Det finländska volleybollandslagets libero Lauri Kerminen flyttar från Tiikerit till Nantes i den franska ligan, berättar spelarens agent Nisse Huttunen på Twitter.

De två senaste åren har Kerminen hört till Tiikerits bärande krafter och han spelade en fantastisk säsong med Karlebylaget i år, trots att laget inte lyckades vinna mästerskapet.

I landslaget spelade han sin första match sommaren 2013. Det slutliga genombrottet i landslaget kom i EM-tävlingarna 2013, där han tog sin plats som lagets libero.

Monsieur @LauriKerminen plays next year in France. The Finnish libero signed a deal with Nantes!@FinnVolleyBall pic.twitter.com/jL3FMlSnZQ

— Sports Agent (@NisseHuttunen) May 6, 2014

Årets fritidsbostadsmässa ordnas på sanddynerna i Kalajoki. Stugorna är i medeltal 120 kvadratmeter stora, de flesta mycket moderna med ljus skandinavisk stil.

Det kommer inte att finnas några trädgårdar på mässområdet. Sanddynerna ska vara så orörda som möjligt. I stället satsar man på terrasser, totalt finns det mer terrassyta än det finns bostadsyta på området. Förutom terrasserna kännetecknas området av att det är havsnära med strandbastur och modernt byggande.

Havsnära och stora fönster har vi ju sett förut på bostadsmässor, vad är speciellt här?

- Det stämmer inte riktigt att vi har sett det förut. Arkitekturen ändras hela tiden och inredningarna utvecklas, så varje år har vi något nytt att visa, säger vd Pasi Heiskanen på Finlands bostadsmässor.

Enligt Heiskanen kommer besökarna att få med sig massor med tips hem.

Kalajoki satsar 2 miljoner

De flesta husen ligger intill en damm men har samtidigt havsutsikt. Den minsta bostaden är 92 kvadratmeter, den största 197 kvadratmeter. De allra flesta blir året runt-boende.

Kalajoki stad har lagt ner 2 miljoner euro på infrastruktur på området och marknadsföring. Antalet besökare på fritidsbostadsmässan varierar mellan ugnefär 30 000 och 60 000.

Polisen ökar bevakningen av mopeder och förare. Mopeder som är trimmade att gå fortare än tillåtna hastigheten är ett mycket vanligt problem, säger överkonstapel Mikael Appel i Vasa.

Trafikövervakningen av mopeder och förare är intensivare än normalt under pågående vecka. I synnerhet unga mopedister kontrolleras i trafiken. Unga förare har ett visst riskbeteende och står vanligtvis för en större del av trafikolyckorna.

Med hjälp av mopedövervakningen vill polisen få unga mopedister att tänka över sitt körande och lunga ner sig, säger överkonstapel Mikael Appel vid polisinrättningen i Österbotten i Vasa.

- Patrullpolis kontrollerar om förarna har rätt att köra mopeden och om mopeden eventuellt är trimmad att gå fortare än tillåtna hastigheten.

Enligt Appel är det väldigt vanligt med trimmade mopeder och nära hälften av alla mopeder går fortare än vad som är tillåtet. Högsta tillåtna hastigheten för en moped är 45 kilometer i timmen.

Fler olyckor med mopedbilar

Med övervakningen av mopeder vill polisen även uppmärksamma och påverka föräldrarna. De bär ansvaret för hurudan moped barnet kör i trafiken. Enligt Mikael Appel ha bättre uppsikt angående mopederna.

- Om föräldrarna inte sätter gränser och stopp är det lättare för barnen att trimma mopederna och köra med i trafiken. Attityderna går att påverka och det är bland annat hemma som förändringen måste ske.

Utvecklad körundervisning och noggrannare krav har lett till att det blivit säkrare att köra moped. Men istället ökar antalet olyckor kraftigt där mopedbilar är involverade. Mopedbilarnas säkerhet är skäl att förbättra, och mopedbilar övervakas också under polisens skärpta övervakning av mopeder.

Benny Ojala Trios nya skiva heter Never mind the squirrel och just ekorren har en viktig roll för Benny och bandet. Fast epitetet ekorrjazz är inte hans påhitt.

Benny Ojala från Närpes vill inte kalla sig jazzmusiker fast mycket av musiken på hans skiva kan placeras där. Men han är inte intresserad av att vara en gitarrist som kan spela alla jazzstandards i alla tonarter, också fast han kan göra det.

Hans egna musikaliska rötter finns i rocken och bland tidigare orkestrar finns till exempel Kurator. Numera spelar han också i ett band som spelar låtar av Deep Purple, vilket Benny uppskattar storligen. Ritchie Blackmore hör till favoritgitarristerna.

