Det blir ingen allaktivitetshall i Korsnäs. Kommunfullmäktige beslöt i enlighet med kommunstyrelsens förslag att inte i egen regi bygga en hall. Kostnaderna för en allaktivitetshall skulle uppgå till 1,4 miljoner euro och några sådan pengar finns inte.

Det hade inte heller hjälpt mycket att söka bidrag från Närings- trafik och miljöcentralen, eftersom kommunen ändå hade fått komma med den största andelen själv.

Föreningarna IF Fyren och Korsnäs FF har testamenterats en summa på totalt 150 000 euro för en idrottshall. De kan gå vidare med ambitionerna att bygga en hall och kan söka bidrag av kommunen som vilken annan förening som helst. Men kommunen gör det inte i egen regi, beslöt kommunfullmäktige i Korsnäs på måndag.

Besvikelse i fotbollsföreningen

Det är för bedrövligt. Halldödarna vann men det var kanske väntat, säger Bengt Back ordförande för fotbollsföreningen i Korsnäs. Nu vet man inte hur man ska gå vidare med allaktivitetshallen.

- Just nu ser det mörkt ut.

Back förundrar sig över att tre nya uterinkar och ett näridrottsområde i Molpe är på gång samtidigt som allaktivitetshallen planeras i Korsnäs.

- Den berömda byapolitiken i Korsnäs blommar ut nu.

Enligt Back hade pengarna man sätter på uterinkarna och näridrottsområdet räckt väl till för att bygga allaktivitetshallen.

- Vi är besvikna, ja, vi är förbannade, säger Back.

Läs också:
Korsnäs får sin allaktivitetshall tidigast 2016

Planerad allaktivitetshall dröjer i Korsnäs - idrottsföreningarna frustrerade

Vad innebär vårdreformen för oss? Det frågar sig Nadja Suomela, chef för socialarbete i Vasa. Frågetecknen är många just nu.

- Jag är rädd för att reformen inte har utgått från de problem som socialvården har, utan från hälsovårdens och specialsjukvårdens problemställningar. Därför svarar den, åtminstone i det här skedet, inte på socialvårdens frågor. En orsak till att det är på det sättet kan bero på att redan finns stora aktörer inom hälsovården och specialsjukvården. Det är naturligt att man lyssnar på de stora aktörerna och sedan kommer kommunerna in som enskilda små aktörer. Socialvården är heller inte organiserad, nationellt sätt, som hälsovården, säger Suomela.

Vårdkedjan ser inte lika ut

Patientens vårdkedja i socialvården skiljer sig från den inom hälsovården. Något som ytterligare skapar frågor i samband med vårdrerformen.

- Vårdkedjorna går delvis mot hälsovården men också mot en annan riktning. Det vill säga dagvård, grundskola och de andra kommunala aktörerna. Man måste noga titta på hur samarbetet upprätthålls. Inom socialvården handlar det om hur man ska få vardagen att fungera. För barnen handlar det till exempel om att de ska ha det bra hemma, gå i skola och i vuxen ålder leva ett självständigt liv. Det handlar inte om att behöva skickas någonstans långt borta för någon specialsocialvård, säger Suomela.

Barnskyddet kan dra nytta av reform

Sakkunskapen angående barnskyddet kan öka genom vårdreformen, speciellt när det handlar om ovanligare ärenden i mindre kommuner.

- I en liten kommun är det kanske ovanligare att det sker svårlösta saker med ett barn. I en större kommun har man större beredskap. Så i den frågan kan det vara bra med sammanslagningar. Men det är ingen självklarhet.

Läs också:
Honga: Positivt att besluten fattas centralt

Överenskommelse om hälsovårdsreformen

Närdemokratin försvinner i stora vårdområden

Stadsfullmäktige i Jakobstad enades kring målsättningarna för strategiarbetet efter långa diskussioner. Samförstånd nåddes efter att SFP:s gruppordförande Owe Sjölund presenterade ett förslag där partiet gick SDP tillmötes.

- Nu kan vi fortsätta att utveckla stadens strategi, säger stadsstyrelsens ordförande Peter Boström (SFP). De här riktlinjerna kommer att användas i enskilda beslut som en grund i beredningen till fullmäktige.

Socialdemokraterna kritiska

Socialdemokraterna har varit kritiska till flera punkter i det ursprungliga förslaget, framför allt privatiseringstankarna. Ändå godkände de punkten som säger att staden ser tillgänglighet till kvalitativ lagastadgad service som viktigare än vem som producerar servicen i fråga.

