Orienteringsstjärnan Minna Kauppi tvingas stå över nästa veckas EM-tävlingar. Kauppis träningssäsong har förstörts av fotskador, och Kauppi flyttar sin säsonginledning framåt med flera veckor.

-Jag är skadad, så enkelt är det. Träningen har gått jättedåligt. Jag har haft fem olika inflammationer under träningssäsongen, så löpformen är inte bra just nu, sade Kauppi.

-Det är alltid ett svårt beslut att stå över en viktig tävling, men jag visste att jag måste göra det här beslutet. Efteråt har det kännts lättare.

Tidigare under våren tvingades Kauppi redan ge återbud till världscupinledningen. Ännu vet hon inte när hennes första tävling för året blir av, men siktet är fortfarande ställt på VM-tävlingarna som arrangeras i Italien i juli.

- Nivån jag startar från är ändå ganska hög. När jag är på gång går det ganska fort. Det är mitt mål att vara bäst. Jag vet att om jag kan löpa och träna som jag vill kommer jag att vara jättebra där i VM.

EM-tävlingarna i orientering arrangeras i Portugal 10.-16.04.

Råkorna har intagit sin historiska boplats i de gamla träden invid Strandgatan i Vasa. Inte ens ambulanstrafiken från och till Centralsjukhuset stör råkornas bofrid.

Och sedan ett fint tips från Kvevlax. Här följer receptet:

Droppa matolja över havregryn, låt blandningen dra över natten.
Strö ut blandningen på marken och koltrasten får en utsökt måltid.

I år hade Yrkeshögskolan Novia 1 622 förstahandssökande till 679 nybörjarplatser. Det är en ökning från förra året med 1,4 procent och antalet sökande till Novia ökade i år för sjätte året i rad.

Novias rektor Örjan Andersson tror att så många söker till Novia eftersom de med examen från Novia har goda chanser att få jobb.

- Vi brukar oftast ligga i topp vad gäller sysselsättning av utexaminerade, oberoende vilket område vi ser på, säger Andersson.

Synlighet i media

Andersson tror att en orsak till att Novia har många sökande kan vara att yrkeshögskolan syns en del i media och att de aktivt sprider information om sina utbildningar.

- Jag tror också att vi gör ett riktigt bra jobb, säger Andersson.

Ansökningstiden gick ut igår och utbildningarna inom social och hälsovård är populära år efter år. Flest sökande i år har i alla fall företagsekonomiutbildningen. Företagsekonomi har sex sökande till varje plats.

- Företagsekonomin är en bred utbildning och det finns många arbetsuppgifter ute i samhället, säger Andersson.

Teknik intresserar

I år har också utbildningen inom teknik varit populär bland de sökande. Andersson säger att intresset för teknikstudier ökar och han tror att åtminstone en delorsak till det är att det går bra för näringslivet i regionen.

- Trenden när det gäller våra sökandesiffror följer samma trender som utvecklingen inom industrin och näringslivet, säger Andersson.

I Jakobstad lockar musiklinjen många sökanden med mer än fyra sökande till varje plats. Enhetschef Sören Lillkung i Jakobstad är mycket nöjd.

- Musiken slår alla tiders rekord. Vi har 68 sökande till 16 platser så det blir ett bra urval. Det är glädjande för de har jobbat hårt på musiksidan, säger Lillkung.

En linje som i år inte har lockat så många sökande till Novia är scenkonstlinjen i Vasa, den har lockat aderton sökanden till tio platser.

- Vi har redan i några år haft problem med att få sökande till dramainstruktör, så där måste vi fundera vad vi ska göra, säger Lillkung.

Tekniska nämnden i Vasa ska på onsdagen ta ställning till en ändring av Träskgatan invid Wärtsilä.

Wärtsilä vill öppna en ny port till Träskgatan invid Metviken, för sina specialtransporter. I projektet ingår också en vändplats för specialtransporterna på det nuvarande grönområdet på andra sidan Träskgatan.

I samband med de här ändringarna flyttar också lättrafikleden till andra sidan Träskgatan.

Tanken är också att installera trafikljus och bommar för att stoppa trafiken då specialtransporterna använder den nya porten.

I Tekniska nämndens kostnadsförslag innebär det här kostander på ca 550 000 euro, varav Wärtsilä ska betala högst 250 000 euro.

I Malax återvänder Mats Brandt till sin tjänst som kommundirektör i sommar.