Så med influenser från rock, jazz och klassiskt blir det en egen blandning på skivan. Benny gillar att ta tänkande och koncept från olika stilar och göra sin egen version.
Ett speciellt sound på skivan är den bandlösa gitarr som han spelar på i till exempel avslutande Orava suite.

- Ett otroligt svårt instrument att få att låta bra, säger Benny. Dels är det förstås svårt att intonera, och att spela rena ackord är näst intill omöjligt. Och sen var det svårt att hitta en förstärkare som den lät bra genom. Men väldigt intressant att utforska.

I Benny Ojala Trio ingår också basisten Carl-Johan Hultgren och trummisen Patrik Björni, som också spelar klockspel. Själv spelar Benny också flöjt, ett instrument han har tagit upp rätt nyligen.

- På senare tid har jag också spelat tuba ganska mycket i olika sammanhang, ett instrument som jag började med i Närpes Skolmusikkår.

När Benny känner för en paus från gitarren spelar han nåt annat instrument i stället för att helt och hållet ta paus.

Och så var det ekorren, och dess betydelse för Benny och trion. I programmet Österbottnisk musik kan du höra Benny berätta mera om det., men här är ett exempel.

- Då jag studerade på Pedagogiska fakulteten hade vi en lärare som envisades med att kalla mej Benny Orava. Det här tyckte Tobias Tåg, som var i samma grupp, och jag att var hejdlöst roligt, så i stället för att korrigera henne väntade vi på det varje gång.

I programmet kan du höra följande låtar från skivan Never mind the squirrel: Waltz for Pekka, 11th Viennese School och Orava suite.

Från rådjurskid till mårdhundsdass - sådant handlade onsdagens Naturväkteriet om. Sonja Rundt och Hans Hästbacka besvarade lyssnarnas frågor om djur och natur.

I Lepplax stryker rådjurskiden med. Frågan var vilket djur som kan tänkas sno kiden framför nosen på rådjursgeten - ja mamman heter faktiskt så. Hans Hästbacka hade alternativ; antingen är det en räv eller ett lodjur.

I Sandsund gillar talgoxen att bygga bo av trollhår. Trädgårdstrollen som finns i en låda på gården är snart skalliga.

Sista samtalet i onsdagens Naturväkteri handlade om en hög med avföring som samlats under en längre tid.

- Det är mårdhundens utedass sade Hans Hästbacka, som tillsammans med Sonja Rundt fick ta emot en mängd samtal som visar att Österbotten vimlar av tofsvipor, bergfinkar, blåmesar, koltrastar, sångsvanar och tranor i maj 2014.

En segelbåt från Baltic Yachts fick i lördags det prestigefyllda priset årets segelbåt vid World Superyachts Awards i Amsterdam. Därtill utnämndes den 107 fot långa yachten Inukshuk till bästa båt i 30-40 meters klassen.

Segelbåten levererades ifjol till ägaren och för varvet är priset av stor betydelse med tanke på marknadsföring och försäljning.

Interiör Interiörbild Bild: Jeff Brown Superyacht Media

Segelbåten är 32 meter lång och nästan 7,5 meter bred. Vikten är 78 ton. Båten har ett vacuminjicerat lätt kolfiberskrov, kolfiberrigg och sänkköl. Vid prisutdelningen tog juryn bland annat fasta på att varvet lyckats kombinera hög prestanda med bekväm cruising.

I år kommer Baltic Yachts att leverera två nybyggen, en 108 och en 116 fots segelbåt. Därtill har varvet haft in båtar för uppdatering. I produktion ligger just nu en 115 fots och en 175 fots båt.

Orderstocken på Baltic Yachts ger jobb åt varvets 200 anställda långt in på 2016.

I Karleby får brandstationen en ny släckningsbil. Den nya bilen utrustas speciellt för att kunna släcka bränder på storindustriområdet.

Bilen får bland annat redskap för att stoppa kemikaliebränder. Bilen kostar 370 000 euro och Karleby betalar 300 000 medan brandskyddsfonden bidrar med 70 000 euro.

Den nya brandbilen kommer till Karleby om ungefär ett år. Den gamla bilen börjar användas av Karleby FBK.

Vasaborna får säga till om gatorna. En enkät om den samhällstekniska servicen utförs i nästan 30 städer och kommuner i Finland.

Tusen Vasabor kommer under den närmaste tiden att få en enkät om den samhällstekniska servicen 2014. Syftet är att kartlägga åsikter bland stadsborna gällande t.ex. skötseln av gator och parker.

