Unga i Vasa har nu två lagliga flyttbara väggar att måla graffiti på. Initiativet till väggarna har kommit till av ungdomar själva och ungdomsfullmäktige har drivit frågan vidare. Johannes Borg som är viceordförande i ungdomsfullmäktige och Kyösti Linna som är bildkonstnär tycker att väggarna är lyckade.

- Det är fint att vi har fått sådana här väggar. Vi fick in ett initiativ förra året och nu har vi fått hit väggen och det är bra att det finns ett ställe för unga att måla, säger Johannes Borg.

Den ena väggen finns vid Sumpens ungdomslokal i Storviken och den andra väggen vid Sun House i Roparnäs. Nästa år kommer väggarna att flyttas till andra ungdomsgårdar i Vasa. Väggarna är av betong och ungefär tre kvadratmeter stora. Redan nu pryds väggen i Storviken av två stora konstverk.

- Då de är fullmålade får man lov att måla över och det finns gråa färger som man kan måla först så får man en nästan ny vägg, säger Johannes Borg.

Ett av konstverken på graffitiväggen Graffitivägg vid Sumpen. Bild: Yle/Malin Hulkki

- Man kan alltid ta foto av det man gjort och lägga upp på internet och så, men det är klart synd att måla över någonting man är stolt över, säger Kyösti Linna.

Ett sätt att minska klotter?

På olika håll i världen finns det många städer som har satsat på väggar som det är tillåtet att måla på som ett sätt att försöka minska på klottret på husfasader. I till exempel Sverige finns det omkring 30 orter som har väggar som unga får måla på och där har man räknat med att klottret har minskat med ca 15 procent.

- I Vasa finns det nog en del klotter, men jag tror inte att de som målar här är de samma som klottrar så jag tror inte att klottret i Vasa minskar tack vare väggarna, säger Johannes Borg.

Kyösti Linna är bildkonstnär och har tidigare själv målat en hel del graffiti eller Street Art som det också kallas. Han har bland annat jobbat med Street Art i Italien. Han är imponerad över konstverken som pryder väggen i Storviken.

- De är fina och de som håller på med klotter kan ju komma hit och öva och bli bättre på att måla och sedan kanske måla fina konstverk inne i stan om dom skall måla på någon husvägg, säger Kyösti Linna.

Linna skulle gärna se att det skulle finnas fler väggar i staden där unga kan måla och de väggarna som nu finns kunde vara lite större. Kyösti Linna tycker ändå inte att Vasa är en speciellt nerklottrad stad.

- De som håller på med graffiti vill ju utöva det någonstans och det finns ju nog väggyta så nog borde det finnas mera, säger Linna.

Piggar upp stadsbilden

Fin graffiti ger också en hel del till stadsbilden tycker Kyösti Linna. Ett fult hus kan få en helt annan fasad med en fin målning. Då Linna själv målade graffiti gjorde han det på väggar som staden han bodde i hade satt upp för ändamålet.

- Jag tycker om att man gör ett fint konstverk. Skönheten finns i betraktarens öga och ett konstverk i motsats till klotter är ett verk som man ser att personen har lagt ner tid på det. Kanske gjort en skiss på det innan, säger Linna.

Både Kyösti Linna och Johannes Borg skulle gärna se att det fanns fler väggar i Vasa där unga kunde uttrycka sig konstnärligt. Väggarna kunde också vara mer centralt belägna.

- Vi är ganska många ungdomar i Vasa så det räcker inte riktigt med en eller två väggar, säger Borg.

Magsjuke-epidemin i Nedervetil i Kronoby nyligen berodde varken på hushållsvattnet eller maten från centralköket.

Mellersta Österbottens möljöhälsovård har undersökt vattnet i Nedervetil Vattenandelslags vattenledningar för att utesluta förekomsten av mikrober och man har inte hittat några sjukdomsalstrande mikrober i vattnet.

Inte heller i maten från centralköket har man hittat några mikrober som kunde ha gett upphov till magsjukan.

De ovanligt många fallen av magsjuka i Nedervetil i Kronoby väckte misstanken om att vattnet kunde vara föerorenat.

Läs också:

Kranvatten orsakar magsjuka?

Karleby stad ser ingen orsak att stänga en del av stadshuset på grund av problem med inomhusluften.

