sina planer för de områden man köpt, men det talas om internationell affärsverksamhet. Däremot vågar gruppen lova att tiotals nya arbetsplatser kommer att uppstå.
De finskspråkiga österbottniska tv-nyheterna fyller tio år på lördag. Yle Pohjanmaa och Yle Keski-Pohjanmaa firar med sina tittare hela veckan. Medierna lever i ständig förändring. För Yles svenska och finska nyheter i Österbotten är den relativt färska möjligheten att direktsända tv på webben välkommen, säger den tekniska producenten Hans Holmgren.
De regionala tv-nyheterna är viktiga för Yle och har höjt profilen på regionalt innehåll också i riksnyheterna. Men tv:n är ett långsamt medium som kräver mycket tid för både planering och klipp.
- Det är samma sak för oss som på svenska sidan, vi ska tänka webben först, efter det kommer radio och tv:n kommer sist. Men på webben kan vi ju lägga ut rörliga bilder och möjligheten att direktsända stora händelser på webb-tv kommer vi att utnyttja allt mer, säger Hans Holmgren.
Då fullmäktige för Vasa sjukvårdsdistrikt fattade beslut om hjärtkirurgins öde vid Vasa centralsjukhus var Yles finska och svenska nyheter på plats och sände direkt på Yle Arenan. Yle Österbotten hade premiärsänt webb-tv redan tidigare, från Juthbacka marknad i Nykarleby i augusti i fjol.
Pohjanmaan alueuutiset sänder varje kväll kl 18 och kl 22 på TV1 och kl 19 på TV2. Sändningarna är tio minuter långa och täcker ett område från Lochteå i norr, Ähtäri i öst och Sideby i söder. Inslagen görs av Yles nyhetsredaktioner i Vasa, Seinäjoki och Karleby.
- Egentligen är det bara en person, regissören, som jobbar helt och hållet med tv. När reportrarna åker ut gör de inslag för tv, radio och webb, säger Holmgren.
Hur tror du framtiden ser ut för Pohjanmaan alueuutiset om 10 år?
- Det var långt framåt, men jag tror att vi får fler sändningar och hoppas på morgonnyheter på tv. Tekniken finns, allt är färdigt. Det enda som fattas är människor och pengar, säger Holmgren.
Yles finska nyhetsredaktioner träffade sin publik i Seinäjoki på måndag. På onsdag är de i Chydenia i Karleby och på torsdag i Rewell center i Vasa.
Läs också:
Yle Pohjanmaa: Alueellisia tv-uutisia juhlistettiin Seinäjoella - katso kuvat
Yle Pohjanmaa: Pohjanmaan alueuutisia katsottu kymmenen vuoden ajan
Trolltyg och olympiska spel utlovas då Sundom sommarfest firas den 17 augusti. Barn och ungdomar övar som bäst på en teaterpjäs som utgör en del av firandet.
- Det handlar om en ring - symbolen för enhet - berättar skådespelaren Lasse Hjelt, som skrivit manuskriptet och också regisserar pjäsen.
- Kanske det, svarar trollen på den frågan. Trollen är i det här fallet elever i Sundom skola - de flesta skådespelarna i pjäsen är just skolelever.
Lasse Hjelt instruerar Daniel Mitts
Lasse Hjelt och Daniel Mitts
Bild: Yle/Roger Källman
- Hur det går med ringen, det får ni se i augusti, säger han.
I pjäsen ingår också musik, både gammaldags spelmanstonder och modernare, rockigare vara. Älvdans och cheerleading står också på programmet.
- Största dansinsatsen står den grundläggande konstundervisningens elever för. Det är ettor och tvåor som övar i Sundom skola, säger läraren och dansaren Mia Wik.
Det är nu sjätte gången som Sundomborna ställer till med sommarfest. Evenemanget stärker samhörigheten och byakänslan, säger Kristina Stenros.
