Malax vill förkorta köerna till tandvården och anställer en tandläkare från något bolag.
Köerna till tandvården är längre än man klarar av. En tjänst som tandläkare har varit obesatt sedan hösten 2012 trots att kommunen har lediganslagit den flera gånger.
Kommunstyrelsen ger nu drygt 100 000 euro i tilläggsanslag för att kommunen ska köpa tandvård av något bolag.
Malax och Korsnäs har totalt fem tandläkartjänster.
Polisen övervakar övergångsställena extra noga denna vecka. Fältchef Magnus Jakobsson från polisen i Vasa hoppas att bilisterna skall köra så vettigt att polisen slipper dra in körkort för hänsynslöshet. Varje år sker det omkring 1000 olyckor vid övergångsställen.
- Det är nog mycket. Vi borde få ner dem. Ofta är det också ganska allvarliga skador som inträffar i fall man råkar ut för en olycka vid övergångsställena, säger Jakobsson.
Hänsynslöst beteende vid övergångsställen ser polisen allvarligt på. Den som kör om ett fordon som stannar vid ett övergångsställe utgör ett särskilt hot mot fotgängare och cyklisters liv och riskerar att bli av med körkortet med en gång.
- Det är en väldigt farlig situation och därför reagerar polisen så kraftigt på det, säger Jakobsson.
Det är just vid dessa tillfällen som en stor del av olyckorna vid övergångsställen sker. Speciellt cyklister är utsatta eftersom de rör sig rätt snabbt och följaktligen också snabbt kommer ut på ett övergångsställe. Varje år dör mellan 10 och 15 personer i olyckor som sker på övergångsställen. Speciellt utsatta är barn och äldre.
- Närmast barn och äldre människor som är svagast i samhället är utsatta. Barn är svåra att iaktta då de är kortare och bakom bilar, de är störst risk med dem, säger Jakobsson.
Jakobsson påminner ändå om att fotgängare och cyklister också har skyldigheter i trafiken och har skäl att själva ibland se sig i spegeln när det gäller trafikvett. Att gå mot rött ses i sig inte som ett så allvarligt brott, men kan vara nog så farligt påminner Jakobsson.
- Man utsätter sig själv för risk och man behöver inte bara tänka på att man kan få ett straff utan det är nog närmast för att undvika olyckor. Går man mot rött utsätter man sig för stora faror, säger Jakobsson.
För Vasas del kan inte Jakobsson säga om trafikkulturen är bättre eller sämre än genomsnittet. Alltid finns det ändå orsak att bättra. De farligaste korsningarna finns inne i centrum, speciellt på ställen där man inte har trafikljus som dirigerar trafiken. Under övervakningskampanjen kommer polisen att synligt stå vid övergångsställen men också övervaka mer diskret berättar Jakobsson.
- Vi kommer att använda oss av båda metoderna. Vi kanske sätter på någon civil jacka så att vi inte syns direkt som ett stoppljus. Det är klart att om bilisterna ser en polis så reagerar man ju och bromsar lättare. Fast det är ju bra det också för då har vi ju en förebyggande effekt också. Därför kommer vi också att visa oss helt synliga så att säga, säger Jakobsson.
Vasa bibliotek får stöd för att skapa bibliotek utan personal. Stadsbiblioteket får totalt mer än 100 000 euro för olika projekt i år.
Regionförvaltnignsverket har delat ut pengar till biblioteken för olika projekt. Vasa finns bland de som får stöd för att utveckla så kallade öppna bibliotek. Det innebär att ett bibliotek håller öppet längre genom att införa självbetjäning. Enligt tidigare uppgifter ska biblioteket i Lillkyro börja hålla öppet utan personal på plats.
Biblioteket i Jakobstad får 40 000 euro för olika projekt. Karleby stadsbibliotek får 15 000 euro. Bidragen gäller projekt för modern utrustning som tabletter till biblioteken och olika projekt för att främja läslust och utveckling av verksamheten.
Läs också: Personalfria bibliotek kan bli verklighet i Österbotten (12.2.2014)
Elpriserna sänks i Jakobstad med 15 procent. De sänkta priserna gäller från maj till slutet av augusti.
Börspriset på el har sjunkit den senaste tiden och legat stabilt och det är en anledning till att Jakobstads Energiverk nu går in för en sänkning under fyra månaders tid. Det låga börspriset på el ledde tidigare till att Alholmens Kraft i Jakobstad inte har den större pannan i användning eftersom det inte lönar sig ha igång den med nuvarande elpriser.
