Lördag förmiddag hittade dykare den drunknade Oravaisbon nära olycksplatsen, uppger polisen. Efterspaningarna inleddes genast fredag kväll och pågick sent in på natten. Mannen är i 30-årsåldern och han föll ur sin båt vid sjön Kangan fredag kväll vid en provkörning. Mannen hade inte flytväst på sig.
På lördagen ordnades återigen den landsomfattande tävlingen Tornens kamp, där fågelskådare tävlade om hur många arter de får syn på under åtta timmar.
Cirka 330 fågeltorn i hela Finland deltog i mätningen. Sammanlagt iakttogs 207 fågelarter.
Segern gick till ett av tornen vid Ytterö i Björneborg, där 104 arter sågs. På andra plats kom Sideby fågeltorn i Kristinestad, med 103 arter.
Av mer ovanliga fåglar kan nämnas rostgumpsvala i Varkaus, halsbandsflugsnappare i Helsingfors, gulhämpling i Hangö och amerikansk kricka i Korsholm.
Tornens kamp ordnades nu för 21 gången.
Karleby energi varnar för ett sämre resultat i år. Vintern har varit exceptionellt mild, konkurrensen har hårdnat och energipriserna ligger på en fortsatt låg nivå. Karleby stad får räkna med en lägre avkastning från sitt energibolag, varnar vd Petri Kokko.
I en prognos för 2014 säger Kokko att nedgången inte ser ut att vara en tillfällig störning, och det är orealistiskt för staden att räkna med att miljoninkomsterna från energiverket ska fortsätta som tidigare.
De senaste sex, sju åren har varit goda år och staden har kunnat ta ut cirka 4 miljoner per år i avkastning på grundkapitalet. Den tiden är förbi, säger Kokko.
Stadsfullmäktige beslöt i april att energibolaget och hamnen ska bolagiseras. Då förväntade man sig att de blivande bolagen ska ge samma avkastning som tidigare.
Förlusten 2013 beror på investeringar av engångskaraktär i färjan, uppger vd Peter Ståhlberg. Driften går däremot på plus. Enligt Ståhlberg blev rederiets ledning överraskad över investeringsbehoven, men man beslöt stöka undan allt på en gång hellre än att sprida ut investeringarna över flera år. Till exempel enbart en dockning blev ett kosta en miljon euro.
- 2013 hade varit ett mycket, mycket bra år om vi inte satsat så mycket på fartyget, säger Ståhlberg.
Ifjol hade Wasaline över 150 000 passagerare och fraktade 30 000 personbilar och nästan 700 bussar. Siffrorna för årets första kvartal visar att 2014 blir ännu bättre.
Vi ligger över fjolåret med både passagerare och godstrafik, säger Ståhlberg.
- 2014 ser lysande ut och efter investeringarna har vi ett fartyg för många år framöver, säger Ståhlberg.
Rödlistandet av gädda i Sverige väcker starka reaktioner i Finland. Världsnaturfondens beslut saknar grund, säger en före detta fiskare. Osäkra gäddbestånd i Sverige påverkar inte gäddan i våra vatten.
Världsnaturfonden (WWF) i Sverige rödlistar gädda på grund av minskande och osäkra bestånd. Miljögifter i insjöar och längs Östersjökusten bidrar till låg överlevnad i gäddbeståndet. Det råder stor osäkerhet kring gäddan och det ser dåligt ut, säger Inger Näslund, expert på havs- och fiskefrågor vid WWF i Sverige.
Gäddan är rödlistan i hela Sverige, men Näslund säger att det kan finnas lokala variationer. Det kan finnas små insjöar som har ett bra gäddbestånd - det är bäst att rådfråga lokala fiskelag, som har kännedom. Men i de största insjöarna och längs Östersjökusten är gäddans situation dålig.
I Finland är gäddan grönlistad i WWF:s fiskeguide. Enligt Näslund är gäddbestånden nationellt undersökta, och gäddan är rödlistad i Sverige påverkar inte Finland.