Brandt har varit tjänstledig i två år. Han har jobbat som sakkunnig vid svenska Regeringskansliet i Stockholm.

Mikko Ollikainen fortsätter som t.f. kommundirektör till juni.

I samband med rengöring av en arbetsmaskin vid företaget Ekopaint i Nykarleby hösten 2011 skadades en nu 55 årig man så allvarligt att han är permament arbetsoförmögen på grund av en nervskada i vänster arm med ständiga smärtor.

Tingsrätten i Jakobstad dömde tre ansvariga personer i företaget till dagsböter mellan 700 och 800 euro.

Företaget dömdes dessutom till samfundsbot, 5000 euro och ersättningar för tillfälliga men, 12 000 euro till mannen.

Den skadade mannen för dessutom en skild process mot försäkringsbolaget som anser att det inte finns någon koppling mellan skadorna i armen och olyckan.

Ordföranden för Kristdemokraternas riksdagsgrupp Peter Östman anser att det borde vara straffbart att förneka att judeutrotningen ägde rum. Östman föreslår i ett skriftligt spörsmål att det i lag förbjuds uttalanden om att det inte förekom något massmord av judar i de tyska koncentrationslägren under andra världskriget.

I sitt spörsmål frågar Östman regeringen om den ämnar lagstifta om att göra förnekandet lagstridigt.

Östman skriver att det är förbjudet att förneka förintelsen i tretton länder, bland annat Tyskland, Österrike och Frankrike. I femton EU-länder bestraffar man inte den som förnekar att föreintelsen har ägt rum. Till dem hör Finland och Sverige. Också Viviane Reding, som är ansvarig för juridiska ärenden inom EU har krävt att alla EU-länder borde göra det straffbart att bestrida att förintelsen har ägt rum.

Östman anser inte heller att ett förbud strider mot flera EU- och FN-stadganden om yttrandefrihet eller deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

Östman är kandidat i EU-valet.

Fem personer i åldern 17-21 från Jakobstad och Larsmo har kunnat bindas till apoteksinbrottet i Kronoby den 21 mars. Från apoteket stal de narkotikaklassade läkemedel.

Efter inbrottet åkte gärningsmännen till Jakobstad där de delade på bytet, som bestod av flera plastpåsar med narkotikaklassade läkemedel. Övriga läkemedel slängde de i ett avfallskärl.

Därefter gick de åt skilda håll. Den ena av gärningsmännen hade i sin iver berusat sig för mycket med preparaten och påträffades av en polis som för tillfället inte var i tjänst. Han såg till att mannen kom till sjukhus.

Först efter två dygns observation bland annat på hjärtavdelningen, var han i sådant skick att det gick att inleda förundersökningarna.

Samtliga fem gärningsmän har varit häktade men är nu frisläppta.

Till åtalsprövning

En av männen belades med reseförbud, eftersom han ansågs vara i en så kallad brottsspiral på grund av många tidigare brott han på sannolika skäl är misstänkt för.

En del av stöldgodset har kunnat beslagtas men en stor del är ute på fria markanden. Ärendet går till åtalsprövning inom kort.

Apoteksinbrottet klassificeras som stöld, narkotikabrott och straffbart bruk av narkotika.

Närvårdarnas och primärskötarnas förbund, SuPer, är oroat över hur dess medlemmar i Vasaregionen mår. Personalen är ansträngd till bristningsgränsen och sparkraven inom Vasa stad gör inte saken bättre.

Samtidigt påpekar SuPer att närvårdarnas och primärskötarnas kunnande inte utnyttjas till fullo. Facket vill därför visa på vilka kunskaper närvårdarna har.

- Mäta blodtryck, ge injektioner, dela ut mediciner - sånt ingår i utbildningen och vi önskar att det skulle få utföras på arbetsplatserna, säger Sonja Burman som är ordförande i Vasanejdens fackavdelning.

Tea Brusas är planerare på SuPer. Hon säger att förbundet för en ständig kamp för att få slut på det hon kallar rent slöseri med resurser.

- Om vi har en fin utbildning så ska den användas till 100 procent, säger hon.

Enligt Brusas får man till förbundets kontor signaler om att "utnyttjandegraden" av medlemmarnas kompetens ständigt sjunker. Då det samtidigt talas om resursbrist är det förvånande att man inte tar vara på de resurser som finns.

- Vi kommer i framtiden att ha enorm brist på personal. Grundvården måste skötas av någon - där är det slöseri att sätta sjukskötare att ge den grundvård som närvårdarna har utbildning till, säger Tea Brusas.

