Det går som smort för Sport just nu. Vasalaget tog sin tredje ligaseger på raken genom att besegra Jukurit i hemmahallen.

Jukurit har inte varit en lätt nöt att knäcka i höst. Nykomlingen radade upp fyra segrar på raken efter den förlusten i den första omgången.

Vem förlorade Jukurit mot i premiären? Just det, Sport.

För andra gången på en månad var Sport vassare mot Jukurit i ligan. På fredag skrevs slutsiffrorna 2–1. Ville Viitaluoma och Joonas Komulainen stod för Sports mål, medan Zach Budish satte in Jukurits tröstmål.

Aivan uskomatonta. Sarjakakkosena. Ja tänään kaatui Jukurit. Aivan mahtavaa!! #VaasanSport #Liiga #Jukurit pic.twitter.com/vBHQPusDLB

— Niko Ranta (@Niko_Ranta) October 14, 2016

HPK vann dagens andra möte med 2–1 borta mot KooKoo.

Resultat i hockeyligan på fredag:

KooKoo–HPK 1–2
Sport–Jukurit 2–1

- Jag tänker inte vara den som man beslutar över, utan jag vill vara bland dem som fattar besluten, säger Ramieza Mahdi.

- Mina föräldrar försökte kuva mig, men det lyckades inte. Redan som barn i Somalia var jag rebellisk och tog mycket plats.

Ramieza Mahdi kommer från en lång rad starka somaliska kvinnor och hon vill att hennes röst ska höras också här i hennes nya hemland Finland. Hon använder olika kanaler för att komma till tals och hon låter inte sin invandrarbakgrund stoppa henne.

Hjälper dagens unga flyktingar

I dag är hon volontärarbetare inom Röda korset. Hon föreläser, arbetar för återuppbyggandet av skolor och sjukhus i mellersta Somalia och till vardags hittar man henne som handledare för ensamkommande flyktingbarn på Flyktingbyrån i Oravais.

Ramieza Mahdi kom själv som flykting till Jakobstad 1994. Familjen hade råd att fly från Somalia på grund av att de tillhörde medelklassen.

- Vi visste ingenting om västvärlden. Det enda vi hört var att kvinnor gick omkring nakna och att man hade sex före äktenskapet. Mina föräldrar var livrädda för hur det skulle gå för oss barn.

Ramieza Mahdi ser sig idag som en blandning av det finländska och det somaliska. Hon går på känsla när det gäller vad som är rätt för henne.

- Ibland kan jag gå på fest iklädd duk, ibland kan jag gå utan duk. Ingen ska säga åt mig vad som är rätt och fel.

Ramieza Mahdi Bild: Ramieza Mahdi Flykting,jakobstad,kvinnor,Mogadishu,Somalia,vasa

- Vi tänkte att det var dags att åka tillbaka. Men det var inte lätt att integreras igen i Somalia. Deras och mitt tankesätt var helt olika.

Flyttningarna påverkade

Livet i Mogadishu var inte lätt. Staden var uppdelad mellan stridande klaner och man bodde i områden där man kände sig trygg, beroende på vilken klan man tillhörde. Till en början fanns varken vatten eller el. Vattnet transporterades dit i tunnor av åsnor.

Efter drygt två år i Somalia ökade oroligheterna igen. Familjen återvände till Jakobstad, där modern och resten av de totalt femton syskonen fortfarande bodde.

Flyttningarna mellan Somalia och Finland har påverkat Ramieza Mahdi mycket. Det tog länge att komma underfund med vem hon är och vem hon kan lita på. Men det har också lärt henne att se saker ur ett annorlunda perspektiv och att hitta olika lösningar på problem.

- Jag har förlorat mycket tid på flytta hit och dit, men jag kan inte leva i det förflutna. Inte heller kan jag leva på hoppet om ett fredligt Somalia. Man kan inte vänta på något som man inte själv kan förändra. Och jag tänker inte ha status av att vara en gäst här hela livet, utan jag är del av det här samhället.

Blir politiker för att komma till tals

Ramieza Mahdi känner att hon har mycket att ge. I sitt arbete kan hon hjälpa flyktingarna att inse att fast man är invandrare och har varit med om svåra upplevelser i hemlandet, så kan man bli vad man vill. Det är bara upp till var och en hur mycket man vill kämpa. Ramieza Mahdi är ännu inte nöjd med vad hon åstadkommer.

