
En man misshandlade en kvinna i Jakobstad på tisdag kväll.
Mannen och kvinnan grälade i en bostad. Mannen slog kvinnan i huvudet med en stol.
Kvinnan behövde läkarvård och mannen togs till häktet. Polisen undersöker fallet som grov misshandel.
En man misshandlade en kvinna i Jakobstad på tisdag kväll.
Mannen och kvinnan grälade i en bostad. Mannen slog kvinnan i huvudet med en stol.
Kvinnan behövde läkarvård och mannen togs till häktet. Polisen undersöker fallet som grov misshandel.
De inbesparingar som regeringen nu har på gång är bra och borde egentligen har genomförts redan för några år sedan. Det tycker Ole Norrback (SFP) som själv satt i regeringen på flera ministerposter under 1990-talet då Finland genomlevde en liknande svacka som nu.
- Problemet är att krisen kommit så långsamt att folk inte riktigt har blivit medvetna om den. Men nu sparar staten vilket är helt riktigt men kommunerna står inför ännu större saneringsbehov, säger Norrback.Läs också:
Enligt Norrback är kommunerna allt för långsamma på att anpassa sig till en ny verklighet. Skatteöret bara stiger och man upprätthåller byskolor fast det inte finns elever. Samma gäller servicen. Den upprätthålls också fast servicebehovet förändras anser Norrback.
- Det är rimligt att staten tar tillbaka av makten från kommunerna också för att använda resurserna mera effektivt och ge invånarna bättre service inom de resurser vi har. Det är syftet med den hälsovårdsreform vi har, säger Norrback.
Regeringen presenterade natten till onsdagen en vidlyftig plan på åtgärder för att få statens ekonomi i balans. Barnbidragen skärs ner, flera index fryses, och beskattningen av de rika skärps. Enligt Ole Norrback är åtgärderna inte så tokiga och han påminner om att ingen hel generation i mänsklighetens historia har levt under så trygga förhållanden som vi gör just nu. Trots det tycker han att det finns en del att göra när det gäller att ta hand om varandra i vårt samhälle.
- Framförallt unga män slås ut allt för tidigt, fast det tror jag inte alltid är frågan om pengar heller utan om att vi tar hand om varandra. Av folkpensionen i dag går mer än hälften till män under 55 år. De är de som har slagits ut i grundskolan. Och det är inte bara pengar utan också det samhälle vi bygger upp om vi vill ta hand om varandra. Vi är så fokuserade på pengar så vi blir skärrade bara någon minskar lite på våra pengar. Man klagar på Grekland, men vi har mycket att lära oss av dem hur man tar hand om varandra. Det kan dom. De kan inte sköta pengarna men de kan ta hand om varandra, säger Norrback.
Ole Norrback minns också de hårda tiderna på 1990 talet då man minskade pengarna till social och hälsovården och utbildningen. Trots det minskade anslagen då blev resultaten i Pisa undersökningarna bara bättre i grundskolan.
- Nu då vi har ökat pengarna har inte kvaliteten ökat. Det är inte alltid så att med mera pengar får man bättre kvalitet. Ibland får man också bättre kvalitet med mindre pengar då man tvingas tänka lite annorlunda. Vi skall inte vara så hemskt rädda för sådana här förändringar, säger Norrback.
Som ett resultat av regeringens budget för nästa år lämnar Vänsterförbundet regeringen i protest. Särskilt motsätter sig Vänsterförbundet nerskärningen av barnbidraget och indexfrysningen av studiestödet och garantipensionen. Ole Norrback tror inte att Vänsterförbundets sorti har någon större betydelse för regeringen.
- Jag tror att det är bara lättare för regeringen. Vänsterförbundet har levt i marginalen hela tiden och alla har väntat at de skall gå. Har man den inställningen så samarbetar man inte bra så jag tror att det är en starkare regering vi har i dag, säger Norrback.
På onsdag öppnar den nya akutpolikliniken vid Vasa centralsjukhus. De
nya lokalerna är större, fräschare och mer ändamålsenliga, säger
avdelningsskötare Ann-Katrin Brandtberg.
De gamla lokalerna invigdes år 1994. Redan efter två år var det för
smått, säger Brandtberg. Sen dess har man alltså väntat på något nytt.
Förhoppningsvis kommer de nya lokalerna att vara tillräckliga för en
lång tid framöver.
I de nya lokalerna spelar färger en viktig roll. Förutom att de piggar
upp miljön används de som vägledning. Går man exempelvis till blåa
korridoren så kommer man till specialsjukvården, grönt leder till
hälsocentralen, medan den orange korridoren är för barnpatienter.
Barndelen av akuten är något helt nytt. Det finns alltså en skild
avdelning där barnpatienter tas emot och behandlas. På så vis får de
vistas i en lugn och trygg miljö.
- Speciellt nattetid kan vi ha ganska vilda patienter på akuten, nu kan
vi hålla barnen avskilda från dem, säger Ann-Katrin Brandtberg.
Det är vår i luften och i Dialektväktarna avhandlades fenomen som hör årstiden till. Djur och natur spelade en central roll.
De två första verserna hörs med start vid tiden 14:20 (sången ackompanjeras av en schäferhund!). De två andra verserna startar vid 21-minutersstrecket. Extra stort tack för sånginsatserna!
