Quantcast
Channel: Österbotten | svenska.yle.fi
Viewing all 36888 articles
Browse latest View live

Korsholm satsar på barn och unga de närmaste åren

$
0
0

Korsholm investerar stort i skolor och daghem de närmsta åren. När det gäller budgeten för år 2017 är man försiktigt optimistisk och styrelseordförande Michael Luther (SFP) konstaterar att de inbesparingar man gjort under 2016 har burit frukt.

- Sektorerna har kunnat hålla sina ramar och skatteinkomsterna är bättre än vad vi kunde hoppas, säger Luther.

För år 2016 landar Korsholm på ett litet överskott. Man lyckades med inbesparingskravet på en miljon euro med hjälp av samarbetsförhandlingarna man hade under året. Framförallt har man kunnat effektivera arbetssätten inom bland annat vården.

- Det är ett stort tack till personalen för att man tagit det hela på allvar.

Strävar efter överskott 2017

Budgeten för 2017 är närmare 96 miljoner euro. Positivt för nästa år är att Korsholm kan vänta sig mer statsandelar i form av bland annat skärgårdsstöd. För nästa år räknar man med ett överskott på dryga två miljoner euro.

Kostnaderna för specialsjukvården har också hållits på en bra nivå och med vidare satsningar på öppen vård hoppas man också i framtiden kunna hålla ner kostnaderna för vården. Framförallt när det gäller vården av äldre.

Styrelseordförande Michael Luther. Michael Luther Bild: Yle/Amanda Bieber luther,medlem i hjärtgruppen,michael luther,vasa,vasa hjärtkirurgi,österbotten

- Det här arbetet fortsätter och det är ett samarbete mellan primärhälsovården och socialvården. Vilken typ av personal det kommer att handla om vet vi inte ännu, men sannolikt är det traditionell hemservice och hemvård, säger Luther.

Investerar i skolor och daghem

När det gäller investeringar har Korsholm en budget på 13 miljoner euro för nästa år. De fem närmaste åren kommer kommunen att investera 49 miljoner euro.

Det är framförallt på barn och unga som kommunen nu satsar i form av nya skol- och daghemsbyggnader.

Skolcentret i Kvevlax kommer att gå vidare och det hoppas man ha klart år 2019.

Finskspråkiga Keskuskoulu ska utvidgas under 2017. Under nästa år ska man också komma igång med planeringen av Smedsby- Böle skolcenter.

Centret ska ta i beaktande alla olika stadiers behov och dessutom också innefatta musikinstitutet och ungdomslokalen. Skolcentret ska bli klart till hösten 2019.

- Det är bra att vi kommer igång med våra satsningar både i skolcentrum och Kvevlax när det gäller lärcentret så att vi får de utrymmen som behövs.

När det gäller daghem ska Solbackens daghem i Smedsby bli klart under 2017. Likaså ska Solf daghem bli klart under nästa år.

Hälsovårdscentralen tampas med problem med inomhusluften och ska renoveras och förbättras under nästa år. För det ändamålet har kommunen budgeterat 1,2 miljoner euro.

Fler hyresbostäder i kommunen

I Korsholms har det också varit brist på hyresbostäder och det ska småningom åtgärdas. Som det är nu äger Korsholm cirka 200 bostäder som kan hyras ut men i framtiden hoppas man kunna utöka det här antalet med 50-60 lägenheter.

Invånarantalet i kommunen har fortsatt att växa vilket betyder att kommunen fortsättningsvis satsar på infrastruktur det vill säga vägar och avlopp i planeområden.

Utbyggnaden av avlopp i glesbygden sätts däremot på is eftersom staten inte har gett klara direktiv om vilka regler som i framtiden kommer att gälla för avlopp.

Samma inkomstskattesats

När det gäller inkomstskattesatsen föreslår kommunstyrelsen för kommunfullmäktige att den ska hållas oförändras, det vill säga på 20,75 procent.

Fastighetsskatten föreslås också förbli oförändrad. Men för obebyggda tomter på planeområde föreslås att fastighetsskatteprocentsatsen höjs till sex procent.

Just nu ser det alltså rätt ljust ut för Korsholms del och styrelseordförande Michael Luther ser inga större orosmoln i horisonten. Inga nya samarbetsförhandlingar är på kommande som det ser ut nu. Men världsläget påverkar naturligtvis också Korsholm.

- Den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet är en osäkerhetsfaktor och det att vi nu har en president i USA som är annorlunda. Många har sagt att vi kanske får en världsomfattande nedgång i ekonomin. Sådant kommer att påverka vår omgivning. Det påverkar våra företag och kommunerna är beroende av de inkomster som kommer därifrån, konstaterar Luther.

Fullmäktige tar ställning till styrelsens budgetförslag för 2017 den 17 november.


Motsägelsfulla svar på Peter Östmans spörsmål

$
0
0

Peter Östman (KD) är missnöjd med det svar han fått på sitt spörsmål om valfrihet i vården och rätt till vård på svenska.

Östman fick svar på sitt spörsmål i riksdagen av familje- och omsorgsminister Juha Rehula.

Ministerns svar innehåller enligt Peter Östman motsägelsefulla argument och svaret ger möjligheter att också i fortsättningen skicka svenskspråkiga åldringar för vård till enspråkigt finska orter.

Reisjärvi-fallet inspirerade till spörsmålet

Yle Österbotten lyfte i början av oktober fram fallet med en äldre svenskspråkig dam i Karleby som placerades för vård i helfinska Reisjärvi. Det här stoppades av en anhörig som inte gick med på det.

I svaret till spörsmålet skriver minister Rehula att Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice är en tvåspråkig samkommun med service på båda språken. Man försöker ordna patientens vård på ett så bra sätt som möjligt.

Det här svaret tillfredsställer inte Peter Östman.

- På ett så bra sätt som möjligt kan juridiskt tolkas som en öppen fullmakt att föra svenskspråkiga åldringar också i fortsättningen till Kaustby och Reisjärvi, säger Peter Östman.

