Youtube-stjärnan Sara Maria Forsberg har skrivit ett två-årigt kontrakt med ett amerikanskt mediebolag. Förutom att hennes årslön stiger avsevärt så innebär kontraktet även en flytt till Los Angeles.

I serien Sara goes LA får vi följa med Sara Maria Forsbergs nystartade karriär, som tog fart i och med Youtube-videon där Jakobstadsbon under aliaset Smoukahontas härmar olika språk och dialekter. I seriens andra avsnitt skriver Sara Maria kontrakt med ett amerikanskt mediebolag.

- För en timme sedan skrev vi ett arbetskontrakt som omfattar de två kommande åren. Det är ett helt fantastiskt tillfälle och i praktiken innebär det att jag flyttar till Los Angeles om en månad, berättar en chockad Sara Maria i avsnittet.

Enligt Sara Marias manager Jere Hietala kommer Youtube-stjärnan att tjäna mellan 250 000 och 360 000 euro under den här tiden.

- Så fort Sara Maria har fått arbetstillstånd så börjar hon på en Youtube-baserad mediekanal som innehållsproducent och underhållare, berättar Hietala åt MTV.

På torsdagen kommer Sara Maria att medverka i The Ellen DeGeneres Show, dit hon blev inbjuden strax efter att hennes uppladdade videoklipp blev ett viralt fenomen.

Räddningsverket uppmanar invånare att vara försiktiga med hygges- och halmbränning. Det senaste dygnet har åtminstone två markbränder upptäckts i Mellersta Österbotten.

Räddningsverket i Jakobstad och Mellersta Österbotten påminner i ett pressmeddelande om att alla som planerar att bränna områden måste beakta terrängen och vindens riktning.

Den som bränner områden behöver också ha vatten nära, och aldrig göra jobbet ensam. Dessutom behöver man bevaka området noga eftersom gnistor kan flyga långt.

Två bränder inom ett dygn

En brand i Ruotsalo i Karleby kunde släckas natten till torsdag. På torsdag eftermiddag upptäcktes en markbrand i Perho. Där hann elden sprida sig till ett område på 1,6 hektar.

Den som utför hygges- och halmbränning ska också meddela om detta på förhand till räddningsmyndigheterna. Även annan uppgörande av eld ska meddelas om, ifall rökmängden som uppkommer är märkbar.

På mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverks område anmäler man på nätet www.pelastus.kokkola.fi eller genom att ringa 050-3627531 eller 0400-560143.

Läs också:
Markbrand i Karleby

Det är mycket ovanligt att Karleby hamn öppnar sina portar för allmänheten. Men på torsdagen ordnades två rundturer på hamnområdet. - Där fanns så mycket teknologi och så mycket som händer. Vi hade ingen aning om att något sådant här fanns i Karleby, säger två studerande som var med på rundturen.

Sushila och Maryann studerar IT i Karleby och lovordar hamnen. Maryann från Kenya och Sushila från Nepal i bussen till Karleby hamn. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Mellersta Österbottens förbund ordnade rundturerna.
- Det är viktigt att allmänheten får komma till hamnen ibland. Tyvärr tror jag inte att Karlebyborna vet vad som finns här, säger projektchefen Mia Gustafsson.

De senaste tio åren har hamnen dubblat sin trafikmängd och tredubblat sin omsättning. Just nu ligger sex fartyg i hamnen. Åtminstone ett av dem är mer än 200 meter långt och kan lasta en mängd som motsvarar 1600 lastbilar.

Wow, jag är imponerad

Med på rundturen finns rätt många äldre damer och så många internationella studerande.

Äldre damer och internationella studerande var med på rundturen. Mia Gustafsson. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

- Det här är ju Finlands tredje största hamn så jag ville se den, säger Sushila som studerar IT.

Studiekompisen Maryann säger att hon aldrig trodde något sådant här kunde finnas i Karleby.
- Wow, det var mer än jag väntat mig. Jag är imponerad. Så mycket teknologi och så mycket som händer. Vi hade ingen aning om det.

Varför är hamnen så fascinerande?
- Jag gillade allvädersterminalen. Hur kan det här stället ha så mycket som pågår där. Karleby verkar vara en så liten stad och jag väntade mig inte något sådant här, säger Maryann.

