En 27-årig man från Vasa är misstänkt för grovt rattfylleri. En polispatrull stannade mannen vid fyra-tiden på fredag morgon på Västra Långgatan i Gamla Vasa.

Mannen blåste 0,65 promille i polisens alkometer och precisionsalkometertestet vid polissationen gav resultatet 0,68 promille.

Kollision i Vasa

En mindre plåtkrock mellan två personbilar inträffade på fredag morgon klockan 07.30 i rondellen på Mellanvägen i Vasa.

En 69-årig man, som framförde sin personbil, körde in i en annan personbils högra bakdörr. Båda bilarna fick mindre plåtskador. Inga personskador uppstod.

Jan-Erik Frostdahl, före detta kommunalpolitiker i Nykarleby, polisanmälde på torsdagen den video om finlandssvenskheten och finlandssvenskar som Sannfinländarnas ungdomsförbund har gjort. En gräns har passerats, säger Frostdahl.

Videon, där Sebastian Tynkkynen (ordförande för Finsk ungdom) kryper upp längs Domkyrkans trappa i Helsingfors medan han pryglas med piskor, har väckt anstöt också på finskt håll, inte enbart bland finlandssvenskar.

- Jag anser att man går över en juridisk gräns. Dessutom är det alldeles smaklöst att utnyttja Domkyrkan som bakgrund för videon. Fruktansvärt smaklöst.

Att påstå att Finlands tvåspråkighet är en börda och skadar vår ekonomiska utveckling är alldeles befängt, fortsätter Frostdahl.

Jan-Erik Frostdahl polisanmälde videon

Jan-Erik Frostdahl säger att han ser en trend och en strategi hos Sannfinländarna som har tillämpats tidigare och då gällde det Tyskland på 20-och 30-talet och nazisternas framfart gentemot judarna.

Man vill testa gränserna och se hur långt man kan gå innan samhället och rättsapparaten reagerar, säger Frostdahl.

- Sannfinländarna har gått över en gräns och finlandssvenskarna skall inte behöva utsättas för en sådan video i en rättsstat som Finland, säger Frostdahl som anser att ungdomsförbundet gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp.

- Det är viktigt att inte bara partier utan också vanliga finlandssvenskar reagerar.

Österbottens tidning var först med nyheten.

Nästa säsong kommer Korsnäs FF för första gången i historien att spela i division tre i fotboll. Det har också fått fart på fotbollsfolket i kommunen som snabbt vill se nya läktare och konstgräsplaner byggas vid idrottsplanen.

Den 15 september 2016 kommer att gå till historien som den dag då Korsnäs FF säkrade sin plats i fotbollens division tre för första gången i klubbens historia. Dryga tre månader senare minns fotbollsföreningens ordförande Bengt Back tillbaka till den magiska torsdagskvällen.

- För oss var det ju stort. Det var ju som om vi skulle ha vunnit Champions League. Lika viktigt som det skulle vara för VPS att vinna ligan, så var det för oss att stiga till division tre. Man måste ta vara på glädjestunderna, för det är mest plågsamt i fotbollen. Att få vinna en serie är få förunnat. Det är en fin känsla att få vara bäst över en hel säsong, konstaterar Back.

Flera projekt kring centralidrottsplanen

I och med den historiska framgången finns planer på att förbättra möjligheterna att upprätthålla ett division tre-lag i kommunen. Den gamla läktaren börjar bli sliten och den har inget tak, så därför ska kommunen bygga en ny läktare med plats för 270 personer vid centralidrottsplanen. Förra läktaren byggdes med talkokraft och Back anser att Korsnäs FF skulle kunna hjälpa till även med den nya.

- Får vi bygga den så är den färdig i maj, men vi måste få klartecken någon gång.

Ett annat projekt som är på gång är en konstgräsplan. Men Back är försiktigt optimistisk vad gäller den, eftersom föreningen tidigare haft sina duster med kommunen gällande idrottsanläggningar.

- Vad vi egentligen vill ha är en allaktivitetshall. Det är den vi brinner för. Men i stället har det byggts en massa ishockeyrinkar i varje by, så vi är fruktansvärt besvikna. Vi fick på nosen med allaktivitetshallen så vi har lärt oss att vänta och se.

- Men vi ska hoppas att vi får konstgräs. I maj tror folk att gräsplanen ska vara grön på noll tid, men inte är den ju det. Så det är viktigt att komplettera.

Målet en plats i mitten av tabellen

I alla fall den här vintern får laget ännu klara sig utan träningar på egen konstgräsplan och i stället har man hållit till i Vasa. Och det är i stort sett samma killar som tränat med laget i år som förra året.

I och med att stommen hålls så gott som intakt - endast målsprutan Bekir Kadic ser ut att lämna laget för Närpes Kraft, tror Back att laget även kommer att klara sig i en högre division.

- Personligen tycker jag inte att det ska vara svårt, men man ska inte sticka ut näbben för långt. Jag tror att det är svårare att vinna division fyra än att hållas kvar i division tre.

- Rätt upp och ner tycker jag att vi har ett lag som ska klara sig. Vi går ju inte in med den inställningen att vi ska vinna trean. Jag vågar inte säga det så högt men mitten av tabellen måste vi nog i alla fall klara av.

Förra säsongen säkrade Korsnäs avancemang genom att spöa Sporting Kristina II med hela 11-1. Och laget kommer att få möta ett Kristinestadslag även i år, då Sportings första lag spelar i division tre.

- Sporting blir nog intressant motstånd, men det finns ju många andra tuffa lag också. Men jag ser nog framemot Sporting-matchen. Då ska vi nog fylla nya läktaren, annars får jag fara dit och klaga, avslutar Back med ett skratt.

Pälstjuvar rör sig i Österbotten. Förra veckan slog de till i Kolam i Kronoby. Kriminalkommissarie Anders Åfors säger att det antagligen handlar om en organiserad utländsk liga.