Svaret var väntat

Peter Östman säger att de svar han fått på sina frågor var väntade och ganska runt formulerade och motsägelsefulla. Hälso- och sjukvårdslagen förutsätter att hälso- och sjukvård ska ordnas på finska och svenska i tvåspråkiga samkommuner och kommuner. Klienterna ska bli betjänade på det språk de väljer sägs i svaret.

- Det är bra så. Men i det nämnda Reisjärvifallet fungerade det inte så.

Peter Östmans spörsmål i riksdagen innehöll tre frågor. Dels gällde det en språkkonsekvensbedömning av de lagar som gäller reformen av social- och hälsovården liksom jourfrågan, dels valfrihetsfrågor vid val av vårdinrättning. Den tredje delfrågan gällde patientens rättighet enligt grundlagen till betjäning på sitt modersmål.

Valet av Donald Trump förvånar österbottningarna

$
0
0

Förvåning och en viss osäkerhet kunde man ana bland österbottningarna när resultatet av det amerikanska presidentvalet blev klart och USA:s blivande president heter Donald Trump.

Kaj-Ole Lindegård följde med början och slutet av valvakan.

- Då jag gick och lade mig ledde Hillary Clinton, men då jag vaknade hade Trump tagit flera av de stora och viktiga delstaterna, säger Lindegård.

Han tycker att det ska bli intressant att se om Trump kan hålla allt som han har lovat under valkampanjen.

Kaj-Ole Lindegård. Kaj-Ole Lindegård Bild: Yle/Anna Ruda kaj-ole lindegård

- Valkampanjen har varit knepig eftersom de har pratat lite om vad de ska göra för landet, i stället har de letat fel i varandra.

Lindegård har följt med de amerikanska presidentvalen.

- De amerikanska presidentvalen är viktiga eftersom det ju är lite därifrån världen styrs eftersom det är en stormakt.

Om Eva Nygård skulle ha fått rösta i det amerikanska presidentvalet skulle hon ha lagt sin röst på Clinton. Hon tycker att både Clinton och Trump är för gamla för att inneha presidentämbetet.

Eva Nygård. Eva Nygård Bild: Yle/Anna Ruda eva nygård

- Det borde vara någon som är i 60-årsåldern, säger Nygård.

För Bertel Hydén var det en stor överraskning att Trump valdes till president eftersom opinionsundersökningarna före valet visade att Clinton skulle ta hem segern.

- Trump är ett så okänt namn som politiker att ingen kan veta hurudan han blir som president och vad han tar sig till, säger Hydén.

Bertel Hydén. Bertel Hydén Bild: Yle/Anna Ruda bertel hydén

Daniela Holmlund hade hoppats på att USA:s nästa president skulle heta Hillary Clinton eftersom hon tycker att Clintons åsikter stämmer bättre överens med hennes egna åsikter.

- Trump känns mera som en affärsman och han är inte så insatt i politiken, säger Holmlund.

Holmlund tycker det är spännande med amerikanska presidentval eftersom en stor del av världen påverkas av USA.

Daniela Holmlund. Daniela Holmlund Bild: Yle/Anna Ruda daniela holmlund

Vasapolitiker fortsätter kampen för omfattande jour vid VCS

$
0
0

Kampen för en omfattande jour vid Vasa centralsjukhus fortsätter. - Vi kör på ända tills vi har en lösning som vi är nöjda med, säger riksdagsledamot Joakim Strand efter tisdagens debatt om jourreformen.

Det var en hyfsad stämning under tisdagens remissdebatt om regeringens jourreform.

- Men som vanligt blev det inga svar. Det är också helt förståeligt eftersom det inte går att bemöta våra argument med några vettiga svar, säger Joakim Strand, riksdagsledamot (SFP).

Och argumenten som åter lyftes fram var de samma som tidigare. Språkliga, medicinska, avståndsmässiga och näringslivspolitiska, berättar Strand.

Joakim Strand. Joakim Strand Bild: Yle/Anna Ruda joakim strand,strand,vasa,österbotten

- Vi fick nog ganska mycket stöd och sympatier från Centern och Samlingspartiet. Men vi kör ju på tills vi har en lösning vi är nöjda med, fortsätter Strand som var nöjd över att riksdagsledamot Hannu Hoskonen (C) säger att Vasas situation ännu bör utredas. Man är medveten om att föreliggande förslag inte är ligger i landets intresse.

Strand hoppas att förnuftet segrar

Indelningen i A- och B-landskap, det vill säga de landskap som har fulljoursjukhus dygnet runt och de som inte har det, är helt galen anser Strand.

- Jag tror att förnuftet ännu kommer att segra och det jobbar vi stenhårt för. Inom Centern och Samlingspartiet har man på sina håll börjat inse vad det här betyder för Finland: om man stryper den ko som mjölkar landet.

Vilka chanser har Vasa centralsjukhus att få behålla sin omfattande jour?

- Det här kommer att bli en långkörare som och det är ingenting som avgörs över en natt. Det finns så många rörliga klossar att det vi kan göra är att bomba och på allt vad vi kan, varje dag, säger Strand.

Monica Sirén-Aura (SFP) som sitter i sjukvårdsdistriktets styrelse håller med Strand och säger att det inte finns någon orsak ge upp.

Monica Sirén-Aura. Monica Sirén-Aura. Bild: Yle/Kati Enkvist monica sirén-aura,sirén-aura,vasa,österbotten

- Det finns ingen anledning att sätta upp händerna i luften och säga att nu for det. Vi måste tro på att verklighet och fakta och situationen som det här landskapet befinner sig i, med ett rikt näringsliv, har en betydelse. Det borde det nämligen ha, det borde ligga i riksdagens och regeringens intresse, säger Sirén-Aura.

"Man har tappat ansiktet"

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson har sagt att beredningen av jourreformen bör av avbrytas men Sirén-Aura tror ändå att reformen godkänns i år.

- Det handlar ju lite om att tappa ansiktet också. Det har funnits så mycket prestige i det här. Därför försöker man säkert godkänna reformen ännu i år, på ett sätt eller annat, säger Sirén-Aura.

- Det finns så många öppna frågor att vi kan inte bara sitta och fundera att när kommer nästa förslag. Vi måste hela tiden parallellt jobba med en egen agenda. Till exempel tänka på hur vi kan stärka Vasaregionen och Österbotten. Det finns ett enormt momentum i det här tomrummet och yrseln som nu regerar.