- Här finns många föreningar i byn och medlemmarna ställer upp och jobbar. Här finns också många nyinflyttade och de brukar komma med, ung som gammal.
Sommarfesten har ordnats på olika platser runtom i byn. Den här gången hålls festen vid Sundom IF:s skidstuga, söndagen den 17 augusti.
Varje år dör 25 personer i väntan på en ny lever.
Levern är vårt största blodorgan och trots att Finland är i världsklass beträffande transplantationer är opertionerna svåra.
Vasanejdens njur- och leverförening har i dag cirka 240 medlemmar och finns till som stöd för både patienter och anhöriga. Tillsammans med sjukvårdspersonal besvarar de frågor kring sjukdomar och transplantationer.
Det här stödet fanns inte att tillgå när Dietmar Hahn i Vasa fick en ny lever 1995. Före det hade han levt med besvärlig levercirros i åtta år.
-Tyvärr fanns det ingen som kunde stöda mig. Det verkar inte heller ha funnits någon annan med erfarenhet av en levertransplantation i närheten, säger Hahn.
Nu är han själv som styrelsemedlem aktiv inom föreningen som också ordnar träffar, teaterbesök och sommarutflykter.
-Men det viktigaste är ändå att finnas som stöd för medlemmarna och dela med sig av sina erfarenheter.
Frågan om organdonation är ständigt aktuell och Hahn lyfter fram att även här förekommer lurendrejeri. År 2002 fick han ett brev från en person någonstans i Europa som var villig att ge en del av sin lever, mot en mycket stor kompensation.
- Det är inte rätt väg att få en ny lever, sådant är inte möjligt. Det handlade helt klart om lurendrejeri, säger Dietmar Hahn och tillägger att olaglig donationshandel blir allt vanligare, främst i Asien men även här.
På onsdag kväll med start klockan 17.30 arrangeras informationstillfället ”Den livsviktiga levern” i Dramasalen i Vasa Stadsbibliotek.
Samlingspartiet, Centern, Kristdemokraterna, Sannfinländarna och Socialdemokraterna skriver i sitt initiativ att stadsstyrelsen i Kristinestad inte har förutsättningar att sitta kvar. De hävdar att obeslutsamheten förorsakar staden och invånarna skada i form av förlorade möjligheter.
Stadsstyrelsen tog upp initiativet på måndagen och beslöt sända frågan till fullmäktige för avgörande. Valet står mellan att tillsätta en utredning av stadsstyrelsen eller ge den förtroende att fortsätta.
SFP har egen majoritet med 15 av 27 ledamöter i fullmäktige och partiet kan lätt avstyra en utredning. Men så behöver det inte bli, säger SFP:s gruppordförande Henrik Antfolk.
- SFP tar gruppbeslut endast i svenska frågor och personalval, säger Antfolk.
Det är alltså fritt fram för ledamöterna att rösta hur de vill. För egen del säger Antfolk att initiativet är onödigt. Mandatperioden för stadsstyrelsen går mot sitt slut och en utredning medför onödiga kostnader.
Enligt Antfolk uppskattar man att beredningen av en motion kostar 7000 euro. I det här fallet skulle 22 personer frågas ut och utredningen skulle pågå i månader.
- Har vi ett underskott på 1,6 miljoner euro finns viktigare saker att syssla med, säger Antfolk.
Ombudsinkassoföretaget OK Indrivning inleder samarbetsförhandlingar med målet att minska personlastyrkan med ungefär 20 personer.
I ett pressmeddelande skriver företaget att samarbetsförhandlingarna inleds på grund av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker. En del av personalminskningen kan skötas genom interna överflyttningar, men uppsägningar kan också bli aktuella. Bolaget ska samtidigt gå igenom alla processera för att höja produktiviteten.
Företaget anser att en orsak till att samarbetsförhandlingar nu måste inledas är den förnyade inkassolagen som trädde i kraft i mars 2013. Den nya lagen har enligt OK indrivning radikalt förändrat förutsättningarna för inkassoföretagen och OK Indrivning lönsamhet har blivit sämre på grund av den nya lagen.