- Tillvägagångssättet påminner om stölder som inträffade för tre år sedan. Då gjordes ett flertal inbrott på farmer i svenska Österbotten och tjuvarna bröt sig in genom väggarna och stal skinn. Det verkar som om skinnen förs till ut ur landet, säger Åfors.

Typiskt är att tjuvarna gör flera turer i området innan de slår till mot en pälsfarm. De har också hjälp av satellitkartor.

Polisen har varit i kontakt med pälsfarmare på utsatta områden och påmint dem om att undvika att förvara stora mängder skinn på farmerna.

Flera hundra skinn stals i Kolam

Inbrotten är flera till antalet. Senast slog tjuvarna till i Känsäkangas i Kaustby någon gång mellan juldagen och onsdag. Där gjorde tjuvarna hål i väggen men lyckades inte bryta sig in i byggnaden.

Tidigare den här veckan gjordes ett liknande inbrott på en farm i Alavieska i Norra Österbotten och i julveckan stals flera hundra rävskinn från en farm i Kolam. Värdet på stöldgodset uppgår till omkring 30 000 euro.

Polisen ber den som gjort iakttagelser av främmande bilar eller personer i närheten av farmormåden att ta kontakt på nummer 029 541 5883.

Text: Katariina Poranen och Mikaela Löv-Aldén

Alerte tar över de tekniska stödtjänsterna i Jakobstad efter nyår och kommer att fortsätta med en interimstyrelse. Stadsstyrelsen var inte mogen att välja ordinarie styrelse.

Det kommunala aktiebolaget Alerte inleder sin verksamhet den första januari. 250 kommunalt anställda övergår till bolaget som gamla anställda.

Kunde inte enas

Stadsstyrelsen i Jakobstad sammanträdde på fredagen och diskuterade bolagets styrelse, men kunde inte enas om bolaget ska få en expert- eller politikerledd styrelse.

- Alerte kommer att börja med en tillfällig tjänstemannastyrelse i en månad ungefär. På så sätt blir det smidigast och vi hinner fundera över vilka resurser vi behöver ha i styrelsen, säger Kenneth Holmgård (SFP).

- Nej, vi var inte riktigt mogna att ta ett beslut eller lägga fram namn på ordinarie medlemmar, säger Jarmo Ittonen (VF).

Olika viljor

Inför mötet ville Kenneth Holmgård ha en styrelse som består av experter medan Ittonen föredtar en politikerstyrelse. Stadsstyrelsens ordförande Peter Boström (SFP) sa till Yle att drömbilden vore en blandning.

- Vi har lite olika syn på vad som är mest ändamålsenligt och effektivt. Men jag anser ändå att det är skattebetalarna som bekostar kalaset och bolaget finns också till för skattebetalarna. Därför borde vi ha en politikerstyrelse, säger Ittonen.

Med en styrelse som består av proffs befarar Ittonen att bolaget börjar leva sitt eget liv och att insynen blir minimal.

Den tillfälliga styrelsen består som tidigare av stadssekreterare Milla Kallioinen och stadskamrer Jonny Wallsten. Eftersom personalchef Maria Kapténs avgått från sin tjänst ersattes hon på styrelsens förslag av stadsjurist Anne Ekstrand. Ersättare är huvudförtroendemannen Kari Viinikka.

Samkommunen för specialsjukvården i Mellersta Österbotten behöver inte ersätta de barnmorskor som blev sjuka av mögel. Professor Tuula Putus är inte förvånad över domen.

- Nej, jag är inte förvånad. Domen visar på hur vårt samhälle förändrats och hur lågt man värderar den enskilda människan, säger Putus som är professor i arbetshälsovård och miljömedicin.

Ingen ersättning av arbetsgivaren

Högsta domstolen slog fast att de tre barnmorskorna och den arkivarbetare som blev sjuka på grund av problem med inomhusluften på förlossningsavdelningen i Karleby i början av 2000-talet inte får någon ersättning av sin arbetsgivare.

- Den här linjedragningen märks både i domstolar och i resten av samhället. Till exempel sjukersättning och rehabilitering är ingen självklarhet för dem som blivit sjuka av mögel, säger Putus.

Putus är förbluffad över att arbetsgivaren inte ville använda sin försäkring för att ersätta personalen som blev arbetsoförmögen på grund av arbetsmiljön.

- Det är ju därför arbetsgivaren har den här typen av försäkringar, för att arbetstagare som blir sjuka ska få ersättning,

Dyrköpt seger

Enligt högsta domstolen kunde MÖCS påvisa att man inte var medveten om fuktskadorna och inte kunde förutse att kvinnorna skulle insjukna. Men Putus är skeptisk till rättegångarna.

- De är långdragna och tunga och kostar mycket pengar. Om den som blivit sjuk lyckas vinna i rätten så är segern ändå dyrköpt, säger Putus.

Arbetshälsoinstitutet har efter utdragna undersökningar slagit fast att barnmorskorna har en yrkessjukdom. Att få sin sjukdom klassad som yrkessjukdom är en lång process. Putus säger att om 10 000 arbetstagare har symptom så undersöks ungefär 1000 av dessa utav Arbetshälsoinstitutet. Tio av dem får sina hälsoproblem klassade som yrkessjukdomar.

Mögelproblem tas inte på allvar

Vid samma tidpunkt som barnmorskorna i Karleby blev sjuka undersöktes de finländska sjukhusbyggnaderna. 35 procent av fastigheterna hade fuktproblem.

- Redan då pratade vi ofta om problem med inneluft och hur detta hänger ihop med insjuknande. Vi pratar fortfarande om det och på THL, Institutet för hälsa och välfärd, hoppades vi att man skulle ta de här problemen på allvar, säger Putus.

Men Putus säger att man inte vill se faran med att arbetstagare exponeras för asbest. Man tar inte hälsoriskerna på allvar.

- Speciellt inte nu när allt ska mätas i pengar, inte utifrån individens mående.

Professor Tuula Putus drar paralleller till den hälsovådliga asbesten.