- Nej inte alls. Gäddan är stationär och finns i sina respektive vikar. Gäddbestånden är vädligt särskiljda och därför kan läget vara ett helt annat i Finland än i Sverige, säger Näslund.
Före detta fiskaren Lena Talvitie i Malax förstår inte alls rödlistningen av gädda. Enligt Talvitie saknar WWF:s beslut grund.
- Det som stör mig är att WWF tydligen satt i system att man rödlistar fiskar lite hur som helst. Nu senast gäddan då. De kan lika bra rödlista alla fiskare på samma gång, säger Talvitie.
Enligt Talvitie borde WWF tydligare stå bakom sina beslut och argumentera bättre för dem. Om Världsnaturfonden rödlistar gäddan på grund av miljögifter ska de arbeta för att få bort gifterna istället för att rödlista gäddan, säger Talvitie.
- De (WWF) borde ju ha alla ekonomiska förutsättningar för att undersöka varför gäddbeståndet minskar men de tar inte reda på fakta.
I våra vattendrag finns det gott om gädda, säger Talvitie men tillägger att yrkesfiskare inte tar vara på gädda, eftersom kilopriset är lågt - mycket lågt. I Sverige är gädda däremot en exportvara och säljs bland annat till restauranger i Frankrike.
Läs också: "Absurt att rödlista gäddan"
Det tar för länge för ambulansen att nå vissa delar av Kronoby kommun. En analys av beredskapen visar att det är för långt mellan ambulanserna nattetid.
Sjukvårdsdistriktets styrelse tar i maj ställning till ett förslag om att ambulansen i Nedervetil ska ha beredskap alla dygnets timmar. I dag är den bemannad 12 timmar per dygn.
- Det finns ambulanser i Karleby, Vetil och Perho nattetid, det är för långa avstånd, säger förstavårdschef Oskar Hagström i Karleby.
Förändringen baserar sig på statistik från årets första tre månader.
- Nedervetil ligger ju bra till när vi ser på en helhet med Karleby, hela Kronoby och ända till Kaustby och Vetil. Vi når patienter på ett bra sätt därifrån, säger Hagström.
Hittills har man klarat att nå patienterna också nattetid genom att flytta bilar från Karleby mot väg 13.
- Nedervetil är i sig inte mer viktigt än något annat ställe, men det handlar om geografin.
Förslaget för sjukvårdsdistriktets styrelse är att ambulansen i Kaustby dras in till förmån för ambulansen i Nedervetil
Ambulanserna i Karlebyregionen når snabbare än tidigare ut till patienter. En genomgång av första kvartalet visar att utryckningstiderna är mellan en och fem procent bättre än vid samma tidpunkt i fjol.
- Inom åtta minuter når vi 89 procent av patienterna som bor inom klass ett, säger Hagström.
Det finns fem olika klasser och beredskapstiden är av naturliga orsaker längst ute på landsbygden.
- Men som helhet är utryckningstiderna bra och vi når patienterna snabbare än i fjol. Förändringarna nu handlar om att finslipa systemet.
Ambulansreformen genomfördes i Karleby vid nyår.
Läs också:
Ambulanserna ska iväg inom en minut
De två finlandssvenska mediehusen HSS Media och KSF Media är mycket nära ett avtal om tidningsdistributionen till de österbottniska tidningsprenumeranterna. Det handlar om den tidiga utdelningen som garanterar att du får tidningen till morgonkaffet
Redan tidigare i våras strandade HSS Medias förhandlingar med Itella, som ville höja priset för att fortsätta med den tidiga utdelningen av tidningarna. När avtalet med Itella gick i graven beslöt HSS Media ta över utdelningen för att även i fortsättningen kunna ge dem som prenumererar på en papperstidning sin tidning tidigt på morgonen.
- Från och med juni månad sköter vi själva den tidiga utdelningen av Vasabladet, Österbottens Tidning, Syd-Österbotten och Pietarsaaren Sanomat, säger Jens Lillsunde som är vice vd på HSS Media.
