Vuokatti Ski Team Kainuu tog en överlägsen seger i stafetten över 4x10 kilometer vid FM i Vaajakoski. Tvåan Kouvolan Hiihtoseura var två minuter efter Vuokatti i mål.

Vuokatti Ski Team med Sami Jauhojärvi, Iivo Niskanen, Mikko Koutaniemi och Martti Jylhä var det starkaste laget i stafetten över 4x10 kilometer. Ankaret Martti Jylhä förde laget till seger med två minuter före Kouvolan Hiihtoseura. Grunden till segern lades redan på de två första sträckorna av Sami Jauhojärvi och Iivo Niskanen.

Trea i stafetten blev Vantaan Hiihtoseura med Matti Heikkinen på den sista etappen.

Bästa FSS-förening var IF Minken på en åttonde plats, fem och en halv minut efter Vuokatti Ski Team Kainuu.

Resultat:

1. Vuokatti Ski Team Kainuu 1.47.52,9
(Sami Jauhojärvi, Iivo Niskanen Mikko Koutaniemi, Martti Jylhä)
2. Kouvolan Hiihtoseura + 2.02,2
(Lauri Vuorinen, Ville Nousiainen, Juha Lallukka, Kari Varis)
3. Vantaan Hiihtoseura I + 3.17,0
(Mikko Kuusela, Janne Mononen, Olli Hiidensalo, Matti Heikkinen)

4. Oulun Hiihtoseura I + 3.31,8
5. Ounasvaaran Hiihtoseura I + 4.28,7
6. Imatran Urheilijat I + 4.29,4
7. Jämsänkosken Ilves I + 4.43,2
8. IF Minken + 5.32,5
9. Valkeakosken Haka I + 5.58,7
10. Mikkelin Hiihtäjät I + 7.04,0

Jukurit besegrade Sport i den sjunde och avgörande kvartsfinalen i Mestis med 4-3 och vinner därmed matchserien med samma siffror. För det blivande ligalaget Sport väntar nu sommarlov.

Sport tog ledningen i matchen redan efter 25 sekunder då Lassi Kokkala gjorde 1-0. Sport höll ledningen hela den första perioden men i början på den andra kvitterade Jukurit genom Joel Lehtinen.

Åtta minuter in i den andra perioden var det bortalaget som tog ledningen då Juuso Akkanen satte 2-1 för Jukurit

Med sju minuter kvar av den andra perioden kvitterade Sport efter ett snyggt skott från blålinjen av Eetu Heikkinen i numerärt överläge. Men glädjen varade inte länge för i slutet på den andra perioden kunde bortalaget igen ta ledningen och gå till periodvila i en 3-2-ledning.

Med tio minuter kvar av matchen fick hemmapubliken på Kopparön jubla då Mika Kujanpää kvitterade till 3-3. Men bara några minuter senare tystnade ishallen då Joonas Kalliola gjorde 4-3 för bortalaget som också blev slutresultatet.

Jukurit avancerar vidare till semifinal efter 4-3 i matcher. För Vasa Sport väntar nu sommarlov och laget får inte det slut som man hade hoppats på i Mestis. Nästa år spelar Sport som bekant i ligan.

Det fjärde finlandssvenska kulturtidskriftspriset på 3.000 euro tilldelades igår kväll (22.3) kulturtidskriften Horisont, som fyller 60 år i år. Prisutdelningen skedde i samband med Mariehamns litteraturdagar.

Pristävlingen ordnas av Tidskriftscentralen rf och vinnaren utsågs i år av författaren, journalisten och historikern Herman Lindqvist. Akademiska Bokhandeln har sponsorerat halva prissumman.

Lindqvists prismotivering lyder: "Den som vill höja sig över tidens ytliga mediebrus, den som vill veta mer än vad Youtube och Wikipedia förmedlar, den ska läsa Horisont, tidskriften som i sextio år lyft kulturtörstande finlandssvenskar högt över horisonten in i kulturens, litteraturens och konstens värld.

Många författare har fått sina första trevande försök publicerade i Horisont. Tidskriften blev från början en brygga ut i världen. Här har den vetgirige kunnat följa vad som rör sig inte bara inom den finlandssvenska litteraturen utan även långt bortom Österbottens horisont. Tidigt kom även rikssvenska författare att söka sig till Horisont med artiklar och bidrag som inte publicerats på kultursidor i dagspressen.