Karlebysvenskarna blir allt färre. I fjol minskade de svenskspråkiga i Karleby med 80 personer. Fortsätter minskningen i samma takt är Karlebysvenskarna färre än 6000 om tre år.

Karlebybon Sara Sandell har märkt en viss förändring de senaste 10-15 åren.

- När jag gick i skola så var vi många fler som var helt svenskspråkiga. Nu är det ganska sällsynt att man inte har någon släkting som pratar finska med en, säger Sandell.

Förfinskas barnen?

Karlebysvenskarna har länge minskat procentuellt sett eftersom så många finskspråkiga flyttar in till staden. Men de blir också färre i absoluta tal. Under 2000-talet har de svenskspråkiga blivit nästan 500 färre.

Stefan Andersson (SFP) är fullmäktigeordförande i Karleby. Trenden förvånar honom:

- Nog det här senaste, 80 personer. Jag har tänkt att det kunde vara fråga om något tiotal eller så.

Det är svårt att säga varför Karlebysvenskarna blir färre. Flyttar de bort, blir de förfinskade eller dör det fler svenskspråkiga än det föds?

Andersson misstänker att det kan vara en kombination av flera faktorer. Enligt honom kanske dagens tvåspråkiga familjer inte reflekterar så mycket över vilket språk de väljer som modersmål åt sina barn.

- Kanske det här är en sak som borde lyftas fram, att föräldrarna funderar på hur de registrerar sina barn.

Andersson menar också att eftersom Karlebyborna är så tvåspråkiga är de efterfrågade på arbetsmarknaden och flyttar bort då de får jobb på annat håll.

Leva i svensk bubbla?

Inflyttade Karlebybon Jenny Jansson tycker att den svenska minoriteten är rätt så livskraftig.

- Jag tycker det finns väldigt många svenskspråkiga barnfamiljer, så jag skulle inte oroa mig över det. Det finns jättemånga barn som talar svenska.

Janssons egen familj är helt svenskspråkig.

- Det känns som att jag lever i en bubbla nu som hemmamamma. Då har jag min egen lilla svenskspråkiga värld, och så far jag till Halpa Halli ibland. Men nog tycker jag från stadens sida att man försöker få allt på båda språken, och servicen att fungera åt alla.

Nina Tiainen kommer från en tvåspråkig familj och pratar finska med sina barn. Hennes man talar svenska med dem.

- Vi pratar ganska mycket finska hemma. Och jag har alltid börjat på finska i butiker. Det är bara enklare. Det känns som att jag ändå måste ändå byta till finska i något skede: Så då är det lika enkelt att börja på finska.

Ska era barn gå i svensk eller finsk skola?

- Vi har tänkt lägga dem i svensk skola eftersom Kokkola är så finskt ändå. Så att svenskan inte glöms bort, säger Tiainen.

Enligt skoldirektör Per-Olof Nyström är det fortfarande en majoritet av de tvåspråkiga familjerna som väljer att sätta sina barn i svensk skola.

Karleby har i dag drygt 47 000 invånare. Knappt 6 200 av dem har svenska som modersmål.

Statistiken: (källa: statistikcentralen)

År Finskspråkiga Svenskspråkiga (skillnad från året innan)

1980 34 513 7 298
1990 36 147 7 044
2000 37 136 6 657
2001 37 053 6 587 (-70)
2002 37 170 6 536 (-51)
2003 37 246 6 489 (-47)
2004 37 397 6 455 (-34)
2005 37 682 6 438 (-17)
2006 37 919 6 410 (-28)
2007 38 256 6 410 (0)
2008 38 433 6 364 (-46)
2009 38 696 6 312 (-52)
2010 38 967 6 325 (+13)
2011 39 234 6 297 (-28)
2012 39 416 6 263 (-34)
2013 39 637 6 183 (-80)

Invånarna i Ruotsalo i Karleby släckte vid midnatt en markbrand på gammal åkermark vid Ruotsalo byväg.

Det var ett 5 x 20 meter stort område som fattade eld. Elden var släckt när brandkåren kom till platsen.

Brandkåren granskade området och kostaterade att människor och egendom var utom fara.

I dag behandlar Vasa hovrätt vapenstölderna i Alahärmä Halpa Halli, som inträffade för ett år sedan. Alla fem dömda har överklagat tingsrättens dom.