Ett nytt charterbolag väntas börja flyga från Kronoby i år. På fredag presenterar Nazar nya avgångar från Kronoby flygplats.
Handelskammaren har bjudit in till pressinfo på flygplatsen på fredag förmiddag. Nazar är ett charterbolag som bland annat ordnar resor till Turkiet och Spanien.
Vid tillfället kmmer handelskammaren också att informera om andra aktuella saker som gäller flygtrafiken i regionen.
Vasa Elektriska sänker elpriset med 7,5 procent från och med maj. Det är nu tredje gången på ett år som bolaget sänker priset.
Den här gången gäller prissänkningen avtal om elförsäljning som är i kraft tillsvidare.
Prissänkningar gjordes också i juni och oktober i fjol. Det nya priset är i genomsnitt 13 procent lägre än i maj 2013.
De nya priserna gäller mer än 95 000 kunder. Sänkningen gäller inte grundavgifter. Prissänkningen kräver inga åtgärder av kunderna.
För Sandra Eriksson är sommarens friidrotts-EM i Zürich viktigt, men inte livsviktigt. Istället för att se mästerskapet som ett huvudmål, ser hon det som en avstamp på sin väg mot världseliten.
– Samtidigt vill jag att 2014 skall vara den bästa säsongen i mitt liv hittills. Det känns som att jag för första gången har en chans att ta en bra placering på ett mästerskap, så visst är det en viktig säsong.
Eriksson hade jagat det finska rekordet på 3000 meter hinder länge och väl, tills det äntligen var dags i nya hemstaden Stockholm den 8 september 2013.
– Om man ser på fjolåret när jag slogs med en massa skadeproblem och sjukdom och betänker hur det gick då och ser på vilken form jag är just nu så ser det bra ut. Dessutom har jag ändrat en hel del i min träning. Det kan bara bli bättre.
Trots att man kunde tänka sig att ett år när man löper snabbare än någon annan finsk kvinna någonsin på en distans kunde betecknas som en fullträff, är IK Falken-atleten av en annan åsikt.
År och tider på 3000 meter hinder 2006 - 10:54.82Sandra Eriksson, utveckling
2007 - 10:24.73
2008 - 10:00.87
2009 - 9:45.50
2010 - 9:54.20
2011 - 9:49.46
2012 - 9:43.38
2013 - 9:38.38 (FR)
- Redan förra säsongen hade jag kunnat kapa 3-5 sekunder. Nu har jag mer mängd i kroppen och har dessutom tränat styrka och hinder. Med tanke på det kan det gå väldigt mycket snabbare. Jag kan inte säga exakta sekunder, men det känns som att det finns väldigt mycket att kapa, tror Eriksson.
Säsongen 2013 kantades av skade- och sjukdomsproblem, och inte heller inledningen på 2014 har gått utan strul. Direkt när träningssäsongen kom igång började problemen igen i hennes onda knä. Tre månader och många läkar- och naprapatbesök senare genomgick Eriksson en titthålsoperation som verkar ha gjort susen.
– När den var gjord var beskedet att det inte hittade något egentligt fel. De putsade knäet och det kan hjälpa. Jag verkar ha haft tur, för det hjälpte. Nu har jag löpt normalt i 6-7 veckor.
Friidrottssommaren närmar sig med stormsteg och i början av augusti skall allting klaffa, när EM-tävlingarna går av stapeln i Schweiz. Trots att säsongen fått en knackig inledning ser Eriksson positivt på situationen.
– Det ser inte ut som jag hade planerat, men jag brukar komma i form väldigt snabbt så orolig är jag inte. Jag tar ingen stress. Jag kanske inte når de tidsmål jag la upp åt mig i slutet på förra sommaren, men jag tror inte tiderna är det viktigaste för att ta en bra placering vid EM.
Angående dagens intervju. Om jag pratade rikssvenska? Aamen gu ja! De e klart jag gjorde! Inte ok.
— Sandra Eriksson (@sandraeeriksson) March 25, 2014
För att bädda för en bra placering vid EM har Eriksson tänkt om, även om hon inte spikat tävlingskalendern ännu tillsammans med tränaren Guy Storbacka.
– Vi väntar lite ännu innan vi planerar desto mer, men mina egna tankar är att tävla mindre i Finland och åka mer ut i Europa för att samla erfarenhet. Jag är inte van med att köra mot obekant motstånd, här i Finland löper jag mest ensam och gör vad jag vill, och det fungerar inte på mästerskap.
– Utan att säga för mycket har jag haft det i tankarna sen våren ifjol, så klart jag siktar högt. Jag hoppas att det skall bli ett steg in i europaeliten och småningom in i världseliten. Det känns som en startpunkt för mig.
Sen en tid tillbaka idrottar Eriksson med utgångsläge i Sverige och Stockholm. Själv tycker hon att förändringen varit till stor nytta.
– Det har varit skönt med miljöombyte. När man höll till i Nykarleby och Vasa så har det mest blivit tränat på samma ställe hela tiden. I Stockholm finns det fina ställen att springa på och den variationen är skön att få. Jag saknar Botniahallen och 400-meters banor. Jag har kanske haft lite mindre träningssällskap.
I Stockholm har hon dessutom kommit i kontakt med en tung svensk tränarprofil som hjälper till med ett specifikt problemområde.