Allt detta har Horisont lyckats med samtidigt som tidskriften blivit allt vackrare att se på, en skön läsupplevelse. En österbottnisk kulturtidning som med sin skärpa och kvalitet läses i hela Norden."

Horisont är en allålderstidskrift för de som är intresserade av det utvidgade textbegreppet. Den är en österbottnisk tidskrift för tidlös och bred bevakning av litteratur och kultur, med nordisk räckvidd och internationellt perspektiv.

Tidskriften utges sedan år 1954 av Svenska Österbottens litteraturförening rf i Vasa. I och med priset blir Horisont också Tidskriftscentralens kandidat till den nordiska kulturtidskriftstävlingen.

Tidskriftscentralen rf, TC, grundades år 2004 och har som syfte att främja synligheten för finlandssvenska kultur-, opinions- och vetenskapstidskrifter, och att agera som ett samarbetsforum mellan finlandssvenska kultur-, opinions- och vetenskapstidskrifter för att bevaka deras intressen, stärka deras ställning och främja deras kvalitet.

Polisen i Karleby påträffade på lördag eftermiddag en man som körde 145 km/h längs riksväg 28. Den högsta tillåtna hastigheten på vägen är 80 km/h. Mannen misstänks för grovt äventyrande av trafiksäkerheten.

I Jakobstad krockade två personbilar på lördag förmiddag i korsningen av Östermalmsgatan och Järnvägsgatan. Kollisionen resulterade i lindriga personskador.

På lördag kväll krockade en personbil med ett trafikmärke i Sandsund i korsningen av Lodevägen och Johan Hanstensgränden i Jakobstad. Föraren avlägsnade sig från platsen.

I Karleby söndrades fönstret till en affär på Holmgatan. Då polisen kom sprang tre ungdomar från platsen.

Svanen camping i Jakobstad skulle ligga öde och tom i sommar var det meningen. Staden vill inte driva verksamheten, nu tar sannolikt föreningen Jeppis Hockey över driften den här säsongen.

Svanen camping i Jakobstad på Nissasörn nära Runebergs stuga har sina rötter ända tillbaks till tidigt 50-tal. Campingen fyller inte dagens krav men staden har inte heller velat satsa på att rusta upp campingen som finns i skuggan av UPM:s industrianläggningar.

Yrkeshögskolan Centria har under flera år använt anläggningen för jobbpraktik för studerande på turistlinjen men inför säsongen 2014 beslöt yrkeshögskolan att det får räcka. Staden Jakobstad beslöt att campingen stängs eftersom staden inte kommer att driva den i egen regi och inga satsningar görs på stugorna på området.

Jeppis Hockey vill driva campingen

Styrelsen för Jeppis Hockey har ett principbeslut om att ta över verksamheten på vissa villkor.

- Föreningen vill ha 7000 euro i bidrag från staden. Pengarna skall närmast gå till att betala el - och vattenräkningar, säger Jeppis Hockeys styrelseordförande, Bjarne Hagnäs.

Bjarne Hagnäs räknar också med att staden skall bidra med sommarjobbare. Föreningen har tidigare också fått tillgång till ungdomar som söker sommarjobb. Långtidsarbetslösa från Kokkotyöstiftelsen skall också bli en del av lösningen på arbetskraftsfrågan, hoppas Hagnäs.

- Det är en situation som också staden är betjänt av eftersom staden får betala dryga böter till staten när staden inte lyckas sysselsätta långtidsarbetslösa, säger Bjarne Hagnäs.

En person med ansvar för verksamheten kommer att anställas .

Stadsdirektör Mikael Jakobsson säger att på sikt skall campingverksamheten i Jakobstad flyttas till FantaSea området. Temporärt ser han inga hinder för att hockeyföreningen sköter Svanen campingen i väntan på den utvecklingen. Ett separat stödbeslut till hockeyföreningen krävs dock om staden skall betala vatten - och elräkningar säger Jakobsson

Regeringen och oppositionen har kommit överens om hur social- och hälsovårdsreformen ska förverkligas. Modellen baserar sig på fem social- och hälsovårdsområden, sade statsminister Jyrki Katainen (Saml) vid regeringens och oppositionens gemensamma presskonferens i söndags.

- Det är fråga om en verklig reform, och ingen urvattnad kompromiss, sade Katainen. Servicen integreras så att den blir mer kostnadseffektiv och systemet kommer att hålla i flera tiotals år framåt.

