Tolv nya biogasbussar tas i bruk i Vasa i början av nästa år. Bussarna är de första av sitt slag i Finland.
Stadsbussarna i Vasa har i många år varit föremål för åtlöje - merparten av bussarna är gamla och i slutet av sin livscykel. I början av år 2017 blir det ändring på det - då tas nämligen tolv nya bussar i bruk.
- Hälften av Vasas stadsbussar förnyas på en gång, säger Pertti Hällilä, planeringschef för trafikärenden vid Vasa stad.
Köpet av de nya bussarna har varit på gång under många år, men i höstas kunde fullmäktige slutligen godkänna en finansieringsmodell där bussarna leasas på tio år.
De tolv bussarna är av märket Scania och är tillverkade i Polen. Tio av dem har levererats och står för närvarande vid Scanias verkstad i Klemetsö i Vasa. Nu ska tilläggsutrustning monteras på bussarna och seanst i februari ska de vara i trafik.
En av Vasas nya biogasbussar.Bild: Yle/Jarkko Heikkinenbiogasbuss,bussar,Stadsbuss,Vasa
Av de tolv bussarna är tio tvåaxlade med 31 sittplatser. De resterande två är längre, treaxlade och med 49 sittplatser. Alla bussarna har tre dörrar, lågt golv och nigande fjädring vilket ska borga för enkel i- och urstigning för alla sorters passagerare.
Bussarna ska drivas med biogas från Stormossen. Tankstationen vid Stormossen är av s.k. långsam typ, d.v.s. det tar flera timmar att fylla gastanken på en buss. Meningen är att bussarna ska tankas nattetid. En tank med naturgas för snabbtankning ska också finnas vid den nya depån vid Stormossen. Bussen klarar knappt 500 km på en tank.
Gasbussar används också i t.ex. Helsingfors, men bussarna i Vasa är de första i Finland som drivs med biogas.
De nya bussarna är redan från fabrik tejpade i Vasa stads färger. Bussarna ägs av ett leasingbolag, Vasa stad är innehavare och Vasa lokaltrafik är operatör.
Tappara ångar på i ligatoppen efter att ha slagit Sport med 7–0. Tammerforslaget avgjorde drabbningen under sju glödheta minuter i början av matchen.
Tappara tog i Vasa redan sin åttonde raka seger. De regerande mästarna punkterade matchen redan i öppningsperioden där Pekka Saravo (hans första för säsongen), Jere Karjalainen, Martin Rømark och Aleksi Salonen lyckades med målskyttet.
Gästerna gjorde sina mål inom loppet av sju minuter och två sekunder. Vid ställningen 0–3 valde Sport-tränaren Tomek Valtonen att ta ut målvakten Mika Järvinen och sätta in Rasmus Rinne istället. Rinne fick ge sig knappa två minuter efter att han blev inbytt.
Efter det fjärde baklängesmål lämnade flera Sport-supportrar hallen och de hängivnaste fansen sjöng ramsor där de undrade om deras favoritlag överhuvudtaget var intresserade av att spela ishockey.
Vid tiden 53.47 bjöd hemmalagets Matti Lamberg Tapparas Tapio Sammalkangas på en armbågstackling. Lamberg åkte i duschen och i samma veva passade Erik Riska, Ari Gröndahl, Sebastian Repo och Otto Rauhala
på att puckla på varandra och hela kvartetten belönades med matchstraff.
Sport åkte till slut på sin sjätte raka förust med siffrorna 0–7. Tappara-målvakten Dominik Hrachovina räddade 27 skott.
Även Kalpa övade målskytte
I Kuopio gav ligatvåan KalPa inte gästande Ässät någon chans i årets nästsista match. KalPa ledde matchen med 3–0 efter den första perioden och i den andra utökade Tommi Jokinen och Janne Keränen hemmalagets ledning till 5–0.
Janne Keränen sköt tredje periodens enda fullträff då han fullbordade sitt hattrick vid tiden 44.36. KalPa vann matchen med 6–0 och hemmalagets Eero Kilpeläinen behövde endast rädda 13 skott för att hålla nollan.
Ligaomgångens resultat:
Det kommunala bolaget Alerte Ab tar över de tekniska stödtjänsterna i Jakobstad vid årsskiftet. Stadstyrelsen väljer styrelse på fredag.
Drygt 250 kommunalt anställda i Jakobstad överförs som gamla anställda till det kommunala aktiebolaget Alerte Ab från den 1 januari 2017. Tekniska verket köper tjänster av bolaget som bara har en kund, staden Jakobstad.
Större flexiblitet skall ge inbesparingar
Bolagiseringen skall ge en större flexiblitet i användningen av personal än den nuvarande organisationen och därmed ge inbesparingar. Den orsaken nämns åtminstone av stadstyrelsens ordförande Peter Boström (SFP) och Kenneth Holmgård (SFP).
Huvudförtroendemannen Kari Viinikka som också är suppleant i Alertes interimsstyrelse säger också att arbetssätten kommer att ändras i samband med bolagiseringen.
- Det är ingen större kalabalik på fältet, besluten är fattade, vi ställer bara till det för oss själva om vi sätter nån käpp i hjulet, säger Kari Viinikka.
- Utvecklingen kommer ganska långt att hänga på beställarsidan, det vill säga tekniska verket. Allting måste ha en beställare, bolaget Alerte gör inget gratis.
Kommer bolagiseringen att leda till personalminskningar?
- Ingen vet riktigt idag, efter ett år har säkert vd:n Håkan Forss någon synpunkt på det, säger stadsstyrelsens ordförande Peter Boström.