Allvädersterminalen invigdes för 10 år sedan och är fortfarande Nordeuropas största allväderterminal. Mia Gustafsson hoppas på fler rundturer till hamnen. Sådana kunde enligt henne till exempel ordnas i samband med olika evenemang i staden.

Läs också:
Största fartyget någonsin i Karleby hamn

Karleby hamn tredje störst i landet

Riksdagens grundlagsutskott börjar idag ta ställning till hur det står till med religionsfriheten i skolorna när den behandlar justitiekanslerns årsberättelse.
Då tar utskottet också igen ställning till Den blomstertid nu kommer.

Utskottet konstaterade förra gången att det är en vårtradition och inte religionsutövning.
Biträdande JK har bett utbildningsstyrelsen se över sina instruktioner för traditionella och religiösa fester i skolorna.
Kimmo Sasi långvarig medlem i grundlagsutskottet är inte övertygad om att det behövs.

- Åtministone ska utbildningsstyrelsen vänta på grundlagsutskottets utlåtande, det behövs kanske inte nya instruktioner.
Utskottet torde ha ärendet klart i vår.

Biträdande JK Mikko Puumalainen påpekar att religionsutövning är frivillig för alla i skolorna, oberoende om de hör till kyrkan eller inte. Religionsfriheten innebär att staten inte kan försätta individer i en situation där de måste berätta om de är troende eller inte.

Psalmen Den blomstertid nu kommer har långa anor, Israel Kolmodin skrev den i slutet av 1600-talet. Enligt Kimmo Sasi är den inte hotad.

- Det finns ett rätt brett understöd i riksdagen för att Den blomstertid nu kommer inte kan anses vara att utöva religion, utan en tradition. Om än Skaparen nämns några gånger så ändrar det inte psalmens natur.

Yrkeshögskolorna Novia och Centria har startat planeringen av gemensam utbildning av musikalartister i Jakobstad i Campus Allegro. Osäkerhetsfaktorerna är ännu många men i bästa fall kan utbildningen starta hösten 2016.

Det är många bollar i luften för de båda yrkeshögskolorna i Jakobstad just nu. I koncessionen för de båda yrkeshögskolorna ingår krav på samarbete och diskussioner förs som bäst mellan rektorerna för de båda yrkeshögskolorna och i slutet på den här månaden kommer styrelsen för respektive yrkeshögskola att ta ställning till olika förslag.

Campus Allegro i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman

Musikalartistutbildningen blir internationell

Utbildningen blir internationell, om den blir av. Det gäller både lärarkrafterna och de studerande, studiespråket blir engelska. Utbildningen sker i form av mästarkurser och Novia och Centria skulle isåfall gemensamt anställa en utbildningsledare.

- Om det skall planeras väl och allt skall funka så tror jag inte att det är möjligt att komma igång före höstterminen 2016, tror Sören Lillkung

Om tio duktiga båtbyggare knackade på dörren skulle jag anställa dem genast. Det säger vice vd Matti Laurila på Baltic Yachts. Företaget har närmare 200 anställda, god orderstock och gör vinst.

Det går lysande för Baltic Yachts efter några ekonomiskt besvärliga år. Nu är medvinden påtaglig och här om dagen kom den senaste beställningen på en drygt 100 fots segelbåt. Lägg till en rad andra båtar, alla över 100 fot, till den största på 175 fot. Därtill ska flera äldre båtar uppgraderas. Mycket mer mäktar varvet inte med de närmaste två åren.

Matti Laurila - (Copyright: YLE/Patrik Enlund) Matti Laurila Bild: YLE/Patrik Enlund

- Orderstocken garanterar 200 anställda arbete till juni 2016, men det finns order som går längre in i framtiden, säger Laurila.

Bra båtbyggare växer inte på träd

Men utanför varvet står inga båtbyggare i kö, och bland de yrkesverksamma båtbyggarna är medelåldern hög. Yrkesskolan Optima har beslutat lägga ner båtbyggarlinjen och till artesanlinjen finns endast ett fåtal sökande. På sikt blir båtbyggare en bristvara. Det är inte Optimas fel, säger Laurila. Yrkesskolan kan ju inte ha linjer som inte får sökande.

- Vi har i nejden utbildat finsnickare av världsklass och det är synd att ungdomarna tappat intresset, säger Laurila.

