Två nya reningsbassänger skall få ordning på vattenreningen vid farmområdet i Jakobstad.Reningskapaciteten ökar kraftigt.
Det kommer att byggas två helt nya reningsbassänger för vattnet som kommer från farmområdet i Jakobstad och småningom rinner ut i Fäboviken. Både fosfor-och kvävehalterna i vattnet i bäcken är höga även om utsläppen ligger inom de givna tillståndsgränserna. På farmområdet finns enbart rävar och som mest under säsongen finns 70 000 rävar i burarna.
Fäboviken är en grund havsvik och näringsämnena i utsläppen i kombination med landhöjningen gör att viken blir allt grundare och vattenkvaliteten försämras.
Projektets omfattning
Det är oklart i det här skedet vad satsningen slutligen kommer att kosta eftersom inga offerter har begärts in ännu. Åtgärdstillstånden kommer att begäras under våren och byggandet av de två reningsverken kommer att starta i juli och stå klara i september-oktober. Farmarna på området står för den kostnaden.
I ett första skede var det meningen att reningsbassängen på den gamla delen av farmområdet skulle saneras och byggas ut men den tanken har man nu övergivit.
Till det här projektet hör också nya dikesdragningar runt den nya delen av farmområdet och den biten faller antagligen på stadens lott. Nya diken behövs eftersom vatten från omgivande skog rinner genom farmområdet som omges av bergknallar på alla håll. Reningsverkens kapacitet klarar inte att rena vanligt skogsvatten som blandas med vatten från farmområdet.
Effekter av reningen
I dagens läge uppfyller uppfyller farmområdet redan de miljökrav som ställs på farmningen men trycket från bland andra somamrstugeägare i Fäboviken på en bättre rening är stort. På området finns 70 000 rävar som mest och de producerar en stor mängd gödsel och urin. Gödseln transporteras bort för kompostering och slutanvändning på åkrar. Kraven på farmnäringen har ökat och det är inte lämgre möjligt att lika mycket näringsämnen kommer ut i naturen.
Det oaktat belastar farmområdet i Jakobstad havet med stora mängder fosfor och kväve i jämförelse med det kommunala reningsverket vid Alheda som betjänar flera kommuner.
Det kommunala reningsverket släpper i medeltal ut 2kg fosfor per dygn och 350 kg kväve. Utsläppen från farmområdet är svårare att beräkna men fosforbelastningen per dygn är 4-5 gånger högre per dygn än fosforutsläppen från det kommunala reningsverket.
Kvävebelastningen från farmområdet är ungefär hälften av det kommunala reningsverkets kväveutsläpp per dygn.
Reningsbassäng vid farmområdetYle/Kjell Vikman
Utsläppen av fosfor från farmområdet får enligt gällande tillstånd ligga på 2 mg fosfor/liter. I praktiken är utsläppen betydligt lägre men ändå blir totalutsläppen betydligt högre än det kommunala reningsverkets utsläpp av fosfor eftersom det handlar om så stora mängder och en sämre reningseffekt.
-Reningen kommer att förbättras otroligt mycket när vi får de nya reningsverken, vi kommer att få en helt annan kapacitet att samla ihop flödesvatten och rena det, säger Steven Frostdahl, ombudsman för pälsodlarna i Österbotten.
Nya diken kommer också att dras runt den nya delen av farmområdet för att leda bort vanligt skogsvatten från farmområdet för att undvika att det kontamineras med gödsel och urin och kräver rening.
Det blir antagligen staden som måste stå för den kostnaden eftersom det handlar om åtgärder utanför farmområdet.
Mätningstekniker Christer Tonberg säger att ärendet kompliceras av geografin i området och ägoförhållandena, staden äger inte marken. Förhandlingarna kommer att föras med markägarna och Tonberg hoppas på en snabb lösning.
Reningsprocessen skall utredas och följas upp med hjälp av den utomstående konsult, Oulu Water Alliance, som också planerat reningsverken.
Bäckens utlopp i havet vid FäbovikenYle/Kjell Vikman