-Vi ville först stryka den frasen, men den var viktig för SFP som ville ha den kvar. Vi tog fasta på detta med kvalitet men utgår ifrån att staden i fortsättningen också ska producera kärnservice, säger Richard Sjölund (SDP).

Oenighet rådde även kring punkten som sa att en viss, inte ännu preciserad, procent av stadens budget ska konkurrensutsättas. Den punkten ströks helt. Lika så ströks förslaget om att ny personal i bolagiserade enheter ska anställas med privata arbetsavtal.

Staden förband sig inte heller vid att införa servicesedlar för att betala alla eller en del av invånarnas utgifter för privat producerad lagstadgad kommunalservice så att service sedeln har samma värde för alla användare.

- Inom SFP har vi länge velat införa servicesedlar, men i den slutliga texten stannade stadsfullmäktige vid att staden kan införa servicesedlar. Vi är nöjda med det, säger Boström.

Inte konkurrera med privat företagsamhet

Staden förbinder sig att respektera konkurrensneutralitet i sin prissättning, men backade på punkten att inte utveckla nya och gå ur verksamheter som konkurrerar med privat företagsamhet.

Både Richard Sjölund och Peter Boström var nöjda med debatten.

- Det var en bra diskussion och det är fint att vi kunde enas, säger Sjölund.

Strategiarbetet som pågått sen våren 2013 har fokuserats på att ta fram en ägarstrategi, servicestrategi, personalstrategi och en samarbetsstrategi. I bakgrunden finns affärskonsult Bo-Erik Ekström som staden anlitat.

Läs också:
Socialdemokraterna kritiska till strategiarbetet i Jakobstad

Om den offentliga tandvården för vuxna läggs ner blir Jens Smeds mardröm verklighet. Det finns enligt honom inte resurser inom den privata tandvården att ta hand om allas tänder.

Smeds, tandläkare på den privata tandläkarstationen Tidens Tand i Vasa, har varit orolig för en nedläggning och vilka konsekvenser det skulle ha för den privata tandvården och finländarnas tänder överlag.

Till exempel SFP:s ordförande Carl Haglund sade i höstas att tandvården för vuxna kunde avskaffas som en sparåtgärd. Medicinalråd Anne Nordblad på Social- och hälsovårdsministeriet säger att det, vad hon vet, inte finns planer på att avskaffa den offentliga tandvården för vuxna. Något sånt föreslår man inte heller i den rapport som en utredningsgrupp överlämnade till omsorgsminister Susanna Huovinen (Sdp) i november.

Vad regeringen besluter är förstås ett kapitel för sig.

Jens Smeds är lättad om den offentliga tandvården får fortsätta. Han säger att man på Tidens Tand redan har långa köer som bara växer.

- Resurserna på den privata sidan skulle inte räcka till om den kommunala tandvården läggs ner. Dessutom skulle det ju bli dyrare för folk att använda den privata sidan, säger Smeds.

Det man från statens sida åtminstone vill göra är att förlänga mellanrummen mellan tandkontrollerna, så att de med de friskaste tänderna skulle kallas på kontroll med ett par års mellanrum. Det här skulle gälla både den offentliga och den privata sidan. I enlighet med det ska vuxna patienter i fortsättningen få FPA-ersättning för tandkontroll endast vartannat år. Ersättningen utbetalas dock oftare om patienten med tanke på sitt hälsotillstånd behöver besöka tandläkaren oftare.

Smeds är rent av positivt inställd till det här förslaget.

- För vissa är det bra. Har man friska och bra tänder behöver man inte komma in så ofta.

Något extra arbete för tandläkarna borde det här förslaget inte medföra enligt Smeds.

Sedan 2002 har den kommunala tandvården omfattat personer i alla åldrar.

Bland annat genom att minska på kontrollerna räknar man från statens sida med att kunna spara 15 miljoner på kommunernas utgifter mellan åren 2015 och 2017.

Dessutom räknar man med att minskningen i FPA-ersättningar inom tandvården under samma tid ska spara 20 miljoner euro.

I Vasa får man fortsätta sjunga "Den blomstertid nu kommer" på skolavslutningen. Skoldirektör Birgitta Höglund ser religiösa inslag i skolavslutningar och julfester som en del av kulturarvet.