Hur stor roll spelar kommunens storlek i sammanhanget?

- Det här är en gemensam fråga för hela kommunfältet. Då alla bollar ännu i luften borde man fundera på vilken boll tar vi ner. Kan det kanske vara en kommunsammanslagning. Om det är det som kan ge oss bredare axlar borde vi kanske fundera på det, säger Sirén-Aura.

- Vi måste komma ihåg att det finns många som inte vill att vi ska gå ihop. De njuter av att vi inte syns på kartan bland de tio största städerna. För då har man möjlighet att söndra och härska, bråka med vårt sjukhus, våra högskoleenheter och med våra infrasatsningar. Så det ligger i vårt eget intresse att skapa större helheter, säger Strand.

Myntti stannar i KPV – förlänger kontraktet med ett år

$
0
0

Mittbacken Henri Myntti har förlängt sitt kontrakt med Karlebyklubben KPV med en säsong. Nästa säsong blir därmed hans sjätte i klubben.

Henri Myntti har varit en av KPV:s stora ledare på planen de senaste säsongerna och nu är det klart att han spelar för klubben även nästa säsong. Det här skriver KPV på sin webbplats.

Myntti har spelat för klubben sedan 2012 och förra säsongen gjorde han fem mål på 27 matcher i division 1.

Förutom Myntti har också målvakten Joonas Myllymäki, mittfältaren Chevone Marsh och anfallaren Irakli Sirbiladze förlängt sina kontrakt med en säsong.

KPV har också skrivit ett ettårigt kontrakt med mittbacken Viktor Sjevtjenko. Han kommer närmast från spel i TP-47.

KPV var nykomlingar i division 1 förra säsongen och slutade då på femte plats i tabellen.

Minnessjuk man söks i Karleby

$
0
0

Polisen letar efter minnessjuka Eino Rautio i Karleby.

Rautio gick på promenad från Libäcksgatan i Karleby ungefär kl. 12.30 på onsdagen.

Rautio är 80 år, 175cm lång, han är smal och har glasögon. När han försvann så hade han på sig en mörk keps, svart skinnjacka, mörka skinnskor och svarta öronvärmare.

Ifall Rautio påträffas kontakta omedelbart 112.

Andra iakttagelser angående Rautio kan man kontakta Polisinrättningen i Österbottens lägescentral 0295 440 513.

Karleby stänger anstaltsbibliotek

$
0
0

Det sista anstaltsbiblioteket stängs i Karleby.

Det är fråga om biblioteket i Centralsjukhuset som öppnades 1970. Nu stängs biblioteket redan i november då sjukhuset behöver utrymmena. Några ersättande utrymmen har man inte lyckats hitta.

Bibliotekschef Susann Forsberg säger att beskedet från sjukhuset kom som en överraskning och det är ledsamt för patienterna.

Ifjol lånade anstaltsbiblioteket ut 10 000 böcker. Böckerna på sjukhuset kommer nu att flyttas till andra bibliotek, och en del säljs eller doneras bort.

På 80-talet fanns det flera anstaltsbibliotek i Karleby bland annat på åldringshem.

Höstlovsgnissel i Jakobstad

$
0
0

Lovdagarna har enligt rektor Gunnevi Kiiskinen gått enligt grundskolans behov plus en samordning med höstloven i grannkommunerna, gymnasierna har sina egna behov.

Kommunerna bestämmer lovdagarnas längd senare i höst

Jakobstadsregionens kommuner inklusive Kronoby har 2016 fått en gemensam gymnasienämnd med uppgift att samordna gymnasiefrågor och lyfta fram gemensamma angelägenheter för senare beslut i respektive kommun.

Den gemensamma nämnden är ingen egentlig nämnd och saknar juridisk status. Nämnden kommer att behandla bland annat samordningen av loven på sitt möte på torsdagen. De enskilda kommunerna kan ändå bestämma lovdagarna oberoende av nämndens yttrande.

- Vårt system fungerar bra med en hel höstlovsvecka, att samordna stöter på ganska stora problem, säger rektor Gunnevi Kiiskinen vid Jakobstads gymnasium.

- Gymnasiet och lukio i Jakobstad önskar att höstens förkortade lov var en engångsföreteelse.

- För gymnasiernas del är hösten väldigt tung på grund av studentskrivningarna och avsaknaden av det läslov som finns på våren för abiturienterna.

Specialiseringslinjerna ger en guldkant

Kampen om studerande mellan gymnasierna är hård eftersom studerande är lika med finansiering. Specialiseringslinjer är därför ett sätt att locka elever. Kronoby har till exempel en flyglinje och Jakobstad har en idrottslinje.

- Det känns väldigt fel mot våra lärare om man har stora grupper i obligatoriska ämnen för att kunna erbjuda en guldkant i form av en specialisering och sedan kommer en annan skola och utnyttjar det, säger rektor Gunnevi Kiiskinen.

- Ryktet förtäljer att Pedersöre studerandena kommer med taxi till idrottslinjen samtidigt som de är inskrivna i Pedersöre gymnasium, en specialisering är en specialisering och så borde studerande vara inskrivna i det gymnasiet.

- Gymnasierna får långt över 6000 euro per år för en inskriven studerande.

Bildningsdirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre bekräftar att Pedersöre kommun står för taxiresorna och att studerandena är inskrivna i Pedersöre gymnasium. Den här frågan finns också med på gymnasienämndens föredragningslista.

-Vi väljer nu att ta upp den här frågan i gymnasienämnden för att en gång för alla diskutera vad är det för villkor som gäller med specialiseringslinjerna, säger Rolf Sundqvist.


Korsholm diskuterade igen byskolor

$
0
0

I grupper satt dom och diskuterade onsdag kväll i Korsholm. Där var politiker, tjänstemän och invånare. Det var intressanta och livliga diskussioner, säger Jessica Berg ordförande för Petsmo Hem och skola..

Det är forskare från Åbo akademi och Korsholms vuxeninstitut som startat ett nytt forum som ska öka medborgarnas delaktighet.