- Jag ska fortsätta med volontärverksamheten, kanske vidareutbilda mig och nu vill jag bli en somalisk röst i kommunalpolitiken. En somalisk röst, men med inriktning på internationella frågor och EU-frågor.

- Min röst måste bli ännu högre, skrattar Ramieza Mahdi.

En 51-årig Kristinestadsbo körde med rejäl överhastighet i Närpes på fredagen. Hastigheten uppmättes av polisen till 161 km/h på ett vägavsnitt där hastighetsbegränsningen är 80 km/h.

Kristinestadsbon är nu misstänkt för grovt äventyrande av trafiksäkerheten. Mannen fick körförbud och polisen tog hand om hans körkort.

Yttern Matti Lamberg kommer att förstärka Vasa Sport under resten av den här säsongen. Jesse Väkelä och Felix Westermarck flyttar i sin tur till Mestis och Espoo United.

Matti Lamberg har tidigare spelat ligaishockey i Jokerit och HIFK och den här säsongen inledde han i den nya Mestisklubben Espoo United. Nu byter Lamberg huvudstadsregionen mot Österbotten.

Vasa Sport skriver på sin webbplats att man lånar Lamberg under resten av säsongen. Samtidigt så lånar klubben ut backen Jesse Väkelä och anfallaren Felix Westermarck till Espoo United.

– Lamberg är en spelare som kämpar hårt. Med honom i laget får vi större bredd och mer kamp om spelplatserna bland anfallarna. Väkelä och Westermarck får nu ett permanent lag att spela i under resten av säsongen där de kan utvecklas, säger sportchefen Markus Jämsä på Sports webbplats.

Jämsä säger också Sport fortsätter att leta efter ytterligare anfallare att förstärka truppen med.

Felix Westermarck har spelat sex matcher för Sport i ligan den här säsongen men inte noterats för några poäng. Han har också spelat en match för Hermes i Mestis. Förra säsongen var han under stor del av säsongen utlånad till Hermes.

Även Jesse Väkelä spelade för Hermes förra säsongen och har även inlett den här hösten i Karleby.

Medlemmarna i kanotföreningen Botnia Canoe i Jakobstad räds inte kallt vatten och höstmörker. Ett tiotal paddlare gav sig på lördagen ut på den traditionella Månskenspaddlingen, den här gången sker starten från Andra sjön i Nykarleby.

Kanotsporten har stadigt stigit i popularitet och allt fler kvinnor skaffar sig också en kajak för att komma ut på vattnet och komma nära naturen. Botnia Canoe i Jakobstad är en av de klubbar i Österbotten som försöker ta tillvara det här intresset.

Månskenspaddling ger fin naturupplevelse

Botnia Canoe har ordnat under flera år ordnat en höstpaddling nattetid, helst i månsken men det är förstås svårt att garantera. Hittills har det lyckats bra men i år ser väderrapporten mindre lovande ut. På lördagen packade medlemmar kajaker på släpkärran för vidare transport till Andra sjön i Nykarleby därifrån starten sker. Övernattning sker antingen inomhus i en av medlemmarnas sommarstuga eller i tält enligt egen smak.

Vad behöver man ha med sig när man ger sig ut i höstmörkret när vattnet är kallt?

- Sunt förnuft till att börja med, säger Carl-Gustav "Cagu" Eriksson liksom varma kläder och ännu varmare kläder att byta om till ifall man råkar bli våt.

- Vi blir kanske ett tiotal paddlare, man skall inte ge sig ut ensam på hösten.

- En del har torrdräkter för säkerhets skull, säger Sixten Lund.

Carl-Gustav "Cagu" Eriksson och Sixten Lund är inbitna paddlareu Carl-Gustav "Cagu" Eriksson och Sixten Lund på väg ut på höstpaddling i skärgården Bild: Yle/ Kjell Vikman botnia canoe,carl-gustav cagu eriksson,Jakobstad,sixten lund,Österbotten

Skärgården är fin också på hösten

Upplevelsen av skärgården blir en helt annan på hösten, sikten är bättre när löven fallit av träden och det är ingen trängsel.