Å andra sidan förstår Laurila ungdomarnas tvekan. Det har varit rad magra år och vem vill nu satsa på en bransch som ser ut att vara på nedåtgående. Enligt Laurila har varven kanske också varit för dåliga på att marknadsföra sig.

- Det är harmt, väldigt harmt, för det har svängt och det finns en framtid i branschen, säger Laurila.

På Baltic Yachts diskuterar man nu med regionens utbildningar om att ordna rekryteringsutbildning samt fortbildning för att trygga behovet av båtbyggare.

- Vi försöker vända nåt negativt till positivt, säger Laurila.

För lite folk, framför allt på kvällar och helger, men allt oftare även på vardagar. Så märker närvårdare Sandra Nykvist av det kommunala sparandet på sin arbetsplats, serviceboendet Solgård i Korsholm. Nykvist hör till dem vars arbetshälsa fackförbundet SuPer slog larm om denna vecka.

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer slog tidigare i veckan larm om att vårdpersonalen i Vasaregionen redan nu jobbar på vad som närmar sig gränsen för deras ork. Facket påpekar att de uttalade sparmål som finns i Vasa stad och inom Vasa sjukvårdsdistrikt försämrar situationen ytterligare.

- Jag tog min examen som närvårdare år 2005 och här på Solgård har jag jobbat sedan 2009, och visst kan man se en skillnad till det sämre, säger Sandra Nykvist.

De äldre på serviceboendet Solgård får lyssna och dansa till musik av Korsholmsgillet. De boende på Solgård lyssnar och dansar till levande musik av Korsholmsgillet. Bild: YLE/ Moa Mattfolk

- Visst finns det uppgifter som jag skött tidigare och har kompetens för som sjukskötare har hand om nu, men det där är ett mynt med två sidor för samtidigt har jag ju så mycket att göra att jag knappast kan axla fler uppgifter, säger Nykvist.

Hur orka många år framöver?

På Solgård, som är ett kommunalt serviceboende i Smedsby i Korsholm, finns 50 serviceboendeplatser för dem som inte längre klarar sig hemma och tio platser för korttidsvård, där tyngdpunkten ligger på rehabilitering.

När Yle Nyheter Österbotten hälsar på har Nykvist och hennes kolleger precis klarat av lunchruljansen och det har blivit dags för veckans höjdpunkt, dans till levande musik av Korsholmsgillet.

- Normalt börjar en arbetsdag för mig vid halv åtta, då tar jag del av nattrapporten och sen hjälper jag klienterna med att komma upp, toalettbestyr, påklädning och att småningom ta sig till frukost. Senare under dagen sysslar jag ofta med rehabiliteringen av någon klient, och efter tre går jag hem, beskriver Nykvist.

Ibland blir arbetsveckan extra tung om flera saker slår till samtidigt, exempelvis personalbrist och många nya klienter som alla är i dåligt skick och behöver mycket hjälp.

- Då känns det tungt både fysiskt och psykiskt, säger Nykvist.

På sikt menar fackförbundet SuPer att den offentliga sektorns ständiga sparande riskerar leda till att allt fler vårdare lämnar branschen. Även Sandra Nykvist medger att tanken på framtiden oroar henne ibland.

- Jo, med tanke på att vi är för få redan nu så visst undrar man hur det ska bli framöver, säger Nykvist.

Ändå drivs hon av lusten att hjälpa och av klienternas uppskattning.

- Det är ganska många som berömmer och säger att de är tacksamma för det jag gör, det gör att jag orkar, säger Nykvist.

Färsk sparris smakar bättre än på burk. Det säger potatisodlaren Tommy Häggstrand i Jeppo. 1000 äppelträd är nästa projekt på gården. Sparris odlas på en halv hektar.

Det var på potatis- och frilandsmässan i Örebro som potatisodlaren Tommy Häggstrand för några år sedan fick idén att odla sparris. Sagt och gjort. I Jeppo hade han ett lagom lämpligt sandigt skifte och nu är han leverantör till bland andra Restaurang Seglis i Vasa.

- Färsk sparris smakar så mycket bättre än på burk, säger Häggstrand.