Med hjälp av enkäten granskas även avfallsservicens funktionsduglighet, vattenförsörjningen, räddningsväsendets tjänster samt miljöns trivsamhet. Undersökningsresultaten visar inte bara Vasabornas åsikter, utan också om de jämfört med övriga Finland ger servicen bättre eller sämre betyg.

- Kommuninvånarnas åsikter är viktiga för oss och därför hoppas vi att enkäten besvaras i riklig mängd, säger kommunteknikens ledare Markku Litmanen.

Undersökningsresultaten färdigställs i augusti.

Kommunstyrelsen i Malax oroar sig för det ekonomiska underskottet. Därför bildar man nu en arbetsgrupp.

Kommunens två senaste bokslut har resulterat i märkbara underskott. Det ackumulerade överskottet har minskat från 3,66 miljoner euro till knappt 1,61 miljoner euro.

Årets budget är också uppgjord med ett underskott och ekonomiplanen visar negativa årsresultat för åren 2015 och 2016. Om motsvarande takt fortsätter förskjuts kommunens överskott inom kort till ett underskott.

Styrelsen konstaterar att kommunen för att kunna balansera upp ekonomin på lång sikt bör inleda arbetet med ett åtgärdsprogram och tillsätter därför en arbetsgrupp för ändamålet.

Renoveringen av hälsovårdscentralen kör igång

Nu inleds också renoveringen av hälsovårdscentralens A-del. Anbuden för renoveringen har behandlats och den sammanlagda summan för de billigaste enbuden är cirka 330 000 euro.

Totalrenoveringen av hälsovårdscentralen beräknas kosta över 7 miljoner euro. Malax står för 70 procent och Korsnäs för 30 % av kostnaderna.

Nytt bostadsområde i Åminne

I Åminne planerar man bygga ett bostadsområde. Kommunstyrelsen godkänner den senaste planen för området som innebär 21 nya tomter för bostadshus.

Planen läggs ut till påseende och går efter det till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

Två veckor före påsk söndrade någon fönstren till Mohammed Moradis pizzeria i Vasa. Moradi säger att han innan blev utsatt för rasistiska verbala påhopp och efter stängningen hade någon försökt slå in fönstren till hans restaurang.

- Jag mår dåligt. Jag kan inte sova, min rygg gör ont och mitt blodtryck är högt, säger Moradi.

Han väntar fortfarande på att reparatören ska komma och fixa fönstren. Och under tiden går hans verksamhet dåligt.

- Alla går förbi och ingen vågar komma in när de ser hur fönstren ser ut. Jag får slänga mat. Tidigare kunde jag få in 1500 euro på en helg, nu får jag vara glad om jag får in 200, säger Moradi.

"Svårt att tolka rasistisk bakgrund"

På Österbottens polisinrättning säger Mikael Appel att skadegörelse av det här slaget inträffar varje vecka.

- Nu och då får vi också in anmälningar av typen skadegörelse som kan ha rasistisk bakgrund. Men det är svårtolkat, säger Appel.

Straffet för skadegörelse är allt från böter till fängelse.

Moradi säger att polisen har fått fast den eller de personer som utfört skadegörelsen.

Sprids på Facebook

Yle Österbotten uppmärksammades om fallet genom ett foto på Facebook som delats över 200 gånger på mindre än ett dygn. Fotot visar Moradis söndriga fönster. Bildtexten uppmanar alla att besöka hans restaurang och stöda hans verksamhet..

Mohammed Moradi har varit företagare i åtta år. Han jobbar femton timmar per dag, sju dagar i veckan. Han upplever att främlingsfientligheten blivit större i Vasa.

- Det är svårt att vara utländsk företagare i den här stan. Men ni får kolla allt på min verksamhet. Jag betalar skatt och pension.

Hur kan vi utveckla Vasa centralsjukhus verksamhet? Den frågan ställer nu sjukhuset till sjukvårdsdistriktets invånare.

Sjukhuset vill involvera invånarna i planeringen av den framtida strategin via en enkät.

- Det räcker inte att vi själva vet att vi erbjuder en högklassig och människonära vård, utan även våra patienter och anhöriga måste uppleva att vården är av hög kvalitet. Vi vill höra befolkningens tankar om vad de upplever som en högklassig vård, säger chefsöverläkare Auvo Rauhala.

Vasa centralsjukhus framtidsstrategi diskuteras samtidigt som den planerade vårdreformen medför förändringar i hälso- och sjukvårdens strukturer. Resultaten från enkäten kommer att användas i samband med utvecklingen av sjukhusets verksamhet och planeringen av framtidsstrategin. Via enkäten kan invånarna i distriktet direkt påverka sjukhusets framtid.