På måndag kom nyheten att biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen ser de religiösa tillställningarna i skolan som ett problem. Han utredde ärendet efter ett klagomål och uppmanar Utbildningsstyrelsen att se över sina direktiv till skolorna.

Traditioner ger trygghet

- Det finns många väldigt vackra psalmer och julsånger som jag tycker ska finnas kvar. Allt som är traditionsbärande och återkommer år för år ger ju också en form av trygghet i skolan, både för personal och elever. Jag har inte reagerat på att något inslag skulle slå över åt ena eller andra hållet i Vasa, säger Höglund.

Hon tycker att den värdegrund som skolan bygger på passar alla religiösa inriktningar som finns representerade där. Höglund säger att Vasaskolorna försöker arrangera tillställningar som lämpar sig för alla att delta i. Om det behövs ordnar skolan alternativa program.

- Under min tid har ingen vårdnadshavare eller förälder tagit kontakt och reagerat på att det skulle finnas för mycket religiösa inslag. Psalmen "Den blomstertid nu kommer" är ju som en kod som säger åt alla att sommarlovet börjar. Den psalmen är en tradition som funnits i många generationer bakåt.

Fester i kyrkan

Ibland ordnas tillställningar i skolans regi i en kyrka. Då är orsaken oftast utrymmesbrist.

- Det finns tillfällen då skolornas festsalar varit för små för gemensamma avslutningar och julfester om vi vill att både föräldrar och elever ska rymmas in. Då har vi ibland använt kyrkorummet. Kyrkan är ju väldigt vacker, både juletid och sommartid, men den har inte använts av religiösa orsaker utan för rummet skull.

Den svenska gruppen Nordman firar 20 år med att bjuda in Närpespianisten Dani Strömbäck på jubileumsalbumet Patina.

Med en sån monsterhit som Vandraren på den första skivan som kom 1994 har de flesta i Norden hört Nordman. Mycket guld och platina har hunnit samlas på de gamla hitsen som nu har klätts om i akustisk dräkt på skivan Patina. En som har bidragit till utformningen är Närpespianisten Dani Strömbäck.

Och skivprojektet kom till så att Mats Wester, den ena halvan av Nordman, som spelar nyckelharpa och är huvudsaklig låtskrivare ringde Dani. De två hade träffats och spelat ihop på Johan och Carola Beckers julturné i Österbotten. De gillade båda kombinationen piano och nyckelharpa och hade talat om mera samarbete.

Skivan spelades in så att Dani satt i Nämpnäs och bandade pianot och skickade filer till Sverige. Sen sammanstrålade de där för att slutföra skivan.

Hitten Vandraren har fått en tydlig Dani-stämpel och framförs med bara piano och sång. Den började som en improvisation i Nämpnäs men både Mats Wester och sångaren Håkan Hemlin gillade den så mycket att den kom med på skivan.

Förutom att samarbetet nu har lett till skivan Patina har Dani Strömbäck också varit på en turné i Sverige med Nordman tillsammans med flöjtisten Claudia Müller. Akustiskt och avskalat och mycket uppskattat.

- Jag hade nog inte riktigt förstått hur stora Nordman är i Sverige, säger Dani som berömmer sångaren Håkan Hemlin.

- Han är en artist som verkligen ger allt, och i kombination med hans öppna berättelser om sitt färgstarka och problemfyllda liv har det framkallat många fuktiga ögonvrår.

Hemlins liv har kantats av drogmissbruk och för några år sen fick han en adhd-diagnos. Han har tillsammans med Jacob Gordin turnerat med förställningen Fragment av två liv där de framför allt vill nå ungdomar som lever i ett utanförskap på grund av adhd.

I sommar kommer Dani Strömbäck att åka på en ny turné med Nordman och den gången blir det med en rockuppsättning på festivaler och liknande. De har också talat om att arbeta tillsammans framöver, men för tillfället har alla många andra engagemang. Mats Wester är på turné i USA och Australien tillsammans med den amerikanska gitarristen Joe Bonamassa. Nyligen spelade de i Bryssel där Dani bor just nu, och han passade på att gå och se dem.

I programmet kan du förutom Vandraren höra låtarna Herr Peders sjöresa, som är en medeltida ballad som Nordman inte tidigare har spelat in, instrumentallåten Barockpolska, Månen är så stor i natt och Midsommartid.