Proffs eller politiker i styrelsen
Stadsstyrelsen i Jakobstad sammanträder på fredag 30.12 och då kommer frågan om bolagets styrelse som skall ersätta den nuvarande interimstyrelsen upp till behandling. Frågan är om Alerte Ab skall vara en expert-eller politikerledd organisation.
- Helst inte politiker, det vore ganska olyckligt, helst vill jag ha experter, säger Kenneth Holmgård (SFP), styrelsen bör inte heller vara alltför stor.
- Drömbilden för min del är en blandning, säger Peter Boström (SFP), det är oklart var vi landar . Om vi inte kommer överens blir det politiker.
- Åtminstone till en början borde hela styrelsen bestå av politiker, eftersom kommuninvånarna betjänas av verksamheten och står för betalningen via skatterna, säger Jarmo Ittonen (VF). Koncernledningen försvåras om styrelsen består av
utomstående, den kan börja leva sitt eget liv.
Den nya kommunallagen som träder i kraft i sommar innebär enligt stadsjuristen Anne Ekstrand att varken stadsdirektören eller stadsstyrelsens medlemmar kan ingå i bolagets styrelse.
I styrelsen kan inte heller ingå personer som är medlemmar i bildnings-eller tekniska nämnden eller underavdelningar av dem eftersom de i så fall skulle ha dubbla roller som beställare och verkställare.
Kommunalval på våren
Läget kompliceras av att det blir kommunalval på våren och ingen vet med säkerhet vem som ingår i stadstyrelsen när valet är över. Alertes styrelse skall enligt stadgarna ha 3-5 medlemmar och 1-2 suppleanter.
- Jag tror att det måste till en ny bolagsstämma i juni efter valet och när den nya kommunallagen har trätt i kraft, säger stadsjurist Anne Ekstrand i Jakobstad.
Nyårsafton innebär skräck för våra husdjur, men det finns knep för att lugna ner våra lurviga familjemedlemmar när raketerna smäller.
Husdjur som bor i tätt bebyggda områden där många avfyrar nyårsraketer är speciellt utsatta.
- De är så rädda att de blir helt hysteriska och okontrollerbara. Ägarna blir ju också oroliga när de ser hur djuren lider, säger Marina Hultholm, veterinär i Vasa.
Stanna inne
Om man har husdjur som brukar reagera oroligt på smällandet finns det vissa rutiner som kan vara bra att göra. Men Hultholm säger ändå att det är svårt att lugna ner djur som brukar bli hysteriska.
- Man ska absolut inte gå ut. Man måste vara förberedd och rasta sin hund i god tid innan det börjar smälla och hållas inomhus under den värsta tiden.
Veterinär Marina HultholmVeterinär Marina Hulthom sitter på sitt rum på kliniken. Rummet är ganska litet och har ett undersökningsbord och ett skrivbord. Väggarna är vita. Bild: Yle / Axel Brink marina hultholm,vasa,veterinär
Man kan täcka för fönstren så att inte djuren behöver skrämmas av ljusskenet från explosionerna. Ett tips är också att ha radion på för att försöka dölja ljudet av raketer och smällare.
- Ägaren behöver också vara hemma och närvarande. Rädda djur ska man inte lämna hemma ensamma, säger Hultholm.
Vissa djur reagerar inte så starkt på nyårsraketerna, men det betyder inte heller att de är trygga.
- Man kan nog åstadkomma den här skräcken genom att gå ut med djuret. Det blir ett trauma.
Medicinsk hjälp
Det finns mediciner som kan lugna ner djuren, bland annat olika fodertillskott som ökar välbefinnandet och sänka på stressnivån. Många av dem är receptfria och fås på apotek.
- I lindriga fall kan de hjälpa, säger Hultholm.
För djur som reagerar väldigt starkt som smällandet finns det receptbelagda läkemedel som hjälper.
- För ett drygt år sen kom det ett nytt preparat som har verkat väldigt effektivt. Det är receptbelagt så man måste ta kontakt med sin egen veterinär, säger Hultholm.
Träning hjälper inte för alla
En möjlighet, som förvisso kan ta lång tid och kanske inte passar alla djur, är att träna sin hund till att inte reagera på raketerna. Det har Hultholm själv lyckats med.
- Jag har haft en hund som var skotträdd men också bolltokig. Vi tränade så att för varje gång som det hördes ett svagt skott på avstånd kastade vi en boll. Den reagerade inte på samma sätt på skott i fortsättningen.
Även om metoden fungerade så betonar Hultholm att de började jobba på saken i ett tidigt skede.
- Det är först då problemet är stort som folk börjar ta i tu med det och då är det svårt att göra något åt saken.
Den tre år gamla artikeln "Musik är bättre för hälsan än idrott" toppar statistiken bland de mest lästa artiklarna på Yle Österbottens webbplats under 2016.
Artikeln är en intervju med vetenskapsjournalisten och musikredaktören Minna Lindgren som föreläste i Vasa i slutet av oktober 2013. Då berättade Lindgren att forskare i Helsingfors och Jyväskylä de senaste tjugo åren undersökt vad som händer i hjärnan då man sjunger eller spelar musik.
- Därifrån kan man allvarligt säga att musik är mycket mera hälsosam än idrott, sa Lindgren till Yle Österbotten för tre år sedan.
Av den anledningen drog Lindgren slutsatsen att musik är hjärnans bästa vän. Den öppnar upp igenslammade nervbanor och gör en beredd att ta emot andra utmaningar.
Hjärnan är uppdelad i olika delar som sköter om olika saker: språk, känslor och så vidare. Men musiken, den aktiverar hela hjärnan.