- Vi samlar regelbundet in respons från patienter och anhöriga, men nu vill vi även nå dem som inte tidigare har behövt använda sig av sjukhusets tjänster, säger Rauhala.

Inte bara vård

Responsen behöver nödvändigtvis inte gälla endast vården. Enligt administrativa överskötaren Marina har sjukhuset redan fått mycket respons angående parkeringen.

- Det är väldigt viktigt för folk att det är lätt att hitta en parkeringsplats. I dagsläget är det inte så lätt, säger Kinnunen.

Enkäten hittas på centralsjukhusets webbsidor och i tidningen Hembesöket, som delas ut till alla i sjukvårdsdistriktet.

Malax Ishall Ab har blivit tilldelade 310 000 euro i stöd för byggandet av ishallen i Pixne i Malax. En ishall i Malax har diskuterats sedan 2007 och bygget hängde på statsstödet, som man nu alltså har fått.

Det är Undervisnings- och kulturministeriet som beviljat stödet.

- Det är troligt att bygget nu blir av, säger Stefan Väglund, styrelseordförande för Malax Ishall Ab.

Ishallsbygget finansieras också via försäljning av aktier och via ett lån på 400 000 euro, som Malax kommun går i borgen för.

Det finns över 60 ishockeyjuniorer i Malax som i dagsläget åker till Närpes eller till Vasa för att träna.

Läs också:

Malax hoppas på egen ishall

Lillkyro hälsostation börjar byggas till hösten om allt går enligt planerna. Projektet går lös på cirka 4,2 miljoner euro.

Hälsostationen är en av investeringarna som ingår i samgångsavtalet mellan Vasa och Lillkyro. På onsdag kväll godkände direktionen för Vasa Hussektor stationens huvudritningar utan invändningar.

- Konkurrensutsättningen görs i juni och så är det meningen att byggandet börjar till hösten. Det går helt enligt tidtabellen, säger lokalitetsdirektör Per Strömman.

Stationen ska vara klar före slutet av år 2015.

Stadsfullmäktige har reserverat sammanlagt strax över 4 miljoner euro för byggandet.

Personalen inom den svenskspråkiga grundutbildningen i Vasa minskade under 2013. Samtidigt ökade sjukfrånvaron. Men sett till helheten gick sjukfrånvaron faktiskt ner.

Det här konstateras i personalberättelsen för verket för fostran och utbildning i Vasa stad. Sjukfrånvaron låg på 14,12 dagar per person och minskade med strax under en halv dag jämfört med 2012. Siffran för hela stadens personal var 14,08 dagar per person.

Men inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen ökade sjukfrånvaron med 2,5 dagar till 13,2 dagar per person.

- Orsaken till det är några långa sjukledigheter, säger vikarierande personalchef Maarit Broms.

Samtidigt gick frånvaron ner med nästan lika mycket på den finskspråkiga sidan, till strax under 10 dagar per person.

Sparkraven inte boven

Utbildningssektorn har sparkrav likt de övriga sektorerna inom staden. Under 2013 minskade personalen inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen med 16 personer, från 181 till 165. Minskningen har skett bland de visstidsanställda.

Broms tror dock inte att det är sparkraven som ligger bakom den ökade sjukfrånvaron.

- Det borde undersökas närmare men jag skulle inte koppla ihop dem. Jag har den bilden att det är några långa sjukfrånvaron som ligger bakom siffrorna, säger Broms.

På den finskspråkiga sidan ökade å sin sida antalet anställda. Det här förklaras med att personalen i Lillkyro fördes över till Vasa.

Tuff höst

De sparkrav som ställdes förra hösten innebar att vikarier fick anställas endast om det riktigt knep.

- Det har varit tufft för personalen. Men de har jobbat föredömligt och säkert har en del också kommit på jobb trots att de varit sjuka, säger Broms.

Sparandet syns också på den högsta nivån. I januari gick direktören för verket för fostran och utbildning, Harry Swanljung, i pension. Den tjänsten sköts nu på sidan om av några personer, berättar Broms.

Kommer det att minskas på personalen under 2014?

- Vi har fått ett mål uppsatt för oss som betyder färre årsverken. Så jag säger ja. Men all lagstadgad verksamhet kommer att skötas.

Nu kan det hända att enspråkigt svenska Närpes blir en tvåspråkig stad. Frågan aktualiserades i och med att den enspråkigt svenska staden förlorar språktillägget genom statsandelsreformen.

Ett förslag har lagts fram av ministerarbetsgruppen Halke för att justera för de städer och kommuner som förlorar på statsandelsreformen. Förslaget är att gör det frivilligt att ansöka om att bli en tvåspråkig stad.