I stadens svar till Regionförvaltningsverket sägs att den del av stadshuset som har drabbats ska renoveras. Det är personal från tekniska verket och miljösektorn som jobbar i D-flygeln som har visat symptom. Karleby bifogar också resultat av undersökningar i flygeln till sitt svar.

Enligt byggnadschef Olli Karikko räcker den planerade renoveringen för att personalen ska kunna jobba kvar i lokalerna. Miljösektorn flyttade redan i fjol till andra utrymmen.

11 miljoner euro. Så mycket bättre än budgeterat blev Vasa stads resultat för fjolåret. Men trots det hörs inga champagnekorkar smälla i styrelsegården, för resultatet är fortfarande klart på minus. Närmare bestämt -7,1 miljoner euro.

Orsakerna till att resultatet blev så mycket bättre än befarat är flera.
- Sparprogrammen som initierades på hösten har bitit bra. Till exempel har personalkostnaderna blivit lägre än budgeterat, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Tomas Häyry Tomas Häyry, teknisk direktör i Vasa. Bild: Yle/Roger Källman

Också på intäktssidan har det gått bättre än budgeterat. Verksamhetsintäkterna - det vill säga olika avgifter och taxor bringade in mer pengar än budgeterat, och skatteintäkterna sjönk inte lika mycket som budgeterat. Kommunalskatteintäkterna ökade en aning (+4,4%) medan samfundsskatteintäkterna sjönk (-7,1%).

Resultatet är trots det klart negativt, och för innevarande år budgeteras med ett minus på -14 miljoner euro.
- Spararbetet fortsätter, säger Tomas Häyry.

Att man medvetet skulle ha gått ut med alltför negativa prognoser för att få till stånd en större krismedvetenhet bland stadens personal tillbakavisas av Häyry.

Som man kan se i grafen ovan har såväl resultatet som underskottet försämrats från år 2012. Resultatet har försämrats med 3,9 miljoner euro och underskottet med 3,8 miljoner euro.

Under 2013 ökade stadens invånarantal med 647 personer, från 65 674 till 66 321. Lånestocken per invånare ökade med 292 euro, från 2385 till 2657.

Den 6 april ger kören Jacob Gospel konserten It's raining. Fanny Stenberg och Lars-Viktor Öst berättar mer om kören och konserten.

Körens repertoar är blandad, säger Lars-Viktor, som är körens pianist och orkesterledare - både gammalt och nytt ryms med. Fanny tillägger att det är "äkta amerikansk gospel".

På konserten den 6 april kommer kören att bjuda på sånger på engelska och finska. Namnet på konserten, "It's raining", är taget från en av sångerna som kommer att framföras.

- Det kommer att "regna" gospel, glatt budskap, under konserten, säger Lars-Viktor.

Se också: Jacob Gospel på Facebook, med mera information om konserten.

Gränserna för räddningsområdena ska inte ritas om i samband med att räddningsväsendet omorganiseras. Regeringen bestämde att indelningen av räddningsområden inte ska ändras när räddningsväsendet omstruktureras.

Enligt det tidigare förslaget skulle Österbottens räddningsverk ha slagits ihop med Södra Österbottens räddningsverk och Mellersta Österbottens räddningsverk.

Jaakko Pukkinen räddningsdirektör på Mellersta Österbottens räddningsverk i Jakobstad är nöjd med beslutet och säger att verksamheten fortsätter lika kostnadseffektiv som tidigare.

- Vi förstärker också samarbetet mellan de tre räddningsverken i Österbotten, säger Pukkinen.

Målet med omstruktureringen av räddningsområdena är att spara minst 7,5 miljoner euro i hela landet utan att servicenivån sänks. Inbesparingarna ska i Österbotten uppnås genom större samarbete mellan räddningsområdena.

Resurserna ska utnyttjas bättre

- Personalens arbetspass ska planeras bättre, utrustningen ska utnyttjas till fullo och de tre räddningsverken ska koordinera vårt specialkunnande bättre. Med det här kan vi spara ännu mer pengar, säger Pukkinen.

Om räddningsområdena skulle ha slagits ihop skulle det ha betytt att förvaltningen skulle ha blivit gemensam och personalens löner skulle ha harmoniserats. Enligt Pukkinen skulle sammanslagningen ha kostat över 1 miljon euro per år.

- Prislappen var ganska stor, säger Pukkinen.