Jessica Berg hamnade i en grupp med ett par rektorer, politiker och så kommundirektör Rurik Ahlberg. I gruppen argumenterade Berg för att byskolor som är ekonomiskt konkurrenskraftiga ska få finnas kvar.

- Ta vara på skolorna och byaandan och kör inte över goda sparförslag från byarna, var ett av Bergs råd i gruppen.

Berg säger hon tyckte responsen runt bordet var god, men Ahlberg hade ju sina argument för att få ett stort lärcenter i Kvevlax.

Bra initiativ

Sättet att jobba i grupper var annorlunda och bra till skillnad från de stormöten som hittills hållits med politiker och tjänstemän. säger Berg. Man fick en större chans att föra fram sina åsikter.

- Nu får vi bara hoppas att kommundirektören för synpunkterna vidare till andra tjänstemän. Men att gårdagens forum i sak skulle ha förändrat någonting tror Berg inte.

- Tyvärr kommer slutet för byskolorna och istället blir det ett stort lärcenter i Kvevlax.

Men idén att starta ett nytt forum för invånare och beslutsfattare gillar Berg.

- Det var ett fint initiativ, synd bara att så få Korsholmare deltog. Jag hoppas fler deltar nästa gång.

Med tjänstemän och politiker inräknade deltog 33 personer i onsdagens forum.

Politiker: Ett större Vasa hade inte räddat sjukhuset

$
0
0

En sammanslagning av Vasa och Korsholm skulle inte ha "räddat" Vasa centralsjukhus. Det tror minsta möjliga majoritet av de 33 fullmäktigeledamöter i Korsholm som svarade på vår fråga.

Vi bad fullmäktigeledamöterna i Korsholm att svara på några frågor efter att Joakim Strand åter igen öppnade debatten om en sammanslagning av Vasa och Korsholm.

Inte spelat någon roll

En av frågorna var: "Tror ni att Vasa centralsjukhus skulle ha varit bland de sjukhus som tilldelas omfattande jour om Korsholm och Vasa varit en och samma kommun?"

Vi fick in svar av 33 ledamöter (Korsholm har 43 platser i fullmäktige). Av dessa anser 17 att det inte skulle ha spelat någon roll om Korsholm och Vasa gått samman. Alltså 51,5 procent av de svarande.

Fem ledamöter tror att Vasa centralsjukhus skulle ha fått omfattande jour om Korsholm och Vasa gått samman.

Sju av de svarande var osäkra på om en sammanslagning hade spelat någon roll för utgången.

Notera att vi här inte redogör för vad ledamöterna anser i frågan om Korsholm och Vasa borde gå samman. Till exempel behöver det inte betyda att man är emot en sammanslagning även om man tror att en sammanslagning inte skulle ha räddat den omfattande jouren.

"Sjukhusfrågan är politisk"

Bland de som är säkra på att Centern ändå skulle ha drivit igenom sin modell finns till exempel Kenth Nedergård (SFP), Kaj Kanto (KD) och Pia Smeds (SFP).

- Hela reformen bygger på en centerpartistisk regionmodell, där landskap där Centern är stark ska lyftas fram och i den tvekampen förlorar tyvärr Österbotten till Södra Österbotten, säger Nedergård.

Kenth Nedergård. Kenth Nedergård vid Replotbron. Bild: YLE/Marcus Lillkvist kenth nedergård,korsholm,kvarken,nedergård,replotbron,österbotten

- Att Vasa centralsjukhus inte finns med som sjukhus med omfattande jour tror jag beror på Centerns politik att stärka ett typiskt centerområde och på att vi är många svenskatalande i Vasaregionen, säger Kanto.

- Centern styr såpass kraftigt att antalet invånare inte har någon betydelse. Samma har hänt med andra statliga organisationer tidigare, då har inte antalet anställda eller antalet invånare haft någon betydelse, säger Smeds

I de allra flesta svaren nämns Centern vid namn eller så talar man om "partipolitik" och "maktspel".

Vasa + Korsholm = omfattande jour?

Bland de som tror att en sammanslagning skulle ha gett Vasa centralsjukhus omfattande jour hittar vi bland andra Jane Trygg-Kaipiainen (MSK), Anita Sundman (SFP) och Stig Beijar (SFP).

- Jag är säker på saken. En så stor stad skulle man inte ha kunnat lämna utan omfattande jour. Det skulle inte ha funnits motiveringar till det, säger Trygg-Kaipiainen.

Janne Trygg-Kaipiainen. Jane Trygg-Kaipiainen (MSK), fullmäktigeledamot i Korsholm. Bild: Yle/Filip Stén fullmäktige,jane trygg-kaipiainen,Korsholm

- Ja. Trots att det i grunden handlar om samma invånarantal, säger Sundman.

- Alla vet nog att det är lätt för Centern att köra över ett splittrat svenskspråkigt Österbotten. I dag kämpar självständighetsivrarna frenetiskt med att förklara att vi skulle blivit utan omfattande jour oavsett, säger Beijar.

Skulle det ha varit tillräckligt med en sammanslagning av Vasa och Korsholm?

- Ja, det tror jag.

Skulle en ännu större kommun ha hjälpt?

Det som inte var en del av frågan men som ett par ledamöter självmant valde att nämna i sina svar, var att de tror att det skulle ha krävts en ännu större kommun än den som Korsholm och Vasa skulle ha bildat för att trygga den omfattande jouren.

Det här kändes också som en nödvändig följdfråga att ställa ytterligare några andra ledamöter (se till exemepel Stig Beijar ovan).

Totalt fyra ledamöter tror att det skulle ha krävts en ännu större kommun än den som Korsholm och Vasa skulle ha bildat.

Frågan är vilken vikt man ska ge detta nu när man redovisar svaren, eftersom bara några ledamöter ställdes inför frågan.

Lars-Erik Gästgivars (SFP) är en av de fyra som tror att det skulle ha krävts en ännu större kommun för att säkra den omfattande jouren.

- Skulle Vasa ha varit en stad med 100 000 invånare är det klart att ingen regering eller riksdag skulle ha ifrågasatt centralsjukhusets status, säger Gästgivars.