- Social- och hälsovårdstjänsterna från basnivå till specialvårdsnivå ska integreras och ur användarens synpunkt betyder det en obruten kedja.

Tidtabellen är nu den att reformförslaget ska ha förhandlats klart mellan partierna till slutet av maj och ett lagförslag ges till riksdagen i höst.

Alla närvarande tackade sina kolleger i regeringen och oppositionen för att en överenskommelse har nåtts. Finansminister Jutta Urpilainen (SDP) säger att det är fråga om den största hälsovårdsreformen sedan folkhälsolagen år 1972.

Enligt Urpilainen betyder modellen med fem social- och hälsovårdsområden att ansvaret för att organisera hälsovården ligger på de fem områdena men kommunerna verkar fortfarande som hälsovårdsproducenter.

Sannfinländarnas ordförande Timo Soini konstaterade att han är glad över att en överenskommelse har nåtts och också han tror att reformen kommer att kunna trygga social- och hälsovården för tiotals år framåt.

Centerordföranden Juha Sipilä trodde att överenskommelsen har ökat förtroendet mellan partierna.

Svenska folkpartiets ordförande Carl Haglund säger att partierna fortfarande står inför stora utmaningar och att det är viktigt att hälsovårdsservicen tryggas både på finska och svenska. Haglund är också optimistisk då det gäller utsikterna för den fortsatta beredningen.

De små byarnas framtid är osäker i och med att städerna växer.
I många fall är det helt enkelt tillgången, eller bristen, på arbetsplatser som styr utvecklingen. Man flyttar till den ort där sysselsättningsläget är bättre.

Men det är inte hela sanningen. Enligt landsbygdsprofessor Hannu Katajamäki på Vasa Universitet är det i hög grad också frågan om en trend i samhället där man övervärderar storskaliga lösningar. Enligt Katajamäki erbjuder den lilla byn en trygghet och en social gemenskap som borde värderas högre. Han anser att den nuvarande landsbygdspolitiken borde reformeras.

Ronny NymanYle/Matti Tamminen

Ronny Nyman, ordförande för Pensala Byaråd håller med. Han anser att Pensala med sina omkring 400 invånare har mycket goda förutsättningar att erbjuda sina invånare ett bra liv. Byarådet vill nu tillsammans med bland andra Lantmannagillet och Pensala UF förbättra boendemiljön i sin hemby.

Man har bland annat i en enkät frågat invånarna hur byn borde utvecklas och högt på önskelistan finns bland annat ett café, en cykel- och gångbana genom byn och kulturaktiviteter. Och en del av idéerna har man redan kommit i gång med.

Peter BackaYle/Matti Tamminen

Det tidigare lågstadiet inhyser numera ett familjedaghem, en gång i veckan arrangeras speciell pensionärsgymnastik och man har också inrett ett byacafé.
Också UF-lokalen piffas upp både invändigt och till det yttre.

Enligt Ronny Nyman är det egentligen bara de knappa ekonomiska resurserna som är problematiska. I och med att byn inte har tillgång till några allmänna medel måste byborna själva finansiera allt.

Men att Pensala by i framtiden skulle avfolkas anser Nyman var högst osannolikt.

Under mars månad har det varit flera inbrott i sommarstugor på Saltlotsvägen i Värlax i Korsholm. Olika typer av egendom har försvunnit och polisen ber villaägare i området att kontrollera sina sommarstugor. Polisen ber också om allmänhetens observationer när det gäller inbrotten på området.

Natten till söndagen påtrffade polisen en kvinna i Vasa som misstänks för rattfylleri och straffbart bruk av narkotika. Kvinnan körde på moped längs Fredsgatan då hon stoppades av polisen. Förarens blåsprov var negativt, men eftersom hon ändå verkade berusad fördes hon till sjukhus för blodprov.

Under veckoslutet har flera bilar som stått parkerade längs Storalånggatan i Vasa fått sina sidospeglar söndrade.

Lari Lehtonen vann karriärens första individuella FM-medalj då han på söndagen slog alla sina mer meriterade landsmän på 30 kilometer klassiskt i Vaajakoski i Jyväskylä.

Lehtonen stod för en jämn prestation i de regniga Vaajakoskispåren. Han tog över ledningen vid 15 kilometer och släppte den sedan inte längre ifrån sig. Segermarginalen var till slut betryggande 38,1 sekunder.

Vinterns stora positiva utropstecken Iivo Niskanen ledde ännu halvvägs in i loppet men tappade mark vartefter och var femma i slutresultaten. Om silvret gick i stället Sami Jauhojärvi och Matti Heikkinen en ursinnig kamp.