- Jag tycker att det är en bra möjlighet, säger stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist i Närpes.

Delade åsikter bland Närpesborna

Ute på stan i Närpes går åsikterna i sär.

- Närpes kan mycket bra bli en tvåspråkig stad. Jag tror inte att det blir något annorlunda.

- Jag tycker att det kan bli en tvåspråkig stad. Jag har inga problem med att tala finska.

- Det är lite kortsiktigt om det bara är för att få lite extra pengar. Jag tycker inte om det.

- Det tycks vara bra för ekonomin att vara tvåspråkig men det är bra tycker jag att vara enspråkigt svensk så att svenskan lever vidare.

Kan bli verklighet vid årsskiftet

Just nu väntar staden på statsrådets brev som ger tjänstemännen och politikerna rätt att anhålla om att få bli en tvåspråkig stad.

- Senast i höst hoppas vi att vi får ta ställning till den här frågan. Då kunde vi vara tvåspråkiga från och med årsskiftet och få mer statsandelar.

Enligt Lindqvist är de extra statsandelarna av stor betydelse för Närpes.

- Det är minst en procent på den kommunala skattesatsen.

Enspråkigt svenska Larsmo och Korsnäs har också de möjligheten att bli tvåspråkiga för att inte förlora på statsandelsreformen.

Några dramatiska förändringar kommer det knappast heller att bli för gemene man om Närpes ansöker om status som tvåspråkig stad. Både stadsdirektören Hans Erik Lindqvist och sfp-politikern Marianne Nyqvist-Mannsén ser mest fördelar med att gå in för en tvåspråkighet.

- Det har att göra med jättemycket pengar. Statsandelsreformen skulle göra att vi förlorar 1,25 miljoner euro. Om vi skulle bli frivilligt tvåspråkiga skulle vi säkert radera ut det problemet. Det är också jätteviktigt att betona att andelen finskspråkiga, som nu är cirka 6 procent, inte kommer att förändras av den här formella ändringen, säger Hans-Erik Lindqvist.

Vill komma åt fördomar

Det finns också vissa förutfattade meningar i samhället som Marianne Nyqvist-Mannsén gärna vill komma åt och korrigera.

- Som jag upplever det nu så inskränker det ju inte på de svenskspråkigas liv, service eller någonting i den här stan. Vi kommer inte ens att märka det, tror jag, när vi är där. Det handlar om att de finskspråkiga får en bättre service på sitt modersmål. Ingen är ute efter att förminska svenskans betydelse för den enskilda individen. Det är mitt och majoritetens modersmål och vi kommer att kunna fortsätta att använda det, ingen vill åt det. Det handlar om de här statliga pengarna.

Marianne Nyqvist-Mannsén tror att det är en tidsfråga innan Närpes överskrider gränsen för tvåspråkighet, som är åtta procent.

- Visst vi kan skjuta upp det här med några år, men vi har det framför oss i alla fall. Då är det ännu större orsak att göra det nu och få de där miljonerna, än att vänta 2-3 år och miljonerna är borta.
Hon ser inte att det är motiverat att behöva skära i någon service enbart på grund av det här. Vilken service skulle man i så fall försämra, undrar hon.

Drabbas finlandssvenskheten?

Det sakargument som är det enda som kan försvaras i debatten, tycker Hans-Erik Lindqvist är det principiella finlandssvenska. Det finns endast tre kommuner på fastlandet som är enspråkigt svenska. De är förutom Närpes också Larsmo och Korsnäs.

- Om de här skulle försvinna en efter en, så betyder det kanske något för finlandssvenskheten på sikt. I Närpes kan vi inte bära hela det här ansvaret, utan om det finns politiska kompromisser på riksnivå så tycker jag vi ska utnyttja den möjligheten, säger Hans-Erik Lindqvist.

De förändringar som en statusändring skulle innebära är främst förvaltningsmässiga. Stadsfullmäktiges föredragningslistor och protokoll bör sändas till de förtroendevalda på finska om de har finska som modersmål. Det är ett minimikrav.

Vad gäller andra organ får kommunerna själva avgöra om även de listorna översätts.

Det handlar också om att man ska kunna uttrycka sig på finska på möten. Inom utbildningen ska det finnas skilda organ för finska och svenska utbildningsväsendet.

Gunilla Luther-Lindqvist och Marita Brandt åkte iväg i början av veckan och återvänder till Jakobstad på fredag kväll. Resan gick via Ukraina till Turkiet och staden Ganziatep som är deras bas.