- Det tog 75 år innan man erkände kopplingen mellan asbest och sjukdomsfall. Hur många år ska det ta innan vi erkänner att den som utsätts för mögel blir arbetsoförmögen?

Vasa Sport höll länge ut men fick till slut ge sig mot KooKoo på hemmais. Samtidigt gjorde Niklas Bäckström sin comeback i HIFK-målet efter ett skadeuppehåll.

På Kopparön var det läge för Sport att bryta sin sex matcher långa förlustsvit då bottenlaget KooKoo besökte Vasa. I slutet av den första perioden frälste Markus Nordlund hemmapubliken då han inledde målskyttet.

Kvitteringen kom en period senare. Efter en mållös tredje period väntade sedan förlängning – där 13:eplacerade KooKoo kunde säkra segern.

Sport har nu förlorat sju matcher på raken.

Aaltonens dubbelsalva räckte inte för HIFK

I Helsingfors gjorde Niklas Bäckström en väntad comeback i HIFK-målet då HPK gästade ishallen på Nordenskiöldsgatan. Matchen blev ett riktigt målfyrverkeri direkt från start.

Redan efter den första perioden stod det 2-2 – bland annat tack vare att Juhamatti Aaltonen satte stop för HIFK:s otroliga mållösa svit i power play.

Före Aaltonens fullträff hade HIFK spelat 62 minuter i numerärt överläge utan att näta.

Efter den andra perioden stod det 3-3 mellan lagen och hemmafansen levde i hoppet om att HIFK skulle klara av att göra fyra mål på hemmaplan för den första gången för säsongen.

Resultatet blev ändå det motsatta och istället var det HPK som satte in två baljor i den sista perioden.

Svaret på frågan blev förstås nej. 3–5.#liiga #HIFK https://t.co/AGWuLjro6Z

— Filip Saxén (@FilipSaxen) December 30, 2016

Resultat, ishockeyligan:

HIFK – HPK 3-5 (2-2, 1-1, 0-2)

Jukurit – Ilves 0-2 (0-0, 0-1, 0-1)

Pelicans – JYP 0-4 (0-3, 0-0, 0-1)

Sport – KooKoo 1-2 (1-0, 0-1, 0-0, 0-1) efter förlängning

Tappara – Kärpät 3-1 (1-0, 1-0, 1-1)

TPS – SaiPa 3-0 (0-0, 0-0, 3-0)

Ässät – Lukko 2-3 (0-1, 1-0, 1-1, 0-0) efter straffar

Raimo Summanen gjorde sin comeback som tränare på fredagskvällen då Espoo United stod värd för Tuto i Yles TV-match. Mestisdrabbningen slutade i Esboseger och upprörda känslor i Åbolägret.

Hela 3000 åskådare hade tagit sig till Hagalund för att se matchen live, trots att matchen sändes direkt i TV2. En bidragande faktor kan vara Raimo Summanen, som gjorde sin debut som assisterande tränare för Esbolaget.

Matchen slutade också i hemmalagets favör. Emil Oksanen satte in segermålet 2-1 under de första minuterna av den tredje perioden. Tutos slutspurt resulterade inte i några fullträffar – vilket frustrerade både spelarna och tränaren Miika Elomo.

Elomo blev skickad till omklädningsrummet efter att han kokat över på grund av en utvisning.

Espoo United ligger nu elva i Mestis. Tuto ligger tvåa efter SaPKo.

För Karlebyklubben Hermes blev det en svettig seger mot KeuPa HT. Hermes klarade av att säkra segern i förlängning – slutsiffrorna 3-2 i Karleby.

Resultat, Mestis:

Espoo United – Tuto 2-1 (0-0, 1-1, 1-0)

Hermes – KeuPa HT 3-2 (0-1, 1-1, 1-0, 1-0) efter förlängning

Hokki – IPK 1-3 (0-1, 1-1, 0-1)

Jokipojat – Peliitat 6-2 (0-0, 2-1, 4-1)

JYP-Academy – SaPKo 5-1 (1-0, 2-1, 2-0)

LeKi – Kiekko-Vantaa 5-4 (0-1, 2-1, 3-2)

Kuddnäs, Zacharias Topelius födelsehem i Nykarleby, renoveras inför 200-års jubileet av författarens födelse 1818. Kuddnäs är i behov av en omfattande renovering och Svenska kulturfonden stöder projektet med 150 000 euro.

Kuddnäs ägs av staden Nykarleby och har fungerat som museum i över 80 år och är ett av Österbottens mest omtyckta besöksmål. På museiområdet finns fem byggnader som kräver renovering, den vita huvudbyggnaden är fuktskadad och har en bristfällig ventilation.

Budgeten för renoveringen av huvudbyggnaden är beräknad till 700 000 euro. Staden bidrar med samma summa som kulturfonden men hoppas på ytterligare bidrag från olika fonder. Byggnadens skick granskades 2014 och det visade sig att den har stora skador.

Kuddnäs är en nationell angelägenhet

I Nykarleby anses att Kuddnäs är en nationell angelägenhet och därför borde också renoveringen av huvudbyggnaden vara en nationell angelägenhet.

- Kuddnäs är inte bara en finlandssvensk angelägenhet, Kuddnäs berör också de finskspråkiga i landet, säger stadsdirektör Gösta Willman i Nykarleby.

- Vi har ansökt om medel till renoveringen från Suomen Kulttuurirahasto, Undervisningsministeriet och Museiverket och övriga finlandssvenska fonder.

Tarja Kovalainen är en av de tre barnmorskor som blev sjuka av mögel på MÖCS. Hon miste sin hälsa, sitt drömjobb och sin inkomst men vägras ersättning.

Barnmorskan Tarja Kovalainen i Karleby är bestört över högsta domstolens beslut om att hon och hennes två kollegor som blev sjuka av sin arbetsmiljö inte får någon ersättning av arbetsgivaren.

I dag är Kovalainen arbetsoförmögen och äter 12 olika mediciner, hennes liv är också kraftigt begränsat.