Heikkinen var tvåa ännu dryga kilometern från mål men på sluttampen gled Jauhojärvi förbi och knep silvret med knappa två sekunders marginal. Fyran Ville Nousiainen blev 16 sekunder från medalj.

IF Minkens sprintrar Toni Ketelä och Matias Strandvall gjorde upp om titeln som bästa FSS-åkare. Ketelä var till slut bättre med en tionde plats, medan Strandvall var 14:e. Båda två tappade ett par placeringar på slutet.

Resultat, 30 km (k)

1) Lari Lehtonen Imatran Urheilijat 1:22:21.4
2) Sami Jauhojärvi Vuokatti Ski Team Kainuu +38.1
3) Matti Heikkinen Vantaan Hiihtoseura +40.0
4) Ville Nousiainen Kouvolan Hiihtoseura +56.3
5) Iivo Niskanen Vuokatti Ski Team Kainuu +1:36.7
6) Tero Similä Ylivieskan Kuula +2:55.0
7) Perttu Hyvärinen Riistaveden Urheilijat +2:57.1
8) Ari Luusua Ounasvaaran Hiihtoseura +3:13.7
9) Anssi Pentsinen Jämsänkosken Ilves +3:39.2
10) Toni Ketelä IF Minken +3:42.5
--------------------------------------------------
14) Matias Strandvall IF Minken +4:11.5
22) Rikhard Mäki-Heikkilä IF Länken +5:58.7
34) Victor Lövdahl IF Femman +7:25.9
41) Joachim Gustafsson Borgå Akilles +8:41.7
42) Jonas Lindell IF Länken +8:49.6
47) Christian Grannas Vörå IF +9:39.3
54) Tuomas Myllykoski IF Länken +10:35.9
58) Robin Eriksson IF Minken +10:50.8
66) Christoffer Lindvall IF Minken +12:05.7
72) Oskar Sjölund IF Minken +12:53.2
73) Eric Storvall IK Kronan +12:55.8
82) Johan Ahlvik IK Falken +15:03.2
90) Samu Sjöblom Borgå Akilles +17:10.2

Se kompletta resultat här!

Läs också: Uppvisning på damernas tvåmil

I onsdags stod det klart att 142 anställda tvingas lämna sina jobb vid Wärtsilä - de flesta i Vasa. Det här trots att företaget gjort ett gott resultat. Professor Guy Ahonen är direktör vid Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors, och han tror att uppsägningar under dylika omständigheter i förlängningen kan komma att skada Wärtsilä.

- Det är ju förstås helt förståerligt att företag säger upp folk om man har ekonomiska problem. Men om man säger upp trots att det går bra kan man nog säga att företaget bryter mot sitt samhällsansvar, säger Guy Ahonen.

- Uppsägningar är svåra att motivera om företaget går ekonomiskt bra.

Ökat samhällsansvar en trend

I motsats till vad man kanske skulle tro, säger Guy Ahonen att ökat samhällsansvar är en trend inom företagsvärlden. Konsumenterna är allt mera medvetna och vill idka ansvarsfull konsumtion. Det gör att också företagen allt mer intresserar sig för samhällsansvar.

- Alla företag fungerar inte så och många företag tänker tyvärr ännu på ett gammalmodigt sätt och beaktar inte den här tilltagande trenden, säger Guy Ahonen.

Wärtsilä är måhända långt från konsumenterna, men Guy Ahonen tror att företaget visst kan få känna av konsekvenserna.

- I vissa fall kan Wärtsilä rentav förlora beställningar, om det är en riktigt skarp tävlingssituation. Företag räknar nog med att man ska ha ett gott rykte bland konsumenter för att klara sig i den globala konkurrensen, säger Guy Ahonen.

Läs också:
Wärtsilä säger upp 142 personer - de flesta i Vasa
Wärtsiläarbetarna marscherade ut i Vasa
Wärtsilätjänstemän marscherade ut

Det var säkert med stor förvåning som de flesta tog del av gårdagens besked om att regeringen och oppositionen tillsammans kommit överens om riktlinjerna för social-och hälsovårdsreformen. De fem universitetssjukhusområdena får det övergripande ansvaret för organiseringen av vården men resten är ännu oklart.

Social-och hälsovården kommer för Österbottens del att organiseras från Åbo enligt den modell man nu kommit överens om. Detaljerna, större och mindre är ännu oklara.