– Nu i vår har jag börjat träna med Oscar Gidewall som hjälpt mig med hinder- och styrketräningen. Det betyder väldigt mycket. Dessutom har jag hittat en bra massör och naprapat så jag har byggt upp ett bra team runt mig. Det ger väldigt mycket, jag har det idrottsmässigt bättre där än här.
– Enligt Oscar blir det bättre för varje träning, men själv är jag inte nöjd innan det blir perfekt. Vi jobbar väldigt mycket med vattengraven och med att få in rätt mönster där. Jag kan inte säga att det kommer att gå bra i sommar, men jag är på rätt väg, avrundar Eriksson.
Och innan ni dör nyfikenhetsdöden så kan jag berätta att det är @OscarGidewall som hjälper mig med hinder- och styrketräning.
— Sandra Eriksson (@sandraeeriksson) February 18, 2014
Matti Virmanen är ny spelarkoordinator och Petri Karjalainen ny assisterande tränare i Vasa Sport. Nya spelarkontrakt kommer att publiceras inom kort.
Sport höll sin första presskonferens som ligaklubb på onsdagseftermiddagen och passade på att publicera ett par nya namn i staben. Som det redan tidigare ryktats om blir Matti Virmanen spelarkoordinator med ett ettårigt kontrakt, medan Petri Karjalainen har skrivit på ett 1+1-årigt avtal som assisterande tränare.
– Han är oerhört erfaren och kompetent, och hans kunskap och kontaktnät har redan varit till en stor hjälp. Jag ser det som väldigt värdefullt att vi fick in förstärkning på den här punkten, säger Sports sportchef Markus Jämsä.
Petri Karjalainen har fungerat som Peliitats chefstränare i Mestis de två senaste säsongerna och han ingick också i tränarteamet som lotsade Finlands unglejon till VM-guld i vintras.
– Vi ville förstärka tränarstaben och ”Pete” är ett intressant namn. Trots sin unga ålder är han redan erfaren. Han har åkt runt i världen och är ett namn för framtiden, säger Jämsä.
Sport slogs ut ur Mestis slutspel redan i kvartsfinal, men det var redan tidigare klart att Vasalaget stiger till ligan. Från årets trupp kommer ca tio spelare att fortsätta också nästa säsong, och Jämsä berättar att man inom kort kommer att publicera namn på nyförvärv.
– Man måste komma ihåg att vi är en serienykomling, så vi ska vara försiktiga med att ställa upp målsättningar. Det finns mycket jobb att göra. Men jag vill se ett hungrigt lag med spelare som vill framåt i karriären och går ut för att vinna varje match, säger chefstränaren Tomek Valtonen.
Förutom Karjalainen fungerar också Ari-Pekka Pajuluoma som assisterande tränare. Målvaktstränare är Tapio Kotola.
Det ska byggas en ny stor hälsostation i Vasa. Det beslöt social- och hälsovårdsnämnden på tisdag kväll.
Ärendet var uppe i nämnden senast i januari och då beslöt man återremittera det. Efter det har det hållits möten i de olika stadsdelarna där vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala deltagit. Man har också mötat med stadsstyrelsen och fullmäktige kring frågan om en enda stor station.
Enligt beslutet på tisdag kväll ska nu alla hälsostationer i Vasa, förutom den i Lillkyro, flyttas ihop till ett och samma ställe. Det är alltså frågan om sex stationer som ska slås ihop till en.
- Det finns en stor enighet kring att det behövs en stor station med tillräckligt stor kapacitet för att kunna förkorta köerna och behandla alla medborgare likvärdigt, säger social- och hälsovårdsnämndens ordförande Thomas Öhman (Sfp).
Beslutet gäller läkare och sjukvårdspersonal. Till beslutet fogades att det fattas beslut om tandvårdens och mödrarådgivningens eventuella centralisering i ett senare skede. När det gäller barnrådgivningen heter det att den ska säkras områdesvis.
- Vi måste se över vad vi kan låta finnas kvar ute på stationerna.
Det kommer också att planeras in en så kallad undervisningshälsostation i komplexet. Förfrågan har kommit från Åbo där det inte finns tillräckligt med kapacitet för alla läkarstuderande. På undervisningsstationen skulle patienterna tas om hand av studerande under övervakning av behörig personal.
- En av fördelarna med det här är att vi får hit folk som får se vilket dynamiskt område Vasa är och att det finns jobb också för äkta hälfter eller sambor, säger Öhman.
Med andra ord hoppas Öhman och nämnden på att undervisningsstationen ska bidra till att det framöver finns fler läkare i Vasa.
Tanken är att den nya hälsostationen ska byggas i Sandviken, intill simhallen. Men det är inte helt klart vilken den slutliga platsen blir.
- Vi hoppas att planläggningen nu ser över planen och om man kan få stationen att rymmas in där.
Man funderade också kring kollektivtrafiken och att den måste förbättras för att folk smidigt ska kunna ta sig till den nya stationen.
- Man måste också lösa parkeringsproblemet. Det är ett stort problem på sjukhusområdet i dagsläget. Så det finns många saker som måste klargöras innan spaden kan sättas i jorden.
Och det brådskar. De första läkarstuderandena från Åbo kommer till Vasa år 2016.
- I kommunalt beslutsfattande är 2016 väldigt nära. Så det är sannolikt att de första som kommer får vistas i tillfälliga utrymmen, säger Öhman.