I sandig odlingsmark trivs sparrisen - (Copyright: YLE/Patrik Enlund) I sandig odlingsmark trivs sparrisen Bild: YLE/Patrik Enlund

Nu odlar han sparris på en halv hektar, men betecknar ändå odlingen mest som en hobby och ett försök. Det är potatisskörden som ger inkomsten. Inhemsk sparris blir dyrare än den importerade och då är det inte inte lätt att övertyga restaurangerna att satsa på kvalité än billigt inköpspris.

- Man behöver inte göra som alla andra och jag ville pröva på något nytt, säger Häggstrand.

Om det vittnar också 130 små äppelträd framför gården. Nya plantor väntar på att sättas ut på närliggande marker. Det blir väl 1 000 äppelträd så småningom, tror Häggstrand.

- Äppelmust blir kanske slutresultatet, men det är inte bestämt ännu, säger Häggstrand.

Att det kan behövas lite experimentlust och nya försök visar det bekymmersamma läge som många potatisodlare kan hamna i i år. Potatismarknaden till Ryssland är stängd och odlarpriset blir därefter när kilona ska ut på den inhemska marknaden.

- Sparrisodlingen blev ingen guldgruva utan det går ganska jämt ut, säger Häggstrand.

Men något nytt ska man ju försöka sig på, säger Häggstrand. Och ekonomin i äppelodlingen, den klarnar först om åtskilliga år.

Mer än 50 nya företag har grundats i Vasaregionen i år. Nyföretagscentrum Startia har hjälpt 54 nya företag att bli till. Det är ungefär 50 procent mer än året innan under samma period.

Företagsrådgivarna på Startia behandlade 119 nya företagsidéer under årets första tre månader. Nästan hälften av idéerna blev alltså företag. De nya företagen sysselsätter totalt 66 personer.

Den nya utbildningen för språkbadslärare i Vasa har lockat 159 sökande. Utbildningen har plats för 20 av dem.

Utbildningen av språkbadslärare sker som ett samarbete mellan Åbo Akademi och Vasa universitet.

Läs också:
Språkbadslärare utbildas i Vasa.

En svår situation har uppstått i styrelsen för Karleby Energi, då energidirektör Petri Kokko vägrar underteckna företagets bokslut.

Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Bolagen har tvistat i över fem år om hur KIP Infra fakturerar för fjärrvärmen.

Polisen i Karleby ber allmänheten om hjälp när det gäller det misstänkta påkörningsförsöket i Karleby häromnatten.

Det var på morgonnatten omkring klockan 5.30 den 3 april som en rattfyllerist eventuellt försökte köra på en man vid Ekorrgatan i stadsdelen Björkhagen i Karleby.

Polisen ber den som har gjort iakttagelser att ta kontakt, och särskillt hoppas man få kontakt med den person som vid denna tidpunkt var ute med två hundar i närheten av
händelseplatsen.

Polisen i Karleby anträffas på telefonnummer 0718747744.

Kommundirektören i Larsmo, Gun Kaptens, är tillbaks på sin gamla post i Larsmo. I ett och halvt års tid har hon varit specialmedarbetare åt försvarsminister Carl Haglund.

Det var i slutet på augusti 2012 som kommundirektör Gun Kaptens i Larsmo fick ett erbjudande om att bli specialmedarbetare åt försvarsminister Carl Haglund i ett år.

Gun Kaptens nappade på erbjudandet som senare förlängdes men nu är hon tillbaka på sitt gamla jobb i Larsmo som kommundirektör sedan i tisdags.

Två olika världar

Arbetet som kommundirektör i Larsmo och som specialmedarbetare i Helsingfors åt en minister skiljer sig ganska mycket från varann enligt Gun Kaptens.

- Det är snabba ryck, on off, on off. Ärenden skall beredas, de skall gå framåt, det är en stor mängd information som man måste ta in, följa med och föra vidare till ministrarna för att hålla dem uppdaterade. Det blir långa och intensiva arbetsdagar säger Gun Kaptens.

Gun Kaptens hade som sitt ansvarsområde bland annat ekonomiska frågor i anslutning till budget- och ramria, koordinera och att hålla i trådarna för att ministrarna skulle hållas ajour med läget.

Vad har Gun Kaptens lärt sig under tiden som specialmedarbetare?

- Jag har fått en större inblick i och förståelse för det statliga fögderiet och de utmaningar som regeringen står inför för att få ekonomin skick och också i fortsättningen ge en bra och hög service till finländarna.