- Ingen vet, jag är nog säker på det, säger Gösta Willman som är ordförande för Vasa sjukvårdsdistrikts fullmäktige.De här är ett principbeslut som manglats fram i en mycket liten grupp, det är bara de fyra största partierna som varit med om det här enligt uppgifter i Helsingin Sanomat, tillägger Willman.

Problemen kommer fram när principbeslutet skall omsättas i konkret lagstiftning.

- Dels kommer man att vara oenig dels blir det svårt att definiera vad kommunerna skall göra, vad får kommunerna göra, hur skall man ha den detaljkunskap i en beställarorganisation som krävs, säger Gösta Willman.

Någon form av samkommun krävs för att säkerställa kommunernas inflytande i social-och hälsovården med universitetssjukhusen i den centrala funktionen som beställare. Hela fältet av centralsjukhus kommer säkerligen också att påverkas.

- Jag tror att Vasa centralsjukhus ställning ändå kommer att vara bättre inom ramen för Åbo som huvudort än med Tammerforsområdet men det är för tidigt att säga, konstaterar Gösta Willman. Jag tror att de vanliga centralsjukhusen blir smalare i sitt utbud och inom tio år finns ingen hjärtkirurgi i Vasa, tillägger han.

All social- och hälsovård, från basnivå till specialvård, ska integreras inom en och samma organisation. Vasa sjukvårdsdistrikt försvinner i den form det finns i dag. Kommunerna blir producenter i ett nytt system med en ny samkommun. Direktören för Vasa sjukvårdsdistrikt, Göran Honga, svarar på frågor om social- och hälsovårdsreformen.

Den social- och hälsovårdsreform som regeringen och oppositionen enades om på söndag väcker fortfarande många frågor. Modellen baserar sig på fem social- och hälsovårdsområden, där Österbotten hör till Åbo universitetssjukhus område.

- Vad det innebär är för tidigt att säga. Men det är en from förhoppning. Det goda är att den obrutna servicekedjan hör till samma organisation. Då finns det betydligt större möjlighet att påverka kedjan och se att den fungerar.

Vilken kommer kommunernas roll att vara? Vad händer med de hälsovårdssamarbeten man har på olika håll i Österbotten, dvs. samarbetet i Jakobstadsregionen, Korsholm-Vörå och K5 i Sydösterbotten?

- Vad jag kan förstå är den största förändringen att hela social- och hälsovården tas bort från kommunerna. De förlorar sin egen beslutanderätt för en indirekt modell. Samtidigt får vi en samkommun inom miljondistriket, som får ansvar för att tjänsterna produceras. Kommunerna kan och vill fungera som producenter i ett sådant system, men behöver inte göra det automatiskt. De kan ta ställning till om de vill vara producenter och under vilka villkor. Hur betalningarna ska skötas från kommunerna är också oklart. Det finns en miljon frågor att svara på här.

Vad händer med Vasa sjukvårdsdistrikt?

- Det upplöses i sin nuvarande form. Men jag utgår från att sjukhusen kommer att finnas kvar.

Ansvarsmodellen skrotades

Det har tidigare varit tal om en modell med ansvarskommuner, där det i Österbotten skulle innebära att Vasa skulle ta ansvar för social- och hälsovården i hela Österbotten. Men den modellen skrotades nu.

- Jag har suttit med i reformarbetet länge och tagit fram tre olika förslag som regeringen efter en veckas läsning nu har kastat i skräpkorgen. Allt det gamla kan vi glömma och istället starta på ny kula igen.

Hur kommer den vanliga sjuka invånaren att märka att vi har genomgått en hälsovårdsreform? Vad innebär det för den som går till hälsocentralen, för den som söker specialsjukvård?

- Jag vet inte ännu, men man borde förhoppningsvis märka att man har tillgång till den service man behöver. En stor fråga är hur servicen tryggas med kärvare ekonomi.

Socialvården bättre i de mindre kommunerna

Socialvården är också integrerad i den här reformen. På vilket sätt kommer den att påverkas?

- Den största betydelsen har reformen i de mindre kommunerna, de som ligger längre bort från stora centran. De har haft svårt att kunna ordna socialvården till de delar som kräver stor kompetens. Däri ligger i alla fall en styrka i den nya modellen. Men om finanserna gör man hamnar att skära någonstans kan socialvården försvagas också i vissa delar av landet.

Vad vinner man på reformen? Vad blir bättre nu?