Inte sista gången frågan kommer upp

Pukkinen minns att områdesindelningen har diskuterats sedan 90-talet och han tror inte att det här var sista gången räddningsområdenas storlek diskuterades.

- Allt emellanåt kommer den här frågan upp och det här var nog inte sista gången vi diskuterade saken. Men vi hänger med i utvecklingen i samhället och ser ljust på framtiden, säger Pukkinen.

Inte heller Tero Mäki räddningsdirektör på Österbottens räddningsverk i Vasa tror att räddningsområdena i framtiden kommer att se ut som de gör idag.

- Kommunstrukturutredningen och social- och hälsovårdsreformen påverkar också vår framtid. Därför är det viktigt att vi nu kan ta oss tid att fundera ordentligt på det här, säger Mäki.

Mäki är glad för att inrikesministeriet lyssnade på kommunerna i frågan om räddningsområdenas storlek.

Kesko drar sig ur Fennovoimas kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki. Keskos dotterbolag Kestra Kiinteistöpalvelut har ägt 4,5 procent av kraftbolaget SF, som i sin tur är delägare i Fennovoima.

Kestra Kiinteistöpalvelut anser nu att det finns för många osäkerhetsfaktorer kring ekonomin, avtalen och tidtabellen för kärnkraftsprojektet, och att riskerna med projektet därför ökar.

Greenpeace bekymrad

Miljöorganisationen Greenpeace anser att kärnkraftsprojektet allt mer blir ett ryskt projekt i ryska händer. I och med Keskos avhopp sjunker det finländska och svenska ägandet till 45,7 procent. När Rautaruukki blev svenskt gick en del av ägandet över i svenska händer.

Den beslutande makten om villkor och slutgiltigt pris är på väg bort från de finländska ägarna, anser Greenpeace.

Det statliga ryska kärnkraftsbolaget Rosatom äger 34 procent av kärnkraftsprojektet i Pyhäjoki.

Framskrider enligt planerna

Rosatoms uttalande igår om att sanktionerna mot Ryssland kan komma att försvåra de ryska kärnkraftsavtalen utomlands har mottagits med ro hos Fennovoima.

Fennovoima säger att Pyhähjoki-projektet framskrider enligt planerna och att Rosatom har lovat sköta alla leveranser i tid.

Styrelseordförande Pekka Ottavainen medger att han blev överraskad av dagens besked från Kesko men han tror fortfarande att konsortiet kan hitta nya finländska investerare före sommaren. En andel på 20 procent av kärnkraftsprojektet behöver en ägare.

Vapaavuori: Starkt finländskt ägande behövs

I februari sa näringsminister Jan Vapaavuori att Fennovoima får försöka stärka den finländska ägarandelen i kärnkraftverket i Pyhäjoki. Ett starkt finländskt ägande är viktigt för projektets trovärdighet, sa Vapaavuori då.

Studentorganisationerna är ganska nöjda med regeringens budgetramar. Trots att sparkraven också drabbar studenter och högskolor så kunde det ha gått sämre.

- Det skulle ha kunnat gå värre. Det är förstås beklagligt att det blir nedskärningar, men trots det så är vi rätt nöjda, säger Alexander Lång, styrelseordförande vid Åbo Akademis Studentkår.

John Nordqvist och Andreas Hindrén jobbar för studenterna vid yrkeshögskolan Novia. styrelseordförande John Nordqvist och vice-ordförande Andreas Hindrén på Novium våren 2014 Bild: Yle/ Nora Engström

"Bättre hälsovård för yrkeshögskolestuderande behövs"

Det finns ändå saker som studentorganisationerna är missnöjda över.

Studentorganisationerna hoppades att regeringen skulle reservera pengar för yrkeshögskolestudenternas hälsovård. Studenterna har redan länge önskat att också de som studerar på yrkeshögskolor skulle få besöka Studenthälsan. I nuläget är det här möjligt endast för de som studerar på universitet.

- Det här är en mycket viktig fråga för oss. I nuläget måste yrkeshögskolestuderande vända sig till den kommunala vården, säger John Nordqvist, styrelseordförande för Studerandekåren Novium.

Enligt Nordqvist är det här är ett orättvist system, eftersom vården varierar beroende på vilken kommun man bor i. Vårdköerna kan också vara långa.