- Jag har mist det arbete jag älskar och är fånge i mitt eget hem. Det är sällan jag kan ta mig ut, symptomen blir för svåra, säger Tarja Kovalainen.

Två diagnoser

Kovalainen hade arbetat länge som barnmorska när hon i slutet av 2000-talet blev sjuk av den dåliga inneluften på förlossningsavdelningen i Karleby. Hon har konstaterats lida av astma som förvärras och av yrkessjukdomen ODTS, Organic dust toxic syndrome.

ODTS är ett influensaliknande syndrom som vanligtvis drabbar farmare, svampodlare och fågeluppfödare, sådana som arbetar i dammiga miljöer.

Varje vecka får Kovalainen telefonsamtal av människor som utsatts för mögel. Kovalainen försöker ge dem råd för hur de ska agera.

Tarja Kovalainen medicineras med 12 olika läkemedel. Tarja Kovalainen medicineras med 12 olika läkemedel. Bild: Yle/Kalle Niskala mediciner,tarja kovalainen

Vidare till människorättsdomstolen

Barnmorskorna tänker inte ge upp kampen om ersättning. Istället går de vidare till den Europeiska människorättsdomstolen.

- Kanske människor skulle få upp ögonen för att det inte alltid lönar sig att vara tillitsfull. Om vi fått den ersättning som vi har rätt till så skulle kanske byggföretagen se till att det här inte upprepas. När byggarna nu ser att människor blir sjuka så är reaktionen nå voi, voi och ett snett leende, säger Kovalainen.

Vill tro på rättvisan

Rättsprocessen kring barnmorskornas insjuknande har pågått i snart 10 år i olika instanser. Hovrätten slog fast att sjukhuset är ersättningsskyldigt, men högsta domstolen rev upp den domen. Enligt sjukvårdsdistriktets jurist var beslutet väntat. Tarja Kovalainen blev å sin sida mycket förvånad.

- Tingsrätten slog från första början fast att vi blivit sjuka av vår arbetsmiljö men hade inte modet att kräva ersättning från sjukhuset. Hovrätten å sin sida beslöt att sjukhuset ska ersätta oss. Naturligtvis tror jag på rättvisan, säger Kovalainen.

I högsta domstolen gick man på sjukhusets linje, arbetsgivaren var inte medveten om fuktskadorna och kunde därför inte förutse att barnmorskorna skulle bli sjuka. Det här anser Tarja Kovalainen vara ren och skär lögn.

Enligt henne borde sjukdomar orsakade av mögel jämställas med andra arbetsplatsolyckor.

- Var och en kan ju föreställa sig hur det känns när både arbetshälsan och levebrödet försvinner, säger Tarja Kovalainen.

Text: Katariina Poranen, Yle Pohjanmaa Översättning: Mikaela Löv-Aldén

Fyra fall av rattfylleri har påträffats i Österbotten under fredagen meddelar polisen. Även en trafikolycka inträffade i Storkyro.

En man stannades i Laihela och misstänks för grovt rattfylleri och grovt äventyrande av trafiksäkerheten. Polispatrullen försökte stanna personbilen på Haapatie för kontroll. Personbilen stannade inte utan började köra undan patrullen. Personbilen stannade efter att ha kört undan patrullen i cirka 10 minuter och mannen gjorde flera körfel medan den körde undan patrullen. Mannen blåste 0,78 mg/l.

I de tre övriga fallen misstänks tre män för rattfylleri och framförande av fortskaffningsmedel utan behörighet. En av männen stannades i Korsholm och två i Vasa.

Krock i Storkyro

På förmiddagen på fredag krockade en personbil med en trafikstolpe i Storkyro på Tervajoentie.

I personbilen var två personer och de fördes till sjukhus med ambulans. Polisen undersöker orsaken till olyckan.

Går du på en show med Veronica Maggio, Kent eller Henrik Schyffert, är chansen stor att det är en österbottning i kulisserna som ser till att du både ser och hör vad som händer på scen. Arbetsmöjligheterna i Sverige lockar allt fler österbottningar och scenteknikerna är inte sena att följa.

Allt fler österbottningar flyttar till Sverige på grund av arbete och studier. Inte minst inom musikbranschen och de senaste åren har vi hört om flertalet musiker och artister som sökt lyckan i väster och även funnit den. Men en yrkesgrupp i musikbranschen som sällan nämns är scenteknikerna. Det vill säga de som jobbar med ljud och ljus vid konserter och evenemang, trots att det för tillfället finns ett tiotal österbottningar som arbetar med några av Sveriges största artister.

Anders Englund från Korsholm har jobbat heltid som scentekniker i sju år och förutom ett flertal företagskonferenser så har han även varit på turné med artister som Veronica Maggio, Jerry Williams, Magnus Uggla, Laleh och komikerna Henrik Schyffert och Fredrik Lindström.

Från elmontör till scenteknik

Englund är från början utbildad elmontör men när han och hans fru flyttade till Uppsala för att hon skulle studera, så ville han prova på något jobb där han kunde kombinera sina intressen för teknik och musik.

- När jag som tonåring spelade i band, så var det ingen som ville ta tag i det tekniska i replokalen och då fick jag sköta spakarna och jag trivdes ganska bra där, berättar Englund om hur intresset för ljudteknik började.

I Uppsala fick han jobb som lagerpersonal och "roadie" på ett företag som skötte evenemangsteknik. Sedan dess har han jobbat upp sig och i dag driver han både ett eget ljud- och ljusföretag i Finland och frilansar i Sverige.

Anders Englund säger att det är viktigt att du brinner för att göra en upplevelse för andra snarare än att du tycker det är häftigt med ett mixerbord. Anders Englund. Bild: Yle/Markus Bergfors anders englund,ljudtekniker,scenteknik,scentekniker,Österbotten

Kölappssystem för gnäll

Liksom många yrken som utförs i bakgrunden så får scentekniker sällan komplimanger när det går bra och ifall något går snett och ljudet inte fungerar så får man snabbt skäll. Englund instämmer.