- Forskarna vet inte varför, men de har kunnat påvisa det tack vare modern teknologi, sa Lindgren.
Den här artikeln har inte dykt upp först i år bland de mest lästa utan den har hängt med hela tiden. 2013 var den den mest lästa artikeln medan den både 2014 och 2015 var den tredje mest lästa artikeln.
Till en av Leena Furubackas vårdmetoder hör en medicin baserad på T3-hormon vid sidan av annan medicinering. Varje gång hon skriver ut medicinen i fråga behövs ett specialtillstånd, som hon dittills alltid fått.
Leena Furubacka fick en varning efter att någon anonymt hade anmält henne till Valvira 2013 för att hon skrev ut "konstiga mediciner". Även andra läkare har granskats och fråntagits rätten att behandla sköldkörtelpatienter.
- Det innebär problem för mig som också är allmänläkare. Jag behandlar patienter inom alla möjliga områden och det kan bli besvärligt med till exempel de hjärtpatienter som också tar Thyroxin. Den medicinen kan jag inte förnya, sa Furubacka till Yle Österbotten i februari.
Natten mellan den fjärde och femte mars vaknade Patrick Tiainen upp utanför sitt hem i Karleby. Han vaknade av svår smärta i huvudet och kunde inte röra sig eller ropa på hjälp. Hans händer och fötter var ihoptejpade.
Det sista Tiainen minns är att han körde bli på väg mot sin bostad. Nästa minnesbild är när han vaknade upp på gården utanför huset där han bor.
Så småningom kunde han sakta släpa sig mot en bilväg där några ungdomar hittade honom. De hjälpte honom till sjukhus.
Patrick Tiainen var 20 år när han grundade församlingen Word of faith eller Uskon sana. Han upplevde att det var hans kallelse och rörelsen växte snabbare än han kunnat tro. Men samtidigt har hoten mot honom blivit allt fler.
Platserna 4-10 bland de mest lästa artiklarna på Yle Österbottens webb under 2016
Natten till torsdag körde en 19-årig man av motorvägen i Vasa. Han väjde för ett litet djur som kommit upp på vägen. Ingen skadades i olyckan.
Olyckan inträffade vid 00.40-tiden i närheten av servicestationen. Personbilen gled av vägen, snurrade runt ett varv på taket och stannade på mittenpartiet mellan körfilerna. Med i bilen fanns en passagerare.
Ambulansen kom till platsen för att kontrollera chauffören och passageraren.
Vasa stadsteater har haft ett framgångsrikt teaterår. Teatern hade 7000 flera besökare än i fjol.
Publiksiffran landade på 58 000 personer för 2016.
- De största publikmagneterna var musikalen On kesäyö som drog 14 500 besökare och pjäsen Saman katon alla, 3000 besökare, berättar teaterchefen Erik Kiviniemi i ett pressmeddelande.
Under året har teatern satt upp musikaler, opera, barnpjäser och både inhemska och utländska draman.
2016 bjöd på sju teaterpremiärer, varav vissa fortsätter spela även nästa år.
President Niinistö har stadfäst lagen om jourreformen vilket innebär att Seinäjoki får fullskalig jour.
Presidenten ansåg det ändå vara nödvändigt att kommentera lagen, eftersom riksdagens Social- och hälsovårdsutskott inte exakt beskrivit hur de språkliga rättigheterna i praktiken ska tillgodoses.
Niinistö säger att jourtjänster kan överföras från Vasa till Seinäjoki endast om det är säkert att patienterna har möjlighet att tala finska eller svenska.
Niinistö: Rätten till eget språk är särskilt viktig för dem som är sjuka
Jag ser det som nödvändigt att göra följande uttalande, säger Niinistö:
"Det har i offentligheten förts en intensiv debatt om detta lagförslag. Det har framförts åsikter om att den lag som riksdagen antagit och som nu ska stadfästas inte beaktar de språkliga rättigheterna och därmed strider mot grundlagen.
Social- och hälsovårdsutskottet har inte exakt beskrivit hur de språkliga rättigheterna i praktiken ska tillgodoses. Det står klart att tillämpningen av lagbestämmelsen måste uppfylla grundlagens krav.
Rätten att använda det egna språket, finska eller svenska, är en rättighet som tryggas i grundlagen. Detta är särskilt viktigt för dem som är sjuka."
Det är en laglighetsfråga, inte en ändamålsenlighetsfråga, att de språkliga rättigheterna garanteras.― President Sauli Niinistö
Riksdagens grundlagsutskott förutsätter att de språkliga rättigheterna tryggas åtminstone genom att Seinäjoki centralsjukhus åläggs en uttryckligen lagfäst skyldighet att se till att de svenskspråkiga som överförs från Vasa till Seinäjoki i praktiken kan använda sitt eget språk, konstaterar presidenten vidare.
Social- och hälsovårdsutskottet har dock inte i hälso- och sjukvårdslagen exakt beskrivit hur de språkliga rättigheterna i praktiken ska tillgodoses, menar Niinistö.
I detta fall innebär det enligt min uppfattning att jourtjänster kan överföras från Vasa till Seinäjoki endast om det vid överförandet råder säkerhet om att patienterna får dessa tjänster på finska eller svenska enligt eget val, avslutar Niinistö.
Anna-Maja Henriksson (SFP) är inte förvånad över att president Niinistö stadsfäste lagen om jourreformen. Nu måste vi se till att Vasa centralsjukhus behåller så många specialiteter som möjligt, säger Henriksson.
Men Henriksson är nöjd över att presidenten kommenterade lagen.
- Det är en klar och stark markering som presidenten gör. Det är mycket sällsynt att han gör den här typen av uttalanden. Jag är inte helt överraskad att Niinistö gjorde uttalandet och jag är mycket glad över att han gjorde det, säger Henriksson.