- Det är roligt att komma ut i skärgården när det är lugnt, nästan alla båtar är borta liksom sommargästerna. Det är lugnt och stillsamt, säger Sixten Lund.

- Det är svaga vindar idag på lördagen så vi får hoppas på en fin utfärd.

- Vi får hoppas att det inte är alltför många älgjägare i farten, vi har reflexvästar och pannlampor och så hoppas vi på månsken.

En total privatisering av vårdproduktionen i Jakobstadsregionen är ett alternativ som borde utredas. Det anser den regionalpolitiska sotearbetsgruppen enligt kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre. På tisdag skall social-och hälsovårdsnämnden i Jakobstad ta ställning till upphandlingen av en konsultutredning som skall klargöra för-och nackdelar med olika alternativ.

Den modell som hittills drivits speciellt av Pedersöre och Larsmo är ett sambolag för vårdproduktionen mellan privata aktörer och kommunerna med en knapp majoritet för den privata sektorn. Nykarleby ställer sig negativt till den modellen och Jakobstad är någonstans mittemellan. Frågan skall utredas men det behövs konsulthjälp för att klara av utredningarna och frågan kommer upp i social-och hälsovårdsnämnden på tisdag.

Enligt kommundirektör Stefan Svenfors har man i den regionalpolitiska arbetsgruppen kommit överens om ytterligare ett utredningsalternativ som innebär att privata intressen helt eller delvis tar hand om vårdproduktionen i Jakobstadsregionen utan kommunernas medverkan

Kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre stefan svenfors Bild: Yle/Henrik Leppälä Kommundirektör,Pedersöre,stefan svenfors

Överenskommelse i arbetsgruppen

Det är lite oklart vad gruppen egentligen kommit överens om. Enligt Stefan Svenfors är saken ändå solklar. I konsultuppdraget borde enligt Svenfors också ingå att ta reda ut följderna om alla fyra kommuner kommer med i sambolaget eller går in för en privatisering helt eller delvis av vårdproduktionen utan kommunernas medverkan i bolagen. Ytterligare skall konsulten reda ut följderna i ett scenario där Nykarleby inte går med i ett eventuellt sambolag.

- Jag hoppas att alla är medvetna om det här, det står så i det protokoll som är ute på justeringsrunda i kommunerna, säger Svenfors.

Stadsdirektör Kristina Stenman i Jakobstad svävar lite grann på målet och säger att frågan diskuterats men att alternativet med total privatisering inte sagts så rakt ut, stadsdirektör Gösta Willman vidkänns det ännu mindre. Båda stadsdirektörerna ingår i den grupp som utarbetat dokumentet.

Palatskupp i kommunerna

Kommundirektör Stefan Svenfors skräder inte på orden när han beskriver det som beslutits om konsultuppdraget i den regionalpolitiska sotearbetsgruppen. I den ingår de fyra kommunerna, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo som medlemmar. I arbetsgruppen ingår kommundirektörerna, styrelseordförandena och tjänstemän.

- Det som arbetsgruppen kommit överens om är såvitt jag kan förstå kommunernas vilja. Om det inte sker nån typ av palatskupp så är det, det scenario som bör förverkligas i den konsultutredning som skall göras, social-och hälsovårdsnämnden kan höras i frågan,säger Stefan Svenfors.

- Jag anser att Svenfors hårddrar det hela när han talar om palatskupp, det är alldeles entydigt att det är vår nämnd som har hand om mandatet att sköta social-och hälsovården för de här fyra kommunerna, säger stadsdirektör Kristina Stenman i Jakobstad.

Upphandlingsdokumentet kommer i slutändan att presenteras för fullmäktige i de fyra kommunerna för godkännande eller förkastande.

FF Jaro for iväg med segern från Centrumplan i Ekenäs i fotbollens division 1 på lördag (15.10) eftermiddag. Trots förlusten blev det ändå klart att Ekenäs IF spelar på den näst högsta serienivån i fotboll också säsongen 2017.

Matchen i Ekenäs slutade 1-2 (1-1).

Omgångens andra matcher i division 1 slutade så, att slutresultatet i Ekenäs inte har någon betydelse med tanke på vare sig avancemangskampen eller striden mot nedflyttning.