- Ofta skulle det behövas kölappsystem för allt gnäll, men man vet ju att om ingen klagar så har man gjort något riktigt bra, skrattar Englund.

Englund tycker ändå att arbetet som scentekniker är värt sin möda.

- Det som driver mig är att få vara med och skapa en upplevelse och vara del av en konsert. Det är ett väldigt kreativt arbete och en form av konst att sitta bakom spakarna, tycker Englund.

Mer en industri i Sverige

Trots att Englund flyttade tillbaka till Vasa med sin familj för några år sedan så jobbar han ännu till stora delar i Sverige. Men han behöver sällan vara ensam österbottning eftersom han har ett nätverk på omkring tio österbottniska kolleger som alla jobbar på ansvarsfulla positioner på stora produktioner i Sverige.

Englund berättar att det ibland är förvånansvärt många österbottningar och nämner som exempel när han jobbade med humorshowen Ägd med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström.

- När vi gjorde Ägd i Scandinavium i Göteborg var vi tre österbottningar av 10-14 scentekniker. En gjorde ljus, en ljud och jag gjorde videoproduktionen tillsammans med två svenskar.

I Sverige är musik- och livebranschen mer av en industri och mer utvecklat än i Finland, vilket Englund tror bidrar till att många scentekniker söker sig dit.

- Det betyder att det är bättre uppstyrt med arbetstider, boende och allt runt jobbet. Det är smidigare att jobba där och snarare överbemannat än underbemannat.

Orsaken till att österbottningar är uppskattade i branschen tror Englund kan bero arbetsmentaliteten.

- När det gäller österbottningar är det inte så mycket snack emellan raderna utan man gör det man ska göra och är stolt över det, och det leder ofta till nästa jobb.

Prylar är roligt men din uppgift är ändå att se till att saker funkar och låter bra, tycker Englund. Mickar justeras på Kulturskafferiet Ritz i Vasa. Bild: Yle/Markus Bergfors kulturskafferiet,ljudteknik,mikrofon,mikrofoner,ritz,scener,scenteknik,Vasa

”Jobbar hellre med bra teknik och trevliga kolleger”

Även om Englund träffar många kändisar i sitt jobb så säger han att det för honom inte spelar så stor roll vem som står på scenen, men att en större artist ofta innebär bättre produktion vilket underlättar hans arbete.

- Klart det är roligt när det är en bra show och det går ofta hand i hand med att någon känd står på scenen men jag är inte särskilt hajpad att jobba med stora artister. Jag jobbar hellre med bra teknik och trevliga kolleger, och man måste alltid jobba som ett team när man sätter upp en show.

Artisternas relation till scenteknikerna kan också variera. Medan vissa artister stänger dörren till sin loge så fort som möjligt så kan andra vara väldigt öppna och ordna allt från musikquiz till middagar för scenteknikerna.

När Englund turnerade med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström, så ville de ha med teknikerna på allt.

- Henrik och Fredrik var väldigt inbjudande och ville ha med oss på allt. Det var snarare de som tyckte det var häftigt att åka buss med teknikerna än tvärtom, berättar Englund.

För tillfället trivs Englund väldigt bra med att jobba både i Finland och Sverige, även om han i framtiden hoppas ha fler uppdrag i Finland för att kunna vara mera hemma med familjen.

I år vårdades endast tio personer för ögonskador orsakade av fyrverkerier i hela landet. Det är klart mindre än i fjol, då hela 29 personer uppsökte läkare.

Flest patienter med ögonskador hade Helsingfors och Uleåborgs universitetssjukhus. De tog emot tre patienter var.

Polisen hade bråttom

Polisinrättningarna runtom i landet hade många utryckningar under nyårsnatten.

Polisinrättningen i Österbotten hade rekordmånga utryckningar, 250 stycken. Helsingforspolisen ryckte ut 400 gånger och grep nästan 90 personer.

Till största delen var det fråga om fulla människors eskapader, misshandelsfall, fyrverkerier och rattfyllerister.

Familjen Sandås kunde inte längre bara sitta hemma i Kvevlax i Korsholm utan att göra något. För ett och halvt år sedan började flyktingarna strömma till Grekland från Turkiet och de ville vara på plats för att hjälpa.

Grekiska bokstäver plitas ner i ett skolhäfte. Två finlandssvenska barn ligger på matsalsgolvet och gör läxor. Ibland kan det gå flera timmar till läxorna, säger de. Skolbarnen i Grekland har mycket mer läxor än barnen i Finland.

- Vi har diktamen varje dag som jag måste öva till. Jag brukar aldrig göra några fel, säger åttaåriga Kaleb och visar sitt häfte som är fullt med beröm från läraren.

Rebecka gör läxor i familjens hem i Aten. Rebecka gör läxor i Aten. Bild: Yle/Jessica Stolzmann Aten,Grekland,Missionskyrkan, Helsingfors,missionärer,sandås

Kaleb och hans lillasyster Rebecka går i grekisk skola i Aten medan yngsta brodern Eliah går på dagis.

De har bott i Grekland i snart ett och ett halvt år, ända sedan familjen bestämde sig för att flytta från Kvevlax i Korsholm till Aten.

- Man fick ju svara på en del frågor om varför man flyttar från världens bästa land till kanske det sämsta landet i Europa. Vissa tyckte nog inte att vi är kloka, men folk får tycka vad de vill, säger Hege-Elise Sandås.

Rebecka och Kaleb spelar fotboll. Barnen spelar fotboll. Bild: Yle/Jessica Stolzmann Aten,Missionskyrkan, Helsingfors,sandås

Martin och Hege-Elise, som ursprungligen är från Norge, flyttade till Grekland för att de ville jobba med flyktingar.

- Det känns viktigt att vara här och ta emot flyktingarna när de kommer till Europa. Många av dem har varit med om mycket, de har gått igenom eld och vatten. Vi vill visa att någon bryr sig, säger Martin Sandås.