- Att man kan styra vården centralt från en enda beslutsfattare. Experterna säger sig hitta massor med inbesparingar genom att ta bort det som överlappar, men resten ligger i detaljerna. Det finns stora möjligheter att få ett bra system. Men på samma sätt kan det bli sämre också om man schabblar bort möjligheterna.

Kommunerna håller inte med om att det enbart är positivt att styra vården centralt. Hur kommenterar du det?

- Jag har lyssnat på diskussionen om den lokala självbestämmanderätten och kan förstå ingredienserna i den. Men de beräknar vi gjort i arbetsgruppen visar att om staten skulle vara tvungen att radikalt skära i statsandelarna kommer kommunalskatten i vissa små kommuner att närma sig 40-50 procent. Där skulle servicen försvinna. Nu kan man trygga att folk får den service de behöver.

Tidtabellen håller inte

Vilka kommer att bli de största utmaningarna med reformen?

- Tidsaspekten, om det politiska principbeslutet håller, vilket vi ska utgå ifrån. Det ska byggas upp en strukturmodell som ska förklaras för politikerna. Efter det ska vi se om om principbeslutet fortsättningsvis håller. Om det godkänns, ska modellen utformas i en lag. Enligt regeringens pressinfo vill man ha lagförslaget i riksdagen i september. Jag tror inte på det om lagen ska bli bra. Det spelar ingen större roll om den förskjuts tre-fyra månader om man istället kan göra det bra.

Vad innebär social- och hälsovårdsreformen för kommunreformen?

- Kommunerna har haft oerhört svårt att säga något om kommunreformen innan hälsovårdsreformen är klar. Nu tog man bort social- och hälsovården från kommunerna, dvs. den sektor som utgör hälften av den kommunala budgeten. Nu kan kommunerna koncentrera sig på annat. Kärnfrågan nu är om man fortsättningsvis ska gå in för större kommuner eller samarbeta kring markplanering, infrastruktor och näringslivspolitik t.ex. Det återstår att se vad som händer.

Ännu en kommentar om Karleby. Enligt förslaget skulle Karleby höra under Uleåborgs universitetssjukhusområde. Vad innebär det för Karlebysvenskarna?

- Det behöver inte inte påverka dem. Modellen ger möjlighet till att områdets beslutandeorgan beställer regional service och ingenting hindrar att den svenskspråkiga befolkningen i Karleby skulle ha samma service som levereras i hela kustregionen. Det finns t o m större möjlighet än fara om man gör det här rätt.

Enligt den tidtabell regeringen utgår från ska vårdområdena inleda sin verksamhet 1 januari 2017.

Läs också:

Ingen vet vad social- och hälsovårdsreformen för med sig

Sjukvårdsdistrikten tar emot reformen med öppna armar

Överenskommelse om hälsovårdsreformen

Ovanligt många fall av magsjuka i Nedervetil i Kronoby har lett till misstankar om att vattnet kan vara förorenat. På måndag tas prover av vattnet.

Enligt hälsoinspektör Markus Sundell togs prover i skolköket redan förra veckan, men de visade inget som kunde ha orsakat magsjukan. Svaren på de prov som nu tas av vattnet väntas inom ett par dagar.

Österbottens tidning skrev förra veckan om en ovanligt svår magsjuka som tycks ha drabbat många Nedervetilbor.

http://online.osterbottenstidning.fi/Artikel/Visa/22839

Det är bekymmersamt att både Vasa, Karleby och Seinäjoki hamnar i marginalen i de nya vårdområdena. Det anser Kronobys kommundirektör Michael Djupsjöbacka.

Gamla Vasa län delas i vårdreformen i tre delar. Enligt Djupsjöbacka blir alla delar långt borta från den ort där besluten fattas.

- Vasa är längst bort från Åbo, Kronoby är längst bort från Uleåborg och Seinäjoki ligger bakom ryggen på Tammerfors. Gamla Vasa län med 450 000 invånare skulle ha förtjänat något bättre än det här, säger Djupsjöbacka.

Delningen kan enligt Djupsjöbacka att man får tre centralsjukhus som finns i marginalen och alltså i längden tappar mark.

- Politiken och byråkratin fungerar ofta så att den som är i marginalen hör till förlorarna.

Två procent av 740 000?

Karleby och Kronoby kommer att höra under Uleåborgs universitetssjukhus. Av de totalt 740 000 invånarna i området har alltså ungefär 13 000 svenska som modersmål.