- Den förnyade inkassolagen begränsar antalet åtgärder inom frivilligt inkasso, vilket gör att det på sikt kan bli svårt att driva in mindre konsumentskulder. Inkassobranschen befarar att den traditionellt goda betalningsmoralen i Finland förslappas, skriver OK Indrivning i sitt pressmeddelande.
Biljettstödet som betalas ut av Vasa Stad och Korsholms kommun upphör från den 1.7. Det betyder att bussbolagen måste ta fullt pris för biljetterna. Det tycker inte Patric Wiik på bussbolaget Wiik&Ström om.
- Våra passagerare kommer att få dyrare biljetter än hittills, säger Patric Wiik, VD på Wiik & Ström.
Om biljettpriserna inte subventioneras kommer biljettpriset att bli dubbelt dyrare. Då ett månadskort i dag kostar 34 euro kostar det 90 euro utan stöd.
- Det blir antagligen samma som på 90-talet och börja skära ner olönsamma turer och kanske effektivera på något sätt. Om passagerarantalet minskar måste man anpassa utbudet till efterfrågan. Jag misstänker att om vi lägger det riktiga biljettpriset som det ska vara för tillfället så är det nog jättemånga som blir arga, säger Wiik.
I mitten på 2000-talet gick Korsholm med i Vasas subventioneringssystem. Tekniska nämnden i Vasa beslöt i december att staden lägger ner systemet i och med att de ordnar den nya interna gasbusstrafiken som köptrafik i sommar.
Planeringschef Pertti Hällilä på Vasa stad säger att busspriserna för passagerarna inom Vasas lokaltrafik inte kommer att stiga från nuvarande nivå. Men Vasas nya system berör inte trafiken över kommungränsen.
Wiik & Ströms lokalbusslinjer som korsar kommungränsen Vasa-Korsholm, hade hellre sett att det gamla systemet kunde gälla, för nu blir det krångligt med biljettpriserna.
- Biljettsystemet upprätthålls av Vasa stad och fast våra linjer går över till Korsholms så är de en del av lokaltrafiken, bedömer Patric Wiik.
Dessutom blir bussbolaget ekonomiskt ansvarig för passagerartrafiken och mera beroende av biljettintäkterna.
- Korsholm betalar ju stöd för sina invånare, men om Vasa stad drar ner nuvarande system så har nog ingen annan part möjlighet att fortsätta som tidigare. Vi hamnar att bygga upp ett helt nytt biljettsystem i så fall, som gäller bara för korsholmare. Men det blir ju väldigt galet då vi kör till exempel på Smedsbyvägen och busskortet kostar 80 euro på en hållplats och på nästa kostar det 34 euro, säger Patric Wiik.
Det är framförallt kunderna på linje 6 och 12 som drabbas. Dessa linjer går genom Smedsby, Bobäck, Vapenbrödrabyn, Högbacken, Gamla Vasa och Runsor. Även delar av Gerby och Brändö berörs.
Korsholms kommun, Vasa stad och bussbolaget Wiik & Ström har fört förhandlingar om den uppkomna situationen. Planeringschef Pertti Hällilä säger att i händelse av att Wiik & Ström måste dra in busslinjer kommer Vasa stad att se till att ersättande linjer sätts in inom Vasas område.
Senaste natt har någon brutit upp hänglåset till fattiggubben vid Larsmo kyrka och kommit över pengarna.
Det är inte första gången fattiggubben blir rånad. Vid tidigare försök skadades han så illa att han fick plockas ner och restaureras.
Polisen ber om tips på telefon 0295 415 804.
Brandkåren har hela eftermiddagen hållit på med att släcka en besvärlig eldsvåda i en 150 kubikmeter stor kuttersilo i Nykarleby. Larmet från företaget Ekopaint kom lite före klockan ett i dag.