JJK och TPS gör upp om vem som stiger till ligan och vem som går till ligakval. EIF:s fortsättning i division 1 är klart, eftersom FC KTP endast klarade oavgjort och degraderas tillsammans med FC Jazz till division 2.

Lördagens match i Ekenäs var rätt jämn, även om Jakobstadslaget Jaro kanske hade de flesta mållägena.

EIF tog ledningen efter ett verkligt mönsteranfall i den nionde matchminuten.

Keaton Isaksson framspelade snyggt vänsterbacken Zacharias Ekström som löpte in i Jaros straffområde. Ekström gav en perfekt passning in framför mål. Den passningen förvaltade Ville Sevón på ett ypperligt sätt och sköt bollen i Jaros höga hörn.

Samu Alanko gjorde solomål

VPS-lånet Samu Alanko stod för Jaros kvittering då matchuret var inne på sin 38:e minut. Han rundade ett par EIF-försvarare och placerade bollen säkert till höger om EIF-keepern Tim Murray.

Till andra halvlek kom hemmalaget starkt. Det bästa målläget hade Benjamin Källman, men hans skott gick bara några decimeter förbi Jaros målbur.

Ungefär tio minuter in i andra halvleken hade Jaros Alberto Alvarado ett bra skottläge. Hans skott susade dock lite över EIF-målet.

EIF:s vänsterback Zacharias Ekström hörde till matchens bästa spelare. EIF-Jaro 15.10.2016 Bild: Yle/ Patric Westerlund Division 1 i fotboll för herrar,Ekenäs,Ekenäs IF,FF Jaro,fotboll,Fotbollsmatch,Raseborg,Västnyland,zacharias ekström,Österbotten

Efter Jaros andra mål skapade ingetdera laget särskilt många farliga mållägen. EIF dominerade matchbilden något under den sista kvarten, men kunde alltså inte skapa målchanser.

Kula nöjd med sitt lag

Jaros urstarka mittfältare Thomas Kula var inte överraskad att Ekenäslaget bjöd på så segt motstånd i matchen.

- Vi visste nog att EIF är ett bra lag. Särskilt här på hemmaplan spelar EIF riktigt bra. Jag tycker vi skapade rätt många målchanser och spelade bra i dag, sade Kula.

- Deras mål harmar lite eftersom situationen kom för att vi försvarade dåligt.

Stämningen på topp

EIF:s lagkapten Johan Estlander har spelat största delen av säsongen som högerback. Mot Jaro fick han en blixtkommendering strax före avspark till mittback, eftersom ordinarie mittbacken William Lindqvists knä inte höll för spel. Olli Jalli tog Estlanders plats som högerback.

- Jag tycker vi spelade riktigt hyfsat mot Jaro som ändå är ett av seriens absolut bästa lag.

Estlander tyckte stämningen var utomordentlig under matchen.

- Jaros hejarklack var fin och det var Eklöven också. Stämningen var riktigt bra.

Ikonen Timoska tog farväl

EIF:s trotjänare mittfältaren Sampsa Timoska spelade nu sin sista match inför Ekenäspubliken. Timoska lämnar elitfotbollen samtidigt som han flyttar till Kokemäki.

- Jag fick ett arbetserbjudande därifrån så vi flyttar dit redan nu. Jag har stortrivts i Ekenäs och i EIF. Nu är det dags att lägga av på den här nivån, jag har sysslat med fotboll i 30 år, sade 37 år gamla Timoska efter matchen.

- Inte kändes det på något sätt speciellt att spela inför Ekenäspubliken för sista gången. Jag vet att någon form av chock ännu kommer. Men först ska jag spela sista seriematchen med EIF, sade Timoska.

Sampsa Timoska i en match från säsongen 2015. Sampsa Timoska, EIF. Bild: Yle/Patric Westerlund division 1-fotboll,eif,eif-fotboll,ekenäs,ekenäs if,fotboll,fotbollsmatch,fotbollsspelare,raseborg,sampsa timoska,västnyland

Fortsätter i division 4

Timoska sade att han knappast lämnar fotbollen för gott.

- Det lokala fotbollslaget, Kokemäen Pallo, steg i höst till division 4. Där kan jag säkert spela, sade Timoska med ett leende.

Under sina fem säsonger i EIF hann Timoska spela 115 matcher för laget.