För ungefär fyra år sedan bildades fotbollslaget Strömsö IF för de studerande vid Åbo Akademi i Vasa. Laget har deltagit i högskolefotbolls-FM och FM för studerande. För att få mera kontinuitet bildades fotbollsföreningen i januari i år och i april ska föreningen ordna den första FM-turneringen för studerande någonsin i Vasa.

- Vi har fått in alla anmälningar så där har vi åtminstone åtta lag, men till motionsserien kan man ännu anmäla sig, säger Martin Norrgård.

Karv önskar att intresset för en sådan här fotbollsturnering skulle vara större.

- Tyvärr verkar tröskeln vara hög att köra från Rovaniemi till Vasa för att spela fotboll, säger Karv.

FM turneringen brukar arrangeras i Jyväskylä, men också då har det enligt Norrgård varit svårt att få lag.

- Det är inte så lätt att som studerande få idrotta och representera sin högskola, säger Norrgård.

Hög nivå på laget

Norrgård och Karv är överens om att Strömsö IF är ett bra fotbollslag, med spelare från division 2-lag.

- Vi håller en hög nivå, studerandemässigt i alla fall, säger Karv.

I augusti ska Strömsö IF spela i EM i universitetsfotboll. Vinnaren i FM turneringen får representera Finland i EM och Strömsö IF som varje år blivit andra i FM har nu sökt om et kvotplats i EM och nu har laget fått en plats i EM.

- EM har alltid varit det långsiktiga målet och nu kommer vi in bakvägen, säger Karv.

Vårvintersolen gassar och naturen börjar vakna till liv. Trädgårdsmästare Ritva Sundvik delar med sig av goda råd: vad gäller att göra och kanske inte göra i trädgården.

Det gäller alltså att låta naturen vakna i sin egen takt. Om ivern att påta i jorden blir övermäktig kan man ägna sig åt att plantera till exempel narcisser i krukor. De är lätta att täcka över om det blir för kallt, säger Ritva.

Annat som går att göra nu i mars är att kalka jorden (om man glömde göra det i höstas) och sedan gödsla någon vecka senare. Att klippa och beskära buskar passar också bra.

I inslaget berättar Ritva också om vilka trädgårdstrender som är på gång, samt ger råd för den som bor i lägenhet eller bara har en liten täppa att rå över.

Ville Priha återvänder till VPS. Den tidigare spelaren för Vasaklubben axlar nu ansvar som träningschef för klubbens juniorer.

Priha, 38, har ett förflutet i VPS som spelare mellan åren 1997-2002 och även säsongen 2005.

- Mitt hjärta klappar för Vasa och VPS. Jag har ett långt och varmt förhållande till staden från min tid som spelare, här finns en stark fotbollskultur. Dessutom kommer min fru från Vasa, berättar Priha på VPS webbplats.

Priha har gjort ett långt värv inom Jyväskyläfotbollen. Åren 2005-2009 var han som chefstränare och lyfte JJK till ligan och sen 2013 har han arbetat som träningschef i klubben.

Symptomen hos lärare och elever i Kyrkbackens skola var så allvarliga att staden Karleby inte ens väntade på provsvaren. Problemen med inomhusluften gör att skolan måste utrymmas med kort varsel. På måndag inleds skolveckan i gamla handelsskolan på Vingesgatan.

Eleverna har fått besöka sin nya skola. Omdömet hos några fjärdeklassare är att skolan verkar bra och stor. Men skolgården får minus.

- Den var ganska dålig och såg ut som ett fängelse. Där finns bara gungor, här finns ju fotbollsplaner och alla ställningar. Så det skulle vara roligare om det hade kommit med dit, säger en pojke.

Vet ni vad ni får ta med till nya skolan?
- Mest hårda saker, mjuka är ganska svåra att tvätta, säger en flicka.

- Man måste tvätta kläderna i minst 60 grader, säger en pojke.

Vet ni varför allt ska tvättas?
- Det har kommit dålig luft i mjuka saker som suddgummin.

Bara nya kopior kommer med

Skolans rektor Tom Hansén berättar mycket riktigt att allt som ska med till nya stället ska tvättas. Skolböckerna går att torka av, men till exempel lösa papper måste man ta nya kopior av om de ska med. Annars kan de förorsaka symptom hos en del personer också på det nya stället.

Flytten känns å ena sidan jobbig då mycket ska hinnas med på några få dagar. Å andra sidan anser Hansén att det är det enda rätta.