- Det är väldigt viktigt att studenterna erbjuds bra vård. Det gör att man orkar studera i snabb takt och också orkar jobba utan att bränna ut sig, fortsätter Nordqvist.

Enligt regeringens budgetramar kommer staten också att minska på hyresstödet för Studenthälsan. Det här betyder att Studenthälsan kan vara tvungen att dra åt svångremmen. Hur det här påverkar verksamheten är ändå ännu i dagsläget oklart.

Studiestödet under lupp

Alexander Lång är styrelseordförande för Åbo Akademis Studentkår Alexander Lång, styrelseordförande för ÅAS Bild: Yle/ Nora Engström

Efter en lång kamp kommer studiestödet också indexjusteras från och med augusti. Den här glädjen ser ändå ut att bli kortvarig. Enligt rambudgeten ska indexet frysas delvis från och med nästa år.

- Vi hoppas att den här planerade frysningen av indexet kan slopas då tiderna blir bättre, konstaterar Alexander Lång. Vi inser förstås att staten måste spara pengar och att studenterna inte kan undgå de här sparkraven. Men att spara på studenternas välfärd påverkar framtiden, konstaterar Lång.

Högskolornas pengar skärs ner

Även högskolorna drabbas av nedskärningar. Indexhöjningen för högskolorna kommer att sjunka med hälften nästa år.

I praktiken betyder det alltså att högskolorna har mindre pengar att röra sig med. Hur det här drabbar högskolorna är ännu oklart.

Det här är något som oroar studentaktiva.

- Redan nu har många högskolor skurit ner på verksamheten. Det finns en viss gräns för hur mycket man kan spara i utrymmen och administration, säger John Nordqvist.

- Vi hoppas att eventuella nedskärningar inte drabbar undervisningen, fortsätter Andreas Hindrén, vice-ordförande i Noviums styrelse.

Kronoby kommer även framledes att vara utan finskspråkig skola. Underlaget av elever är för litet, säger bildningschef Leif Jakobsson.

I deceber lämnade Mikaela Dahlbacka in en motion till kommunfullmäktige om att skapa så att säga två skolor i en. En finskspråkig skola skulle samsas om utrymmet med den svenska skolan i Djupsjöbacka.

Den finska skolsektionen hade upp motionen på sitt möte på torsdagskvällen men längre än så kom inte motionen.

- Antalet finskspråkiga ökar i kommunen men inte tillräckligt för att skapa en finskspråkig skola, säger Jakobsson.

Leif Jakobsson Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Frågan dryftats i flera år

I dagsläget går de finskspråkiga barnen i Kronoby i skola i Kaustby och Karleby. Enligt Jakobsson handlar det om ett par elever per årskurs. Därtill finns det fler finskspråkiga barn men de går i svenskspråkig skola.

- Jag har jobbat elva år vid kommunen och under de åren har vi haft upp det här ärendet ungefär vartannat år. Främst har det varit språkbadsdiskussioner.

Kommer det att skapas en finskspråkig skola i Kronoby inom de närmaste åren?

- Det behövs en stadig tillväxt för att vi skulle kunna skapa en finskspråkig skola. Den kontinuitet av finskspråkiga elever som behövs har vi inte ännu i vår kommun.

Kommunen har tagit del av hur det går i Edsevö i Pedersöre där skolbyggnaden rymmer två skolor, en finskspråkig skola och en svenskspråkig.

- Enligt den information vi fått fungerar den modellen bra men det har också sagts till oss att vi måste hitta den modellen som fungerar för vår kommun. I Edsevö har de också den skillnaden att det är en stor skola med cirka 40 svenskspråkiga elever och 60 finskspråkiga elever.

Motion om språkbad i årskurs 1 och 2

Under den finska skolsektionens möte behandlades en annan motion av liknande art. Peter Albäck hade lämnat in en motion om att man i årskurs 1 och 2 i Djupsjöbacka och Norrby skolor skulle hålla undervisningen på de båda inhemska språken.

Motionen som Albäck lämnat in skulle inte gå att genomföra på grund av lagstiftning.

- Det föll på att läraren inte kan hålla på och byta språk hela tiden under lektionen. Visst det går att göra en stund men inte hela lektionen. Eleven ska få lära sig på sitt eget språk, säger Jakobsson.

På Vacons bolagsstämma på torsdagen beslöt man följa styrelsens förslag att dela ut 1,30 euro per aktie till aktieägarna i dividend.