I Ganziatep finns ett stort antal syriska flyktingar men ingen kan säga exakt hur många. Gunilla Luther-Lindqvist gör bedömningen att varannan familj som kommer emot på gatorna i staden är syriska flyktingar undan inbördeskrigets fasor.

Nada-Nord får hjälp av SREO

Föreningen Nada-Nord kan inte operera på egen hand bland syriska flyktingar för att föra fram den hjälp man samlat ihop till i Finland. Föreningen samarbetar med en syrisk organisation kallad SREO.
SREO står för Syrian Research and Evaluation Organisation. Den här organisationen har enligt Gunilla Luther-Lindqvist en gren också i Helsingfors i Finland.

Nada-Nords hjälp består främst av pengar till flyktinglängren. Men hjälpen förs fram på ett personligt plan och direkt till enskilda individer med stöd av SREO.

52 personer i två rum och kök

Nada-Nord försöker föra fram hjälpen direkt till de familjer som har de största behoven. Enligt Gunilla Luther-Lindqvist får flyktingarna i lägren någon sorts hjälp och därför engagerar sig Nada-Nord inte i dem.

- Vi såg en lägenhet i Ganziatep där det bodde 52 personer i två rum och kök. Det fanns inte en pryl, ingenting i rummen förutom madrasser. Männen i det ena rummet, kvinnorna i det andra. Hälften av dem var barn. Det var så gripande, säger Gunilla Lindqvist-Luther.

Bland personer i lägenheten fanns en sexbarnsfar som hade skador i ryggen av granateld och var arbetsoförmögen, via Nada-Nord fick han pengar till en operation.

Nada-Nord kommer också att besöka ett sjukhus i staden Kilis som ligger vid den syriska gränsen. Där försöker de få kontakt med organisationen Läkare utan gränser och tanken är att Nada-Nord skall bidra med medel för att skaffa bland annat proteser åt personer som förlorat armar och ben i striderna i Syrien.

Vad händer sen?

Föreningen Nada-Nord har inga klara planer på en fortsättning efter den här hjälpinsatsen men det är möjligt att det blir en fortsättning.

- Spontant känns det att vi vill fundera hur vi kunde hjälpa till i fortsättningen. Människorna saknar filtar, dynor. Vår dröm är att kunna skicka iväg en långtradare från Finland och det borde ske innan vintern kommer. Vi förstår inte hur de här människorna skall överleva vintern, säger Gunilla Luther-Lindqvist.

Rettig ICC lägger ner sin fabrik i Jakobstad. Bolaget inleder samarbetsförhandlingar som berör 110 anställda. Produktionen flyttas till Polen.

Enligt huvudförtroendeman Lassi Ahola är det klart att Jakobstadsfabriken läggs ner i slutet av året. Beskedet kom helt oväntat.

- Det var en stor överraskning. Alla avdelningar har bråttom, vi planerar hur vi ska öka produktionen. Och så kom det här, säger Ahola.

I och med nedläggningen har Rettig ICC inte längre någon produktion i Finland.

Polen är billigare

Orsaken till nedläggningen är enligt bolagets ledning minskad efterfrågan och överkapacitet på andra fabriker.

- Jakobstad är vår klart dyraste fabrik för de här produkterna. Kostnaderna är betydligt högre än i Polen men också högre än i England där vi tillverkar samma slags produkter, säger styrelseordförande Hans Solhström.

I Jakobstad har man tillverkat 400 000 element per år. Den mängden kan man enligt Sohlström flytta till farbriker utomlands, främst i Polen.

- Vi har outnyttjad kapacitet för 1,6 miljoner element på andra fabriker med betydligt lägre kostnadsnivå.

De anställda marscherade ut på torsdag förmiddag. De återvänder till jobbet på måndagen.

Goda chanser hitta nytt jobb?

På Rettig ICC räknar man med att var fjärde berörd kan få olika pensionsarrangemang. De som sägs upp kommer att få stöd i form av utbildning eller finansiellt stöd om de till exempel vill bli egenföretagare.

- Vi ska göra allt vi kan för att hjälpa de som riskerar att förlora jobbet, säger Sohlström.

Huvudförtroendemannen vet inte hur de anställda ska lyckas få nya jobb.
- Det är svårt, riktigt svårt, säger Ahola.

Totalt 130 personer jobbar på Rettig ICC i Jakobstad, så en del personal inom försäljning och marknadsföring blir kvar.

En del företag vill behålla produktion i Finland på grund av kunskap som finns här, kunde man inte göra det?

- Det är klart, men ett ansvarsfullt företag måste värna om sin konkurrenskraft. Vi måste anpassa vår kapacitet för att vara konkurrenskraftiga på sikt.