Detta är ett beslut som HSS Media offentliggjort redan tidigare, samtidigt som det stod klart att man gärna skulle ha hittat fler mediehus att samarbeta med i frågan. Större volym och fler som delar på kakan skulle naturligtvis betyda lägre kostnader.
Förra veckan kom så beskedet att Helsingin Sanomat tvingas försämra servicen för de omkring två tusen prenumeranter på papperstidningen som man har längs den österbottniska kusten från Karleby till Vasa. Från och med juni kommer prenumeranterna att få Helsingin Sanomat senare under dagen och inte alls på helgerna.
- Vi skulle gärna ha tagit över utdelningen av Helsingin Sanomat och förhandlingar fördes, men tyvärr ledde de inte till resultat, säger Jens Lillsunde på HSS Media.
Däremot är man på HSS Media hoppfull kring ett annat avtal som är i görningen.
- Ja, vi har ju våra kolleger i andra tidningshus som är i samma situation och dem har vi samtalat med under en tid. Inget avtal är undertecknat ännu, men det ser lovande ut och inom en snar framtid kanske vi har nyheter att berätta på den här fronten, säger Jens Lillsunde.
På KSF Media, som bland annat ger ut Hufvudstadsbladet, avslöjar VD Barbro Teir vad det handlar om.
- Jag kan bekräfta att vi förhandlar tillsammans med HSS Media om att de skulle ta över utdelningen av Hufvudstadsbladet till våra österbottniska läsare, det vore jättebra. Vi är mycket nära ett avtal, säger Barbro Teir.
Såväl Lillsunde som Teir påpekar att det är högsta prioritet att deras tidningar ska nå kunden så tidigt som möjligt. Tom Moring, som är professor i kommunikation och journalistik, handlar det ändå om en transportsträcka av tillfälliga lösningar fram till det vad han tror att är verklighet redan om fem år.
- Om fem år kommer många tidningar att ha övergett konceptet med papperstidning sex eller sju dagar i veckan, istället ger man ut det bästa man har inklusive annonser i en pappersupplaga som kommer två eller tre dagar i veckan. I övrigt existerar man digitalt, säger Tom Moring.
Enligt Moring är det på grund av sin utmärkta digitala tidning som Helsingin Sanomat valde att ge upp den tidiga utdelningen av pappersupplagan i Österbotten.
- Jag tror att Helsingin Sanomat har råd med sitt beslut även om det är trist, de flesta kommer att gå över till att läsa tidningen digitalt. HS är faktiskt den enda tidningen i landet som läses av fler digitalt än på papper, säger Moring.
Inför EU-valet specialbevakar Yle samtliga riksdagspartier i tur och ordning i serien Partiet i fokus. Det betyder att ett parti är i fokus från morgon till kväll, på webben, i radio och tv.
Under Partiet i fokus-dagen synar vi det utvalda partiets EU-politik och de kandidater som ställer upp för partiet i valet i maj.
Ordningsföljden i serien är lottad. Satsningen sker samtidigt i de finskspråkiga och svenskspråkiga Yle-kanalerna. I Radio Vega kan du höra serien i morgonnyheterna och i Aktuellt 17, i Yle Fem kan du se den i Morgonnytt och TV-nytt och på svenska.yle.fi/val hittar du alla artiklar om EU-valet.
Partierna utanför riksdagen bevakas i den normala nyhetsrapporteringen.
Partiet i fokus:
5.5 Sannfinländarna
7.5 Samlingspartiet
9.5 Kristdemokraterna
12.5 De Gröna
14.5 Socialdemokraterna
16.5 Centern
19.5 Svenska Folkpartiet
21.5 Vänsterförbundet
Sannfinländarna går till EU-val med rekordstor budget och väntas ta en skrällseger. Deras kandidater är en brokig skara. En del anser att EU-medlemskapet har förändrat det finländska lantbruket till det bättre, andra säger att utvecklingen har varit katastrofal. I Yles valkompass är kandidaterna också oense om ett framtida Natomedlemskap.