Tingsrätten i Södra Österbotten dömde huvudgärningsmannen till två och ett halvt års fängelsedom för bland annat stöld, skjutvapenbrott och grov misshandel.

I Halpahalli-inbrottet i Alahärmä stals åtta handeldvapen.

En rattfull man i Karleby försökte tidigt på torsdagsmorgonen köra över en person som han hade grälat med i telefon under natten.

De båda personerna hade stämt träff. Där hade den berusade mannen med bil försökt köra över den andra, som lyckades hoppa åt sidan.

Polisen påträffade den berusade cahuffören i sitt hem. Alkometern visade grovt rattfylleri.

Polisen utreder händelsen.

Ishockeyklubben Helsingfors IFK bekräftade som väntat idag att Antti Törmänen tar över tränarposten för tre år framåt. Törmänen har tidigare tränat Vasa Sport och schweiziska Bern.

För Antti Törmänen passade det perfekt att återvända till Finland efter flera år i Schweiz.

-Det är en stor post, kanske den största i Finland, så jag är jätte nöjd då det är bra även för familjen. Vi får ett bra lag, det är säkert. Jag måste ta med mina erfarenheter från spelar- och tränarkarriären, och utnyttja det, samt använda hela kapaciteten som vi har i HIFK:s organisation.

Även HIFK:s sportchef Tom Nybondas var nöjd med det nya tränarkontraktet.

-Han är en oerhört fräsch, relativt ung och ny figur på den finländska tränarmarknaden. Vi har följt med honom en längre tid och sett hur han jobbat med Blues-juniorer och i Mestis. Vi tycker att han är en skicklig, ärlig, lovande och bra coach, sade Nybondas.

Törmänen inledde sin karriär som tränare på högsta nivå som hjälpreda i Jokerit, varifrån han flyttade till Vasa för att leda Sport till Mestisguld år 2012. Som spelare representerade Törmänen Jokerit i tio säsonger och spelade också sammanlagt fyra säsonger i Sverige för HV-71 och Södertälje.

Törmänen spelade 50 matcher i NHL för Ottawa Senators efter att ha hjälpt Finland vinna sitt första ishockey-VM guld.

Också Ville Peltonen och Toni Lydman fortsätter sina karriärer inom ishockeyn som medlemmar av HIFK:s nya tränarstab. Både Peltonen och Lydman kommer att jobba inom klubbens juniorverksamhet, Peltonen som träningschef och Lydman som specialtränare med betoning på juniorbackars individuella träning.

It- och kommunikationsbolaget Anvia i Vasa inleder samarbetsförhandlingar. Förhandlingarna berör ungefär 600 anställda och målet är att minska antalet anställda med högst 80 årsverken.

Anvia ska anpassa sin kostnadsstruktur på grund av ekonomisk lågkonjunktur och ökad konkurrens. Ekonomiska och produktionsorsaker leder, enligt ett pressmeddelande, till nedskärningarna inom ICT-affärsverksamheten och koncernadministrationen. Samarbetsförhandlingarna berör alla anställda inom Anvia Abp och Anvia Företagstjänster Ab.

- Behovet av snabba nätförbindelser fortsätter att öka och vi hoppas att svackan i fiberbyggandet är tillfällig. Inom arbetsuppgifter som anknyter till fiberbyggande överväger vi i första hand permitteringar som sparåtgärd, säger Anvias verkställande direktör Mika Vihervuori i pressmeddelandet.

Enligt pressmeddelandet har Anvias resultat försvagats på grund av minskad lönsamhet speciellt på företagssidan. Efterfrågan på inslallationer och fiberanslutningar har minskat det senaste året. Anvia brukar bygga mellan 3 000 och 5 000 fiberanslutningar per år, i år bygger Anvia uppskattningsvis 2000 fiberanslutningar.

Anvia-koncernens omsättning år 2013 var 108 miljoner euro och personalstyrkan cirka 720. Så sent som i augusti 2012 hade Anvia samarbetsförhandlingar, då minskades antalet anställda med 43.

Läs också:
Anvia får ny vd.

Utbyggnaden av Vasa ishall kommer att kosta drygt 520 000 euro. Tom Knip Ab väljs till entreprenör för utvidgningen.

I och med att ishockeylaget Sport stiger till ligan måste antalet platser i Vasa arena vara minst 4500. Därför byggs B-läktaren ut redan nu.

Vasa och Korsholm går med på att betala utbyggnaden redan nu även om resten av ishallen enligt planerna ska åtgärdas först 2017.