Henrik Snellman
Henrik Snellman
Bild: Yle/Markku Hautala
Karleby gjorde ett överskott på 3,2 miljoner euro i fjol. Det är 11,2 miljoner euro bättre än man hade räknat med.
Skatteinkomsterna blev nästan två miljoner större än väntat. Bokslutet räddades också av den låga räntenivån som innebar att räntekostnaderna underskreds med 3,2 miljoner euro. I fjol ökade skatteinkomsterna med 10 procent jämfört med 2012. Dessutom var affärsverket Karleby Hamns överskott 6 miljoner euro större än beräknat.
Enligt stadsdirektör Antti Isotalus präglades 2013 av att kommunekonomin försämrades och att sparkrav och samarbetsförhanlingar sattes in. Dessutom tvingades Karleby att reagera snabbt på problemen med inomhusluften i stadens fastigheter.
Antalet invånare i Karleby fortsätter att öka. I slutet av 2013 fanns det 47 024 Karlebybor. Befolkningsökningen baserade sig i första hand på naturlig befolkningsökning.
I helgen inleds pälsdjurens valpningssäsong på de österbottniska farmerna. Under valpningen är djuren extra känsliga för buller, rökutveckling och andra dylika störande moment.
Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening uppmanar därför alla som har för avsikt att bedriva verksamhet som kan tänkas störa valpningen att på förhand ta kontakt med närliggande pälsfarmer.
Ombudsman Steven Frostdahl säger att det är ett årligen återkommande bekymmer med buller runt farmerna. Det kan röra sig om byggnadsarbeten, fordon, till och med en moped med dålig ljuddmämpare kan skrämma djuren.
- Honorna blir stressande och kan skada valparna, i värsta fall döda dem. Det är en naturlig stressreaktion, säger Frostdahl.
Ekokems planer på att rena av industriavfall och slutdeponera problemavfall i Karleby kan försenas med flera år om den alls blir av. Invånarföreningen i Yxpila meddelar att man kommer att besvära sig över regionförvaltningsverkets miljötillstånd som kom för en tid sedan.
Enligt invånarföreningens ordförande Raimo Hentelä befarar man att miljöfarligt damm från Ekokem kommer att sprida sig till bostadsområdet. I föreningen godkänner man inte heller att till exempel aska från kraftverk kan behandlas och slutdeponeras i Karleby.
- Att placera miljöfarligt avfall vid havet och i närheten av grundvatten är sämsta tänkbara lösning, säger Hentelä.
Mikko Saarinen
Mikko Saarinen, Ekokems chef för avfallsbehandling
Bild: YLE/Patrik Enlund
Ekokems anläggning kan behandla 157 000 ton per år. I första hand är det fråga om industriavfall från storindustrin i Karleby, men anläggningen kan också behandla förorenad förorenad jord och aska från kraftverk. Ungefär 40 000 ton per år är så problematiskt att det kommer att slutdeponeras på industriområdet. Man uppskattar att om cirka 25 år är deponin full och då finns där över 460 000 ton avfall.
- Ekokem ändrar inte sina planer trots att det skulle bli besvär, säger Mikko Saarinen.
Om ett par veckor den 14 april ska stadsstyrelsen i Karleby diskutera om även staden ska besvära sig mot miljötillståndet. Miljönämnden i Karleby har i sitt utlåtande ansett att Yxpila är olämpligt för slutförvaring av problemavfall. Närmast på grund av närheten till bosättningen och havet.
Arbetet med att sanera den förorenade Infjärden går vidare. Nu har Europeiska regionala utvecklingsfonden beviljat pengar för en kartläggning av bottensedimenten.
Infjärden är förorenad med farlig vit fosfor, som härrör från ammunitionstillverkningen som bedrevs på området under 1940-talet. Det kan också finnas odetonerad ammunition på fjärdens botten.
Försvarsmakten, Kemira och myndigheterna har tvistat om vem som ska bekosta saneringen av fjärden. Nu ska alltså en riskanalys göras om skador av sedimentet i Infjärden.
Vasa stad har fått 70 000 euro ERUF-finansiering för projektet. Staden satsar 30 000 euro som nationell medfinansiering. Arbetet ska inledas i april.