- Med tanke på elevernas och personalens hälsa så är det ett bra beslut.

Också föräldrarna verkar tycka att staden har handlat rätt.

- Jag tycker det var bra att skolan tog itu med saken och det var fint att man kunde hitta bra utrymmen så snabbt, säger en mamma.

- Jag är glad att allt gick så snabbt framåt, säger en annan.

Beslutet togs innan provsvaren kom

Det var Karleby stads grupp för inomhusluft som för någon vecka sedan tog beslutet om flytten. Provtagningar gjordes i skolan för ett par veckor sedan, men svaren har ännu inte kommit. Enligt Hansén ansåg gruppen att symptomen hos en del lärare var så allvarliga att man inte kan dra ut på beslutet.

Då eleverna har flyttat ut ska hela skolan konditionsgranskas. Förutom Kyrkbackens skola ska också Yxpila skola flytta in i gamla handelsskolan. Den flytten sker i höst.

Tidigare har också bland annat Storkisbackens och Storby skolor i Karleby utrymts på grund av problem med inomhusluften.

Läs också

Anvia lanserar i dagarna ett nytt system för energikontroll för småhus och fritidsbostäder som kan spara reda pengar åt husägaren, upp till 30 procent av uppvärmningskostnaderna utlovas.
Systemet kontrollerar uppvärmningen med hjälp av väderprognoser och aktuella timpriser på el, fast bredbandsuppkoppling krävs för att systemet skall fungera.

Anvia Hustomten som systemet kallas passar hus med vattenburen elvärme där husägaren har timbaserat elavtal.
Senare i år kommer också hus som värms upp med olja att kunna ta tjänsten i användning.

Hustomten -tjänsten har tagits fram av ett finskt företag, There Corporation OY i Vasa som har specialiserat sig på tjänster för energikontroll i hemmamiljö

Kaj Rönnlund, styrelseordförande i There Corporation Kaj Rönnlund, norsk honorärkonsul i Vasa. Bild: YLE/Mira Myllyniemi

-Finland är det första landet där hushåll kan få samma fördel av timprissatt el som företagskunder, säger Kaj Rönnlund, styrelseordförande i There Corporation

Nya direktiv från överläkaren Taneli Väyrynen vid centralsjukhuset i Vasa ledde till att ambulanspersonalen blev bekymrad över läget. Hittills har korsningen i Jeppo vid riksåttan fungerat som en sorts vattendelare när det gäller färdriktningen i ambulansen med akuta hjärtinfarktpatienter. Ambulanspersonalen uppfattade situationen som så att det nu är Vasa som gäller och inget annat.

-De berörda läkarna i Jakobstad, Karleby och Vasa har sinsemellan kommit överens om att man följer den gamla kutymen, det vill säga kör dit ambulansföraren anser det vara bäst, säger sjukvårdsdistriktets direktör Göran Honga. Det viktiga är att det finns en läkare på plats när man kommer fram, tillägger han. Det finns inga beslut i sjukvårdsdistriktets organisation om det ena eller det andra, säger Honga.

I Vasa finns en beredskap dygnet runt, sju dagar i veckan. I Karleby finns inte alltid en läkare på plats men eftersom ambulanspersonalen alltid konfererar med sjukhusen innan man åker iväg med patienten vet ambulanspersonalen hur läget är.

-Från sjukvårdsdistriktets sida finns ingen anledning att ändra på den här kutymen, säger Göran Honga men eftersom det handlar om akutvård är det viktigt att läkarna vid de tre berörda sjukhusen är överens om saken.

Chefläkare Pia-Maria Sjöström vid Malmska sjukhuset i Jakobstad är för tillfället på semester och diskussionerna mellan läkarna om den slutliga lösningen på den här frågan har därför inte kunnat föras.

Kronoby slutar att ta in vikarier så långt det bara är möjligt. Kommunstyrelsen beslöt på tisdagen att försöka spara totalt 1,2 miljoner euro ännu i år. Alla som går i pension ska inte ersättas och de anställda får gärna byta ut semesterpengen mot mer semester.

Dessutom ska Kronoby försöka få in mer pengar via höjda avgifter. Kommunsekreterare Inger Bjon påpekar att åtgärderna i fråga om semesterpengen är frivilliga, och det handlar inte heller om något anställningsstopp i kommunen.