Styrelsen för Vasaregionens arenor samkommun valde Tom Knip Ab bland tre bolag som gett offert. Knips offert var den billigaste.

För ligaspel krävs i regel att ishallarna har 2500 sittplatser. I dag har arenan i Vasa 1894 sittplatser och totalt 3961 platser. Ett undantagslov för maximalt två säsonger kan beviljas för stigande lag.

Läs också:
Vasaregionens arenor vill bygga ut ishallen redan nu

Ett ungefär 300 kvadratmeter stort egnahemshus står i ljusan låga i Dragnäsbäck i Vasa. Det är fråga om ett tvåplanshus på Kolmilevägen.

Inga personer har kommit till skada i branden. Flera enheter från Österbottens räddningsverk är på platsen. Huset är helt övertänt och kommer inte att kunna räddas.
- Brandkåren koncentrerar sig på att förhindra att elden sprids. Det här huset går nog itne att rädda, säger Ulf-Peter Ek, ögonvittne och före detta brandman.

Ulf-Peter Ek var ögonvittne till branden Ulf-Peter Ek Bild: Yle/Roger Källman

- När jag var i fyrtioårsåldern var det både det ena och det andra som kraschade, berättar fotografen och företagaren Mats Sandström i programmet ”Samtal om livet”.

Idag är Mats Sandström på sätt och vis tacksam över sin fyrtioårskris, eftersom den fick honom att ta tag i vissa saker som hade hänt i barndomen - sådant och som var så jobbigt att han under många år hade lyckades skjuta det ifrån sig och bara leva vidare.

Mobbad

Mats Sandström växte upp i Larsmo, som den femte i ordningen av sju syskon, och han säger att han hade en lycklig barndom.
Men det var när Mats började i skolan som problemen började.

- Jag blev klassens hackkyckling, och det satte sedan spår som kom att inverka på mitt liv i åratal framöver.

Vilka saker tror då Mats Sandström att det var som gjorde att mobbarna gav sig just på honom?

- Jag var väldigt naiv och barnslig, och fysiskt ganska klen, så jag var ett enkelt byte.

Mats var inte van att slåss, och dessutom hade han utstående framtänder som gav honom öknamnet ”bävern”.

- Och så hade jag kanske lite komplex för min skallighet, säger han.

Skallig

Mats tappade håret i 4-årsåldern på grund av en hudsjukdom, och när han var i tonåren började han använda peruk.
- Men det var inte så lyckat, för man var hela tiden rädd att någon skulle märka det, så det var inte så bra för självförtroendet.

Mats Sandström utbildade sig så småningom till radiotelegrafist och jobbade några år på tankfartyg.

Under första resan till sjöss, på väg till Nigeria, bestämde sig Mats för att kasta peruken över bord, för peruken var så varm att det kändes som att ha en mössa på sig hela tiden.
- Det kändes bra att bli av med den! Och jag förstod att det är bättre att acceptera sig själv som man är i stället för att försöka låtsas vara nånting annat.

Två gånger gift och två gånger frånskild

Under tiden till sjöss träffade Mats en polsk kvinna och han blev blixtförälskad.

- Jag tror att sviterna av mobbningen på lågstadiet gjorde att jag då fortsättningsvis var en väldigt osäker ung man, och jag trodde egentligen inte att nån skulle kunna vara intresserad av mig.

Det blev ett stormigt förhållande, och ett kort äktenskap. Frun hann aldrig flytta till Finland, och när förhållandet tog slut kastade sig Mats Sandström snabbt in i nästa förhållande.

Det råkade sig så att också Mats Sandströms andra fru var från Polen, men henne träffade han i Finland. Eftersom han redan kunde lite polska, och snabbt lärde sig mera, så blev polskan familjens hemspråk i femton år.

Också det här äktenskapet blev stormigt

- Vi hade väldigt olika livsåskådning, säger Mats.

Mats andra fru gick med i Jehovas Vittnen under en längre vistelse i sitt hemland, och det här ledde till svåra konflikter.

- Jag har ingen klar uppfattning om vad jag själv tror, men jag vill verkligen inte att nån annan prackar sin tro på mig.

I det här äktenskapet föddes två söner, och Mats ville gärna försöka hålla ihop förhållandet, men till slut så kraschade det i alla fall. Det här var en av orsakerna till den svåra fyrtioårskris som Mats Sandström drabbades av. En annan orsak var att det professionella samarbetet med en av bröderna kraschade.