Det behöver nödvändigtvis inte innebära någon försämring av vården, anser Stefan Andersson (sfp) som är fullmäktigeordförande och läkare på centralsjukhuset i Karleby.

- Gemene man kommer nog inte att märka av det här. Verksamheten kommer ju ändå att ordnas på lokal nivå, säger Andersson.

Hans största farhågor gäller att Karleby tvingas ge upp bestämmanderätten för en så stor del av stadens budget.

- Den ekonomiska styrningen flyttas längre bort. En stor del av stadens budget styrs av andra. Närdemokratin stärks ju inte av det här, men vi ska hoppas att servicen stärks, säger Andersson.

Djupsjöbacka kan tänka sig att samarbetet mellan städerna blir lidande på grund av reformen som drar gränser mellan alla tre större städer. Andersson hoppas att gränserna blir mindre skarpa så att Karleby fortfarande kan samarbeta söderut mot Jakobstad och Vasa.

Ska fem jätteområden sköta allt från levertransplantationer till tant Agdas färdtjänst i Purmo. Vart tog närdemokratin vägen, undrar stadsdirektör Mikael Jakobsson i Jakobstad.

I Korsholm undrar kommundirektör Rurik Ahlberg om kommunens små hälsostationer alls passar in de nya mammutområden som regeringen och oppositionen kommit överens om.

Jag delar känslan av ett förvirrat tillstånd med många andra, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson i Jakobstad. Bekymrad är också kommundirektör Rurik Ahlberg i Korsholm.

- Skulle det ändå inte vara klokt att behålla hemvården och äldreomsorgen i kommunal regi, säger Ahlberg.

Hur går det för små mottagningar?

I Sverige har man valt att låta kommunerna sköta äldreomsorgen. Det är en stor fråga och handlar om kommunens närhet till invånarna, säger Ahlberg. En annan fråga man dagen efter funderat på är framtiden för kommunens små hvc-mottagningar i Solv, Helsingby, Kvevlax och Replot.

- Passar små mottagningar i Österbotten alls in i det stora social- och hälsovårdsområdet.

Ahlberg säger att han ännu inte bestämt sig för om han är positiv eller negativ till reformen. För många frågor är öppna, säger han.

I Jakobstad är stadsdirektör Mikael Jakobsson liksom Ahlberg positiv till att dödläget ser ut att brytas. Nu finns en reform och man kan kanske börja bryta ner gränserna mellan social-, hälso- och specialsjukvård. Men där verkar det positiva ta slut. Båda är kritiska till förfaringssättet, att allt som planerats kastas överbord och plötsligt ställs man inför fullbordat faktum.

Var fattas besluten?

- Fem stora mammutområden rimmar illa med lokal demokrati, säger Jakobsson.

- Kommer det att finnas lokala beslutsorgan eller styrs allt från Åbo, frågar sig Ahlberg.

Jakobsson är kritisk till det nya förslaget och undrar vad som kommer att ske i periferin och hur man från Åbo ska hantera de språkliga rättigheterna. Enligt Jakobsson bedyrar regeringen att social- och hälsovården kommer att stärkas genom reformen, men tidigare reformer har visat att det blir den avancerade specialsjukvården och professorerna vid universitetssjukhusen som krafsar åt sig.

- Periferin får betala notan, säger Jakobsson.

Jakobsson oroar sig för jouren på Malmska, serviceboendena och hälsostationerna på landsbygden.

- Vi tappar ju kontrollen helt och människor kan inte påverka sin vardag.

Ahlberg pratar om närdemokrati i liknande tongångar och säger att man inte fått veta något om hur beslutsfattandet ska skötas. Jakobsson säger att upplägget verkar skräddarsytt för stora internationella vårdkoncerner.

- Kommer dom in med stor kraft dödar vi allt lokalt och regionalt vårdföretagande.

I Jakobstad finns det en rad äldreboenden samt privat företagsamhet i liten skala i vården. Dör dom ut är förändringen oåterkallelig, säger Jakobsson.

I Karleby förbereder sig BB för flera födslar. Nu anställer man en handfull nya barnmorskor och ytterligare fyra anställda går från korta kontrakt till fast anställning.

Totalt fem anställda (fyra barnmorskor och en barnskötare) flyttar från Malmska i Jakobstad när BB där stänger i sommar. Dessutom får fyra barnmorskor med korta kontrakt fast anställning på kvinnokliniken i Karleby.