Sannfinländarna har i dag en representant i Europaparlamentet. Det är Sampo Terho, som ersatte Timo Soini då han invaldes i riksdagen 2011. Nu lovar opinionsmätningarna betydligt mer. Partiet ser ut att få minst två mandat, kanske till och med fyra i det nya parlamentet. Också andra populistiska, nationalistiska och högerextremistiska grupperingar ute i Europa väntas gå starkt framåt.
Sittande parlamentarikern Sampo Terho får troligen förnyat förtroende men invandrarkritiska riksdagsmannen Jussi Halla-aho antas bli partiets röstmagnet. Också riksdagsledamöterna Pirkko Ruohonen-Lerner och Pirkko Mattila kan ha lyft. Ruohonen-Lerner sidsteppades i vintras som gruppordförande för Sannfinländarna och Mattila ersatte för ett par år sedan Halla-aho som ordförande för riksdagens förvaltningsutskott. Han fick gå efter en dom för brott mot trosfreden och hets mot folkgrupp.
Två av kandidaterna talar bra svenska. De är professor emeritus Erkki Havansi och fabriksarbetaren Marko Kulpakko, som är född och uppvuxen i Borås i Sverige.
Partiet i fokus:
Sannfinländarnas kampanjbudget har mer än fyrfaldigats jämfört med EU-valet 2009. Den går lös på 500 000 euro och är i klass med Samlingspartiets, SDP:s och SFP:s satsningar på valet.
Kampanjen handlar mycket om flyktingpolitiken, som partiet anser att är alltför släpphänt. De lösningar partiet lägger fram i sitt valprogram handlar om effektivare gränsbevakning och bättre koll av fingeravtryck. Sannfinländarna är också kritiska till större solidaritet med de EU-länder i Sydeuropa som tar emot stora flyktingströmmar av humanitära skäl.
- Nu då regeringen stramar åt familjerna känns det inte rätt att vi ska betala för andra, tycker kandidaten Marko Kulpakko.
Jussi Halla-aho protesterar mot att Europa skulle ta sig rollen som ”global socialbyrå”.
- Det har vi inte råd med, säger han.
I Yles valkompass tycker många sannfinländska kandidater också att arbetstagare från andra EU-länder tar finländarnas jobb.
I sitt valprogram protesterar Sannfinländarna mot att det finns så många regler och stor byråkrati i Bryssel. Finland följer dessutom EU-direktiven alltför bokstavstroget, bland annat inom lantbruket. Överstatlighet är för det mesta av ondo och nu borde man börja återföra beslut från EU till Finland.
I det nuvarande parlamentet sitter Sannfinländarnas Sampo Terho i gruppen Frihet och demokrati i Europa EFD. Den har 33 av parlamentets totalt 766 platser och bland medlemmarna finns en del främlingsfientliga och högerextremister. Gruppen leds av Nigel Farage från det brittiska högerpopulistiska och EU-fientliga partiet UKIP. UKIP anser att Storbritannien bör lämna unionen.
Nationalisterna, högerextremisterna, populisterna och de EU-kritiska partierna inom EU har just nu ett stort väljarstöd i olika opinionsmätningar. I slutet av april gav till exempel en mätning det brittiska UKIP-partiet ett väljarstöd på hela 30 procent i EU-valet.
Andra EU-kritiska, högerextrema, nationalistiska och populistiska partier som säkert blir representerade i det nya parlamentet är bland andra italienska Lega Nord, franska Front National, holländska Frihetspartiet och Sverigedemokraterna.
Sannfinländarna vill inte säga vilka partier de kan se som möjliga samarbetspartners och själsfränder i det nya parlamentet.