President Niinistö säger att jourtjänster kan överföras från Vasa till Seinäjoki endast om det är säkert att patienterna har möjlighet att tala finska eller svenska.
- Man ska i alla sammanhang komma ihåg att beslutet om att det endast är tolv centralsjukhus som har omfattande jour är något som landets regering ansvarar för. Men nu är det synnerligen klart att man inte kan föra över specialiseringar från Vasa till Seinäjoki om de språkliga rättigheterna inte kan tryggas, säger Henriksson.
Vad kommer presidentens kommentar att innebära i praktiken?
- Det är en stark signal till den verkställande makten. Det vill säga social- och hälsovårdsministeriet och centralsjukhuset i Seinäjoki. Nu är de tvungna att leva upp till förväntningarna. Det räcker inte att trygga vård på svenska endast formellt på papper. Det ska ske i vårdprocessen från början till slut.
Och det här kommer att kräva stora åtgärder, säger Henriksson.
- Personalen på Seinäjoki centralsjukhus började jobba på ett enspråkigt finskt sjukhus där språklagen inte tillämpas på samma sätt som på ett tvåspråkigt sjukhus. Nu blir det en helt ny situation med helt nya krav. Det här försätter sjukhusledningen i en oerhört svår situation.
- Det svåra, längs med hela den här processen, är att regeringen inte har velat inse att det allra enklaste skulle ha varit, ur allas synvinkel, att också Vasa skulle ha fått omfattande jour, fortsätter Henriksson.
President Niinistö ser allvarligt på debatten om jourreformen och gav antagligen därför ett uttalande trots att han samtidigt stadsfäste lagen, säger professorn i förvaltningsrätt, Olli Mäenpää.
- Det är mycket sällan som presidenten ger uttalanden. Han vill antagligen betona hur viktig saken är, konstaterade Mäenpää.
Enligt Mäenpää är budskapet riktat direkt till regeringen.
- Det viktigaste är att lagen fungerar i praktiken. Det räcker inte med endast bestämmelser och förordningar.
Hur binder det här uttalandet regeringen?
- Det är presidentens sätt att vägleda, och det är naturligtvis en viktig sak. Men han påminner också regeringen om tjänsteansvaret.
Vad händer om regeringen inte uppfyller presidentens krav?
- Justitiekanslern kan ingripa om regeringen till exempel skulle planera förordningar som inte tillgodoser de språkliga rättigheterna.
Mäenpää tycker ändå inte att Niinistö på något sätt kritiserar själva lagberedningen, inte ens mellan raderna
Men varför känner sig presidenten tvungen att påpeka att lagen måste fungera i praktiken?
- Det har säkert att göra med den allmänna diskussionen kring lagen. Presidenten har tydligen tagit den på allvar.
Med dryga sex minuter kvar av matchen utbröt det ett litet bråk efter Matti Lambergs armbågstackling på Tapio Sammalkangas. Från hemmalaget fick Lamberg, Erik Riska och Ari Gröndahl lämna rinken, precis som Tappara-spelarna Sebastian Repo och Otto Rauhala.
I slutet av matchen var Erik Riska ändå tillbaka på isen och försökte snygga till Vasalagets förlustsiffror. Det var tidningen Tamperelainen som först var ute med nyheten om Riskas något märkliga comeback.
Rönn till IS: Vi missade en "Riska"
Av kvintetten som fick lämna matchen i förtid sökte sig fyra till omklädningsrummet. Erik Riska stannade ändå kvar och var på isen i slutet av matchen. Domarchefen Jyri Rönn medger till Iltasanomat att det begåtts ett misstag.
– Vi får ta på oss misstaget att Riska återvände till isen. Domarna berättade åt lagkaptenerna vilka spelare som åkte i duschen. Dessutom försäkrade kaptenerna att de informerar sina tränare. Dessutom var en av linjedomarna ännu en sväng via bytesbåsen och meddelade tränarna om läget, säger Rönn till IS.
– Det var en lite ovanlig situation då fem spelare åkte ut samtidigt. Domarteamet råkade tyvärr missa en ”Riska”. Fyra spelare lämnade rinken som förväntat medan Erik Riska var ouppmärksam och stannade kvar.
Den tidigare toppdomaren Rönn säger till IS att han aldrig upplevt något liknande.
Sjukhusens akutmottagningar och vårdavdelningar fylls med patienter som lider av influensa och magsjuka. I Vasa har även flera ur personalen insjuknat och man har blivit tvungen att kalla in vikarier.
Även vid Malmska sjukhuset i Jakobstad märker man att influensan har slagit till hårt.
- Patienter kommer in med hög feber och om du är äldre och svagare så behöver du bli intagen. Personalen har dock klarat sig bra, så här långt. Det har att göra med att vi har uppmuntrat dem att ta vaccinet, säger överläkare Britt-Mari Bjon, som påminner om att influensavaccinet är viktigt att ta - även om du själv inte tillhör riskgruppen.
- Ofta hör jag att man inte vill ta influensavaccinet eftersom man känner sig förkyld efteråt. Men det behöver inte alltid bero på vaccinet. Förkylda blir vi alla någon gång. Kom ihåg att din 92-åriga mor tillhör riskgruppen och då riskerar du att smitta henne, säger Bjon.
Vid Vasa centralsjukhus är avdelningar fulla med både de som drabbats av influensa och halkningsolyckor.
- Med influensan kan det uppstå följdsjukdomar som lunginflammation och det kräver avdelningsvård, säger Tomas Bodman, biträdande avdelningsskötare vid Vasa centralsjukhus.