Dessutom slog bolagsstämman fast att aktierna ska bli fler och att varje aktieägare kommer att få en aktie till per varje Vaconaktie personen innehar. Det betyder att antalet Vaconaktier kommer att bli knappa 30,6 miljoner stycken. Det här som kallas aktieemission kommer inte att betyda något extra arbete för aktieägarna.

Vacon tillverkar frekvensomvandlare.

Ingenstans i Europa har man integrerat allt. Det är en djärv förändring, säger Olli-Pekka Lehtonen, direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sammanlagt 62 kommuner i Österbotten, Satakunta och Egentliga Finland ska bilda ett av Finlands fem miljondistrikt inom vården.

- Det är bättre att inte kommentera vad det innebär.

Det säger direktör Olli-Pekka Lehtonen som leder Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. För mycket är oklart.

- Ingen i hela riket vet hur till exempel äldrevården ska skötas 2017, säger Lehtonen.

I stora städer kan det finnas skalfördelar i att konkurrensutsätta äldrevården, men på mindre orter med små volymer kan det löna sig att köpa vården direkt tror Lehtonen.

- Men det är ju bara ett resonemang, ingen vet hur det blir, säger Lehtonen.

Enligt Lehtonen har Finland valt att gå in för en europeisk skala i vården när det gäller befolkningsunderlaget. Det unika är att allt från socialvård till högsta specialsjukvård ska integreras, och hur det ska gå till kan ingen berätta i dag.

Oro för äldrevården

Just storskaligheten har vållat oro i Österbotten. Jakobstads stadsdirektör Mikael Jakobsson har sagt att upplägget är som gjort för stora vårdkoncerner.

- Kommer de in med kraft via upphandling kan de ta död på lokalt och regionalt företagande inom vården, säger Jakobsson.

Kristinestad är ett annat exempel där staden hittat lokala vårdlösningar. Där säger ledande läkare Peter Riddar i K5-området att det kommande miljondistriktet måste beakta lokala särdrag. I Kristinestad sköts effektiverat serviceboende av tre aktörer.

Ett privat bolag tar 120 euro per dygn, stadens boende kostar 90 euro per dygn, men billigast är vården hos föreningen som driver De Gamlas hem, endast 75 euro per dygn.

- Det vore idioti om den föreningen blir den första att marschera ut från arenan, säger Riddar.

Är vården av bra kvalitet och ekonomisk måste det ges utrymme för små aktörer att vara med, säger Riddar. Men hur upphandlingen ska ske vet ingen. I dag finns bara ett beslut om en reform, men innehållet saknas.

Den offentliga förvaltningen flyttar allt mera av sin verksamhet till nätet, nu gäller det Lantmäteriverket som klassar ner vissa verksamhetspunkter och minskar öppethållningstiderna.

Enligt planerna skall det efter sommaren finnas stora serviceställen som är öppna måndag till fredag kl 9.00-16.15 och övriga serviceställen som är öppna bara tre dagar i veckan 9.00-16.15.

Förslaget från Lantmäteriverket är för tillfället ute på utlåtanderunda till kommuner och landskapsförbund.

Förändringar i svenska Österbotten

Jakobstad har förlorat sin verksamhetspunkt för flera år sedan och arbetet flyttades till Karleby.

Vasa, Karleby och Närpes har hittills haft verksamhet fem dagar i veckan men enligt förslaget till den nya uppdelningen kommer de här tre orterna att nedgraderas och ha öppet bara tre dagar i veckan om förslaget går igenom.

Grundorsaken uppges vara effektivitetskraven på verksamheten och ett avtagande servicebehov över disk.

Antalet serviceställen och lokaliseringsorter ändras inte i landet, de förblir 35 stycken.
Personalen får också behålla sina jobb, inga uppsägningar är aviserade. Personalen som jobbar vid enheter med bara tredagars öppethållningstid kommer att ägna sig åt arbetsuppgifter som kommit in andra vägar än över disk de två övriga dagarna.

Inga regionala verksamhetsenheter finns längre

Lantmäteriverkets verksamhetspunkter har efter årsskiftet inga regionalt avgränsade verksamhetsområden, alla verksamhetsenheter har istället en riksomfattande behörighet från och med början av det här året.