Läs också: Kampen om fosforn i Infjärden går vidare (14.8.2013)
Dragkampen om den finlandssvenska lärarutbildningen fortsätter. Det finns inte rum, varken ekonomiskt eller ideologiskt för två lärarutbildningar på svenska i Finland, säger professor emeritus Håkan Andersson.
Proprektor Christina Nygren-Landgärds vid Åbo Akademi i Vasa svarar på Hufvudstadsbladets nyhet om att Helsingfors Universitet nu riktar blicken mot Stockholms universitet för ett samarbete kring en lärarutbildning.
- Vi måste hålla en hög kvalitet på våra utbildningar för att konkurrera med resten av världen. Svenskfinland är för litet för att vi ska ha flera utbildningar av samma ämne. Av den åsikten är jag, säger Nygren-Landgärds.
Nygren-Landgärds vill inte uttala sig om vad Åbo Akademi rent konkret skulle förlora på att Helsingfors universitet startar svenskspråkig lärarutbildning.
Nu håller man på och uppdaterar utbildningarna vid Åbo Akademi. Bland annat ska ämneslärarutbildningarna reformeras så att lärarbiten ska komma in snabbare i utbildningen än vad den gör idag.
Håkan Andersson
Håkan Andersson
Bild: Yle/Sofi Nordmyr
- I Sverige har man länge varit missnöjd med lärarutbildningen och man har tvärtemot riktat förfrågningar till Åbo Akademi om hjälp med utbildningen. Dessutom förs det hela tiden dialog mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet.
Andersson gillar inte tanken på ett Stockholmssamarbete.
- Varför inte utnyttja det som finns på den inhemska marknaden?
Läs också:
HU vill utbilda lärarstuderandena
Grankullarektor kritisk mot svensk lärarutbildning
År 2012 utexaminerades ungefär 500 studenter från Åbo Akademi. Drygt hälften av dem svarade på Arbetsforums vid Åbo Akademis enkät om vad de jobbar med i dag och endast en av de som svarade hade bildat eget företag.
En motsvarande enkät bland de som varit ute i arbetslivet i fem år visar att cirka tre procent är egenföretagare. Liknande siffror gäller enligt Akademin också bland övriga universitet.
Enligt Malin Brännback, professor i internationell marknadsföring vid Handelshögskolan i Åbo Akademi, är det här siffror som är svåra att ändra på. Hon menar att det lite sitter i väggarna att akademiker inte blir egenföretagare.
Brännback, som är prorektor för ÅA, menar att det är universitetets ambition att fler utexaminerade bildar eget företag. På kursen i eget företagande som Brännback drar svarade över hälften spontant att de vill bilda eget företag efter examen men att de först vill skaffa sig arbetserfarenhet.
Arbetsforum vid Åbo Akademi har som uppgift att vägleda studenterna till arbetslivet. Arbetsforum ordnar regelbundet seminarier där studenterna uppmuntras till egenföretagande eftersom det är kärvt på arbetsmarknaden.
-Ofta blir studenterna som kommer hit för vägledning förvånade då vi föreslår att de kunde grunda ett eget företag, säger ledande koordinator Jan Kraufelin vid Arbetsforum.
Enligt Kraufelin behövs det fler akademiker bland egenföretagarna. Akademiker kan bidra med många innovativa idéer anser han.
Kraufelin tror att den låga procenten egenföretagande akademiker kan beror på att vi inte har en så stark företagarkultur bland just akademiskt utbildade i Finland. Men han hoppas att det här ändras småningom.
Då Vasa och Korsholm skrotade det gemensamma hästsportcenterprojektet grundade Korsholm en arbetsgrupp som skulle se över förutsättningarna för hur ridsporten i regionen kunde utvecklas.
Grannkommunerna har bjudits in att utse egna representanter. I måndags beslöt Malax och Vörå kommunstyrelser att inte delta. Vasa har redan tidigare gett kalla handen.
- Det brukar i allmänhet vara så att då regionen ska satsa på någonting så brukar det sluta med att det är Vasa och Korsholm som gör det, då resurserna saknas i de mindre kommunerna, säger Korsholmspolitikern Monica Sirén-Aura (SFP).
Den här gången står Korsholm helt ensam. Sirén-Aura säger att hon känner sig uppgiven, men inte överraskad över att det blev så här.