Yle har intervjuat alla kandidater i EU-valet. Intervjuerna finns i valkompassen och på Arenan. Du kan se dem genom att klicka på kandidatens namn. De sannfinländska kandidaterna är:
Juho Eerola
Simon Elo
Jussi Halla-aho
Erkki Havansi
Laura Huhtasaari
Toimi Kankaanniemi
Kimmo Kivelä
Jan Kolehmainen (klipp saknas)
Marko Kulpakko
Maria Lohela
Anne Louhelainen
Ilkka Matinpalo
Pirkko Mattila
Piritta Poikonen
Sakari Puisto
Pirkko Ruohonen-Lerner
Sampo Terho
Maria Tolppanen
Mauno Vanhala
Juha Väätäinen
Inför EU-valet specialbevakar Yle samtliga riksdagspartier i tur och ordning i serien Partiet i fokus. Det betyder att ett parti är i fokus från morgon till kväll, på webben, i radio och tv. Läs mera om satsningen här.
År 2016 ska Korsholm ha avslutat institutionsboendet och därefter finns enbart serviceboende eller effektiverat serviceboende i kommunen.
Bland annat detta står i hvc-arbetsgruppens mellanrapport. Ett annat åtgärdsförslag är att hela åldringsvården placeras under samma tak. Det skulle säkerställa det medicinska kunnandet.
Vad gäller antalet hvc-mottagningar är arbetsgruppens arbete på hälft. Det finns tre möjligheter; man fortsätter som i dag med fem mottagningar, prutar ner dem till två eller tre, eller så går man in för en centraliserad modell med bara en mottagning.
Arbetsgruppen har listat sammalagt nio förslag för att trygga vården och samtidigt spara pengar. Mellanrapporten presenteras för kommunstyrelsen ikväll.
Grova överkskridningar av hastighetsbegränsningarna har ökat under årets första tre månader. De värsta fortkörarna inom Österbottens polisdistrikt har varit uppe i närmare 200 kilometer i timmen.
I hela landet har antalet fall av grovt äventyrande av trafiksäkerheten ökat med en tredjedel jämfört med motsvarande tid ifjol. Österbottens polisinrättning hade på sitt område den största ökningen i hela landet - över 60 procent.
Trafikkamerorna har fått de flesta bilförare att något lätta på gasfoten. Medelhastigheten har sjunkit med tre kilometer i timmen, berättade Jens Emet vid Jakobstadspolisen för en tid sedan. Men de värsta fortkörarna verkar inte bry sig, de har till och med blivit något fler.
Multikonstären Stefan Lindfors vill inspirera och väcka entusiasm. Ett starkt varumärke kräver en stark tro på sig själv och sin produkt. Men mera samarbete och kommunikation behövs om det ska lyckas, säger Lindfors
Lindfors säger att hans föreläsning handlar om hur man hittar sin egen position i ett berg av projekt och produkter. Att bara duga är inte tillräckligt - då gör man saker som andra redan har gjort. Det handlar om att hitta sin egen väg och ha tron på att det fungerar.
- Om jag kan inspirera andra att tro på den lilla människan inombords så har jag lyckats. På lång sikt är det viktigt att bygga ett självförtroende och entusiasm som användas när isen blir för svår att bryta, säger Lindfors.
Du har många vunnit många priser för dina verk. Har du då lyckats skapa ett starkt varumärke?
- I mitt fall har jag aldrig målmedvetet försökt att bygga en specifik image. I varje projekt hittar jag min egen vinkel och identitet. Av det formas en slags helhet som kan kallas varumärke.
De största utmaningarna i skapandet av ett starkt varumärke är bristen på samarbete och kommunikation över gränserna. Ett bättre samarbete mellan alla parter, till exempel, formgivare och fabrik är ett måste om det ska vara möjligt att skapa ett starkt varumärke och effektiv försäljning, säger Lindfors.
- Alla delar har ett ansvar. Men om man kan kommunicera på ett öppet och fördomsfritt sätt så kan alla hjälpa varandra. Det är något vi behöver jobba mycket med i vårt land.
Ett fem kilometer långt färghinderlopp ordnades för första gången någonsin i Finland och Vasa. Nicke och Magnus från Veckoslutskommittén var så klart med och sprang.
Veckoslutskommittén med Magnus och Nicke var två av de över 1500 personer som sprang fem kilometer och blev dränkta i regnbågens alla färger. Evenemanget får valfri prideparad att blekna i jämförelse.