- Man ska bara försöka att inte ta in vikarier eller ersätta anställda som går i pension, säger Bjon.

Via de åtgärderna hoppas kommunstyrelsen kunna spara in 600 000 euro. Ytterligare 600 000 ska sparas in på social- och hälsovården. Det ska göras via de förslag som en konsult presenterar nästa vecka.

Kronoby gjorde ett underskott på 1,9 miljoner i fjol. Den största orsaken till det var att kostnaderna för specialsjukvården sköt i höjden.

Totalt 16 personer vill bli personaldirektör i Karleby. Bland annat Vasas före detta stadsdirektör Markku Lumio har sökt tjänsten. Följande personer har sökt tjänsten

Kaisa-Leena Ahlroth, Karleby
Kristina Ahmas, Karleby
Ronnie Djupsund, Karleby
Jan-Erik Höglund, Jakobstad
Tuomo Kallio, Ylivieska
Hanna Kivelä, Sibbo
Tommi Koskinen, Åbo
Jarkko Kuivala, Karstula
Kalle Lindholm, Jakobstad
Erika Linke, Karleby
Markku Lumio, Vasa
Eija Pienimäki, Karleby
Sari Puutio, Karleby
Mari Takamaa, Evijärvi
Sirpa Viljamaa, Karleby
Ellika Willgrén, Karleby

Tjänsten som ekonomidirektör i Karleby lockade sex sökande.

Metallurg Magnitogorsk är klart för final i den östra konferensen i KHL. För Oskar Osala betyder det en fortsättning på säsongen.

Metallurg Magnitogorsk besegrade HK Sibir Novosibirsk med klara 4-0 i matcher.

Den fjärde matchen vann Magnitogorsk med 3-2. Sergei Mozjak gjorde två av vinnarlagets fullträffar.

I Sibir spelade finländarna Jori Lehterä, Jonas Enlund, Jarno Koskiranta och målvakten Mikko Koskinen. De kan inleda semesterfirandet. Koskiranta noterades för en assist i förlustmatchen.

I finalen i den östra konferensen möter Magnitogorsk antingen Baris Astana eller Salavat Julajev Ufa. Ufa leder med 3-1 i matcher då man på tisdagen vann över Baris med 3-2.

Vasa sjöhistoriska förening har föreslagit att det bildas en sjöfartsmuseiavdelning vid Österbottens museum och att samlingarna och byggnaderna vid Brändö sund överförs till Österbottens museum . Föreningen önskar att minst en halvtidstjänst ges i resurs åt verksamheten för en ansvarsperson, föreningen skulle fortsätta att verka som stödförening för verksamheten

Tf museidirektör Selma Green föreslog i sin beredning till stadsstyrelsen i Vasa att sjöfartsmuseet inte överförs till Österbottens museum och det förslaget vann med rösterna 7-2 på museinämndens möte på tisdag kväll.
-Det finns närmare 200 lokalmuseer inom Österbottens museums verksamhetsområde, det finns en risk för att ett övertagande av sjöfartsmuseet blir ett prejudikat gentemot de andra museerna, säger Selma Green.

Branden uppstod på en balkong i studenthemmet Lärkan II på Vörågatan. Branden föregicks enligt vittnen av en explosion och enligt en brandman var det i en soffa på balkongen som det brann.

Det var strax efter klockan 20 som brandkåren i Vasa fick larm om en brand i en studentlägenhet i studenthemmet Lärkan II på Vörågatan 6 i Vasa. Branden kunde begränsas till en lägenhet och uppstod i en soffa på en lägenhetsbalkong.

Enligt grannar i huset hördes en kraftig smäll på balkongen där branden uppstod.
- Jag hörde bara hur någon skrek det brinner och så sprang vi alla ut, berättar en skärrad granne som tillsammans med många andra stod och såg på när brandkåren släckte branden.

Lärkan II är ett femvåningshus och branden uppstod på tredje våningen och är nu släckt.

Räddningsverket i Vasa hade över tjugo enheter på plats.

Man håller som bäst på och uppdaterar Svenska Yles bildbank och därför har vi inte kunnat uppdatera artikelns huvudbild med ett foto från branden.

Johan Kullas (SFP) gillar inte förslaget till omorganisering av bildningssektorn i Vasa stad. Han är orolig för närdemokratin och svenskans ställning. Bildningsdirektör Christina Knookala är däremot enbart positiv till en omorganisering.