- Jag tycker att de här sportgrenen skulle vara förtjänt av lite bättre förhållanden. Därför tycker jag det är ledsamt att det ska vara sån här uppförsbacke år ut och år in, säger hon.
Sirén-Aura ger ändå inte tappt. På tisdagen besökte hon gamla Vasa. Där lägger Yrkesakademin YA i vår ner sin hästskötarlinje. Då frigörs ett par ridplaner i prima skick, hagar, stall och sociala utrymmen. Plats finns också att bygga en manege - och för sånt kan man få statsstöd.
- Vi fyra i Korsholm som sitter i arbetsgruppen ska nu försöka diskutera med hästsportfolket och se om det finns intresse för att gå vidare med YA-området. Finns inget intresse så förfaller den här idén helt och hållet tills någon tar tag i den, nån gång i världen, säger hon.
Ett urval artiklar om långköraren hästsportcentret:
Evigt unga artister, som Ella Fitzgerald och Frank Sinatra, får nytt liv i årets Ungdomsgala. Då talar vi om Närpes Skolmusikkårs storsatsning som även i år består av nästan uteslutande ungdomar.
- Det här är en show som vi brukar ha med Skolmusikkåren, fast den här gången är det med lokala sydösterbottniska ungdomar som solister, säger Anders Teir, som är skolmusikkårens dirigent.
Skolmusikkårens tidigare shower har haft mer eller mindre etablerade artister från hela Österbotten. Men för två år sedan valde de att söka artisterna bland unga nykomlingar på hemmaplan och det var ett lyckat koncept enligt Teir.
- Ja, absolut. Det där är ju två år sedan och det är en evighet när det gäller ungdomar. Det är nästan inga solister kvar från 2012-års show, utan nu är det helt nya. Det finns faktiskt förmågor hur mycket som helst, skulle jag säga.
Ungdomsgalan ger två föreställningar i Närpes och en i Kristinestad. Premiär är det nu på lördag i Närpes. Det blir en närmare tre timmars föreställning.
- Det blir mycket mångsidigt med musik dans och spex. Det finns många pärlor, från de som sjunger dagens allra färskaste poplåtar och ända tillbaka till Ella Fitzgerald och Frank Sinatra.
Anders Teir som är dirigent för Närpes skolmusikkår, får sätta signaturen på Ungdomsgalan tillsammans med sin dotter Lina Teir. Det är Lina Teir som har planerat programmet och fungerar som coach för de unga artisterna.
- Flera av dem har aldrig varit med i sådana här stora sammanhang tidigare, så hon tränar upp dem kan man säga.
Intresset bland de unga att medverka i showen är stort, även om det handlar om många övningskvällar och omtagningar för att få tonerna och rytmerna att sitta. Cirka 170 ungdomar kommer att vara på scenen i årets Ungdomsgala.
- Även om vi är mitt i studentskrivningarna så har det gått bra att genomföra projektet.
En av de intresserade ungdomarna som är med i årets uppsättning är Lucas Groop, som sitter bakom trummorna.
- Ja, det är roligt, säger Lucas Groop.
Rollen som trummis beskriver han kort och gott som…
- Att hålla takten.
Även för de medverkande blir själva slutresultatet en överraskning. De ser vanligen helheten först på genrepet.
- Jag har sett program och vad som kommer att hända men vet inte hur det blir då allt är klart. Jag tror det kommer att bli roligt, säger Lucas Groop.
Är kommunens fullmäktige bara en nödvändig gummistämpel för styrelsens och tjänstemännens beslut? Var förs och vill någon föra en politisk diskussion överhuvudtaget?
Den frågan kan man ställa sig. I Jakobstad har en stor del av beslutandemakten och diskussionen flyttats bort från fullmäktige när regionens gemensamma social-och hälsovårdsverk skapades 2010 men utvecklingen var på gång redan tidigare.
- Väldigt ofta har vi nog möten som känns ganska betydelselösa, man tycker att fullmäktige inte har någon viktig roll, så har jag upplevt det och jag vet att jag inte är den enda, säger fullmäktigeledamoten Richard Sjölund (SDP) i Jakobstad.
Beslutsrätten har förts nedåt i organisationen för att göras smidigare. Styrelsen, nämnder och tjänstemän har istället fått utökad makt. Fullmäktiges roll blev istället att dra upp stora riktlinjer och föra en politisk diskussion. Men på den punkten finns det också brister.