Halkningsolyckor har redan sedan en tid tillbaka orsakat rusning vid akutmottagningen, fortsätter Bodman.
Personalen har blivit sjuka
Även sjukhusets personal har drabbats av influensan. I Vasa har det varit svårt att hitta tillräckligt många vikarier. Trots att många ur personalen har vaccinerat sig kan influensan slå till - men med lindrigare symptom.
- Varje år uppmuntras personalen att ta influensavaccinet, säger Bjon.
Vid Mellersta Österbottens centralsjukhus har man fått kalla in extra personal.
På annandag jul besöktes mottagningen av 160 insjuknade mot det normala 90.
- Har du inte vaccinerat dig i år så ska du definitivt göra det nästa år, säger Britt-Marie Bjon, överläkare på Malmska sjukhuset.
- Och om du redan har drabbats av influensa gäller det att dricka vatten och vila, vila, vila. Det är det enda som hjälper.
Finsk ungdom har släppt en ny video som talar mot obligatorisk skolsvenska. Den här gången kåserar videon över när finskspråkiga behöver svenska. Också jouren i Seinäjoki nämns.
Den nya videon hör också till serien "Pakottajat - Påtvingarna" och kritiserar obligatorisk skolsvenska i hårda ordalag.
Klippet påminner mycket om den föregående videon och gestaltar människor klädda i svarta kåpor och masker som föreställer politiker.
Ansiktena på maskerna tillhör politikerna Anna-Maja Henriksson (SFP), Stefan Wallin (SFP), Sanni Grahn-Laasonen (Saml) och Paavo Lipponen (SDP).
Gestalterna uppträder på domkyrkans trappa i Helsingfors och använder långa piskor.
"Kanske du behöver svenska på sjukhuset i Seinäjoki"
Den här gången kåserar videon över när en finskspråkig person behöver svenska:
"Kära finskspråkiga, det kan hända att du flyttar till Sverige.
Finlandssvenskarna behöver kundbetjäning.
Du vet inte själv vilket språk du kommer att behöva.
Du kanske behöver svenska på sjukhuset i Seinäjoki.
Du vill lättare lära dig andra språk.
Dina förfäder levde under Sveriges makt -
därför kan du inte välja själv.
Förutom om vi gör det frivilligt att studera svenska."
Videon uppmanar tittaren att ansluta sig till Finsk ungdom och krossa obligatoriska skolsvenskans välde.
Flera kommentarer på svenska
Sannfinländarnas ungdomsorganisation Finsk ungdom sprider klippet bland annat via sin Facebooksida.
Under videon på Facebook finns flera svenskspråkiga kommentarer.
- Hahahah, när ska dehär pinsamheterna upphöra!
- Hur orkar ni?
- Hahaha...bättre kan ni väl??? Kom igen nu!!
En finskspråkig kommentator är besviken över att Jesusfiguren som uppträdde i den förra videon inte deltar. Det var ungdomsförbundets ordförande Sebastian Tynkkynen som iklädd höftskynke kravlade sig upp för Domkyrkans trappor.
- Var är blöjan. Jag är besviken, skriver kommentatorn.
Den tidigare videon väckte stor uppståndelse, kallades avskyvärd och polisanmäldes.
Även om Roland Grankulla har många släktingar och vänner känner han sig ensam nästan varje dag. Bilarna susar förbi hans lägenhet i Larsmo och det är sällan någon stannar och sticker sig in. Många säger att de tänker komma.
- Men när de kommer är en annan femma, säger Roland.
Han tycker att det oftast är han själv som tar kontakt, och han känner sig påträngande.
Kom in på kaffe! Du behöver inte stanna länge. Det räcker med fem minuter.― Roland
Han har länge hoppats på förändring och för några år sedan var han med i Sions Missionstidning för att berätta om sin ensamhet.
Största delen vill inte bli intervjuade, säger Roland Grankulla. Men om alla springer undan då reportern närmar sig. Inte blir det något då. Så jag brukar ställa upp.roland grankulla går uppför trapporna med sina kryckorBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
- Jag tänkte att folk skulle få upp ögonen då, om jag berättade.
I artikeln med rubriken Ensamheten är värst skickade Roland en hälsning till läsarna: "Glöm inte bort oss som är ensamma. Stanna gärna upp, titta på oss, se oss och prata med oss."
- Så jag hoppades att mänskor skulle börja ringa på min dörr och säga hej, häng med.
Att det inte bara skulle vara jag som tog kontakt, säger Roland. Att det skulle kunna vara andra vägen också.roland grankulla dricker kaffeBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Men inget hände.
- Okej, vissa gånger fick jag massor med besök, berättar han.
Då han låg på sjukhus, till exempel. Då kom det så mycket folk att han fick tacka nej till vissa. Också när han fyllde 40 år blev det uppslutning.
- Jag hade inte räknat med så där mycket folk, skrattar Roland. Det kom långt över hundra.
Det var i vardagen det inte blev någon förändring.
- På fritiden, då jag är hemma. Då sitter jag fortfarande och väntar.
Så var det onödigt att jag var med i tidningen? frågar Roland. Sådana funderingar får man.bilarna kör bara förbi fönstretBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Jag dricker kaffe. Njuter på balkongen. Lyssnar på musik. Tänker på hur andra har det när de är tillsammans.― Roland
Man får mörka tankar då man vet hur roligt andra har det, säger Roland. Att vad är min uppgift här? Varför är jag så ensam? Är det på grund av mina ben?roland grankulla står på balkongenBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Roland har en cp-skada och går med kryckor för det mesta. Han tänker ofta på hur skönt det skulle kännas att kunna springa fritt och brukar be till Gud om det ibland.