- Det är en utmaning att hålla ekonomin i det skick att landet kan hålla de mål som gäller för alla europeiska länder det vill säga att skuldsättningen inte får stiga för högt, blir obalansen för stor kan Finlands position med AAA rating ligga i riskzonen och då stiger räntekostnaderna.

Gerby Vattendelägarlag i Vasa förbjuder muddring och grävning från islossningen fram till den sista augusti. Man tar livet av vår bransch, säger Timo Lintala på Vaasan Merityö.

Lintala menar att tiden för muddring blir för kort. Han förstår att man inte vill att det muddras i juli när de flesta har semester. Men att börja i september är för sent.

- Då börjar vattenståndet vara för högt, dagarna för korta och risken för storm gör att man inte vågar ta sig ut, säger Lintala.

Lintala anser att man borde få börja muddra redan i augusti.

Följer NTM-centralens direktiv

På Gerby vattendelägarlag hänvisar man till NTM-centralens direktiv som säger att muddring ska undvikas mellan islossningen och den 1 september.

- Fiskargillet vill inte att det grävs på sommaren och inte vill ju sommarstugeägarna att någon gräver där de simmar, säger vattendelägarlagets ordförande Christer Hammarström.

Att förbudet sträcker sig till den sista augusti är inget nytt. Enligt Hammarström är det här fjärde året som man annonserar ut den tiden. Tidigare, när Vasa stad hade hand om saken, gällde förbudet till den 1 augusti.

Hammarström har inte blivit kontaktad av någon inom muddringsbranschen som uttryckt sin bitterhet över förbudet.

Förnyandet av vattenlagen för ett par år sedan medförde att man numera måste ha Regionförvaltningsverkets lov till att muddra mer än 500 kubikmeter.

- Är det under 500 kubikmeter måste du ändå alltid meddela vattenägaren och NTM-centralen, säger Hammarström.

Vad gör ni då om någon vill muddra under den förbjudna tiden?

- Vi skulle säga att det är förbjudet. Det följer inte NTM-centralens direktiv. Men om personen inte rör stranden så kan vi egentligen inte göra någonting åt saken.

Så länge muddringsmassorna inte dumpas på stranden eller strandlinjen ändras är det alltså lagligt att muddra. Situationen är givetvis en annan om man löst in stranden. Men enligt Hammarström är det väldigt få som gör det på grund av att processen är rätt dyr.

Vattendelägarlaget har fått förfrågningar om muddring under årens lopp men alla har visat förståelse för förbudet.

- Men för företagarna har det ingen skillnad. De muddrar till och med på midsommar bara de får betalt, säger Hammarström.

- Man tar livet av vår bransch. Vi har för lite tid på oss att arbeta, säger Timo Lintala på Vaasan Merityö.

Veckans Fredagsklubb bestående av Viola Mitts och Christer Finne avhandlade hälsa, trafik och lite vårbruk.

Bo-Åke Ljungars i Malax är en hejare på att tillverka svepaskar. Nu är han tack vare sina hantverkarkonster nominerad till det nationella Taito-priset.

Svepasken har fått sitt namn av tillverkningstekniken. Trä värms upp genom kokning så att det blir mjukt och formbart. Sedan sveps det runt en mall så att det får sin karakteristiska, rundade form.

- Tekniken kom till det som kallas "Vakka-Suomi" (Vakka är svepaskens finska namn) på 1500-talet. Därifrån spreds den sedan vidare i landet, berättar Bo-Åke.

Svepaskar tillverkas världen över. En österrikare som Bo-Åke en gång träffade berättade att munkarna i Tibet gör svepaskar i olika träslag. I Norge hittades en svepask i en 700 år gammal drottninggrav.

Bo-Åke säljer sina svepaskar via affärer och på hantverksmässor. Han levererar också till företag som ger svepaskar som gåvor åt sina kunder.

Finländskt hantverk är som bekant omtyckt världen över och Bo-Åkes askar är till salu så långt borta som i Japan. Om allt går vägen kommer Bo-Åke själv att besöka Japan i höst.

- Tanken är att jag ska åka dit och demonstrera mitt arbete tillsammans med en japansk hantverkare, Shibata Yoshinobu, som också han gör svepaskar. Sen ska han komma till Finland och så gör vi samma sak här.