Enligt Knookalas förslag ska man inom bildningsväsendet gå över till ett system med sex resultatområden, vart och ett med en egen chef som sitter med i ledningsgruppen för bildningssektorn. Tidigare satt närmare femton personer i ledningsgruppen och endast en av dem svarade för småbarnsfostran och grundskoleutbildningen, trots att de områdena tillsammans är de överlägset största.

Bättre koll på bildningssektorn

På det här sättet kan man enligt Knookala spara pengar och få en bättre översikt över hela sektorn.

Bildningsdirektör Christina Knookala Bild: Yle/Joni Kyheröinen

- Det här skulle effektivera både arbetet inom ledningsgruppen och det skulle också medföra ett större samarbete mellan våra enheter som i dagens läge lever ett väldigt separat liv, säger Knookala.

Enligt förslaget skulle de sex resultatområdena vara småbarnsfostran, finskspråkig grundutbildning, svenskspråkig grundutbildning, kunskap och växande, kulturservice och idrott - och underhållning.

Hälften färre nämnder

Det här skulle betyda ungefär en halvering i antalet nämnder och direktioner jämfört med dagens läge. Som det är nu finns det fjorton nämnder och direktioner inom bildningssektorn.

- Det är många om man tänker på att social- och hälsovården har en enda nämnd, säger Knookala.

Det här är en av de sakerna som oroar Johan Kullas, fullmäktigeledamot och suppleant i stadsstyrelsen. Han anser att demokratin lider och att man riskerar att gå över till ett tjänstemannavälde.

- Det har talats om någon typ av supernämnd inom bildningssektorn. Om den då ska ta ställning till allt från hur man vattnar gräsmattorna i Sandviken till om man ska ha nya instrument till orkestern så betyder det att det blir en tjänstemannastyrning, säger Kullas.

Men några tankar på en så kallad supernämnd finns inte enligt Knookala.

- Jag strävar inte efter en modell med bara en nämnd. Men åtminstone kommer antalet att halveras, säger Knookala.

Knookala ser inga demokratiska problem. Tvärtom.

- Ju mindre nämnd, sektion eller direktion så desto mindre blir också ärendena. Jag skulle säga att politikernas inverkan på strategiska och viktiga saker blir större i den här föreslagna modellen, säger Knookala.

Oro för svenskan

Den andra saken som oroar Kullas är hur det går med svenskan inom resultatområdet för småbarnsfostran.

- Där är det oklart hur det blir med svenskans ställning, säger Kullas.

Det finns ingen anledning till oro här heller försäkrar Knookala.

- I den här modellen erbjuds service för barnen utgående från vilket språk de talar. Det kommer till exempel inte att bli någon tvåspråkig dagvård. Om man inte då har språkbad men det är en annan sak, säger Knookala.

Den tredje aspekten som Kullas lyfter fram är tidpunkten. Han tycker den är väldigt olycklig eftersom den sammanfaller med utredningen om eventuella kommunfusioner.

- Vi har precis blivit tilldelade en utredningsman vars uppgift är att utreda en ny organisationsmodell. Ska då Vasa köra ett eget race nu och börja bygga om sin egen organisation?, säger Kullas.

Inte heller den åsikten har Knookala någon förståelse för.

- Jag tycker totalt tvärt om. Vår nuvarande struktur för bildningssektorn är helt enkelt ohållbar. Om vi kan bygga en enklare struktur så borde vi göra det arbetet nu, före eventuella kommunfusioner, säger Knookala.

Finns det stöd för modellen?

Ärendet har varit uppe i stadsstyrelsen ett par gånger, senast i måndags. Johan Kullas har den bilden att det inte finns något stöd för modellen och att man försöker driva igenom den med våld.

Enligt Knookala är så inte fallet. I december förra året bordlades ärendet. I måndags hade Knookala utarbetat en uppdaterad modell jämfört med den som styrelsen tog ställning till i december. Den största skillnaden är att man i den uppdaterade modellen skapat ett eget resultatområde för idrott - och underhållning. I det tidigare förslaget sorterade det under grundutbildningen.

Knookala presenterade alltså den uppdaterade modellen på mötet men styrelsen kunde endast ta ställning till den modell som bordlades i december. Därför beslöt man återremittera ärendet. Den nya modellen tas upp i styrelsen i början av maj.