Att Gud, att hjälp. Jag vill få bättre ben och jag vill hitta en livskamrat. Så har jag bett många gånger, säger Roland. Säkert tusen.bibel och två ljusBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Men med bönen är det som att vänta på att någon vän ska komma.
- Han där uppe verkar vara borta han också. Finns han ens? Hör han mig?
Jag skulle vilja se en skymt, säger Roland.träden speglar sig i vattenytanBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Att bara vänta på förändring är som att gå på samma stig precis hela livet, tycker Roland och vill gärna göra en avstickare. När han tröttnar på att sitta i lägenheten brukar han åka buss, till Karleby eller Vasa eller både och.
Och eftersom han brukar hjälpa busschaufförerna med både städning och paket, så får han ofta åka med gratis.
Vill chaufförerna ha sällskap kan man ställa upp, säger Roland.Roland Grankulla sitter på bussenBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Som larsmobo har Roland åkt buss hela livet och minns också de lite äldre bussarna.
Jag tog alltid bussen till Båtsmans skola i Jakobstad, berättar Roland. Det var en träningsskola där jag mobbades i tio år.en väg Bild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Hur orkade jag vara här i tio år? undrar Roland. Det är inte många som skulle orka det. Vingelben! Och andra hemska ord. De mobbade, som barn gör. Jag hade svårt att läsa och de trodde de var bättre själva.Roland Grankulla står utanför Båtsmans skola där han blev mobbad under många årBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Man orkar inte vara med sådana som bara mobbar och är elaka, säger Roland. Man går iväg. Man drar sig avsides. Man håller sig utanför.Roland går förbi Båtsmans skolaBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Också nuförtiden tar han bussen till Jakobstad och till jobbet där han borrar i metall fyra timmar om dagen.
- Själva jobbet är enformigt, men arbetskompisarna brukar komma fram och klappa mig på axeln och skoja.
Roland och hans jobbarkompisar.Roland Grankulla med sina arbetskamraterBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
För lönen brukar Roland göra en ordentligare avstickare till Karesuando, i norra Sverige.
- Dit åker jag direkt när jag får chansen, säger han.
Oftast på påsken, men också andra längre veckoslut. I Karesuando känner Roland nästan alla och när han inte är på plats längtar han dit.
Det värmer i hjärtat då jag tänker på Karesuando, säger Roland.roland grankulla skrattarBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Resan dit är ganska lång, så när Roland kommer fram brukar han vara trött. Men i byn skrattar de bara och och säger att han knappast kommit dit för att sova.
- Och så bjuder de mig på kaffe.
En gång var det en som lade sina händer framför mina ögon och sa att gissa vem det är.― Roland minns en händelse i Karesuando
- Jag brukar skoja med dem och säga att jag inte vet om jag hinner gå på kaffe till alla i byn.
Men en gång gjorde jag det faktiskt, säger Roland. Jag gick runt från hus till hus. In till folk. Och överallt var jag välkommen.roland grankulla ser glad utBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Jag har funderat på det flera gånger, säger Roland. Om jag borde flytta dit. Men det är ju ett så litet ställe. Jag kanske inte hittar något jobb.roland tittar ut mot horisontenBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
- De tänker mera på oss som är ensamma där. De drar i mig, nästan. De säger hej, häng med.
Och så ska det vara.horisontenBild: Yle/Jyrki Karjalainenhimlaliv,roland grankulla
Delta i kampanjen #platsförentill
Vilken är din historia? Vilka är dina planer? Bli inspiratör och delta i Strömsös och hela Svenska Yles kampanj #platsförentill och gör din omgivning trevligare och roligare. Berätta om då du har öppnat ditt hem eller din fritid för någon från en annan kultur, för någon som är ensam eller för någon som du annars inte brukar umgås med. Eller berätta om hur du planerar ett sånt möte. Ladda upp en text och en bild (om du har) här längre ner på sidan.
Gruvbolaget Keliber utför just nu provborrningar i Rapasaari i Kaustby i jakten på litium. Det börjar bli bråttom ut på marknaden och Keliber vill inleda produktionen 2019. En Tesla-fabrik i Finland skulle vara jackpot.
I Rapasaari på flera kilometers avstånd från bebyggelse intill en torvmosse vill Keliber öppna ett 400 meter stort dagbrott. Nu borrar man på 150 meters djup inne i berggrunden för att hitta spodumen pegmatit, en malm som innehåller litium.
- Vi vet att det finns fyndigheter där nere, men vi vet inte hur mycket. Just nu är det jättespännande, snart borde vi träffa malmen, säger Kelibers vd Pertti Lamberg.
Borrkärnorna, långa malmstavar som borrats ur berggrunden, packas i lådor och först till Kelibers produktionsutrymmen i Kalavesi en liten bit utanför Kaustby mot Toholampi. Här studeras proverna och skickas för vidare analys. Främst letar man efter grönskimrande litium som ska gå till batterier och tantalum som används i kondensatorer.
Dags att borra djupare ute i skogen i Rapasaari.Kelibers provborrning i Rapasaari.Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldénkeliber
Tredubblat pris
Totalt finns fyndigheter på sex olika ställen och i Kalavesi planerar Keliber att bygga ett nästan 250 meter långt anrikningsverk och ett kemiverk. Det blir ingen stor och djup gruva i klass med Kiruna. Man vill starta 4 till 6 dagbrott på cirka 400 meter i diameter med ett djup på 100 meter.
Ur malmen ska man producera spodumen koncentrat ur vilken slutprodukten litiumkarbonat utvinns. Ansikten är att producera minst 9000 ton litiumkarbonat per år.