- Det som gör att man upplever att vi kanske inte har något mycket att säga till om är att debatten helt enkelt inte finns i fullmäktige i allmänhet. I de flesta möten är det ingenting som diskuteras i någon större utsträckning, säger Sjölund.
Fullmäktiges roll är eller borde åtminstone vara att dra upp de stora riktlinjerna för kommunens utveckling.
- Jag upplever att vi nog har hamnat lite i skymundan, säger fullmäktigeordförande Carola Sundqvist (SFP) om fullmäktiges roll i det strategiarbete som gjorts och är aktuellt i Jakobstad just nu.
Hon anser överlag att de strategidokument som redan finns är bra och att de borde aktiveras och lyftas upp, de skall egentligen vara styrdokument för staden anser Carola Sundqvist.
- Ett forum som kunde utnyttjas mera är fullmäktiges frågetimme, säger Sundqvist.
Frågorna under en frågetimme samlas från flera ledamöter och berörda tjänstemän svarar direkt på ledamöternas frågor i samband med ett fullmäktigemöte.
Området i Yttersundom är väldigt stenigt, det råder det inget tvivel om. Enligt Jan-Ove Ingo, projekteringsingenjör på Vasa stad och projektledare för området, kan det finnas upp till 1000 kubikmeter sten på vissa tomter.
Har det haft någon inverkan på intresset?
- Det är möjligt men det finns egentligen inte riktigt bra mark någonstans i Vasa, säger Anders Ahlbäck, markanvändningsingenjör på Vasa stad.
Anders Ahlbäck och Jan-Ove Ingo på det nya bostadsområdet i Yttersundom - (Copyright: Yle/Joni Kyheröinen)
Anders Ahlbäck och Jan-Ove Ingo på det nya bostadsområdet i Yttersundom
Bild: Yle/Joni Kyheröinen
Enligt Jan-Ove Ingo är idealet en torr moränås, men det hittar man knappast någonstans i Österbotten längre.
- Det är önsketänkande. Redan i Satakunta finns sådan mark men inte här, säger Ingo.
Ska man spränga bort stenar från sin tomt kan det bli att kosta en hel del. Att spränga och föra bort 1000 kubikmeter sten kan kosta kring 15 000 euro enligt Ingos uppskattning.
Stenarna kostar också en del för Vasa stad. Man har valt att krossa alla stenar som ska användas till gatorna.
- Det andra sättet är att dumpa stenarna till en jordtipp. Men stenmängden är så stor att vi inte har några dumpar som klarar av mängden, säger Ingo.
Totalt kommer 132 tomter att bjudas ut i Yttersundom de närmaste åren. 25 tomter har bjudits ut enligt så kallad normal utdelning. Av dessa har 20 tomter reserverats eller blivit köpta. En anbudstävling gällande 8 tomter går ut på måndag. Tre stycken av anbudstomterna är fortfarande osålda.
Till hösten läggs cirka 60 nya tomter ut och de resterande tomterna troligtvis nästa år.
- Allmänna marknadsläget är inte det bästa för tillfället och det syns i statistiken. Det har gått åt mindre tomter än tidigare år, säger Anders Ahlbäck.
En annan orsak enligt Ahlbäck är att Vasa stad under de senaste fem åren delat ut kring 100 nya tomter för egnahemshus per år.
Inte heller i det nya bostadsområdet i Gerby, som går under namnet Gerby V, har alla tomter gått åt. Man har bjudit ut 88 tomter och i dagsläget finns fortfarande runt 25 kvar. De går att reservera på nätet och enligt Ahlbäck går det åt någon tomt varje vecka. Men för fem år sedan skulle åtgången alltså ha varit större.
- Då fanns det en brist på tomter för egnahemshus i Vasa och alla tomter gick åt direkt.
Men något stopp på byggandet behövs inte.
- Vi befinner ju oss i ett bra läge när vi har tomter att dela ut åt alla som vill bygga, säger Ahlbäck.
Både Ahlbäck och Ingo säger att tomterna i Yttersundom trots allt gått åt rätt så bra.
Området i Yttersundom ligger på andra sidan Myrgrundsvägen från Merventos vindkraftverk. Också där är det svårt att säga om det har sänkt intresset för att skaffa tomt på området.
- Av de som har sökt och fått tomt har ingen påpekat eller kritiserat vindmöllan, säger Ahlbäck.