På centralsjukhuset i Karleby (MÖCS) räknar man med att antalet födslar ökar med ungefär 150 i år. Totalt föddes i fjol 1356 barn på MÖCS.

Personalen på centralsjukhuset i Karleby (MÖCS) får jobba 15 timmar i sträck. Via ett lokalt avtal frångår man principen om att skiftena inte ska vara längre än 10 timmar.

Facken Super och Tehy har kommit överens med samkommunen om att de anställda som gör skiftjobb får göra längre arbetspass från och med april. Personalen vid första hjälpen har redan i några månader haft en sådan överenskommelse.

Enligt avtalet får de anställda bara ha två skift i rad som överskrider 12,5 timmar. På tre veckor får de långa skiftena vara högst sex stycken.

I år sänder YLE tre tv-program och fyra radioprogram till Prix Italia, världens äldsta internationella tävling för tv, radio och webb. Bland YLE:s kandidater till pris finns Radio Vegas klassiska musikmagasin "Amadeus".

Max Savikangas radiofoniska verk "Crash" som skildrar fällningen av en 150 år gammal tall deltar i tävlingskategorin för musikprogram på radio. Verket är tonsatt av Max Savikangas och producerat av Heikki Valsta. I samma serie tävlar också Bertil Bloms musikmagasin "Amadeus".

I kategorin för radiodrama tävlar Jusa Peltoniemis "Laiva", som handlar om ett engelskt ångfartyg på drift i Norra Kvarken. "Laiva" är del två i en trilogi. Lija Fischer är regissör och för ljudbearbetningen svarar Tiina Luoma.

YLE Kulttuuris historiska serie om droger (del 7/12) "Valkoisen kanin metsästys" tävlar i kategorin för radiodokumentärer. Programserien presenterar 12 verk från olika områden och från olika tider som på olika sätt har kommit till under inflytande av droger. Serien är skapad av Jukka Mikkola och Kaisa Pulakka. Producent är Pertti Ylikojola och dramaturg Soila Valkama.

I serien för TV-drama tävlar den tredelade tv-serien "Raja" som baserar sig på Riikka Pulkkinens bok med samma namn. Daniela Hakulinen har skrivit manus till tv-serien och producent för serien är Pekka Ruohoranta.

Två program tävlar i kategorin TV-dokumentärer, nämligen den av Ken Saani regisserade och av Erkko Lyytinen producerade dokumentären "Vapaamatkustajat" som dyker ner i en underkultur där man lever nomadliv på flyg- och hotellbonusar, samt dokumentären "Päästökauppiaat", som handlar om EU:s handel med utsläpp. Dokumentären är regisserad av Kati Juurus och producerad av Erkko Lyytinen.

Prix Italia går av stapeln i Turin i september.

Affärer och restauranger i Jakobstad har varit utsatta för inbrott och inbrottsförsök under natten till måndagen. Tjuvarna kom endast över en mindre summa pengar.

I Jakobstad hade en järnaffär på Köpmansgatan, en klädaffär på Storgatan och en restaurang på Alholmsgatan besök av tjuvar.

I Karleby hade tjuvarna brutit sig in i en glasaffär på Storgatan och gjort ett inbrottsförsök i ett tvätteri på Fabriksgatan.

Polisen ber allmänheten om tips och iakttagelser på telefon 071 87 4610 eller 071 87 47 744.

Vasa permitterar inte sin personal, men det krävs ännu åtgärder för att minska på kostnaderna 2014. Det totala sparmålet är 6 miljoner euro för i år.

Aallmänna sektionen och stadsstyrelsen har godkänt ett nytt förfarande när det gäller anställningar som ska leda till att Vasa stad kan minska sin personal med 100 årsverken fram till 2016.

Dessutom sätts behovet av vikarier under lupp. Vikarier anställas endast när lagen så kräver.

En strävan är också att minska på de anställdas övertidstimmar. Övertid bör godkännas på förhand av förmannen.

För att nå det som är kvar av sparmålet uppmanas personalen ännu att ta ut ledigt utan lön, minska på resekostnaderna och utbildningskostnaderna och effektivera arbetet.

Orsaken till att man inte behövde ta till permitteringar i Vasa är att resultatet för år 2013 var bättre än prognostiserat. Bland annat verkar inkomsterna överskrida budgeten med fem procent.

Enligt beräkningarna kommer förvaltningarna år 2014 att nå de sparmål som fullmäktige har satt upp.