Du tror inte att Vasa och Korsholm skulle ha räckt till?

- Det skulle ju ha varit bättre än nu förstås. Vi måste komma ihåg att det som regering och riksdag satsar på är stora städer, oberoende av vilka partier som sitter i regeringen, säger Gästgivars.

En annan är Martin Ahlskog (MSK).

- Jag är av den åsikten att Vasa skulle ha fått ett sjukhus med omfattande jour om vi hade gjort sammanslagningar här i regionen, säger Ahlskog, och räknar upp Korsholm, Vörå, Malax och Laihela.

"Som att spå i stjärnorna"

Sju av de svarande var mer eller mindre osäkra. Till exempel Erkki Mäntyharju (MSK) och Monica Sirén-Aura (SFP).

Monica Sirén-Aura. Monica Sirén-Aura Bild: Yle/Joni Kyheröinen korsholm,monica sirén-aura,österbotten

Mäntyharju tror att det möjligen kunde ha hjälpt med en större stad.

- Men den största orsaken till att vi inte fick omfattande jour är att SFP inte sitter i regeringen, säger Mäntyharju.

En större stad skulle inte ha försämrat läget, tror Sirén-Aura.

- Kanske vi skulle ha varit lite "tyngre" i diskussionerna då? Men det där är som att spå i stjärnorna. Men en sak är säker: Vi kan inte fortsätta att försätta oss i en dylik situation i framtiden, att det ska kämpas för allt på liknande sätt, säger Sirén-Aura.

Så här svarade ledamöterna:

En sammanslagning av Korsholm och Vasa skulle inte ha gett omfattande jour: 17 ledamöter

En sammanslagning av Korsholm och Vasa skulle ha gett omfattande jour: 5 ledamöter

Osäkra: 7 ledamöter

(Fler sammanslagningar skulle ha gett omfattande jour: 4 ledamöter)

Vasa centralsjukhus får ny byggnad för 130 miljoner euro

$
0
0

Ett nytt hus ska uppföras på Vasa centralsjukhus område. Det kallas Österbottens SOTE-hus och beräknas kosta 130 miljoner euro. Den effektivering huset medför ska minska sjukhusets personal med 165 årsverken.

Nybyggnationen kallas Österbottens SOTE-hus eftersom det i huset kommer att finnas tjänster för hela landskapet. Sjukvårdsdistriktets styrelse beslöt på torsdagen att låta planerna för byggnaden gå vidare. Planen är att anhållan om undantagslov ska kunna lämnas in på vårvintern 2017.

I huset kommer man att samla såväl landskapsmässiga som privatsektorns primärvårds-, specialsjukvårds-och socialvårdstjänster.

Enligt sjukvårdsdistriktets direktör Göran Honga är behovet av en nybyggnation tydligt. Just nu vistas man i utrymmen som medför hälsorisker för personalen.

165 årsverken färre

Via SOTE-huset vill man få till stånd en effektiv utrymmesanvändning och personalminskningar. Personalmängden planeras minska med 165 årsverken.

Med hjälp av det nya huset kan den psykiatriska vården inhysas i samma helhet med de övriga specialiteterna och stödtjänsterna. Det här innebär en avskaffning av alla fastigheter i Roparnäs.

Totalt satsas nästan 165 miljoner

SOTE-husets totalkostnader blir cirka 130 miljoner euro.

Förutom SOTE-huset ändras och saneras X-huset för 7,7 miljoner euro. Dessutom planeras och byggs ett nytt parkeringshus för 12 miljoner euro.

Ny infrastruktur på tomten (vägar, tunnlar etc.) kommer att kosta 9,8 miljoner euro. Man reserverar också medel för ny automationsteknik för 5,5 miljoner euro.

Totalt uppgår kostnaderna till 164,6 miljoner euro.

Projektet är planerat att förverkligas och finansieras i bolagsform. Sjukvårdsdistriktet står för planeringskostnaderna i initialskedet. En utredning om bolagiseringsalternativen färdigställs till slutet av februari 2017.

SOTE-huset ska stå klart år 2021.

Jakobstad tar tag i språkmissnöjet

$
0
0

I Jakobstad funderar man på hur man ska förbättra språkklimatet i staden. Årets Språkbarometer blottade ett utbrett missnöje bland stadens finskspråkiga invånare.

I den språkbarometer som publicerades för ett par månader sen klagade en stor del av de finskspråkiga på språkklimatet.

I samband med att man uppdaterar stadens strategi vid årsskiftet ska man också ta upp språkklimatet. Det berättar stadsdirektör Kristina Stenman.

Tanken är också att bjuda in de som står bakom språkbarometern för att öppna upp vad siffrorna riktigt tyder på.

Störst missnöje i Jakobstad och Kristinestad

I kommuner med svenskpråkig majoritet är missnöjet bland finskspråkiga störst i Kristinestad och Jakobstad. Av de finskspråkiga i Kristinestad upplever endast en tredjedel att språkklimatet är gott.

Ännu sämre är siffran i Jakobstad. Där är det endast en femtedel av de tillfrågade som betecknar språkklimatet som gott.

I kommuner med svensk majoritet är den finskspråkiga minoriteten mest nöjd i Larsmo, Korsnäs, Kronoby och Kimitoön. I dessa kommuner anser dryga 50 procent av de tillfrågade att språkklimatet är gott.

Wiss har haft ögonen på Tamminen i flera år – nu värvar Ilves VPS-mittfältaren

$
0
0

Tammerforslaget Ilves har skrivit på ett tvåårigt kontrakt med den 21-årige mittfältaren Eero Tamminen.

– Jag är väldigt nöjd att få komma till Ilves, som är en ansedd och traditionell ligaklubb. Jag ser framemot att få börja träna med laget. Jag hoppas jag kan förstärka laget och hjälpa Ilves till en bättre placering den kommande säsongen, konstaterar Tamminen på klubbens webbplats.

De två senaste säsongerna har Tamminen spelat i Vasa med VPS. Förra säsongen spelade han 18 matcher för klubben. I ligan har han också representerat TPS.

Finns mycket att utveckla, men vi har hela vintern tid på oss.