När det gäller den normala tomtutdelningen är det barnfamiljerna som har förkörsrätt. Längst bak i kön hamnar de som bor i egnahemshus och inte har några barn.
På området har det också reserverats plats för ett daghem och en butik. Det är ännu oklar hur det blir med de planerna.
I augusti är det tänkt att de första husen ska börja byggas på området.
Jakobstads skiljedomarklubb utesluter en fotbollsdomare från styrelsen efter att domaren hyllade supportervåldet i Sverige på Facebook. Det skriver Österbottens Tidning i dag.
Domaren hade på sin Facebooksida skrivit bland annat "En djurgårdare mindre, vem f#n bryr sig" och "Varför sörja när dom ändå är så jävla kassa&dåliga."
Skiljedomarklubben tyckte att inlägget var så grovt att styrelsen enhälligt beslöt att utesluta fotbollsdomaren från klubben.
Klubben kommer inte heller att ordna matcher åt domaren, som mest har dömt juniormatcher.
Flera utbildningar kommer inte att påverka lärarbristen i huvudstadsregionen på längre sikt.
Det säger Lärarförbundets ordförande Dan Johansson. I stället borde lönerna höjas.
Många utexaminerade lärare i Helsingfors och kringkommunerna jobbar med något helt annat.
- Det är en trend i Europa. Många unga vill bli lärare men då verkligheten kommer emot efter avklarade studier vill de sedan inte jobba som lärare.
Lärarbristen åtgärdas bäst med att höja de kommunala lärarlönerna, menar Johansson.
- Politikerna får se sig i spegeln, de ska fråga sig vad de gjort för att locka lärare till huvudstadsregionen. Lärarna har mycket låg lön i förhållande till ansvarsmängden och utvbildningsnivån.
Johansson menar att problemet med obehöriga lärare handlar i hög grad om att många behöriga lärare är unga kvinnor som bildar familj. Därmed är omsättningen på vikarier hög.
Hundra procent av vikarierna kan inte vara behöriga, säger Johansson.
Nyheten att Helsingfors universitet ser till Stockholms universitet för samarbete kring lärarutbildningen tog Lärarförbundet på säng.
- Att det var så här långt gånget var en överraskning. På FSL har vi hela tiden trott att det primärt är Åbo Akademi och Pedagogiska fakulteten som Helsingfors Universitet vill jobba med, säger Dan Johansson.
Han påpekar att det redan länge funnits en antagonism mellan de olika lärarutbildningarna som inte är bra varken för lärarna eller för utbildningen i stort.
Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi har fått kritik bland annat för att de finlandssvenska ungdomarna klarat sig sämre än de finskspråkiga i Pisa-testet.
Åbo Akademi i Vasa
Åbo Akademi i Vasa
Bild: YLE/Agneta Glad
Dan Johansson menar att den svenskspråkiga lärarutbildningen är bra, men att fakulteten alltför lätt ger efter för kritiken.
- Jag tycker det är tråkligt att man påstår att ÅA:s Pedagogiska fakultet i Vasa inte håller måttet. Jag tror inte på det. Vi har bra lärare i Svenskfinland och i Finland. Det finns en antagonism mellan lärarutbildningarna i Finland och jag har länge tänkt att Pedagogiska fakulteten inte står på sig. De borde slå näven i bordet och säga "Det här är vi bra på". Att de inte säger till leder till att andra rackar ner på dem.
Den man som våldtog en kvinna på Träskgatan i Vasa i mitten av februari är fortfarande på fri fot.
Polisen meddelar att den tekniska undersökningen pågår och att man nu håller på med DNA-analys.
Polisen misstänker den ännu okända mannen för grov våldtäkt.
Det var i mitten av februari som en ung kvinna utsattes för grov våldtäkt när hon var på väg mot Vasa centrum från Brändö. Strax efter att hon gått över Pappersbron började en man förfölja henne. Våldtäkten skedde vid petanque-planen vid Träskgatan.
Gärningsmannen stod vid vägen efter Pappersbron och började förfölja kvinnan. När han kom ifatt henne hotade han med ett eggvapen.
Han tog också kvinnans telefon och slängde den. Sedan tvingade han henne att ha sex med honom. Efter våldtäkten gick mannen mot Malmögården.
Mannen är mellan 20 och 40 år, normal kroppsbyggnad och 173-180 centimeter lång.