Något som också diskuterades på nämndens möte var byggandet av nya servicehus i Vasa. Staden ska minska på sina bäddplatser från dagens 300 till cirka 140 år 2017. Därför ska staden bygga ett antal servicehus.
Det första huset på Andvägen blir klart till sommaren och följande i Klemetsö ska stå klart hösten 2015. Husen byggs av Pikipruukki.
Vad är då läget med serviceboendet på Kyrkoesplanaden?
- Vi har ett beslut från Regionförvaltningsverket på att det ska stängas den sista april. Nu har vi inlett diskussioner om att kunna fortsätta med verksamheten. Vi måste se om vi når en förhandlingslösning.
Öhman hoppas att man inte behöver fylla upp det nya boendet på Andvägen med invånare från Kyrkoesplanaden. Det finns nämligen redan många som står på kö för en plats i de nya servicehemmen.
Nämnden betade också av verksamhetsberättelsen från 2013. Man lyckades med konststycket att spara kring 2,5 miljoner. Öhman är dock oroad över den stora sjukfrånvaron. Det rör sig om 19 dygn i året per person.
Den stora arbetsbördan har en del i dramat.
- Det finns många såväl psykiskt som fysiskt tunga arbetsmoment som gör att folk måste sjukskriva sig. Nu ska förmännen se över situationen och vi hoppas att fullmäktige framöver beviljar tillräckligt stora anslag för att underlätta arbetsbördan, säger Öhman.
Saken ska ännu upp i stadsfullmäktige och -styrelse.
Beskurna barnbidrag, dyrare läkemedel, inga indexjusteringar i pensioner. Listan är lång och drabbar de svagaste, säger Vänsterförbundets Jarmo Ittonen i Jakobstad.
- Vi kan inte sitta i en regering som godkänner detta.
När man nu talar om att alla ska bidra till talkot anser Ittonen att regeringen skattevägen borde ha tagit ut mera av dom som har breda axlar. Men när inte Vänsterförbundet fick gehör för sina synpunkter återstod ingen annan utväg.
- Överenskommelsen i regeringen gick helt emot Vänsterförbundets principer att skydda de mindrebemedlade.
Samtidigt säger Ittonen att han är för att partiet ska sitta med i de rum där besluten fattas, då kan man ju åtminstone påverka. Men nu blev tröskelfrågorna för många.
- Vänsterförbundet gjorde rätt i att lämna regeringen.
Karleby kyrkliga samfällighet gjorde ett överraskande stort överskott ifjol. Det hindrar inte att samfälligheten inleder samarbetsförhandlingar.
Resultatet blev bra och årsbidraget gav ett rejält överskott - skatteinkomsterna blev 600 000 euro större än väntat.
Med samarbetsförhandlingarna strävar samfälligheten inte till att minska antalet anställda, men de får bereda sig på byte av arbetsuppgifter de närmaste åren.
Församlingarna i samfälligheten har 165 anställda. Det var i december som kyrkofullmäktige fattade beslutet att köra igång ett så kallat anpassningsprogram
Miljö- och byggnadsnämnden i Karleby går emot torvbrytning i Pirttineva i Kelviå.
Staden har i tidigare beslut gått in för att torvmarker i naturtillstånd ska bevaras, och flygbilder visar att 40 av 58 hektar i Pirttineva är odikad torvmark. Alholmens Kraft som ansökt om torvbrytning hävdar å sin sida att endast 31 hektar är orörd torvmark.
Karleby stad anför också att torvlagret inte når djupare än två meter och att torvbrytning skulle lösgöra skadliga ämnen från sulfatjordarna. Därtill hänvisar nämnden till ett rikt fågelliv.
Enligt miljö- och byggnadsnämnden kan torvbrytning tillåtas endast på en del av det dikade området, men då måste bästa möjliga teknik användas för att rena vattnet vid torrläggningen av området.
Pirttinevas framtid är på utlåtanderunda och det är Regionförvaltningsverket som avgör om Alholmens Kraft får tillstånd för torvbrytning.
Bland annat takplattorna inomhus och isoleringen runt fönstren skall ses över i Libäckska sjukhuset i Karleby. Också ventilationen ska gås igenom i vår.
Det har varit problem med inneluften och det har påverkat anställda och 90 patienter på bäddavdelningen.
Någon större renovering blir det inte. Istället siktar social- och hälsovårdsnämnden på ett nybygge i samband med centralsjukhuset. Enligt nämndens ordförande Roy Sabel är Libäckska trångt och oändamålsenligt och som bäst utreder man finansieringen av ett nybygge.
Social- och hälsovårdsnämnden beslöt också att man inte utvidgar användningen av servicesedlar. Det skulle kräva tilläggsanslag och sådana pengar finns inte. I dag används servicesedlar inom hemvården och för snöröjning.
Också rådgivningarna bli färre i Karleby. Rådgivningarna i Storkisbacken och Halkokari får flytta ihop med rådgivningen på Mariegatan. Björkhagens rådgivning får tillsvidare fortsätta.
Nu har ett över 2000 hektar stort vindkraftsområde på gränsen mellan Malax o Korsnäs kommuner orsakat konflikter. Dels mellan invånare o kommun och dels mellan kommun o landskapsförbund.