Över 700 åskådare på plats

I hemmalaget var vänsterbacken Zacharias Ekström, mittfältarna Keaton Isaksson, Paul Akouokou och Tamás Gruborovics på spelhumör på lördag.

I Jaro utmärkte sig vänsterbacken Walter Moore, mittfältets Markus Kronholm och Thomas Kula samt anfallaren Samu Alanko.

Joni Hyytiä dömde säkert inför 732 åskådare. Serietabellen finns på Yles text-tv sidan 251.

EIF:s sista match för säsongen spelas på lördag (22.10) i Åbo mot TPS. Jaro möter Grankulla IFK samma dag.

Division 1:
AC Oulu – TPS 0-1 (0-0), FC Haka – JJK 2-4 (2-2), KPV – KTP 1-1 (0-0), GrIFK – FC Jazz 2-0 (1-0), EIF – FF Jaro 1-2 (1-1), 9 min Ville Sevón 1-0, 38 min Samu Alanko 1-1, 66 min Alberto Alvarado.

EIF: Tim Murray; Zacharias Ekström, Johan Estlander, Akim Sairinen, Olli Jalli; Paul Akouokou (67 min Lucas Kaufmann), Sampsa Timoska (79 min Boubacar Kinda); Keaton Isaksson, Tamás Gruborovics, Ville Sevón; Benjamin Källman.
Jaro: Emil Öhberg; Walter Moore, Alberto Macomba (v), Bamba Hassoma, Kyle Curinga; Papa Niang, Thomas Kula, Markus Kronholm (v), Samu Alanko; Jonas Emet (v); Alberto Alvarado.

Nästa vecka är det höstlov i Österbotten men alla skolor har inte lika långa höstlov. Det varierar mellan två dagar och en hel vecka.

Hur långt höstlov tycker du att man borde ha? Skriv en kommentar till den här artikeln, skriv till oss på Facebook där vi heter Yle Österbotten eller sänd ett mail till osterbotten@yle.fi.

I Vasa, Karleby och Kaskö får skoleleverna fira höstlov hela veckan lång. Eleverna i Kronoby och Larsmo får dock bara fira höstlov i två dagar på torsdag och fredag.

I Närpes och Kristinestad får eleverna vara lediga torsdag och fredag samt måndag veckan därpå.

För eleverna i Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Malax och Korsnäs är det höstlov onsdag till fredag.

En bil totalförstördes i en brand på Alesundsgatan i Kristinestad natten mot söndag. Räddningsverket fick larm om en brinnande bil som stod parkerad nära en annan bil och ett våningshus byggt i betong. Branden kunde släckas men bilen blev förstörd.
Brandorsaken är inte känd och polisen undersöker branden. Inga personskador uppstod.

Den bil som stod parkerad i närheten fick en en del skador av värmen från branden. Våningshuset i närheten av den brinnande bilen påverkades inte av branden.

Josh Quigley från Skottland led av depressioner och försökte ta livet av sig för ett och halvt år sedan. Nu cyklar han jorden runt sedan ett halvt år tillbaks och mår bra. I helgen nådde han Karleby, Jakobstad och Vasa.

Det är viktigt att röra på sig för att bibehålla den mentala hälsan. Det är Josh Quigley ett levande bevis på, han inledde ett mångårigt projekt i maj i år som innebär att han inom 3-4 år skall cykla jorden runt. Starten skedde i hans hemstad Livingston i Skottland i slutet av maj i år, då mådde han ännu mentalt ganska dåligt, idag mår han toppen efter 8000 km på cykel.

Självmordsförsök gav en andra chans

Josh Quigley försökte ta livet av sig för cirka ett och halvt år sedan efter att ha lidit av depressioner i flera år före det. Nu har han startat ett projekt som dels har fått honom själv på fötter , dels skall inspirera andra människor i en liknande situation.

- Min utmaning är att cykla jorden runt och att inspirera människor som lider av mentala problem av olika slag. Kan jag genomföra en förändring, kan andra, säger Josh Quigley.

- Jag fick en ny chans till livet, nu mår jag toppen, nu är jag här i Finland. Vid starten i Skottland i slutet maj mådde jag ännu ganska dåligt, nu har jag fått massor av motion och frisk luft.

