Den här veckan får ni läsa texter som är skrivna av elever vid Svenska Privatskolan i Uleåborg samt Laanila gymnasium och Uleåborgs universitet. Många av Svenska Privatskolans elever bor långt hemifrån. Någon har kommit från Åland för att kunna spela ishockey, en annan ville ha omväxling och sökte sig hit från Uppsala. Bland eleverna finns också sådana som gått hela sin skolgång på finska men vågat ta steget och börjat gymnasiet på svenska.
Modersmålslärare Karin LatvasaloYle/Malin Ekholm
– Vi har verkligen ganska blandade grupper med elever som kommer från Sverige och knappt kan någon finska till elever som kommer från de finska skolorna med bara skolsvenskan, säger Karin Latvasalo som är modersmålslärare.
Niklas Kokkila har själv gått hela sin skolgång på svenska och har skrivit om sin klasskamrat Miika som kommit till gymnasiet från en finsk skola.
– Jag tycker att det var intressant att höra hur han tyckte att det var att börja här, om det var en chock för honom.
För Kokkila är svenskan lika mycket en identitetsfråga som en språkfråga och i Uleåborg är de svenskspråkiga verkligen en minoritet.
– Vi är mer toleranta eftersom vi också sticker ut, jag ser lättare orättvisor än mina finska kompisar.
Nära till Sverige, närmare till Svenskfinland
Det är inte långt från Uleåborg till Sverige rent fysiskt men det är ändå det finlandssvenska som känns närmast.
När gymnasieeleverna ska välja framtida studieort är det främst Vasa och Helsingfors som lockar.
Iida Keihäskoski och Siiri Harju har nyligen varit på studiebesök till Hanken i Vasa.
– Det var en liten skola liksom vår och så kan man studera på svenska där, så vi blev verkligen intresserade, säger flickorna.
Keihäskoski hör till dem som kom till gymnasiet med bara skolsvenskan i bagaget men nu talar hon svenska helt flytande och vill fortsätta studera på svenska.