Österbottens förbund står i konflikt med Malax och Korsnäs kommuner. Konflikten gäller det vindkraftsområde som ritats upp på gränsen mellan kommunerna i Molpe och Petalax byar.
Enligt landskapsplanen etapplan II skulle området vara strax över 1000 hektar stort medan kommunerna ritat upp ett dubbelt så stort område.
- Kommunerna ska följa landskapsplanen när de gör upp delgeneralplanen. Vi godkänner den del av vindkraftsområdet som finns på vår karta men inte det som är utanför, säger planläggningsdirektör Ann Holm på Österbottens förbund.
Delgeneralplanen för området är i ett tidigt skede och lever ännu.
- Det är olyckligt att en kommun börjar från den här ändan och ritar upp ett alldeles för stort område, säger Holm.
- Ingenting är säkert ännu och planläggningsprocessen fortsätter, säger planläggningsingenjör Niko Toivonen på Malax kommun.
Betyder det att området ska bli mindre?
- Ja det kan man säga. Vi håller på och gör upp en ny karta för området.
Det pratas mycket om en rekommendation om två kilometer mellan vindkraftverk och bebyggelse men någon sådan finns inte säger Ann Holm. Det har funnits i planerna men inte blivit verklighet.
I stället pratar man om en bullermodellering som innebär att fast bebyggelse inte får finnas inom en radie på 40 decibel från vindkraftverk och fritidsbostäder 35 decibel.
- Det här blir rättvisare eftersom i vissa typer av områden som till exempel ålandskap räcker inte två kilomter till, säger Holm.
Och det här är också en av orsakerna till att man håller på och ritar upp en ny karta i Malax, för decibelgränsen går för nära Västervägen i Petalax.
- Kommunen vill att folk ska kunna bygga och bo i området, säger Toivonen.
På Jessica Granlunds gård längs Västervägen i Petalax spatserar hönsen omkring fritt och hennes största bekymmer hittills har varit om örnen som seglar över gården skulle ta något av hönsen.
- Vindkraft kan vara bra på rätt ställe men det här är väldigt fel ställe. Det här är inte acceptabelt.
Den största stötestenen för Granlund är hälsokonsekvenserna som enligt henne inte tas i beaktande.
- Jag får inte den här ekvationen att gå ihop. Hur ska vi kunna ha nytta av något om vi inte får vara friska?
På kommunen säger Toivonen att hälsokonsekvenserna inte är så kända men att han läst en hel del av de utredningar som finns. När ett vindkraftsområde planeras görs en miljö- och konsekvensbedömning. I den ingår en hälsoaspekt men som Toivonen säger det utgör den inte en så stor del i den bedömningen.
Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen har kommenterat sitt beslut angående firandet av religiösa fester i skolorna. Det är min uppgift att behandla besvär som gäller den offentliga sektorns verksamhet, säger han.
Han uppmanade häromdagen Utbildningsstyrelsen att se över sina direktiv gällande ordnandet av traditionella och religiösa fester i skolan.
Det här väckte en enorm debatt, bland annat på svenska.yle.fi., och folk var särskilt upprörda över utsikten att inte längre få sjunga sommarpsalmen "Den blomstertid nu kommer" på skolavslutningen.
Puumalainens beslut har också kritiserats av bland andra viceordföranden för riksdagens grundlagsutskott Outi Mäkelä och de tidigare ordförandena Kimmo Sasi och Ben Zyskowizc. "Den blomstertid nu kommer" är inte en religiös sång, och den kan sjungas i skolorna - det här slog utskottet fast redan år 2002 och riksdagens biträdande justitieombudsman kom med ett likadant utlåtande i fjol, säger riksdagsmännen.
Puumalainen påpekar för sin del att han inte kan kommentera riksdagsmännens kritik, det skulle strida mot lagen.
Han säger ändå att han i sin uppmaning till Utbildningsstyrelsen både har beaktat JO:s och grundlagsutskottets tolkningar, men på basen av dem kunde han inte hitta en lösning på det besvär Fritänkarna (Vapaa ajattelijat) hade lämnat in till JK:s byrå om skolornas religiösa fester.
Puumalainen påpekar också att grundlagsutskottets linjedragning är 10 år gammal och mycket kortfattad och svårtolkad.
Han beklagar vidare att debatten mest har handlat om sommarpsalmen och inte om de böne- och andaktsstunder som ordnas i skolorna. Det är bra att Utbildningsstyrelsen nu tar sig an frågan, och möjligen uppdaterar de direktiv som skolorna ska hålla sig till.
Är du nöjd med hur du uppfattas på nätet? Och hur smart är du egentligen när du använder sociala medier?
Simon Staffans, formatutvecklare vid MediaCity i Vasa, rekommenderar folk att verkligen tänka till på hur man beter sig på nätet, inte minst när det handlar om sociala medier. Han besökte på onsdagen Åbo då MediaCity invigde sina nya utrymmen i Åbo.
- Folk kanske inte direkt tänker på att man har ett eget varumärke på nätet. Det är din person som finns därute på nätet och det är ditt namn som står bakom det du lägger ut, skriver eller kommenterar. Allt det här kommer alltid att finnas kvar så länge de sociala medierna finns. Så tänk på hur du bygger upp vem du vill vara på nätet.