Lantmäteriverket kallar sig från och med årsskiftet för en ennivåmyndighet med riksomfattande verksamhet
Enligt Lantmäteriverkets egna uppgifter har antalet personliga kundbesök mellan 2010 och 2014 minskat med nästan 50 procent per dag.

Lantmäteriverket har förbättrat servicen över nätet och det här är orsaken till minskningen i antalet kundbesök.

Det skall fortfarande gå att ringa till Lantmäteriverket och enligt verkets egna uppgifter är det fortfarande också möjligt att skicka vanlig post till Lantmäteriverket.
Lantmäteriverkets svenskspråkiga servicenummer är 0295301120.

Landskapsdirektör Olav Jern är positiv till utvecklingen

Den planerade förändringen i öppethållningstider skall ske till sommaren är det tänkt. Kommunerna och landskapsförbunden får ge utlåtanden i ärendet till Lantmäteriverket.

-Lantmäteriverkets har utvidgats efter att de så kallade inskrivningsärendena, det vill säga det som har med lagfarter och inteckningar att göra har förts över till Lantmäteriverket och samtidigt blivit mer tillgängligt, säger Olav Jern. Nu kan man göra ett fastighetsköp över nät, det är det man måste väga in i den andra vågskålen, Lantmäteriverket använder resurser för att utveckla och försnabba tjänster den vägen, tillägger Olav Jern.

På måndagen ska det slås världsrekord i Finland. Grenen är knäböj och 18 orter i Finland är med. I Österbotten är Vasa och Kristinestad med.

Vi träffar Anna Strömberg, som är instruktör på City Fitness Center i Kristinestad då hon tränar inför världsrekordet. För den här gruppen tog det en dryg minut att göra 30 stycken knäböj, men för att vara med i världsrekordsjippot ska man klara av lite mer än så.

- Vi satsar på att göra 250 knäböj på en timme per person. Vi delar in oss i två grupper, en för dem som vill göra det i lite snabbare takt och en för dem som vill ta det lite lugnare. Jag tror att vi lyckas allihopa att göra 250 stycken, säger Anna Strömberg, instruktör på City Fitness Center i Kristinestad.

Är det mycket att göra 250 knäböj på en timme?

- Nå, om man aldrig har gjort knäböj tidigare så är det nog ganska mycket. Det kräver lite övning. Men om man annars är aktiv och motionerar och har gjort knäböj tidigare så lyckas de flesta nog att göra 250 på en timme. Det blir inte så många på en minut om man sträcker ut det.

Oavsett om man tränar eller är en glad amatör kan det vara bra att ta till sig några goda tips från coachen innan man sätter igång.

- Man kanske ska spara sig lite i början. Att ta det lite lugnare och inte så att man kör ett knäböj i sekunden genast från början, för då kickar mjölksyran in ganska fort och då kan det vara svårt att uppnå 250 sedan under resten av tiden.

Först blir det uppvärmning och genomgång av tekniken. Det är fråga om fritt knäböj utan vikt med framsträckta armar.

- Vi går ner så att benen är i nittio graders vinkel, förklarar Anna Strömberg.

Initiativet och första utmanare för världsrekordet är motivationsnätverket Motivire i Björneborg. Motivire vill främja välbefinnandet för den arbetsföra befolkningen i Björneborg.

Tuukka Nieminen på Motivire beskriver det hela som "Lite galenskap men på ett bra sätt". I jippot ingår också en välgörenhetskampanj. Man beställer en deltagar t-skjorta för tio euro varav två euro går till välgörenhet, antingen till Lastenklinikoiden Kummit ry eller Satakunnan Keskussairaalan lasten ja naisten talo.

- Eller så kan man göra donationer utan att delta via sidan kyykkääjä.fi, säger Strömberg.

Fem miljoner knän böjs på måndag

Målet är alltså att Finland ska göra mer än en miljon knäböj under timmen mellan 17 och 18 måndagen den 31 mars. Förutom Kristinestad och Vasa är också flera andra städer i Finland med. Hittills har 22 500 personer anmält sig, vilket betyder att målet för rekordet kommer att uppnås. Då kommer det att böjas mer än fem miljoner knän på måndag!

- Vi har platser för 60 stycken och hoppas att så många som möjligt deltar. Det skulle vara jättebra om vi kunde komma upp till 40-50 deltagare här, säger Anna Strömberg.