Sohlström tror att de som blir utan jobb har rätt goda chanser att hitta nya jobb.

- Tiderna är inte bra, men å andra sidan har Jakobstadsregionen en bättre sysselsättningssituation än resten av Finland. Det har också talats om investeringar, det finns företag som utvidgar här.

Socialdemokraterna inleder sin partikongress idag i Seinäjoki. På fredag ska partiet välja ny ordförande.

Victor Kock och Johanna Överfors, från Pedersöre, samåker till kongressen och ett givet samtalsämne i bilen blir säkert ordförandevalet eftersom de två har olika åsikter om vem som ska bli partiets nästa ordförande.

Johanna Överfors stöder nuvarande partiordförande Jutta Urpilainen och Victor Kock vill se Antti Rinne som ny ordförande.

- Jag tycker vi behöver få en förändring i partiet, säger Victor Kock. Framför allt är väljarunderstödet på en historiskt låg nivå. Jag är fotbollsspelare och har spelat fotboll i 30 år. Inom fotbollen är det ju väldigt vanligt att de byter tränare då det går dåligt. Det är ju svårt att byta hela laget. I dagsläget tycker jag socialdemokraterna har gått mot en situation då vi försöker byta ut våra supportrar. Det tycker jag är en farlig väg att gå, säger Kock.

Partiarbete är lagarbete

- Ingen ordförande lyfter ju ett parti ensam. Jag ser ju nog partiarbete som lagarbete. Det som skulle vara viktigt för socialdemokraterna nu är att få arbetet organiserat på ett effektivt sätt. Vi har ett partikansli - vilken är deras uppgift. Vi bör definiera vilka uppgifter, distriktens uppgifter, distriktsordförandenas uppgift, ordförandens uppgift och också partiets viceordförandens uppgifter. Det här är sådana saker som har varit lite oklara. Det här hoppas jag det blir ändring på oavsett utgången på fredag, säger Johanna Överfors.

Också Johanna Överfors ser bekymrat på de låga opinionssiffrorna.

- Alla inom partiet är oroliga för det.

Men du ser inte att det är skäl att byta ordförande?

- Klart man kan se att det kunde vara en lösning att byta ordförande, klart det kan bli en vitamininjektion att göra det. Men jag har fortfarande att Jutta är mera lämpad. Det här är ett val mellan två personer. Jutta ser mera att vi är allas parti och alla ska kunna rymmas in som socialdemokrat och jobbar för helheten, säger Johanna Överfors.

- Nå, inte säger jag att han utesluter någon, men han kommer ju trots allt från en mindre intresseorganisation och det budskap som jag har fått till mig av Rinne är att han pratar väldigt mycket för just de här människorna. Jag känner kanske att hur är det med mig då som inte är aktivt organiserad arbetare och det är inte synd om mig på nåt sätt. Hur är det med sos som är småföretagare och har det hyfsat bra. Ryms vi med här?

- Jag anser ju precis som Johanna att det är ju ingen patentlösning att byta ordförande. Men som sagt, en vitamininjektion är det. Men vi behöver nog ändra på partiets linje över helas linjen. Vi har en anslutningsgrad i facket bland löntagare som ligger över 70 procent. Det är där socialdemokratin ska arbeta. Alla som är delaktiga i facket räknar jag till Rinnes stödgrupp. Jag tycker inte vi kan utesluta någon. Jag tycker Rinne representerar det som socialdemokratin egentligen är, säger Kock.

Victor Kock ser att man kan dela in intresseorganisationerna i tre grupper:

- Den 40 procent som har minst inkomster skulle vinna direkt på en socialdemokratisk politik. 40 till 70 procent skulle kanske inte vinna direkt ekonomiskt, men de skulle vinna på att ha ett skyddsnät att falla tillbaka på ifall något händer. Den rikaste 30 procenten skulle förlora ekonomiskt, men de skulle vara socialdemokrater av en ideologi. Där tycker jag socialdemokratin i dag har missat lite, säger Kock.

500 delegater ska välja ordförande och många talturer kommer att hållas före det. Kommer något att ändra under talturerna tror ni?

- Sannolikt, men jag tror nog största delen har bestämt sig redan. Det kommer att bli ett väldigt jämnt val. Jag vill betona att vi kommer att få en bra ordförande vem av dem som än blir vald på fredag. Det är i fältet som jobbet måste göras, säger Victor Kock.

- Det som är väldigt viktigt för oss socialdemokrater, hur det än går på fredag, är att vi kan ställa oss bakom vår valda ordförande. För gör vi inte det så lyckas inte våra ambitioner att vi i nästa riksdagsval ska vara det största partiet, säger Johanna Överfors.