Enheter från Nykarleby, Oravais, Munsala och Vasa deltog i släckningsarbetet. Brandorsaken är oklar, men man tror eldsvådan fick sin början från någon maskin eller skruv vid silon.
Vasa står nu utan tillnyktringsstation. Stadens ledande tjänstemän inom social- och hälsovården tog ett eget beslut att stänga tillnyktringsstationen. Och beslutet har redan blivit verklighet - stationen upphörde att verka i måndags.
Ordförande för social- och hälsovårdsnämnden i Vasa, Thomas Öhman (SFP) är upprörd och oroad över tjänstemannabeslutet.
- Det här kan bli en säkerhetsfråga. Tillnyktringsstationen startades för att underlätta säkerheten på såväl hälsovårdsstationerna som i polishäktet. Det är allvarligt.
Thomas Öhman
Thomas Öhman
Bild: Yle/ Malin Hulkki
Vid årsskiftet tvingades staden flytta tillnyktringsstationen från en fuktskadad lokal till Våghemmet som är till för alkoholister. Samtidigt flyttades missbrukarstationen från den samma fuktskadade lokalen till ett annat ställe på andra sidan stan.
Staden har utan att lyckas sökt en tillräckligt stor lokal för de båda ändamålen. Och det är där skon klämmer, tillnyktringsstationen ensamt har inte tillräckligt med klienter för att det ska vara lönsamt att ha personal på plats dygnet runt.
- Det är svårt. Tolv dagar i januari hade vi till exempel inte en enda klient på tillnyktringsstationen. Det här är enda möjligheten, säger Erkki Penttinen, direktör för socialarbete och familjeservice vid Vasa stad.
Erkki Penttinen
Erkki Penttinen, direktör för socialarbete och familjeservice vid Vasa stad
Bild: Yle/Sofi Nordmyr
- Staden har ansträngd ekonomi och det är fint att alla försöker hitta sätt att spara på. Men politikerna måste blandas in som har en mera övergripande syn på det hela. Det här kan få stora konsekvenser, säger Öhman.
Öhman oroas över vart polis och allmänhet i fortsättningen ska föra berusade som tidigare förts till tillnyktringsstationen. Men Penttinen säger att det fortfarande går att ringa till missbrukarstationen som är öppen dygnet runt.
- Vi kan inte ta emot kraftigt påverkade människor till missbrukarstationen men vi måste avgöra från fall till fall och därför är det viktigt att ringa och fråga, säger Penttinen.
- Vi trodde att det var en liten sak men nu vet vi att politikerna borde ha tillfrågats, säger Penttinen.
Enligt tjänstemannabeslutet ska tillnyktringsstationen vara stängd fram tills årsskiftet.
- Jag ska ta upp saken på nästa möte för social- och hälsovårdsnämnden. Jag hoppas att stationen inte är stängd längre än några veckor, säger Öhman.
Den 1 maj blev den södra delen av Gerby V byggnadsduglig. Med andra ord blev det fritt fram för de som skaffat sig en tomt på området att börja bygga. Men det finns fortfarande tomter som väntar på ägare.
På den norra delen av området har hus redan slagits upp. Allt som allt inhyser Gerby V-området 89 tomter. Av dessa är fortfarande 18 lediga.
Per Bengs, tomttekniker på Vasa stad, ute vid Gerby V-området. - (Copyright: Yle/Joni Kyheröinen)
Per Bengs, tomttekniker på Vasa stad, ute vid Gerby V-området.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen
Ett par av de som nyligen inlett byggandet är Liisa-Maija Hurme och Jan Slotte. De bor också för tillfället i Gerby men när familjen växer behöver man mer utrymme.
Liisa-Maija Hurme bygger hus på Gerby V-området. - (Copyright: Yle/Joni Kyheröinen)
Liisa-Maija Hurme bygger hus på Gerby V-området.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen
- När vi fick veta att vi ska få ett tredje barn så bestämde vi ganska snabbt att vi behöver mer utrymme och att det kanske är en bra tid att börja bygga, säger Hurme.