- Men vi lyckades bevara syskonrelationen, trots att vi inte i längden klarade av att ha ett företag tillsammans.

Distans och bearbetning

- Då när allt kraschade så märkte jag att jag måste få distans till vardagen för att kunna ta itu med mig själv. Jag drog iväg ut i Europa med en paketbil, där jag hade en madrass och andra saker. Det var ingen semesterresa, jag bara måste iväg!

Mats var borta i åtta veckor. När han kom tillbaka vara han beredd att på allvar ta itu med sig själv och sina trauman - både sådant som hade hänt för länge sedan och sådant som hade hänt senare i livet.

- Utan de kriser jag har gått igenom skulle jag inte vara den person jag är idag.

Monica Enqvist och Mats Sandström Monica Enqvist och Mats Sandström Bild: Yle/Ann-Sophie Sandström

Mats säger att de senaste tio åren har varit de bästa i hans liv.
Han lever idag tillsammans och sambon Monica Enqvist och deras snart sexåriga son, och Mats trivs med att vara pappa.

I ”Samtal om livet”, berättar Mats Sandström om de händelser och kriser som har format honom. Han berättar också om hur det kom sig att han blev fotograf, hur han träffade den kvinna han lever med idag - och om sin kärlek till Frankrike….

Vi får också veta hur han kom idén på att starta ett café som är öppet bara ett veckoslut i månaden.

Samtal om livet sänds en andra gång lördagen den 5.4 kl. 20.03

Redaktör: Ann-Sophie Sandström

Programmets webbversion, utan musik, hittar man här!

Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen vill lugna ner mediestormen kring lärarutbildningen. Mattinen träffade på torsdagen Helsingfors universitets prorektor Pertti Panula för att diskutera möjligheterna att ordna lärarutbildning i södra Finland. Efter mötet bedyrade Mattinen att Åbo Akademi kommer att bära sitt ansvar:

- Vi löser det här, men är det ÅA, HU eller tillsammans eller i vilken form, det kan jag inte säga än, sade Mattila till Yle Nyheter.

- Jag gillar inte riktigt den här debatten. Åbo Akademi har utbildat klasslärare och fyllt kvoten i flera år. Under de tre sista åren har det kommit 23 doktorer från pedagogiska fakulteten. Jag tycker det är ett jättehyggligt resultat.

Var klämmer skon då?

- Det måste du fråga någon annan. Men en grej är att lönenivån för lärarna i Helsingfors är ganska låg medan levnadskostnaderna i Helsingforsregionen är jättehöga.

ÅA:s rektor Mattinen mötte HU:s prorektor Pertti Panula. Åas rektor Mattinen möter HUs prorektor pertti panula Bild: Yle/Ann-Charlotte Åkerholm

- Just nu diskuterar vi samarbete med ÅA men vi kommer också att samarbeta med Stockholms universitet. Vi har vissa ömsesidiga målsättningar och behov som vi båda kan dra nytta av, säger Panula till Yle Nyheter.

Panula säger också att Helsingfors universitet gärna tar över det administrativa ansvaret men han tror inte att HU kommer att sköta själva undervisningen alldeles ensamt. Det är kvaliteten som nu står i fokus:

- Vi skulle vilja bidra till en långvarig, hållbar, högklassig, forskningsbaserad lösning, säger han till Yle Nyheter.

Enligt Panula och Mattinen kommer en svenskspråkig lärarutbildning i Helsingfors att bli verklighet tidigast nästa år, mera troligt år 2016.

Ett egnahemshus har totalförstörts i en brand i Dragnäsbäck i Vasa. Larmet gick vid 14-tiden och ett par timmar senare var elden släckt. Ingen människa skadades i branden.

Enligt brandmästare Ari Rinta-Jaskari var det inte möjligt att rädda huset.

- Huset har både stora brand- och vattenskador. Som tur är var ingen hemma då branden började, säger Rinta-Jaskari.

Enligt Rinta-Jaskari fick man ändå snabbt branden under kontroll. Ett par enheter stannade kvar för att se till att branden inte blossar upp igen. Polisen är på plats för att undersöka brandorsaken.

Det var en granne som upptäckte branden och larmet kom till räddningsverket strax efter klockan 14. Området är ett tätbebyggt egnahemshusområde. Röklukten spred sig över stora delar av Vasa.

Läs också:
Egnahemshus brinner i Dragnäsbäck