Ilves chefstränare Jarkko Wiss har redan en längre tid haft ögonen på Tamminen, som varit med i juniorlandslagstrupperna i flera år.

– För många år sedan var jag och såg på en match mellan två läroanstalter i Tammerfors. Jag fick ögonen på en kantspelare vid namn Tamminen som spelade för Jyväskylälaget. Jag ringde omedelbart till Kimmo Lipponen och sade att nu har jag en talangfull spelare på kroken. Senare debuterade Tamminen i juniorlandslaget, konstaterar Wiss som på den tiden fungerade som tränare för juniorlandslaget.

– Jag har följt med Tamminens utveckling och jag ser framemot att få börja jobba med honom dagligen. Han är som bäst en utmärkt en-mot-en-spelare med ett bra skott. Det är klart att det finns mycket att utveckla ännu, men vi har hela vintern tid på oss. Tamminen är en sådan spelare som kan avgöra matcher med sin individuella skicklighet.

Tamminen blir den tredje spelaren som Ilves värvat under hösten. Även Jani Tanska från FC Lahti och Tuco från SJK har anslutit sig till truppen.

BUU-klubben åker på turné i Svenskfinland

$
0
0

Den 17 november bär det av igen! Då åker BUU-klubbens programledare Staffan Gräsbeck, Hanna Enlund och Jonathan ”Jontti” Granbacka ut på turné i Svenskfinland.
I år kommer vi att besöka bland annat Malax, Jakobstad, Karleby och Vasa i Österbotten. I Nyland besöker vi Karis, Ekenäs, Hyvinge, Borgå och Helsingfors. Orterna varierar från år till år.

Vi skulle gärna besöka alla orter för att kunna träffa alla barn i hela Finland, men det är praktiskt omöjligt, så det blir ett urval av orter, berättar Jontti. I år åker BUU-klubben bland annat till Hyvinge, en väldigt finsk ort med en liten svensk minoritet. Det känns extra viktigt att också uppmärksamma sådana orter där utbudet av svensk barnkultur annars inte är så stort.

Vad är det som gör att BUU-klubben år efter år satsar på att åka på turné? Mitt i novembermörkret och julstressen? Jo, trots att det blir långa dagar och många kilometer är det en höjdpunkt för oss programledare, säger Hanna. Vi jobbar alltid för barn, men det är sällan vi hinner träffa våra tittare, få kontakt med dem och umgås med dem en stund. Den energi och det enormt positiva mottagandet vi får av alla BUU-klubbisar är så oerhört viktigt och roligt för oss alla! Det ger oss massor av energi! Det finaste är ändå att se all den glädje hos barnen då de får träffa BUU-klubben.

Staffan och “fotografstrumpan” från Strumphittarna hälsar: “ta med en egen stumpa eller socka när du kommer på vår show! Om du vill kan du göra den till en strumpdocka på förhand, men det är inte nödvändigt”. Strumphittarnas konferencier Staffan Gräsbeck Bild: YLE/Ann-Catrin Rosenberg staffan gräsbeck,strumphittarna

BUU-showerna är i allra högsta grad interaktiva! Det är meningen att barnen ska delta, och det brukar de göra mer än gärna. I år har showen ett nytt element; tillsammans med alla BUU-klubbisar på samtliga orter som BUU-klubben besöker ska vi skapa ”Världens största strumpkör”. Vi kommer att filma showen på vissa orter, dessutom får alla barn BUU-klubbens och Röda Korsets gemensamma julkalender.

Ta med en egen stumpa eller socka när du kommer på vår show!

Sjungande strumpor har blivit en vanlig del av BUU-klubben under de senaste åren. Det finns en strumpkör i Hittehatt och i julkalendern i fjol hade strumporna en framträdande roll.

Just nu, i november, pågår Strumphittarna i BUU-klubben. Strumphittarna är en sångtävling för strumpor, som barnen själva har pyntat och skickat in. Buu-klubben producerar musik till strumpartisterna och barnen får rösta fram vinnaren i Strumphittarna. (Strumphittarna sänds i BUU-klubben på fredagar i november, finalen är den 25.11).

Tanken är nu att alla som kommer på BUU-klubbens show sjunger en sång tillsammans med programledarna – med en strumpa på handen. Uppträdandet filmas och i december får vi sedan se resultatet; världens största stumpkör, på barnens arena. Kanske vi lyckas få många tusen sjungande strumpor!

DatumPlatsTidAdress
to 17.11Närpes: Trollebo daghem (ej för allmänheten)kl 10Trollebovägen 30, Närpes
Korsnäs: Kottebo daghem (ej för allmänheten)kl 14.30 Lillmaarsvägen 22
Malax: Bygdegården kl 17.30
fre 18.11Jakobstad: Schaumansalenkl 10 Köpmansgatan 10
Karleby: biblioteket kl 14 och kl 16Storgatan 3
lö 19.11BUU-dag i Vasa: Vasa övningsskolakl 10-14 (show kl 10.30, 12.00 och 13.00)Kyrkoesplanaden 11-13
to 24.11Karis: Katarinaskolankl 10 Nabogatan 18
Ekenäs: Snåresalenkl 15 och kl 17 Raseborgsvägen 8-10
fre 25.11Hyvinge: Svenska skolan i Hyvingekl 10Hyvingegatan 44
Borgå: Kulturhuset Grandkl 15 och kl 17 Biskopsgatan 28
lö 26.11BUU-dag i Helsingfors: Stora smedjankl 12-16.30 (show 12.15, 13, 14, 14,45, 15.30 - biljetter bokas skilt till showen) Radiogatan 5

BUU-showerna i Helsingfors har ett begränsat antal platser per föreställningar

Under BUU-dagen I Helsingfors, den 26.11 kl 12.00-16.30 i Stora Smedjan på Yle, kommer det att visas fem BUU shower. Det som är nytt för i år är att man kan boka biljett på förhand till de olika showerna, max 6 biljetter per sällskap. Om det visar sig att det finns lediga platser kvar till showerna under BUU-dagen så delar vi ut platser, i den ordningen som barn och vuxna anländer till Stora Smedjan. Därför är det viktigt att vara i tid. Buu-dagen och turnèn är gratis och julkalendern som delas ut finns även att beställa på buu.yle.fi fr.o.m. den 17.11.