Familjen jobbar för Missionskyrkan i Finland. Hege-Elises jobb går ut på att koordinera och administrera grupper av volontärer som kommer till Grekland för att hjälpa för en kortare tid. Martin som jobbade som speciallärare i Finland undervisar flyktingarna.

- Jag lär flyktingarna engelska. Det finns också några som har velat lära sig svenska för de vill vidare till Sverige. Dessutom undervisar jag flyktingar som har kommit till tro och vill veta mera om kristendomen, säger Martin.

Martin och Hege-Elise Sandås i sitt hem i Aten. Martin och Hege-Elise Sandås. Bild: Yle/ Antti Kuronen Missionskyrkan, Helsingfors,missionärer,sandås

Rätt tid på rätt plats

Hege-Elise rör ihop hummus i familjens kök. Det ska bli äggplanta och grekisk sallad till lunch. Grönsakerna har mer smak här än i Finland på vintern. På gården växer apelsiner som man kan plocka från balkongen.

- Det känns som om vi kom i rätt tid. Bara fem dagar efter att vi flyttade hit kom den stora vågen med upp till 9 000 flyktingar om dagen till Grekland, säger Hege-Elise.

Bredvid familjens hem finns ett flyktingläger som har satts upp på en gammal flygplats. Små barn kryper under ett söndrigt taggtrådsstängsel ut på parkeringsplatsen där de leker. De flesta som bor här är afghaner och kommer att tvingas stanna i Grekland en längre tid.

- Ingen av de här flyktingarna har det bra jämfört med hur flyktingarna har det i Sverige eller i Finland. Det slående är hur olika de olika nationaliteterna behandlas. Syrierna har det bäst, afghanerna har det mycket sämre. De har inga möjligheter att komma vidare från Grekland, säger Hege-Elise.

Hege-Elise Sandås leker med barnen på ett flyktingläger nära deras hem i Aten. Hege-Elise Sandås på ett lyktingläger i Aten. Bild: Yle/Jessica Stolzmann flyktingar,Grekland,Missionskyrkan, Helsingfors,sandås

Brist på varma kläder

De små barnen är klädda i bara sandaler trots att det nu i december har varit lika kallt i Aten som i Finland.

- Kölden oroar mig. Hjälpförsändelserna innehåller mest sommarkläder och de här barnen skulle behöva vinterkläder, säger Hege-Elise.

I ett par slitna soffor sitter afghanska män och tittar på barnen.

- Det är sysslolösheten som är värst. Då barn och vuxna inte har något vettigt att göra blir de frustrerade. Det kommer att vara en de största utmaningarna för Grekland, säger Martin.

Familjen Sandås planerar att stanna en längre tid i Grekland. Landet är i ekonomisk kris och har inte kapacitet att ta hand om alla flyktingar.

- Det viktiga är ett långsiktigt arbete. Grekland behöver oss nu, säger Hege-Elise.

Läs mera:

De sitter fast i Grekland -“Varje dag är en förnedring”

Det är dammigt och kallt. Den gamla industrihallen som bara har några gluggar till fönster är inte menad för människor. Här har förvarats toalettpapper, men nu är hallen så förfallen att den inte duger för det längre.

Riksväg åtta har den näst högsta klassen för vintervägunderhåll men efter dödsolyckan i Kronoby i början på december i fjol kräver kommunerna en förbättring. På vägavsnittet mellan Vasa och Karleby borde den högsta klassen gälla.

Samarbetsnämnden för kommunerna i Jakobstadsnejden kräver en rad förbättringar av regeringen när det gäller själva vägen, omkörningsfiler, breddning av vissa vägavsnitt och ett bättre vintervägunderhåll.

Kommunerna i Jakobstadsnejden motiverar förbättringskraven bland annat med den stora andelen tung trafik längs riksåttan och att det sker betydligt fler olyckor med dödlig utgång än i landet i genomsnitt.

Klass 1 eller klass 1S

När det gäller underhållet av Riksåttan vintertid är vägen placerad i klass 1, vilket är den näst högsta klassen. I den högsta klassen, 1 S, skall vägen i huvudsak vara bar. I klass 1 skall vägen vara bar största delen av tiden. Nattetid och när vädret förändras kan mindra halka förekomma.

Efter dödsolyckan i början på december krävde yrkeschaufförerna och lastbilsägarna att underhållet måste bli bättre. NTM-centralen som beställare lovade förstärka övervakningen av att jobbet verkligen blir utfört som lovat och anställde en konsult för ändamålet..

- I viss mån har vi sett förändringar men inte är vi på den nivå som vi önskar ännu i alla fall. Nog vill vi ha en ytterligare en förbättring från det här, säger Staffan Molander som är lastbilsägare och viceordförande för branschorganisationen SKAL-Österbotten.

Staffan Molander. Staffan Molander, viceordförande för SKAL-Österbotten Bild: Yle/ Kjell Vikman Jakobstad,staffan molander,åkeriägare,Österbotten

- När vi har diskuterat ärendet med kolleger anser vi att bara vi kommer upp till den nivå, som nivå 1 enligt dokumenten borde vara, skulle vi klara oss.

Enligt Staffan Molander når underhållet inte upp till den nivå som beställaren NTM-centralen i Södra Österbotten har beställt och betalt för. Frågan är varför?

- Ja, endera görs det på fel sätt eller så görs det för lite. Det är entreprenören som måste reda ut varför det går fel.

Entreprenören i det här fallet är Destia och där godkänns inga fel eller brister.

- Vi har samma förpliktelser och vidtar samma åtgärder som förr och som gällt hela vintern. Vi sköter vägarna enligt de avtal som gäller , säger Anton Toppinen som är ansvarig för vintervägunderhållet längs Riksåttan mellan Vassorfjärden och Karleby.

Helsingfors är en småstad. Långt fler kunde bo där i stället för på landet. Åtminstone om de vill ha samhällsservice. Författaren Jörn Donner går till angrepp mot den centerledda regeringens regionalpolitik.