"Väriestejuoksu" som evenemanget heter på finska härstammar från USA och Colour Run som har ordnats sedan 2012. Nu ordnas det i olika former i 170 länder. Deltagarna springer en sträcka på fem kilometer och möter diverse hinder längs med banan. Färgpulvret som löparna dränks i är gjord av majsstärkelse och går att äta. Den är också lätt att tvätta bort från såväl kläder som kropp (men vi önskade nästan att den skulle stanna kvar eftersom det blev ett så himla snyggt mönster. Rymdtights är ju riktigt läckert när man tänker efter).
Det är ingen tävling. Man får springa, man får gå. Det bästa är att vad som helst kan hända. Allt från att springa genom en sjö av skum till tonerna av livemusik av ett The Offspring-coverband till att två Chewbaccas försöker tackla dig på din färd. Gigantiska uppblåsbara hinder som du klättrar upp i och rutschar ned för, för att sedan bli dränkt i ett moln av färgpulver. Den vita t-skjortan du får före starten är allt annat än vit då du kommer i mål.
Av alla 1500 som sprang i Vasa var ungefär 90 % kvinnor. Mest handlar det om människor i studieåldern, men evenemanget är lämpligt för alla oavsett ålder och kön. Det är grymt roligt och en fem kilometers löprunda har garanterat aldrig varit mer underhållande.
Kulturprogrammet Kollektivet och programledaren Petter Sandelin fanns också på plats och dokumenterade det hela. Avsnittet kan ses fredagen den 9.5 kl.18.30 på Yle Fem och på Yle Arenan efter det.
Vill du också springa? Evenemanget ordnas även här:
7.6 Raumo
12.7 Uleåborg
23.8 Lahtis
30.8 Åbo
13.9 Esbo
I Karleby fick patientombudsmannen ta emot mer än etthundra klagomål i fjol. I de allra flesta fall gällde missnöjet bemötande eller förverkligande av vården.
De flesta klagomål gällde någon hälsovårdscentral eller någon avdelning på Libeckska sjukhuset (hälsocentralsjukhuset).
Från Kronoby kom åtta anmälningar, från Karleby 98. Mer än 30 gällde missnöje med vården. Det gäller fall där patienten inte har fått den vård eller undersökning han eller hon skulle ha behövt. Knappt tio klagomål gällde bemötande, ungefär lika många gällde patientskador. En handfull har klagat på datasekretessen inom vården.
Patientombudsmannen har gått igenom klagomålen med cheferna på enheterna.
På förlossningsavdelningen vid Malmska sjukhuset i Jakobstad är det sorgliga tider. Förlossningsavdelningen ska stänga den 30 maj. De sista föderskorna kan tas in den 28 maj för att hinna skrivas ut innan det blir lapp på luckan för gott.
- Jag tror att man gör ett stort misstag i Finland när man stänger de små BB:na. Vi här tycker att det har gått snett och tror att man kommer att ångra beslutet, säger avdelningsskötaren och barnmorskan Susanne Värnström.
I dag har blivande familjer i Jakobstadsnejden fått en cirka 1,5 timmar lång föreläsning av barnmorskorna på sjukhuset och man har kunnat bekanta sig med avdelningen och förlossningssalarna på förhand. Man har också ordnat coaching för föräldrarna om parrelationen och om barnet.
Dessutom har man, som enda sjukhus i Finland, kunnat delta i en psykoprofylaxkurs som speciellt rekommenderats för dem som känner sig ängsliga. Den handlar om smärthantering, hur man kan hantera sin rädsla och kanske försöka föda "utan smärta".
Hur det ska bli efter stängningen vet Värnström inte.
- Det blir väl förlossningsförberedelser i samband med rådgivningen. Men nån profylaxkurs blir det inte mer. Den kräver att också personalen på avdelningen ska vara införstådd och det är man kanske inte i Karleby eller Vasa dit Jakobstadsmammorna ska åka från och med sommaren, säger hon.
Märker ni av att föderskorna har surfat på nätet?
- Javisst, ivern att surfa på nätet är på gott och ont, säger Susanne Värnström.