Här kan du reservera plats:

Mannen i Karleby hittad

$
0
0

Den minnessjuka man som försvann i Karleby på onsdagen har hittats vid liv.

Han hittades med hjälp av tips från allmänheten. Mannen var vid god vigör med tanke på omständigheterna, meddelar man från polisen.

Han försvann på onsdagen vid 12.30-tiden.


Ketoja: "Det har varit några riktigt mörka år"

$
0
0

Skador är en del av fotbollen, men frågan är om inte Jakobstadsbördiga Riikka Ketoja börjar ha kvoten fylld. Efter upprepade korsbandsskador som sett henne missa både ett EM- och ett VM-slutspel kan mittfältaren just nu se optimistiskt på framtiden.

Man kan helt konkret se glädjen och lättnaden i Riikka Ketojas ögon när hon berättar om säsongsavslutningen med Elitettan-laget Sunnanå SK i Skellefteå.

– Jag fick spela tre månader i sträck skadefri och i varje match kändes det som att jag gick framåt och spelet började flyta på riktigt bra. Det känns som att något blev på hälft, jag hade gärna fortsatt spela ännu. Nu måste jag bara orka vänta några månader med att få komma igång igen, säger Ketoja till Yle Sporten över en kaffekopp på ett café i centrum av hemstaden.

Här är det viktigt att tillägga att Sunnanå SK gjorde en katastrofalt dålig säsong präglad av förändringar både på spelar- och tränarfronten. Ketoja hyser ingen skadeglädje över klubbens öde och grämer sig naturligtvis åt att klubben degraderades.

Men för att förstå Ketojas lättnad, glädje och optimism efter ett resultatmässigt dåligt år, som också för hennes egen del präglats av en revbensskada måste vi spola bandet tillbaka.

Tre år, närmare bestämt.

Tre korsbandsskador på tre år

– Det har varit några mörka år, berättar Ketoja och drar andan, liksom för att signalera att det gäller att hänga med i svängarna.

– Det började 2013 på sommaren. Jag var med i det U19-landslag som vek sig en plats till EM-slutspelet för första gången på flera år. En kort tid före turneringen skadade jag korsbanden i mitt knä och missade turneringen och rehabiliteringen tog nio månader.

Ketoja hade tidigare varit kapen för det lag som vid EM-slutspelet nådde mäktiga resultat mot europeiska toppnationer. Efter 1-1 mot både Sverige och Tyskland och en knapp 1-0 seger över Norge tog sig Marianne Miettinens landslag till semifinal, där det blev förlust mot England med 0-4.

En plats bland de fyra bästa lagen i Wales betydde ändå att en årgång finska damjuniorer kunde börja förbereda sig på ett VM-slutspel i Kanada nästa sommar.

Under våren 2014 kunde Ketoja också igen börja spela fotboll efter sin korsbandsskada.

– Då låg fokus att träna mig i sådant skick att jag får åka på VM, vilket ändå är en unik chans, en gång i livet liksom. Tyvärr skadade jag korsbandet igen i början av juli och missade också det mästerskapet, vilket grämde otroligt mycket, minns Ketoja.

Inför säsongen 2015 lämnade Ketoja Österbotten och Finland för spel i Sunnanå i Sverige. En ny start i en ny stad och en ny serie gjorde gott för motivationen, som förståeligt tagit sig en törn under de dystra mästerskapslösa säsongerna.

– Jag fick spela tio matcher innan det smällde till i samma knä och samma korsband igen och det var den säsongen. Knäet opererades i augusti 2015 och i maj 2016 var jag tillbaka på planen igen, men tre matcher in i comebacken bröt jag revbenen i en kollision på planen och var igen borta i sex veckor, summerar Ketoja och andas ut.

"Jag har aldrig övervägt att lägga av"

Så mycket oflyt i ett så kritiskt skede av en fotbollskarriär i sin linda skulle säkerligen knäcka en och annan utövare, men inte Riikka Ketoja.

Ketoja i Sportmagasinets reportage inför U20 VM. riikka ketoja på u20-landslagsläger i esbo våren 2014 Bild: Yle damfotboll,flickornas u20-landslag i fotboll,kokkola futis 10,riikka ketoja

– Ärligt talat så har jag aldrig övervägt att lägga av. Det skulle ha känts som att jag ger upp. Och det kom aldrig på fråga, jag har ett stenhårt psyke och en stark ”sisu” att kämpa vidare. Jag har märkt under alla mina rehabiliteringar hur viktigt det är att vara noggrann. Folk säger att ett korsbandsskadat knä aldrig blir lika starkt igen, men det hänger främst ihop med hur du gör din rehabilitering. Jag kan konstatera att mitt knä är starkare nu än före skadorna, helt klart. Det är upp till dig själv, slår Ketoja fast.

Sunnanås säsong tog slut i helgen och nu väntar en period där fokus för Ketoja ligger på att hitta en ny arbetsgivare. Hennes resa har gått via JBK, FC United och KF10 till Sunnanå SK, men även om Österbotten igen har ett lag i Damligan (GBK) är siktet inställt på spel i Sverige.

– När jag för en gångs skull fått vara frisk och hoppeligen fortsätter att vara det också, är siktet inställt på Damallsvenskan eller ett topplag i Elitettan. Det är där jag vill spela, riktningen måste vara uppåt för att utvecklingen skall fortsätta.

Ketoja är numera seniorspelare och hennes landslag är numera det för tillfället tränarlösa A-landslag där flera av hennes gamla spelkamrater från juniorlandslagen håller till. Ödets ironi är ändå att när Ketoja nu väl är frisk och eventuellt kunde vara aktuell för ett mästerskap igen, lyckades Finlands damer inte kvala in.

– Det är klart det är synd, en tuff sits. Varje ung spelare drömmer om att få spela mästerskap och det är det man siktar på vid alla träningar och läger. När den trenden sedan bryts känns det som att man tvingas till en nystart. Det hjälps inte att gnälla, vi måste bara bli bättre. Alla länder utvecklas och det måste vi också lyckas göra. Bita ihop och jobba.