Simon Staffans lyfter vidare fram det klassiska exemplet på ungdomar som har svårt att få jobb på grund av bilder de har lagt ut på Facebook. Alltså bilder där man bara är ute och festar och fast personerna har förändrat sig totalt, lever festbilden kvar på nätet fem år senare.
Formatutvecklaren berättar att man självklart kan gå in och radera i sin egen profil eller i sina egna konton på nätet, men när det exempelvis handlar om bilder som har delats vidare av andra är det i princip omöjligt att efteråt gå in och radera sådant som man inte längre vill dela med sig till omvärlden.
Simon Staffans passar också på att ge några konstruktiva tips till vad man ska tänka på när man använder sociala medier.
- Farorna för gemene man ligger nog till största delen i det att man riskerar att skapa en dålig bild av sig, eller skapar en bild av sig själv som man inte är bekväm med.
- Därför bör man vara medveten om och tänka på vad man lägger ut och jag kan rekommendera att är man ute på krogen och håller på att gå hem klockan 03:23, ta inte upp telefonen ur fickan och öppna inte Facebook och börja inte sända ut tweets.
- Utan vänta i stället med det till nästa morgon, för som min mormor sade: Ingenting bra har någonsin hänt efter klockan 02:00, säger Simon Staffans med ett leende.
Artikeln är uppdaterad med att Simon Staffans jobbar vid MediaCity i Vasa, men besökte det nya MediaCity i Åbo.
Componenta Pistons i Jakobstad utvidgar produktionen av kolvar till stora dieselmotorer. Investeringen går lös på närmare 4 miljoner euro och leder till nyanställningar.
Kvalitetskraven är hårda när Componenta Pistons i Jakobstad tillverkar kolvar till dieselmotorer både för marint bruk och i kraftverk. Componenta Pistons är en del av det österbottniska energiklustret med bas i Vasa.
Företaget levererar kolvar till motorer som Wärtsilä i Vasa tillverkar.
- Kolvarna skall klara full gas i åtta år nonstop, säger Tommy Rönnskog, forsknings -och utvecklingschef på Componenta Pistons i Jakobstad.
Componenta Pistons investerar i ny utrustning och en ny produktionslinje för 3,7 miljoner euro. Componenta Pistons är en del av Componenta koncernen med verksamhet i Finland, Sverige och Turkiet.
Componentas gjuteri i Jakobstad läggs ner till sommaren och då försvinner ett 70-tal arbetsplatser ur koncernen men Componenta Pistons kommer att kunna anställa en del personer efter satsningen i Jakobstad.
-När vi får i gång den här utvidgningen är det planerat att vi skall anställa tre personer till per skift och det betyder sammanlagt ett tiotal personer till eftersom företaget går i tre skift, säger resultatenhetschef Sakari Pisilä vid Componenta Pistons.
Componenta Pistons tillverkar årligen cirka 7000 kolvar för Wärtsiläs behov. Produktsortimentet kommer i samband med utvidgningen att utökas och kolvar med en diameter på upp till 500 mm blir möjliga att tillverka. Kolvarnas vikt ökar kraftigt och tre lyftrobotar kommer att anskaffas till den nya produktionslinjen.
-Efterfrågan på våra produkter har varit stabil eller stigande och det finns naturligtvis en efterfrågan på våra nya och större produkter som vi inte tidigare har kunnat svara på, säger Sakari Pisilä.
I dagens läge är Wärtsilä den enda kunden för Componenta Pistons och det gör naturligtvis företaget sårbart i konjunktursvängningar men nya kunder söks bland globala aktörer. Resultatenhetschef Sakari Pisilä är förtegen om vilka kunder det handlar om, Componenta är ett börsbolag.
-Vi söker nya kunder och underhandlingar förs men om å andra sidan är den egna marknadsandelen tillräckligt stor tryggar det också företagets ställning även om det bara handlar om en kund.
Österbotten måste bli bättre på att hitta de ingredienser och maträtter som är speciella för vår region. I resten av Europa finns redan många så kallade kulinariska regioner och på onsdagen samlades österbottniska matentusiaster till seminariet Matriket Österbotten för att lyssna till vad den riksvenska Paulina Rytkönen hade att berätta.
I en kulinarisk region samlar man kunskap för att bilda nya koncept. När man vet vilken naturgeografi man har, vilka koordinaterna är på kartan och hur mikroklimatet ser ut kan man se hur de här faktorerna påverkar den mat som produceras i regionen.
- Jag vet att den mandelpotatis som odlas i finska Lappland har en speciell smak och färg och det beror bara på att den odlas just där. Det handlar om att förstå vad platsen gör med produkten, säger Rytkönen.
Dessutom ska man koppla ihop platsen med kulturen och traditionen som gör att till exempel potatisen odlas just där den odlas.
- Allt ska sedan paketeras ihop till upplevelser som kan generera pengar inte bara för producenten utan också inom restaurangsektorn och turism, säger Rytkönen.
Rytkönen hämtade med sig inspiration om hur andra har gjort. Hur man kan bygga en kulinarisk region i Österbotten tror hon ändå att österbottningarna själva vet bäst.
Rytkönen blev glad över att höra att det redan nu finns mycket information om de österbottniska produkterna.
- Det var roligt att höra att många vill främja det småskaliga fisket, säger Rytkönen.