Under de sista tre minuterna gör hela Finland de sista tio knäböjen på alla de orter som medverkar i jippot.

- Det blir i ganska lugn takt där på slutet. Men det var tidpunkten vi fick så vi borde hinna göra dem innan klockan blir 18, säger Anna Strömberg.

Skogsägare och villabor, sammanlagt 190 fastighetsägare, får en tillfällig rätt att köra på den omtvistade vägen från Häggören till Algrundet i Malax skärgård. Det här skriver Vasabladet idag.

Vägförrättningsproblemen började redan 2008 i samband med att en familj inte godkände att vägen skulle dras genom deras marker.
Det här ärendet har valsat genom rättsinstanser och igår återupptogs den avbrutna vägförrättningen

Larsmo kommun lockar barnfamiljer med havsnära boende och närhet till städerna Jakobstad och Karleby. 30 procent av befolkningen är under fjorton år och andelen skattebetalare liten.
Samtidigt hör Larsmo till de stora förlorarna vid reformen av statsandelarna.

- Just nu förstorar vi Holm skola för andra gången. Och när vi har fått ett daghem med tre avdelningar klart i centrum, så har vi redan börjat planera ett nytt dagis i norra delen av kommunen.

Skärgårdskommun utan skärgårdsstatus

Om förslaget till reform av statsandelarna blir verklighet hör Larsmos äldre till förlorarna. Det här pga. att de är så friska i jämförelse med äldre på andra håll i landet. Det här då man kommer att räkna enligt en sjukkoefficient i fortsättningen.

- Men den sjukvård som behövs kostar nog en hel del i alla fall, säger Carola Löf.

Georgrafiskt är Larsmo byggt på trehundra öar och i praktiken en skärgårdskommun. Men det här ger ingen skärgårdsstatus eller skärgårdstillägg för vägförbindelsen öarna emellan är fast.

- Det här ställer en hel del krav på underhåll, avloppshantering och vatten som kostar det också.

Inget tvåspråkighetsbidrag

Larsmo är en svenskspråkig kommun med bara 6 procent finskspråkiga. Det betyder att kommunen också blir utan det statsbidrag som tvåspråkiga kommuner får.

Nu är frågan bara om Larsmo ska höja skattesatsen eller skära i service till kommuninvånarna.

- Vi har mest lagstadgad versamhet och där är det svårt att skära. Vi bör ju ge invånarna den service de har rätt till, säger Carola Löf. Det känns orättvist att vi drabbas så här. Det är härifrån som de nya kommer, vi producerar ung befolkning som ska ut i arbetslivet. Men det kostar att ge den service som vi ger.

Se Närbild på måndag 31.3.2014 kl 20.00 i Yle Fem

Matskola för barn kör igång igen i sommar. I matskolan har barn mellan 8-12 år möjlighet att kocka och lära sig nytt och njuta med alla sinnen av det som lagats. I sommar ordnas det matskola för barn både från Korsholm och Vasa berättar tf verksamhetsledare Kati Källman från 4H i Korsholm.

- Matskolan är ett nationellt projekt som ordnas på många håll i Österbotten. Korsholms 4H ordnar två matskolor och kör dem parallellt. Korsholms barnen har varit med redan två år så i natt blev den matskolan faktiskt full. I vasagruppen finns ännu plats, säger Kati Källman.

I matskolan är maten i centrum. Barnen lagar frukost, lunch och mellanmål varje dag och äter också allt som tillrätts. Dessutom lär man sig också en del om näringslära på ett lekfullt sätt och så ingår det också en liten motionsbit i matskolan.

- Man tänker på helheten i matskolan så vi rör också på oss med mycke samarbetslekar och tanken är att vi är ute väldigt mycket. Under matskoleveckan gör vi också ett farmbesök. Det är alltid roligt att bekanta sig med djur, säger Källman.

Källa till inspiration

Med matskolan hoppas 4H att barnen skall hitta glädjen i att själv laga mat och upptäcka att det inte behöver vara så svårt. Dessutom hoppas man att barnen blir inspirerade att börja hjälpa till mera hemma också när det gäller matlagning.

- Jag vet att många har blivit inspirerade att servera samma maträtter hemma sedan. Barnen får alla recept. Bakar gör vi naturligtvis också. Det tycker barn ofta väldigt mycket om, säger Källman.