- Vårt mål har hela tiden varit att inte bara göra en billig produkt utan en långt förädlad produkt. Spodumen koncentrat kostar 600 USD per ton medan litiumkarbonat är värt över
10 000 USD per ton, säger Lamberg.
Kelibers vd Pertti Lamberg.Kelibers vd Pertti Lamberg.Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldénkeliber
En långt föräldlad produkt är mera lönsam för företaget, men ger också flera arbetsplatser i Kaustby. Lamberg säger att mellan 120 och 130 personer kommer att få jobb i anrikningsverket, dagbrottet eller med transporter.
- Vi vill anställa lokal arbetskraft och i Karleby finns lämpliga utbildningar inom kemi- och mineralteknik. I dagbrotten kommer vi antagligen att använda oss av underleverantörer och till malmtransporerna försöker vi hitta lokala entreprenörer, säger Lamberg.
Här planerar Keliber ett 400 meter stort dagbrott.Kelibers provborrning i Rapasaari.keliber
Gigafactory kan bli verklighet
Härom veckan gick Keliber samman med Vasa stad i försöket att locka Teslas batterifabrik till staden. En batterifabrik i Finland skulle vara en högvinst för Keliber.
- Vi jobbar hårt för en batterifabrik i Finland, det skulle stöda vår strategi med en långt förädlad produkt. Det mycket sämre alternativet skulle vara att producera koncentrat som skeppas till Kina, säger Lamberg.
Lamberg tror att Finland och Vasaområdet har goda chanser att få en Gigafactory. Teknologin och energibolagen finns i Vasa, kobolt som behövs i batterier tillverkas i Karleby och på i Karleby finns batteriforskningen inom Chydenia. De här är alla trumfkort säger Lamberg.
- Om man samlar ihop dessa faktorer så måste man vända sig mot Tyskland för att hitta något motsvarande, säger Lamberg.
Lamberg säger att teknik inte ändå är allt, Tesla kommer också att beräkna vilka stöd de får säger Lamberg och därför vore det viktigt att få myndigheterna med sig och förena sig i ett konsortium.
- Vi har en chans att få en Gigafactory för vi har allt som behövs, men frågan är om vi kan visa detta för Tesla och få myndigheterna att satsa med oss, säger Lamberg.
Många lådor kvar att anlysera.Kelibers provborrning i Rapasaari.Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldénkeliber
Testar processkedjan
Just nu är Kelibers utmaning att göra malmberäkningar, beräkna den totala litiumreserven och göra pilotförsök av hela processkedjan. Samtidigt gäller det också att göra ekonomiska beräkningar för att se hur lönsam litiumproduktionen är.
- Just nu är våra tester av spodumen koncentrat i Tyskland för värmebehandling och nästa steg är tester för lagring och kristallisering i laboratorier i Björnborg för att utvinna litiumkarbonat, säger Lamberg.
Priset på litium har tredubblats bara under det senaste året och flera australiensiska bolag siktar också in sig på Kaustbyområdet. Men det skrämmer inte Lamberg.
- Det finns många pågående projekt för att utvinna litium. Men vi ligger bra till och är redan i ett ganska avancerat skede, vi ha de största och bästa områdena i vår kontroll och vi har arbetat med fyndigheterna i 10 års tid, säger Lamberg.
Litiumet är grönskimrande.Litiumet är grönskimrande.Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldénkeliber,litium,litium
Bråttom ut på marknaden
Nu kämpar Keliber främst mot tiden. Risken är att många andra hinner före Keliber om produktionen inte kommer i gång under 2019 säger Lamberg.
- Det är lite bråttom. Under nästa år ska den tekniska evalueringen vara klar och samtidigt jobbar vi med miljötillstånd. Vi väntar ett år för att få beslut vad det gäller miljötillstånd och samtidigt samlar vi ihop pengar, säger Lamberg.
Att tillverka litium är ingen billig affär. Nyligen gjorde Keliber en nyemission som gav bolaget tre miljoner euro. De pengarna räcker året ut.
- Det räddar oss till nästa steg så att vi kan slutföra våra kalkyleringarna. Sen måste vi få loss mera pengar för att börja bygga anläggningarna, säger Lamberg.
Bolaget har också beviljats ett lån på två miljoner av innovationsfinansieringsverket Tekes.
I Kalavesi utanför Kaustby vill Keliber bygga anrikningsverket.Kelibers provborrning i Rapasaari.Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldénkeliber
Prislapp på 200 miljoner
Men miljonerna närmast fladdrar i väg och nu behövs det utländska finansiärer säger Lamberg. På prislappen för att bygga anläggningarna och starta produktionen står det 200 miljoner euro. Snart reser Lamberg till London för diskussioner med potentiella finansiärer.
- Det går att hitta finansiärer, men de vill ha svart på vitt innan de satsar pengar. Och det ser utmärkt ut, enligt våra beräkningar skulle vi vara lönsamma även om priset på litium var hälften av vad det är i dag. Så det här kommer att bli av, säger Pertti Lamberg.
SFP gör sitt bästa resultat på tio år i Yles partimätning. Enligt vd:n för Taloustutkimus Jari Pajunen märks kampen för Vasa centralsjukhus tydligt i stödet för SFP.
- I början av månaden låg stödet för SFP på cirka fyra procent, medan stödet under de två sista veckorna varit över fem procent. Visst är det anmärkningsvärt.
Enligt Pajunen finns det ett tydligt samband mellan det ökade stödet för SFP och behandlingen av jourreformen i riksdagen. Mest ökade stödet då jourreformen behandlades som intensivast i riksdagen:
- Nog är det frågan om en stor förändring. Frågan är hur länge effekten håller i sig, konstaterar Pajunen.