- För dem som har förlossningsrädsla är det inte att rekommendera. Mycket av det som skrivs är negativt. Det är ju inget sensationellt att skriva om en fin förlossningsupplevelse. Som proffs kan jag se att vissa uppgifter helt enkelt inte kan vara sanna. Folk överdriver eller så har de helt enkelt inte förstått vad det är som händer, säger hon.
BB i Jakobstad stänger
Malmska sjukhuset i Jakobstad
Bild: Yle/Heidi Enlund
- För dem som delar med sig gäller det att ta sig en funderare på om det är nödvändigt att skriva allt och om det är till hjälp för någon, eller om man bara skrämmer upp andra, säger Värnström.
Värnström poängterar att det också finns bra webbsidor och nämner till exempel den svenska sidan Annas Profylax.
Har föderskorna blivit räddare än förr?
- De unga mammorna har inte blivit räddare men de som är lite äldre och föder första gången har blivit det. De har ett ordnat liv, mycket egen fritid och kontroll över sin vardag. De är inte rädda för förlossningen specifikt utan snarare för hela paketet och för att klara av den nya situationen, säger Värnström.
- Jag tror att de stora förlossningsenheterna kommer att leda till mer stress. Det blir trångt och bråttom på avdelningarna, barnmorskorna hinner inte låta det ta den tid det tar utan måste ta till påskyndade åtgärder. Det leder till mer smärta, mer stress och att föderskorna kan skickas hem trots att amningen strular. Det kan ha stor betydelse för hur familjen mår, säger Värnström.
- Beslutsfattarna har bara tänkt i ekonomiska termer och inte på familjernas liv som helhet, säger Susanne Värnström.
Läs också:
"Föderskor behöver mer stöd"
Under ett veckoslut nästa sommar kommer Vasas befolkning att mer än fördubblas då gammellaestadianerna ordnar sommarmöte i Sundom.
Man räknar med upp till 80 000 besökare och planeringen har pågått i flera år. I år hålls sommarmötet i Pyhäjoki och när det sista bönemötet är hållet är det vasabornas tur att ta vid och packa allt som hör till mötet.
Den största utmaningen blir trafiken till och från Söderfjärden, tror Heikki Hurtig från vasanejdens fridsförening.
Heikki Hurtig från vasanejdens fridsförening
Bild: Yle/Anna Ruda
- Det kommer så många husbilar, husvagnar och personbilar på samma gång och fastän vi har fyra infartsvägar kommer det nog att bli trafikstockningar, säger Hurtig.
Hurtig tror inte att det kommer att uppstå andra problem eftersom besökarna och arrangörerna har besökt sommarmöten hela livet och vet hur arrangemangen fungerar. På området kommer förutom tälten där möten hålls att finnas butiker, restauranger, hälsovård, toaletter och duschar.
- För att trafiken till och från området inte ska bli så stor finns allt som kan behöva på området, säger Hurtig.
Hurtig tror att besökarna också kommer att synas i stadsbilden eftersom många familjer kombinerar sommarmötet med sin semester och antingen kommer till Vasa lite före mötet eller stannar några dagar efter mötet. Sommarmötet ordnas den 26 till 29 juni.
Omkring 30 markägare i Sundom hyr 158 hektar åkermark för evenemanget. På en del av området kan det redan i år bara odlas vall och på hela området kan det bara odlas vall nästa år. Markägarna får en ersättning för att de inte kan odla sina marker. Hurtig är kontaktperson till markägarna.
- Det har varit bra samarbete med markägarna. Vi skrev på ett föravtal 2011 och förra året skrev vi på de slutliga kontrakten, säger Hurtig.
Senast ett sommarmöte hölls i Vasa var 1921, då hölls det i en skola i Vöråstan.
- Nu är det helt andra proportioner. det här är något unikt som aldrig kommer att inträffa på Söderfjärden igen, säger Hurtig.
Hurtig hoppas att också Vasaborna ska ta sig ut till Söderfjärden och besöka sommarmötet.