Rytkönen har själv arbetat med att främja surströmmingen i Sverige. Hon anser att man genom att bevara det småskaliga fisket inte bara skapar arbetstillfällen utan också bevarar ett kulturarv som annars riskerar att gå förlorat.
- Jag är säker på att den finländska konsumenten också är stolt över sitt kulturarv och är villig att betala lite mer för att få en lokal specialitet, säger Rytkönen.
De senaste åren har Rytkönen forskat om hur man kan skapa tillväxt i främst befintliga men också nya företag på landsbygden i Sverige och Europa och hon ger Jämtland som ett exempel där man kommit långt.
Jämtland är en utflyttningsbyggd och för 40 år sedan när det lokala mejeriet meddelade att de inte längre ska använda getmjölk bestämde sig länsstyrelsen för att modernisera getnäringen.
- Idag finns det 28 moderna gårdsmejerier som skapar många arbetsplatser och bidrar till att folk kan bo kvar på landsbygden, säger Rytkönen.
Matföretagaren Malin Båtmästar från Malax var en av dem som kommit till seminariet för att få nya idéer.
- Vi är ju inte en matlös region, men vi har aldrig satt ihop allt till ett koncept, säger Båtmästar.
Båtmästar skulle gärna själv se att man skulle göra ett koncept av den österbottniska kusten.
- Det som är mest unikt med vår region är ju vår vackra skärgård och själv tycker jag också mycket om att tillreda älgkött, säger Båtmästar.
Enligt Båtmästar är folk nog intresserade av vår lokala mat eftersom de vill äta bra mat som är ren från tillsatsämnen och miljögifter.
- Nordisk mat är ju ren och enkel. Det nordiska köket är väldigt trendigt överallt utom här, säger Båtmästar.
Med sig från seminariet tar Båtmästar en tanke om att hon själv ska renodla sina produkter och profilera sig själv bättre.
Mittfältaren Hendrik Helmke gjorde ett starkt intryck under sina 21 ligamatcher för FF Jaro sommaren 2013. När det i mars blev klart att 26-åringen återvänder till Jakobstad steg fotbollsfebern ytterligare några grader i den lilla österbottniska staden.
Helmkes insatser i Fotbollsligan under 2013 fick FF Jaros mediateam att dubba tyskbrasilienaren till Konungen av Österbotten i en uppmärksammad kampanj inför säsongens andra österbottniska derby.
Läs nyaste Kick Off! Lue uusin Kick Off!
http://t.co/cQgeJ6jFnl pic.twitter.com/QzLmMAs1Ij
— FF Jaro (@FFJaro) July 25, 2013
I medlet av mars nåddes fotbollsvännerna i Jakobstad av glädjebeskedet. Klubben och Helmke hade nått en överrenskommelse och 'konungen' var tillbaka.
– Det känns bra, jag hade det bra senast jag var här. Jag gillar människorna och laget och den fotboll vi spelar. Jag såg fram emot att återvända och är nöjd över att vi kunde komma överrens, säger Helmke till Yle Sporten
– Han är en bra teknisk spelare som sköter offensiva och defensiva uppgifter, en typisk box-to-box spelare. Det ligger i hans natur att vela slå avgörande passningar framåt i banan, och han har dessutom det tekniska kunnandet att slå de passningarna. Han har inte bara bra idéer, utan passningarna går fram också. Han är stark i närkamperna och en vinnartyp, säger Eremenko till Yle Sporten.
Helmkes insatser under förra sommaren väckte intresse vitt och brett. Den 27 juli gjorde Helmke sin sista match för FF Jaro – efter det bar det av till Norge. Helmke gick på en fri transfer till Trömsö IL och skrev på ett 2,5 år långt kontrakt. För Jaro gjorde han fyra mål och spelade fram till yttterligare sex på sina 21 framträdanden.
As many people know now already I'm leaving Jaro and take the opportunity to play for Tromsø in Norwegian Super League! Thx for everything!!
— Hendrik Helmke (@Dico7Helmke) August 6, 2013
Han kom att spela 14 matcher varav nio från start och kontraktet mellan spelaren och klubben bröts slutligen i februari.
– Jag kom till en klubb i en förlustspiral. Trycket växte och tiden var svår och det påverkade atmosfären i klubben. Vi lyckades inte hållas kvar i serien och tog oss inte vidare i Europa och då ville jag inte bli kvar. Jag tog ett snack med tränaren och fick möjligheten att gå. Det är jag glad över.
Det är med blandade känslor som 26-åringen blickar tillbaka på valet av klubb. Hans sista veckor med Tromsö blev dessutom dramatiska när han inte återvände i tid till träning.
– Det var ett olyckligt beslut, men sån är fotbollen. Det fanns en del intresserade klubbar och spelet i Europa League lockad i Tromsö. Vi tog oss till gruppspelsfasen och jag fick spela inför 60 000 fans i Istanbul, det kan ingen ta ifrån mig. Det fanns också positiva saker med min tid i Norge.
Efter skilsmässan mellan spelare och klubb blev det brottom att se sig om efter nordiska alternativ. Relativt snabbt kom ändå Jaro och Jakobstad in i bilden.
– Jag gjorde faktiskt inga testspel. Det fanns klubbar som visade intresse, men i slutändan är det alltid personliga beslut som ligger bakom. Jag väntade och väntade, men sen kom FF Jaro in i bilden och vi diskuterade med styrelsen. Det kändes bra att vara tillbaka i och träna i Jakobstad och glädjande nog fann vi en lösning.