De har bott i Gerby i flera års tid och på flera ställen.
- Här finns många barnfamiljer och det är tryggt och trivsamt, säger Hurme.
De hoppas att huset står klart till julen.
Men alla tomter på Gerby V har inte gått åt. Samma gäller bostadsområdet i Yttersundom.
Varför har inte alla tomter gått åt?
- Ekonomisk osäkerhet och det att staden har delat ut över 100 tomter de senaste åren. Marknaden har kanske blivit lite mättad för tillfället, säger Per Bengs, tomttekniker på Vasa stad.
Det behövs ändå fler tomter och bostadsområden i Vasa menar Bengs. Följande område är Böle II, norr om Böle I.
- Det kommer nya ivriga byggare varje år och förhoppningsvis blir de ekonomiska utsikterna bättre.
I Gerby gäller samma principer som i Yttersundom: barnfamiljerna har förkörsrätt.
- Man ska inte ha blivit beviljad en tomt av Vasa stad under de senaste tio åren och om man har barn förbättrar det ens chanser att få en tomt, säger Bengs.
I Yttersundom är det stora problemet att marken är så stenrik, vilket gör att priset för att bygga kan bli väldigt högt, om man till exempel vill spränga och frakta bort sten från sin tomt. I Gerby är problemet inte lika påtagligt.
- Det är inte alls lika stenigt här. Här finns mer vanlig moränmark, säger Bengs.
Men allt är inte solsken, inte ens i Gerby. Trafiken till och från centrum är ett problem anser husbyggaren Liisa-Maija Hurme. Problemets kärna finns i korsningen Västerviksvägen-Alskatvägen där trafiken stoppas upp.
På Vasa stad säger planeringschef Pertti Hällilä att man försökt få bukt med problemen genom att ge längre grönt ljus åt den trafik som kommer norrifrån längs Västerviksvägen. Det gjordes i februari.
- Jag tycker inte att köerna är så långa nu. Men vi får se hur det ser ut på vintern, säger Hällilä.
Hällilä kör förbi varje morgon på väg till jobbet. Problemet är störst på vintern när det är halt och trafiken rör sig långsammare.
Trafiken har i alla fall inte minskat i och med Gerby V. Det finns långtgångna planer på en fyrfilig väg som skulle börja vid Gerby Strandvägen och sträcka sig ända ut till motorvägen.
- Med en sådan lösning klarar vi oss i tiotals år, säger Hällilä.
Finansieringssituationen är dock svår och bygget kräver statligt understöd. Det är alltså inte alls säkert att vägbygget blir av.
De nya Gerbyborna som flyttar in på Gerby V-området får alltså vänja sig vid vissa trafikproblem när de ska ta sig till och från centrum.
Det var på tisdagen som en grupp österbottniska affärsmän berättade att de köpt flygstridsskolan i Kauhava och vapendepån i Karleby. Området i Karleby är på 80 hektar och är stadens grundvattenfyndighet.
Enligt Karlebys miljöchef Michael Hagström har staden en skyddsplan på gång för vapenskolans område.
- Staden har redan brist på grundvatten och och bostadsbyggande skulle ytterligare begränsa tillgången till vatten.
Bakom höga stängsel skymtar vapenförråd i området som genomkorsas av vägar
I vacker tallskog skymtar dolda vapenförråd - blir det bostäder eller fritidsområde?
Bild: YLE/Patrik Enlund
Enligt Hagström kan man skida och orientera på området men bostäder är uteslutet. Att affärsmännen ändå köpte vapenskolan beror enligt Hagström på att de antagligen var ute efter flygstridsskolan i Kauhava men Karlebyområdet ingick i köpet.
Nu blir det förmodlingen förhandlingar mellan staden och LSK Business Park, säger Hagström. Från stadens sida kan man tänka sig ett markbyte. Affärsmännen får byggbar mark och staden får grundvattenområdet som rekreationsområde.