Yle Fem kommer att sända en dokumentär om sommarmötet på Söderfjärden under hösten 2015.
Bland åkrar och pälsdjursfarmer pågår den här veckan utgrävningar vid Oravais slagfält i Vörå. Under en vecka tippar man att omkring 400 blykulor kommer att hittas.
Den 14 september 1808 utkämpades ett stort slag mellan ryssar och svenskar i Oravais i Vörå. Bland annat blev kampen om en bro en avgörande förlust för den svenska sidan.
Det har gått över 200 år men än idag görs intressanta fynd. Den här gången tog det bara några timmar att hitta tolv ryska blykulor på en liten åkerplätt vid slagfältet.
- Målet är att kartlägga slagfältet och att se hur långt det sträcker sig. Men också att se vilka fynd vi kan göra, säger ordförande Göran Backman för Oravais historiska förening.
Till sin hjälp har föreningen två arkeologer, Bo Knarrström och Glenn Foard. Det är tredje gången föreningen går genom åkrarna vid slagfältet och stöd får de bland annat från Aktion Österbotten.
- Det är lätt att göra fynd här eftersom det till stor del är oförstörd mark. Det är åkrar där tuvorna bara vänts om under alla år efter kriget. Vid ett slagfält i Tyskland där det går motorväg genom fältet hittar man kanske tio kulor på en vecka - vi hittar uppmot 400 kulor på en vecka, säger Backman.
En markbrand uppstod i Larsmo på måndag eftermiddag. Brandområdet på Orrskärsvägen var inte större än 0,5 hektar men det fanns flera sommarstugor strax intill brandområdet.
Det var troligen en transformator som orsakade branden. Larmet kom vid 15:30 och räddningsverket ryckte ut med flera enheter. Strax intill brandområdet finns flera sommarstugor, de närmsta ligger bara 15-20 meter bort.
Det blir barackskola för eleverna från Normens skola i Nykarleby nästa läsår. Barackerna placeras troligen på skolområdet mellan högstadiet och gymnasiet.
På skolområdet finns redan matsal, slöjd- och gymnastiksalar som eleverna från Normens skola kan använda. Nykarleby kommer att betala minst 150 000 euro för barackerna och ha dem i minst två läsår.
Stadsstyrelsen beslöt att också utreda ett annat alternativ. Enligt det kunde de mobila klassrummen placeras vid Stjärnhallen.
Normens skolbyggnad stängs på grund av fuktskador.
Det finns ännu inga beslut om vad som ska hända med Normens skola. Enligt stadsdirektör Gösta Willman blir det troligen fråga om en grundlig sanering. Ett annat alternativ är ett nybygge.
- Men fastigheten är ju skyddad, så den kan inte rivas, säger Willman.
Läs också:
Fuktskador stänger Normens skola
Hur kan man döma ut en byggnad bara för att en person tycker att den inte håller måttet? Det frågar sig stadsstyrelsen i Karleby som nu klagar till förvaltningsdomstolen.
Staden vill häva regionförvaltningsverkets beslut om att delar av stadshuset måste utrymmas.
- Vi bestrider inte att det finns problem i D-flygeln. Men processen gick inte riktigt rätt till, säger styrelsens ordförande Veikko Laitila (c).
Renovering hade inletts
Staden anser att regionförvaltningsverket borde ha beaktat flera olika åsikter och utredningar om inomhusluften. Nu baserade regionförvaltningsverket sitt beslut på ett utlåtande från en enda inspektör.
Utrymmena är så stora och så olika att det skulle vara vettigt att behandla dem skilt, skriver staden i beredningen av ärendet.
Staden anser dessutom att man redan före beslutet hade vidtagit omfattande åtgärder. Bland annat hade man utrymt hela tredje våningen och påbörjat en renovering.
Regionförvaltningsverkets beslut innebär enligt stadsstyrelsen att tiotals anställda måste flytta ut med kort varsel. Dessutom måste renoveringsplanerna snabbt göras om.
Läs också:
En fjärdedel av stadshuset töms