När Helmke senast lämnade Jakobstad, mitt under brinnande säsong var det många som höjde på ögonbrynen. Laget hade nyss klättrat upp på medaljplats i tabellen och såg svårstoppade ut. Helmkes kontrakt under 2013 gav honom möjligheten att lämna Jakobstad utan kompensation för klubben.
– Vårt mål var att hitta den bästa lösningen för alla involverade parter. Mer kan jag inte säga, men jag kan inte gå från klubben hur som helst. Det är inte min plan heller.
FF Jaros verkställande direktör Niklas Storbacka bekräftar för Yle Sporten att Helmkes kontrakt i år är av annan karaktär än 2013.
– Sen är det ju ett faktum att vem som helst bli såld eller värvad när som helst, men läget är annorlunda i år än ifjol, bekräftar Storbacka per telefon.
Med Helmke i högform var FF Jaro en medaljkandidat, men säsongen slutade ändå i en skadespiral och en blygsam tionde plats. Hendrik Helmke tror själv att årets lag kan upprepa det man gjorde under den förra säsongens två första tredjedelar.
– I Finland handlar det om några få lag i toppen, och nu har några av dessa drabbats av ekonomiska problem. Allt är möjligt. Ifjol visade vi vad vi kan uppnå med vår spelstil och den trupp vi hade. Vi har tappat några namn, men ersättarna är skickliga och smarta spelare.
– Jag ser ingen orsak till att det skulle gå sämre än ifjol. Vi siktar på att det skall bli bättre. Individuellt är vi bättre än ifjol. Nu är det upp till oss i laget att få det hela att fungera från första början. Efter tio matcher vet vi mer om vad som är möjligt, siar Helmke.
Hendrik Helmke är 26 år gammal och siktar fortfarande uppåt och framåt i karriären. För tillfället är det Jaro och ligapremiär mot HJK som ligger i fokus, men tiden får utvisa var den spelskickliga mittfältaren sist och slutligen hamnar.
– Man vill alltid högre upp och spela på en så hög nivå som möjligt. Ifjol fick jag smaka på Europa League och möta lag som Tottenham och Besiktas och det är en helt annan nivå – en nivå alla spelare drömmer om.
– För tillfället trivs jag här i Jakobstad. Jag kan inte nu säga att och i sådana fall vart jag sticker om tre månader eller efter säsongen. Jag tar dagen som den kommer och sen får vi se.
I de tre senaste matcherna har Vasa IFK ställts mot två ligalag och ett nybakat division ett-lag. Enligt tränaren Tomi Kärkkäinen är förberedelserna inför säsongen i den västra zonen i division två på god väg och målsättningen klar: avancemang.
– Det går framåt hela tiden. Vi ligger i tidtabell med tanke på säsongen, säger Tomi Kärkkäinen till Yle Sporten.
– Just nu handlar det mest om att hitta varandra i matcher och kombinera det med hårda träningar, belyser Kärkkäinen.
– Amerikanen Travis Cantrell är absolut intressant och det gäller också att hålla ögat på Matias Träskbäck och Nicolas Sievers-Laine. Det finns många nya spännande spelare.
Ifjol var PS Kemi på 61 poäng och FC Ypa på 55 poäng för svåra för IFK. Laget gjorde för få mål framåt jämfört med konkurrenterna, men siktar på en bättre placering i år.
– Vi skall upp. Förra säsongen gick vi framåt och var trea i serien, så ett naturligt steg i utvecklingen är då att kämpa om seriesegern.
Årets zonindelning har förflyttar Vasa IFK från den norra zonen till den västra, där de nu bland annat får stöta sig med sydösterbottningarna Sporting och Närpes Kraft. Bland favoriterna i zonen förutom IFK märks TPV, Pallo-Iirot och FC Hämeenlinna.
Målsättningen för den anrika Vasaföreningen är ändå solklar. Man vill avancera till division ett.
– Jo, förr eller senare. Själv tycker jag att det är detta år det gäller för vi har så bra trupp nu. I träningsmatchen mot FF Jaro spelade vi hyfsat fast vi saknade fyra spelare ur öppningen, påminner Kärkkäinen.
Det är ingen hemlighet att det är ytterst tufft att ta steget upp från tvåan till ettan i Finland. Det gäller att vinna sin zon och sen lyckas i ett avancemangskval också.
– Jo, tyvärr. Det är inte ishockey utan fotboll, och då måste man kvalificera uppåt. Det gäller att hålla fokuseringen hela säsongen.
Bakom VPS är det många lag om budet att vara Vasaregionens andra lag. Vasa IFK är en stark förening organisatoriskt och lutar sig tillbaka på en gedigen juniorverksamhet. Dessutom har laget ett damlag som snusar på en ligaplats.
För Tomi Kärkkäinen skulle det vara av största vikt att gå upp just nu.
– Vi har fler spelare som varit här i många år, men fortfarande är unga rent åldersmässigt. Därför skulle det vara ett viktigt steg framåt att spela i division ett. Föreningen gör bra juniorarbete och vi har fler intressanta spelare på kommande under de närmaste åren. Det skulle vara ett viktigt steg för hela klubben.