Vid tillfället hade han på sig mörka kläder; lösa byxor och en löst sittande jacka av vinddräktsmodell. Jackan hade sneda sidofickor med dragkedjor. Han hade en kommandomössa dragen över ansiktet.
Mannen pratade god engelska, men enligt offret är det inte säkert att han är utlänning.
Enligt polisen är det möjligt att mannen har gått längs Storalånggatan vid Wärtsilä i riktning mot Brändö vid 00:13-tiden på natten till tisdag.
Polisen tar emot tips. Om någon har gjort iakttagelser eller känner till något som kan länkas ihop med händelsen, ber polisen att man tar kontakt på telefonnummer 050 381 9810.
Läs också: Kvinna våldtogs i Vasa
Konststuderande i Österbotten har tagit initiativ till en ny konstfestival, Artopus Festivalen, som ordnas den 27-29 maj i Vasa och Jakobstad. Bildkonststuderande Michél Ruths säger att orsaken är törsten efter kultur bland de som studerar kreativa ämnen.
- Kulturutbudet i Österbotten når inte upp till våra förväntningar som det ser ut just nu. Vi började det här projektet som ett litet test för vilket slags intresse som finns bland oss som studerar bildkonst. Men ganska snabbt tog sig projektet över till fotograferna också och har spridit sig till musikerna, formgivarna, scenkonstnärer och egentligen allting som har med det kreativa området att göra, säger Ruths.
I Österbotten är en festival som samlar alla kreativa områden unik. Men enligt Ruths rätt naturlig eftersom de flesta kreativa grenar ändå går in i varandra.
- Oberoende om man är intresserad av konst, fotografi eller scenkonst så finns det någonting för alla att ta del av på den här festivalen, säger Ruths.
Syftet med projektet är att få uppleva konstens och kulturens mångfald. Festivalen är även en stor möjlighet för konstintresserade att knyta nya kontakter.
- Det är viktigt i ett tidigt skede att knyta kontakter och få influenser utifrån för det är lätt att man snöar in sig i sin egen bekvämlighet om man bara tar del av varandras projekt och arbeten. Därför är influenserna väldigt viktiga. Vi är ingen metropol eller kulturellt centrum här uppe så det är viktigt att vi får intryck och utbyte från konstnärer utomlands, säger Ruths.
Hittills har man lyckats få med en hel del konstnärer från nästan alla världens hörn. Bland dem som kommer att uppträda på festivalen är The Physical Poets från Japan och Korea, performancekonstnären Ouija från USA och dessutom ett flertal konstnärer från , Frankrike, Mexico och Estland.
- Det här är väldigt unikt för lilla Österbotten och Finland överlag, säger Ruths.
Festivalen kommer att äga rum den 27.5 på Kasernområdet i Vasa och 28-29.5 i brandkårshuset i Jakobstad.
Allt fler vill studera vid Yrkeshögskolan Novia. Antalet sökande steg för sjätte året i rad sedan Novia grundades år 2008.
Den gemensamma ansökningen till yrkeshögskolorna avslutades på tisdagen. 1622 personer sökte Novias 679 nybörjarplatser i första hand.
– Vi är mycket nöjda. Antalet förstahandssökande ökade med 1,4 procent jämfört med året innan, vilket är något bättre än landsmedeltalet, konstaterar rektor Örjan Andersson i ett pressmeddelande.
Också på Åbo yrkeshögskola är man med nöjda med antalet sökande. Sammanlagt fick man in 22 287 ansökningar, vilket betyder över 13 sökande per studieplats.
Det handlar dock knappast om över 20 000 enskilda personer, utan många förekommer dubbelt eftersom en person kan ha sökt in till fler utbildningar, påpekar ÅU. Det var framför allt vuxen- och högre högskoleexamenslinjerna som ökade i intresse.
Lärarpermitteringarna i Karleby fördelas på två terminer.
Gymnasielärarna som har 14 permitteringsdagar är permitterade 23-30 maj och 13-18 december. Grundskollärarna är permitterade under tre fortbildningsdagar och ytterligare två dagar i december.
Permitteringarna infaller under fyra skoldagar på så vis att hälften av lärarkåren turvis är permitterad.
Lärarna i Karleby har fått förlängd tid till den 9.4 att bestämma sig om de accepterar permittering eller en frivillig tjänstledighet då löneavdraget görs för bara nio dagar.