Ketoja spelade för KF10 före flytten till Sverige. Riikka Ketoja i KF10 Bild: Yle/Carl-Magnus Långkvist damfotboll,fotboll,ketoja,kf10,riikka ketoja,sport

"Via Damallsvenskan till A-landslaget"

Riikka Ketoja är i dagsläget bara 22 år ung, och om det riktigt vill sig kommer två saker som aldrig tidigare hänt samtidigt att faktiskt äga rum: Att Riikka Ketoja är frisk och hel och att Finland igen är klar för ett mästerskap.

Ketojas optimism inför framtiden är beundransvärd.

– Oj då! Drömmar har jag nog. Damallsvenskan är en konkret dröm och i samband med det också A-landslaget, att etablera sig som en spelare i öppningselvan. Jag ser nog enbart att vägen går brant uppåt nu bara mitt knä hålls i skick.

Trots att hennes knä på sätt och vis hela tiden spökar i vårt samtal menar hon att skadorna och alla rehabiliteringar gjort henne till en smartare spelare. Hon är modigare och njuter mer av allt hon får göra.

– Motgångarna har motiverat mig. Det har handlat om små saker som att gå utan kryckor eller att äntligen få springa, saker som jag i stunden fokuserat på att göra till 100 procent, bara jag äntligen får göra det. Det har påverkat min vilja att lyckas.

Ljusare utsikter för företagen i Österbotten

$
0
0

Det är första gången på fyra år som alla indikatorer visar på plus i den företagsbarometer som Österbottens handelskammare regelbundet genomför. Investeringarna ökar tydligast i Vasa- och Jakobstadsregionen.

Det värsta ser ut att vara över, skriver Österbottens handelskammare som regelbundet kartlägger det aktuella läget bland sina medlemsföretag. Den senaste mätningen gjordes under våren.

Efter en tydlig svacka för två år sedan har både orderläget och stämningen i företagen ökat stadigt och visar på plus. Personalbehovet och omsättningen har legat på samma nivå som i föregående mätning på våren.

Stämningen mer optimistisk i Vasa och Karleby

Stämningen bland företagen är mer optimistisk i Vasa- och Karlebyregionen medan den hålls på samma nivå som tidigare i Jakobstadsregionen. Investeringarna ökar tydligast i Vasa- och Jakobstadsregionen men även något i Mellersta Österbotten.

Helhetsmässigt ser läget lite osäkrare ut i Jakobstadsregionen jämfört med övriga regioner.

Utsikterna skiljer sig också mellan olika branscher och är mest positiva inom industrin där alla indikatorer visar uppåt. Inom handeln har mätaren för investeringar gått nedåt och inom servicebranschen har man minskade förväntningar på omsättning och även rekryteringsbehovet har minskat.

Vätgas brann på Boliden i Karleby

$
0
0

En brand startade strax före middagstid vid zinkfabriken Boliden i storindustriområdet i Karleby.

Man vet ännu inte vad som orsakade branden och Boliden Kokkolas vd, Jarmo Herronen, säger att situationen var mycket ovanlig.

- Under min 28-åriga karriär har en så här omfattande vätgasbrand aldrig brutit ut. Nu klarade vi oss ändå med blotta förskräckelsen, säger Herronen.

Nödcentralen fick larmet strax efter tolv och räddningsverkets enheter på plats kunde släcka branden före klockan halv två.

Det var i Elektrolyshallen som man upptäckte rökbildning. Senare visade det sig att det var vätgas som brann.

En person fördes till samjouren för lindrig exponering. Företaget uppmanar anställda som befann sig vid platsen att kontakta jouren ifall de känner av symptom.

Uppdaterad 16:45

Eremenko hördes av Uefa – går rykten om två års avstängning

$
0
0

Roman Eremenko hördes på torsdagen av det europeiska fotbollsförbundet Uefa. Enligt ryska journalister ser det inte bra ut för landslagsmittfältaren.

Philipp Papenkov, journalist på ryska tidningen Sport-Express, twittrade från Uefas huvudkontor i Schweiz.

– Ingen sade något. De störtade ut därifrån som kulor. Det ser inte bra ut, skrev Papenkov på Twitter.

Enligt Papenkovs kollega Artur Petrosyan ryktas det om en lång avstängning på grund av dopning.

– Enligt rykten har Eremenko stängts av för två år på grund av användning av förbjudna preparat. Både Finland och CSKA är i trubbel. Ingen ersättare, skriver Petrsyan på Twitter.

Enligt Helsingin Sanomat frågade Papenkov även av Eremenkos agent Marco Trabucco vad Uefa hade fattat för beslut, till vilket Trabucco svarade.

– Ursäkta, men jag kan inte tala om det.

Obekräftade uppgifter säger att Uefa kommer att informera om saken på fredag eller måndag.

Eremenko stängdes av i 30 dagar av Uefa strax före Finlands kvalmatch mot Island. Den här veckan utökade förbundet på avstängningen med 15 dagar.

Han skrev Rödluvan på Nykarlebydialekt – hör också en västnyländsk version!

$
0
0

Författaren Peter Sandströms bok Rööluuvån har blivit mäkta populär. Yle Västnylands Malin Valtonen gör ett försök att översätta en del av den kända sagan till västnyländska.

Författaren Peter Sandström besöker under Bokkalaset flera skolor i Raseborg för att tala om dialekter.

Han har tidigare pratat om dialekt med skolbarn i Österbotten och ser fram emot diskussionen med eleverna i Raseborg.

- I Österbotten är dialekterna väldigt levande. Det är det språk som många pratar hela tiden i sin vardag.

Många känner igen Rödluvan

Sandström har gett ut Rödluvan på Nykarlebydialekt och den har gått så bra åt i bokhandlarna att den inte längre finns i lager.

- Rödluvan är en klassisk saga som många känner igen och vet hur den ska låta så att säga på riktigt. Då blir det vitsigt och intressant när man läser den på dialekt.

I videon och i ljudklippet kan du höra två olika delar av Rödluvan på Nykarlebydialekt och västnyländska.

Vilken saga hade du gärna hört på din dialekt? Skriv gärna en kommentar.

Viewing all 36888 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>