SFP sticker ut i Yles mätning, konstaterar Jari Pajunen.Jari Pajunenjari pajunen
SDP håller täten
Också i övrigt ser siffrorna hyfsade ut för oppositionens del. De gröna går framåt en aning och får ett stöd på 13,3 procent.
SDP håller positionerna och är Finlands största parti just nu. Enligt mätningen stöder drygt 21 procent av finländarna SDP.
Stödet för Kristdemokraterna har varit stabilt under hela det gångna året. Stödet för KD är 3,6 procent, exakt samma siffra som i november.
Vänsterförbundet är undantaget som bekräftar regeln: Partiet har haft motlut i galluparna hela hösten och får nu ett stöd på 7,6 procent.
Turbulensen kring statsministern har inte påverkat Centerns väljarstöd.Juha SipiläBild: Yle / Marja Väänänencentern,juha sipilä,sipilä
Turbulensen kring statministern rinner av Centern
Vad regeringen beträffar så tycks turbulensen kring statsminister Juha Sipilä inte ha någon nämnvärd inverkan på Centerns väljarstöd. Stödet för Centern är i praktiken oförändrat jämfört med senaste mätning: 20,3 procent.
Sannfinländarna ökar en aning och närmar sig nu tioprocentsstrecket. Det sammanlagda stödet för regeringen dras ändå ned av Samlingspartiet som tappar en och en halv procentenhet jämfört med november.
Med hjälp av vår interaktiva grafik kan du se hur stödet för partierna har utvecklats över tid. Texten fortsätter under grafiken.
((vis:1148769))
Mäter stödet inför kommunalvalet
Till skillnad från tidigare partimätningar kartlägger den aktuella mätningen finländarnas partisympatier inför det instundande kommunalvalet.
Vanligen brukar mätningarna utgå från det parti de tillfrågade skulle rösta på om riksdagsvalet ordnades nu.
Sammanlagt intervjuade Taloustutkimus 1946 personer under perioden 7-28.12. Av dessa uppgav 1 122 sina partisympatier.
Felmarginalen i undersökningen är 2,4 procentenheter för de större partiernas del. Tack vare en korrigeringskoefficient är resultaten ändå i praktiken exaktare än så.
Den 49-åriga Vasabo som knivhögg sin exfru till döds har dömts till livstids fängelse.
Den 1 februari hade gärningsmannen följt efter offret och rest i samma buss från centrum till adressen Spillkråkegatan 3 i Orrnäs, där dådet ägde rum i trappuppgången.
Mannen knivhögg kvinnan runt 20 gånger och efteråt ringde han nödcentralen. 49-åringen erkände sina gärningar direkt och den rättspsykiatriska undersökningen visade att han var tillräknelig.
Kvinnan dog av sina skador ett par veckor efter attacken.
Tingsrätten har dömt mannen till livstids fängelse och han ska även betala skadestånd på över 70 000 euro till de tre gemensamma barnen och offrets närstående.
Hur ser den perfekta nyårsaftonen ut enligt dig. Ska det serveras korv och potatissallad eller något riktigt snofsigt till nyårsmiddag? Är raketer ett måste eller en onödig plåga?
Helena von Alfthan och Malin Valtonen är programledare i Yle Vegas nyårssändning och de vill veta allt om ditt nyårsfirande!
- Det ska bli gott med knackkorvar och potatissallad på nyårsafton, tycker Malin Valtonen som till vardags är redaktör på Yle Västnyland.
- Va, det har jag aldrig hört talas om! Det är klart att man ska räkor och champagne på nyårsafton, säger Helena von Alfthan som jobbar på Yle Huvudstadsregionen.
Häng med med på nyårsfest i Yle Vega kl. 19.15-00.30. på nyårsafton! Du är välkommen att ringa in till sändningen på 0600 11 12 13, alternativt kan du berätta om ditt firande i formuläret längt ner i artikeln!
Under aftonen handlar det om nyårsfirandet både i Finland och ute i världen, det sias om framtiden och bjuds på livemusik av Simon Zion, som också blickar tillbaka på året som gått efter genombrottet i svenska Idol. Landslagskocken Samuel Mikander berättar om den perfekta nyårsmaten.
I Helsingfors invigs Finlands 100-årsjubileum. Vi pratar bland annat med artisten Frida Andersson och skådespelaren Oskar Pöysti som uppträder på festen.
Kaj Kunnas lyfter fram vilka finlandssvenska idrottare som lyckats bra i år och bokpoddaren Peppe Öhman berättar om sina favoritböcker från året som gått. Dessutom får du höra hur man firar nyår i Dubai, Ryssland och Thailand.
Hur firar du nyår?
Paljetter eller pyjamas? Champagne eller te? Nyårslyckor, sprakastickor, ring klocka ring? Hur ser den optimala nyårsaftonen ut för dig?
Från hockeycoach till livscoach, varför inte? Tjuren från Malax analyserar, ger råd och peppar dig med dina nyårslöften.
Den fyrfaldige världsmästaren i bänkpress, Fredrik Smulter, är numera även hockeytränare. Under Fredrik Smulters vakande öga gjorde Malax IF succé under hösten och efter nyår deltar man i kvalserien till division 2.
Tjuren från Malax fixar det mesta. Vi tänkte testa på hans talang som livscoach. Nu har du chansen att få råd av Freddi så här inför det nya året. Ta din chans!
Svaren hör du i Yle Vega på nyårsafton kl.11.30.
Behöver du råd till ditt nyårslöfte av Fredrik Smulter?