På torsdag är det kick off för fusionsutredningen i Jakobstadsregionen. Ett 80-tal politiker och tjänstemän från sex kommuner samlas till ett första möte i Jakobstad. Det blir en grannlaga uppgift. Alla måste uppleva att de får något, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson

Nu bygger vi upp en begreppsvärld och gafflar in förväntningar, säger Mikael Jakobsson. Mötet hålls bakom stängda dörrar i Campus Allegro, men längre fram kommer man att informera öppet om hur arbetet framskrider.

Till skillnad från Vasaregionen finns ju inga sanktioner i Jakobstadsregionens kommuner. Här kommer inte regeringen in och tvingar fram vare sig folkomröstningar eller fusioner under tvång.

- Det blir ett grannlaga arbete, alla måste ju få något, säger Jakobsson.

På torsdag presenterar alltså kommunerna sin syn på utredningsarbetet och medlemmarna i de fem arbetsgrupperna får möjlighet att träffas och byta åsikter. På plats är representanter för
Jakobstad, Larsmo, Kronoby, Pedersöre, Nykarleby och Evijärvi.

En annan skillnad till Vasaregionen är att Jakobstadsregionen gör utredningsarbetet på egen hand. Till samarbetsnämndens nästa möte den 14 april skall ordförandena i arbetsgrupperna presentera detaljerade arbetsplaner.

Arbetsgrupperna har fått sig tilldelade följande uppgifter; vision och demokrati, ekonomi och förvaltning, markanvändning, boende och trafik, social- och hälsovårdstjänster, och slutligen
bildning och undervisning. Bara i arbetsgrupperna sitter 60 politiker och tjänstemän.

Mängden involverade personer bekymrar ändå inte Jakobsson. Han hänvisar till Östra Nyland och andra regioner där man gör utredningarna själva.
Externa utredningsmän ser Jakobsson inte som nödvändigt.

- Nästan utan undantag har väldigt goda utredningar av opartiska utredningsmän skjutits ner och ibland med osakliga argument.

Det första utredningsskedet avslutas i oktober. Då ser man vilka som vill gå vidare mot ett djupare samarbete eller rentav en fusion.

Jakobsson håller med beskrivningen att det kan bli ingenting, det kan bli någonting eller det kan bli allting när allt utredningsarbete väl är över.

På torsdagen flyttar klienterna ut från vårdenheten Westerhemmet i Malax. Malax-Korsnäs hälsocentral ska renoveras och det innebär att bäddavdelningen behöver nya lokaler. Det vill säga Westerhemmet. Monika Björk som är äldreomsorgsledare i Malax är hoppfull om att flytten går smärtfritt.

15 klienter från Westerhemmet kommer att flytta till Mogården och Tallgården i Malax och Solbo i Petalax.

Monika Björk Bild: Yle/Kati Enkvist

- De flesta kommer att bo i Solbo där utrymmena är nyrenoverade. Det finns fem klientrum så det blir två klienter per rum. Det här är förstås en omställning från vad de är vana med sedan tidigare eftersom de har haft sitt eget rum och egen toalett, säger Monika Björk.

Att flytta är aldrig roligt. Men Björk tror att det kommer att bli bra i slutändan.

Så här såg det nybyggda Westerhemmet ut 2010. Westerhemmet i Malax. Bild: YLE/Sonja Rundt

- Det blir jobbigt för de äldre, men personalen från Westerhemmet får de ju med sig, så åtminstone det är ju bekant och tryggt.

Per saknar sitt rum

En av de 15 klienterna som flyttar ut från Westerhemmet är 84-åriga Per Grönholm. Hustrun Siv tycker att det är synd att han måste flytta men att Per, som redan har flyttat in till Mogården, redan trivs i sitt nya hem.

- Det finns både positiva och negativa saker med den här flytten. Per saknar sitt gamla rum och tycker att det är mörkare i Mogården. Men samtidigt gillar han att personalen är så väldigt social. De kan sätta sig ner och bara prata.

Per Grönholm har bott på Westerhemmet sedan vårdenheten startade sin verksamhet 2010.

- Jag har nog en nöjd make. Han talar ganska mycket om det som hände i ungdomen. Det kan vara lite tungt ibland. Men jag låter honom gå på. Han är så bra på att ge komplimanger och uppskattar allt när han är hemma hos mig. Han frågar alltid när han får komma tillbaka, säger Siv Grönholm.

Renoveringen av Malax-Korsnäs hälsocentral uppskattas vara klar om tre år.