Den tidigare SFP- och SDP-politikern Jörn Donner utkom igår med sin bok SuomiFinland. Han vill minska orörligheten och lägga ner onödiga regionala högskolor. Och egentligen skulle han hellre bosätta sig i Berlin, åtminstone under den råkalla vintern.

Helsingfors är Donners hemort, och han framstår som mycket helsingforsisk, trots en del regionala sidosteg. Han har varit bosatt och kommunpolitiker i Ekenäs, misslyckad stugbyägare i Gustavs i Egentliga Finland, civiltjänstgörare i Björneborg bland annat.

Helsingfors en småstad

I den nya boken skriver Donner föraktfullt om regionalpolitik och Helsingfors. Men Stockholm, där han bodde på 70-80-talet, beundrar han. I jämförelse är Helsingfors en småstad.

- Jag brukar säga att Helsingfors är en stor småstad och Stockholm en liten storstad. Stockholm är multikulturell på ett helt annat sätt än Helsingfors, som nu bara är en småstad. Urbaniseringsprocessen i Finland har varit både långsammare och senare än i Sverige.

Det fanns tidigt flera storstäder än Stockholm i Sverige, både Göteborg och Malmö. Det har gått långsammare i Finland, men urbaniseringen har tilltagit under det senaste decenniet. Helsingfors relativa position har varit tilltagande.

- Men fortfarande finns det bara omkring 600 000 invånare här i Helsingfors. Det är inte ens 15 procent av landets befolkning. 25 procent av Finlands befolkning kunde gott vara bosatt i huvudstaden. Helsingfors är ju dessutom glest bebott, här finns bara halva befolkningstätheten mot Stockholm.

Helsingfors en rysk imitation

Utländska turister brukar gilla det ryska i Helsingfors. Men det är enligt Donner bara en imitation, ett litet Petersburgförsök.

- Det finns inte så mycket att se i Helsingfors. Jag förstår att turisterna inte stannar så länge. Man visar dem Sibeliusmonumentet och Nurmi-statyn för sportintresserade. Vidare Senatstorget, det är ju ryskt så det räcker, med Alexander-statyn, förtecknar Jörn Donner. Så går man och tittar på kyrkan i berget, Tempelplatsens kyrka. Men det finns inte så mycket mera.

För gammal för Berlin - tyvärr

Jörn Donner noterar att han är tillbaka i samma fastighet på Norra Kajen i Helsingfors där han växte upp.

Han sörjer lite över att ha blivit kvar, bosatt i Helsingfors råkalla vinter. Det finns ju så många andra mer spännande ställen att etablera sig i, Berlin till exempel. Egentligen är han ju europé.

Men om en månad fyller Donner 84 år. Kanske är det dags att avstå från illusionen att etablera sig någon annanstans, säger han själv.

Någon kan nog anse att Jörn Donner är en storstadssnobb, Och han kritiserar det ledande regeringspartiets ”ruttna regionalpolitik” och de finländska stöden till glesbygden.

”Pervers regionalpolitik”

- Centerpartiet har sina fullkomligt perversa, historiskt bekanta attityder. De vill inbilla folk att man kan bo precis var som helst i landet och åtnjuta precis alla sociala och andra förmåner.

Det är en ekonomisk och praktisk omöjlighet, som till all lycka motverkas av ungdomen som inte vill stanna på sådana ställen, säger Donner.

I det avlånga landet är allt utom Helsingfors landsbygd och periferi.― Jörn Donner i "Suomi/Finland"

”Statssubventionerat privilegium att inte flytta”

Centerpartiet i Finland är det enda agrara parti som har del av regeringsmakten i Västeuropa, enligt Jörn Donner. Kanske just därför har vi ett system som gör att Gustavs och andra småkommuner lever på statsbidrag som finansieras av de rikare delarna av landet.

Donner jämför med det amerikanska samhällets "fenomenala mobilitet". Där flyttar man enligt jobbutsikterna. Det går med en fungerande marknad av hyresbostäder.

I Finland talas det om att utbud och efterfrågan inte möter varandra på arbetsmarknaden, av geografiska skäl. Donner kallar det en absurditet att vi finländare inte vill flytta till städerna, eller överhuvudtaget flytta. Orörligheten blir ett statssubventionerat privilegium.

Du får stanna där du är...med tillgång till all samhällsservice oberoende av boningsort.― Jörn Donner "Suomi/Finland"

”En livslögn”

- Om man bor 100 km från närmaste större samhälle och gör anspråk på samma sociala och medicinska tjänster som i städerna, så är det en absurditet som blir mycket dyrbar, säger Jörn Donner. För all del, man kan bo var man vill, fortsätter han. Men man kan inte få samma service. Det är en livslögn.

En person i en liten stad eller kommun, som får någon slags krämpor, kan gå till hälsovårdscentralen som finns lite varstans. Där kanske en ung medicine kandidat säger att man ska ta ett huvudvärkspulver. I stället borde man kanske undersökas noggrant, eftersom man kan ha någon annan, allvarligare krämpa.

Kanske den personen nöjer sig med huvudvärkspulver, i stället för att få vård för någon allvarligare sjukdom som leder till döden. Det är ojämlikheten i vården som Donner talar om.

Vad kostar jag?

Jörn Donner funderar på vilket värde en 83-åring har i Finland - och om det är värt det. I slutet av sin nya bok tackar han ett antal kirurger och specialister som har hjälpt honom att överleva. Och han nämner att han nyss har avslutat en ny omgång strålbehandling.

Donner har utkommit med över 60 böcker. Den nyaste: SuomiFinland följs upp av en ny version av filmen Perkele från 1971. Film blir det enda nyare medium han sysslar med vid sidan av bokskrivande. Hans personliga överlevnadsmotiv är arbete: Jag skriver, alltså finns jag till.

"Stäng några regionala universitet!"

Just nu är Donner oroad över Finlands regering och inbesparingarna i högskolepolitiken. Men å andra sidan finns det plats för nedskärningar.