Se också:

• Jim Björni demonstrerar hur en svepask tillverkas (video!)
• Taito Group - Förbundet för hemslöjd och konsthantverk

I januari anlitades en konsultbyrå för att hitta besparingar inom social- och hälsovården i Kronoby. Den nu färdigställda rapporten innehåller det som man väldigt långt redan visste.

Rapporten, som framställts av NHG (Nordic Healthcare Group), behandlades på svenska sektionens möte i tisdags.

Äldreomsorgen och köpta läkartjänster

Det är inom äldreomsorgen och de köpta läkartjänsterna som de största sparmöjligheterna finns enligt rapporten. Målet är att spara in 600 000 euro inom social- och hälsovården under 2014.

- Personligen tycker jag att vi inledde sparandet redan för något år sen då vi såg över äldrevården. Men vi har ännu inte sett slutresultatet av våra åtgärder eftersom rapporten baserar sig på statistik från 2012, säger Liane Byggmästar (Sfp). medlem i kommunstyrelsen och i social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion.

Det andra området där man enligt rapporten kan spara är de köpta läkartjänsterna.

- Vi har haft svårt med att rekrytera egna läkare, konstaterar Byggmästar.

Servicepunkterna inget ankare

- Postivt med rapporten är att den påvisar att vi inte sparar nämnvärt genom att dra in någon av de tre servicepunkter som vi har inom bashälsovården.

De tre servicepunkterna finns i Kronoby, Nedervetil och Terjärv.

Byggmästar hade ändå önskat att rapporten gett mer konkreta inbesparingsförslag.

Hon tvivlar på att man når upp till målet att spara 600 000 euro under 2014.

- Det beror mycket på kostnaderna för specialsjukvården, som har sett bra ut under årets två första månader. Men det kan komma snabba svängningar.

Kommunstyrelsen behandlar rapporten på måndag.

Redan i år kommer jordvallar att byggas för att förebygga översvämningsrisken vid Lappfjärds å. Planen är att man börjar närmast riksväg 8 och fortsätter uppåt mot centrum.

Enligt den plan som närings-, trafik- och miljöcentalen nu presenterar blir det fråga om sex kilometer jordvallar, 0,6 kilometer översvämningsväggar på fem platser utmed ån, samt dräneringspumpstationer.

Ån ska också muddras på fyra ställen.

Planen finns till påseende på rådhuset i Kristinestad i april. Nästa vecka hålls information för allmänheten på lantbruksbyrån i Lappfjärd på torsdagen mellan kl 13 och 18.

Potatisodlarna i Finland kan tappa 10-tals miljoner euro i år. Det beror på att Ryssland stängde gränsen för potatisimport från Europa ifjol somras.

Utan Rysslandsexport kommer överutbudet på den finländska marknaden att sänka prisnivån väldigt. I Ryssland är prisnivån mångfalt högre än i Finland, men trots idoga förhandlingar har det inte gått att öppna gränsen.

- Det är ett politiskt beslut i Ryssland och handlar inte om smittskyddsrisk som är den officiella förklaringen, säger riksdagsman Mats Nylund (SFP).

Ukrainakrisen har inte precis bidragit till att underlätta förhandlingarna, men för de finländska odlarna har utgången av potatisförhandlingarna stor betydelse. Genom EU har Finland tryckt på och därtill förhandlat både på kanslichefs- och ministernivå med Ryssland, men inget har hjälpt. Östgränsen är stängd för finländsk matpotatis.

- Tyvärr blir det ett dåligt år för potatisodlarna, spår Mats Nylund.

Enligt Nylund får odlarna inrikta sig på nästa säsong och försöka ha ett bra utbud i förhållande till marknaden. Förhandlingarna med Ryssland har nu pågått sedan slutet av fjolåret och de fortsätter fortfarande, men Nylund verkar inte alltför optimistisk.

Vasa stad försöker få studerande att använda kollektivtrafiken. Nu får de rabatt även under sommarmånaderna.

Från och med onsdag har också alla studerande, oberoende hemort, rätt till studierabatt.

- Förändringen är bestående och vårt mål är att få fler studerande att ta bussen, säger Tomi Kaurismäki, kollektivtrafikplanerare på Vasa stad.

Alla som har ett giltigt studiekort beviljas rabatt.