De barn som kommer till matskolan behöver inte ha någon förhandskunskap och behöver inte heller vara speciellt intresserade av mat från förr. Alla behöver ändå kunna laga mat åtminstone i viss mån så en matskola är till nytta för vem som helst.

- Bara man är intresserad av att lära sig någonting nytt och får vara med och fixa, det är det som är viktigt. För att föräldrarna också skall få se vad vi håller på med har vi sedan en familjemiddag dit barnen får bjuda föräldrar och syskon, säger Källman.

De som vill veta mera om matskolan eller anmäla sig hittar anmälningsblanketter och mera info på matskolan.fi.

Omkring tvåtusen studerande från hela landet samlas under veckoslutet i Vasa för att fira Pampas nationaldag. Det blir lek och festyra i dagarna två. Allt inleds med den sedvanliga Olympiaden som pampasbossen Antonia Prinsén och pr-ansvariga Emilia Nydahl började förbereda tidigt på fredag morgon.

Förberedelserna startade strax efter nyår. Med bara några timmar kvar till den 22:a nationaldagen går Antonia Prinsén och Emilia Nydahl igenom checklistorna. De vill göra sig säkra på att de kommit ihåg allt det viktigaste.

- Igår handlade vi mat för omkring 1800 personer. Hela paketbilen var full med ägg, chips, köttbullar och annat smått och gott, säger Prinsén som är årets pampasboss.

Under dagen kan den som rör sig i centrala Vasa vänta en hel del liv och rörelse.

- Det kommer förstås att tävlas i Olympiaden. Men vi blir också underhållna av musik. Det kommer att vara högre volym än vad folk är vana vid men allt för livat väntar vi oss ändå inte att det blir, säger Nydahl.

Fest i dagarna två

På fredag kväll fortsätter firandet på krogar och pubar runt om i staden. Själva kvällsfesten ordnas i Rewell center.

- På lördagen blir det den sedvanliga sillisen. Den anordnas i Smedsby. Det är under den som all mat kommer att gå åt, säger Prinsén.

Prinsén och Nydahl har tillsammans med resten av Pampasmaffian haft intensiva dagar. Efter alla festligheter går åtminstone ett par lediga dagar åt till vila.

- Ja, igår var jag så slut att jag bara grät. Men allt kommer att vara värt det i slutändan, säger Prinsén och skrattar.

Nästa vecka intensifierar polisen övervakningen vid övergångsställen. Den som utan att stanna kör om ett fordon som stannat vid ett övergångsställe utgör ett särskilt hot mot fotgängarnas eller cyklisternas liv och hälsa.

- Polisen ingriper strängt i sådant och kan meddela körförbud omedelbart, säger polisöverinspektör Risto Lammi vid Polisstyrelsen i ett pressmeddelande.

Polisen vill uppmärksamma att det vid övergångsställen krävs särskild uppmärksamhet av alla som rör sig på vägen, såväl motorfordonsförare som fotgängare och cyklister. I olyckor på skyddsvägar omkommer årligen i genomsnitt 10-15 fotgängare. I fjol skedde det 1 015 olyckor på skyddsvägar, av vilka 534 ledde till personskador.

Mest olyckor i dagsljus

Polisens övervakning är inriktad på olycksfrekventa tidpunkter och områden. De flesta olyckor på skyddsvägar sker under den ljusa tiden av dygnet och på vardagar.

Säkerheten vid övergångsställen är ett av insatsområdena i polisens trafiksäkerhetsstrategi. Regeringen har även fattat ett principbeslut om att förbättra säkerheten i vägtrafiken.

Agneta Glad och Lorenz Uthardt diskuterade aktuella ämnen i Fredagsklubben. De kärva tiderna och regeringens budgetförslag spelade en central roll.

Dessutom väckte det förestående vridandet av klockorna diskussion. Borde vi skippa sommartiden?

Hela sitt liv har 92-åriga Joel Lenlund i Korsnäs högaktat och värnat om naturen.

Lika länge har han ägnat sig åt fiske. Tidigare som yrkesfiskare, numera till husbehov. En levande legend brukar Korsnäsborna kalla honom. Och han har mycket att berätta.

Måndagen 31.3 får dokumentärfilmen där han berättar om säljakt med nät premiär. Men någon filmstjärna vill han inte kalla sig. Däremot tycker han det är viktigt att gamla fiske- och jaktmetoder dokumenteras.