- Jag har inga som helst problem att ställa mig bakom Jutta Urpilainen om hon vinner ordförandekampen. Som sagt vi har en bra ordförande, men jag tycker vi behöver bytet som en injektion. Men det är ju framför allt linje inom socialdemokraterna som behöver ändras.

Flera motioner behandlas

Från Pedersöre tar delegaterna med sig en motion som handlar om strejkrätten och et försvar av den.

- Under den internationella arbetarorganisationen årliga kongress i år hoppas jag att Finlands representanter kommer att ta strejkrätten i aktivt försvar, eftersom arbetsgivarna 2012 gick till hårt angrepp mot strejkrätten. Det har fått direkta konsekvenser, till exempel i Kambodja i januari sköts fyra strejkare av polisen. Det här är en hjärtefråga för mig, säger Victor Kock.

- Vi har ju också ett bildningsprogram som vi ska godkänna. Där finns en del intressanta punkter, band annat att göra förskolan obligatorisk redan från fyra års ålder och avgiftsfri dagvård. Här är frågor som kommer att engagera, säger Johanna Överfors.

Silja Koivisto från Malax är på väg till Japan för att jobba som språklärare i ett år i staden Nagoya i sydöstra Japan.

- Då lärde jag känna Japan, kulturen och språket. Efter ett besök i Japan stod det klart för mig att jag vill flytta dit, säger Koivisto.

Från början var det den japanska populärkulturen som gjorde att Koivisto blev intresserad av landet.

- När jag studerade japanologi förstod jag att det här är landet för mig, säger Koivisto.

Svårt att få hyra bostad

Koivisto tror att det kommer att bli spännande att bo i Japan, även om hon redan han en hel del kunskaper om landet från sina studier. Bland annat att hitta en bostad kan vara svårt för en utlänning i Japan.

- Jag kan inte söka en egen bostad när jag är här eftersom japanerna inte vill hyra ut till utlänningar utan att träffa dem, säger Koivisto.

Koivisto kommer därför att åtminstone i början dela lägenhet med nio andra.

- Det roligaste med att bo i Japan blir att få bekanta sig med landet på riktigt eftersom jag bara varit där som turist förut, säger Koivisto.

Finland populärt bland japaner

Finland har varit populärt bland japaner i många år och Koivisto tror att vår natur är det som fascinerar japanerna.

- Det är så mycket natur här och det har de ju inte själva. Här är tyst och lugnt och vackert. Dessutom är våra kulturer också liknande, även om de också är väldigt olika, säger Koivisto.

Den japanska populärkulturen lockar också finländare, även om Koivisto påpekar att den bild man får av Japan i Finland inte nödvändigtvis stämmer överens med hur det är i Japan.

Botnia Marin blir huvudsponsor för ishallsprojektet i Malax. Ishallen kommer troligen att få namnet Targahallen.
Malax Ishall Ab beviljades på onsdagen statsstöd för ishallsbygget och byggstart ska det bli i höst.

Den planerade ishallen i Malax har engagerat på flera plan i kommunen. 563 provatpersoner och 47 företag har tecknat aktier till ett totalt värde av 119 000 euro i projektet. Det, i kombination med statsstödet på 310 000 euro och ett lån på 400 000 euro, som Malax kommun går i borgen för, gör att styrelsen för ishallsbolaget nu är säkra på att hallbygget blir av.

Byggstart nästa höst

- Det ska mycket till om vi inte har en egen ishall i Malax hösten 2015, säger Stefan Väglund som är styrelseordförande i Malax Ishall Ab.
Hallen ska byggas på samma plats där det idag står en hockeyrink invid idrottsgården i Pixne.

Kommunens roll i ishallsprojektet är förutom borgensförbindelsen ett avtal om att köpa istid för 20 000 euro per år. Dessutom kommer kommunens plan att sköta isen i hallen.
- Det innebär att malax kommuns kostnader för ishallen är närmare 10 000 än 20 000 euro per år, säger tf kommundirektör Mikko Ollikainen.
- Ishallsbygget innebär alltså inte att kommunens investeringsbörda skulle öka, säger Ollikainen, som poängterar att hallbygget inte tar resurser från t.ex skola eller vård.

Botnia Marin går in som huvudsponsor i ishallen och allt tyder på att hallen, då den är klar, får namnet Targahallen.
- En ishall i Malax är en satsning på unga och på framtiden som Botnia Marin gärna är med om, säger vd Johan Carpelan.

Läs också: Malax ishall fick statsstöd