- Vi har för många universitet i det här landet. Vi borde stänga några, men det går ju inte någon med på. Lapplands universitet i Rovaniemi är det första som borde stängas, sen kan man diskutera resten.

De universitetsstäder som bör bevaras enligt Donner är Helsingfors, Åbo, UIeåborg, Tammerfors… Kuopio kanske. Det räcker nästan där.

Vasa är också i Donners skottglugg.

- Det har jag upprepade gånger föreslagit. Den svenska undervisningen i Vasa, som ju är ett bihang till Åbo Akademi, ska fusioneras med Vasa universitet.

Det kan bli tvåspråkigt, enligt Jörn Donner, som inte är mycket för enspråkiga lösningar.

- Det är bara dumheter. Svenskspråkiga särlösningar behövs inte på det sättet. Utom i områden med stark svenskspråkig dominans, med skolor i Österbotten och västra Nyland kanske. Men det är ju inte på universiteten – det är på gymnasienivå. Det är bra, enligt Jörn Donner.

Trafikverket har påträffat brister i betongkonstruktionerna i sex nya broar runtom i Finland. Trafikverket valde slumpmässigt ut 18 broar som var byggda mellan 2011 och 2016. Det visade sig att betongkonstruktionerna hos sex broar inte fyllde hållfasthetskriterierna.

De sex broarna är:

Västersundom-viadukten i Vanda,
Takamäki-viadukten i Seinäjoki,
Autovarikko-bron i Seinäjoki,
Vietikka-viadukten i Rovaniemi,
Gångtunneln under Suopellonpolku i Uleåborg,
Niemenranta gångtunnel i Uleåborg.

Enligt Trafikverket finns det ingen gemensam nämnare för de olika broprojekten vad gäller betongleverantör, entreprenör eller brotyp. Exakt vilka problem betongen är behäftad med varierar likaså.

Påverkar livslängden, inte säkerheten

Trafikverket betonar att de upptäckta felen inte påverkar säkerheten för persontrafiken eller varutransporterna. Problemen syns i förkortad livslängd för broarna.

En bro ska hålla i 100 år, men de broar som har betongproblem måste förnyas tidigare.

Lövö bro. Bild: Yle/Lotta Sundström bro,lövö,lövö bro

Utredningarna fortsätter

Nu ska Trafikverket utöka samplet på broar som ska undersökas. Det gäller broar som byggts mellan åren 2011 och 2016.

Trafikverket utlovar resultat av undersökningarna under början av det här året.

Inte första gången

Det är inte första gången som betongproblem uppdagas i brobyggen. Så sent som i juli tvingades man riva en helt ny järnvägsbro i Kemijärvi efter det att man konstaterat att betongen var för porös.

I november måste utvidningen av T3-sjukhuset i Åbo avbrytas då betongens hållfasthet visade sig vara bara hälften av det som krävs.

Läs också: Betongfundamentet för nya Åbosjukhuset måste rivas

Efter sju raka förluster är Sport piskat att vända trenden. Vasaklubben inleder det nya året med att ta in Tomas Kubalik, som inledde säsongen i KHL med Slovan Bratislava.

Kubalik inledde säsongen med 18 matcher i KHL och poängen 1+3=4. Kubalik har tidigare spelat i Nordamerika, mest i AHL, men också 12 matcher i NHL.

Kubalik tränar med laget redan på måndag och spelar antagligen då Sport möter Ilves på bortais på tisdag.

Kubalik harjoittelee joukkueen mukana ensimmäistä kertaa tänään ja nähdään tositoimissa todennäköisesti jo huomenna.#VaasanSport #Liiga

— Vaasan Sport (@VaasanSport) January 2, 2017

– Jag tror att vi hittat en spelare som kan hjälpa laget ta sig till slutspelet, säger Sports sportchef Markus Jämsä.

Just nu är Sport elva i tabellen.

Kubalik har också tidigare spelat i Finland. Säsongen 2014–2015 spelade Kubalik för KalPa.

Kontraktet med Sport täcker den pågående säsongen.

Kaskö stad är mitt uppe i samarbetsförhandlingar med personalen.

- Det bästa vore om vi kunde förhandla oss fram till permitteringar istället för uppsägningar, säger Lasse Luomi som är huvudförtroendeman för JHL:s anställda i Kaskö.

Enligt Luomi är stämningen spänd och orolig.

- Alla vet vi ju att det ekonomiska läget i staden inte är det bästa, säger Luomi.

Så mycket mer kan Luomi inte berätta mitt under pågående förhandlingar, men säger att man vänder på varje sten för att finna lösningar.

Fem årsverken på spel

Enligt staden finns sparbehov som motsvarar fem årsverken.

Samarbetsförhandlingarna aviserades redan i juni, men på grund av arbete med stadens budget och pågående rekryteringsprocesser kom förhandlingarna igång sent.

Målsättningen är att ha ett resultat i slutet av februari.

I samarbetsförhandlingarna ingår också att granska verksamhetssätten för att försöka hitta möjligheter till effektivare arbetssätt och därigenom hitta inbesparingar.

Förutom att minska antalet årsverken kan man även fatta beslut om att permittera personalen och/eller dra in semesterpenning.

Kaskö stad har omkring 90 anställda.

Fem personer har sökt jobbet som kyrkoherde i Vasa svenska församling. Den nuvarande kyrkoherden Tor-Erik Store går i pension i juli.

De som sökt kyrkoherdetjänsten är kyrkoherden i Petalax och Bergö församlingar Mats Björklund, kyrkoherden i Solf församling Ann-Mari Audas-Willman, kaplanen i Vasa svenska församling Mikael Forslund, pastor Harry Holmberg och kaplanen i Ekenäsnejdens svenska församling Monica Cleve.

Den nya kyrkoherden väljs av de röstberättigade församlingsmedlemmarna via ett allmänt val under våren. Den nya kyrkoherden tillträder då Tor-Erik Store går i pension.