Josh kommer att cykla tillbaks genom Sverige och Danmark mot Paris och julen kommer han att tillbringa hemma i Skottland. År 2017 kommer han att cykla genom centrala Europa men också i Ryssland och Ukraina och de baltiska länderna och Balkanstaterna.

Sociala medier sprider budskapet

Josh berömmer alla de människor han mött i Norden, folk är vänliga och öppnar sina hem för honom. Han diskuterar gärna med folk om mentala problem men den viktigaste kanalen för honom är sociala medier.

- Min tro på mänskligheten har verkligen kommit tillbaka. Mental ohälsa är stigmatiserad i samhället och jag vill sprida kunskap om det och sociala medier är mitt viktigaste verktyg. Jag har många som följer mig på Facebook och liknande, säger Josh Quigley.

Höstlovet är kortare i Jakobstad än tidigare, tre arbetsdagar istället för fem som varit regel i många år. Det här är en anpassning till de övriga grannkommunerna.

Frågar man eleverna i Oxhamns skola i Jakobstad anser de att förkortningen av höstlovet är en dålig sak, det gamla systemet med en vecka är bättre . Lärarna har inte protesterat enligt rektor Peter Lindqvist i Oxhamns skola, lärarna följer arbetsgivarens direktiv.

Sova länge på morgnarna är det bästa med höstlovet

Sovmorgnar är det bästa med höstlovet tycker eleverna vid Oxhamns skola. Det tycker säkert många föräldrar också ifall de har höstlov.

- Det är jobbigt att komma hit för två dagar och bli ledig sedan på nytt, det är bättre med en vecka, säger en niondeklassare i Oxhamns skola.

- Jag skall på ett tredagars scoutläger och sova i tält, säger en annan elev.

- Jag trodde förslaget skulle skapa diskussion men det blev bara ett konstaterande i lärarkollegiet att nu är det tre dagar och vi provar på det, säger rektor Peter Lindqvist.

Personalen i Kyrkostrands lilla skola i Jakobstad mår dåligt. I fastigheten finns tillfälligt en dagvårdsgrupp och det här är det färskaste exemplet i en lång rad på fastigheter med problem med inneluften i Jakobstad.

Inneluftsproblemet i Kyrkostrands lilla skola skall behandlas i inneluftsgruppen i Jakobstad på måndagen. Arbetshälsovården Työplus har i skarpa ordalag tagit ställning i frågan men hälsovårdsmyndigheterna har inte ännu kopplats in officiellt.
Chefen för dagvården i Jakobstad, Tom Enbacka, börjar stå rådlös, var skall barnen placeras när så många fastigheter i staden har problem med inneluften.

Personalen lider av inneluften

Det är främst i det utrymme där barnen vilar middag där den dåliga inneluften är påtaglig. I höst har ventilationsapparatur installerats i rummet men det tycks inte hjälpa, inte heller att på gammaldags vis låta fönstren stå öppna för att vädra.

Barnens viloutrymme där inneluften är allra sämst Luftproblemen är värst i dagisbarnens vilorum i Kyrkostrands lilla skola Bild: Yle/ Kjell Vikman inomhusluftproblem,Jakobstad,kyrkostrands lilla skola,Österbotten

Alla i personalen förutom föreståndaren lider av symptom på dålig inneluft och långtidssjukskrivningar förekommer också, ingen i personalen vill framträda med en kommentar kring läget. Det är personalen som fört ärendet till arbetshälsovården Työplus via en skrivelse.

- Jag är ingen expert på det medicinska men tonen i det brev vi fått från Työplus är nog allvarlig, det är nog kanske det mest allvarliga jag sett därifrån, säger chefen för dagvården i Jakobstad, Tom Enbacka.

- Jag är bekymrad och jag vet inte riktigt vad vi skall göra.

- Jag har inget utrymme i bakfickan ifall vi tvingas stänga daghemmet.

Dagvårdschef Tom Enbacka i Jakobstad dagvårdschef Tom Enbacka i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman dagvård,jakobstad,tom enbacka,österbotten

Stordaghem planeras

Daghemmen i Jakobstad har i många fall fått ta över byggnader som ursprungligen är byggda som skolor och i många fall har skötseln varit eftersatt för att till slut utmynna i inneluftsproblem.

En lösning på problemet är ett nytt stordaghem men hittills har staden inte kommit speciellt långt. BI-fastigheten som också har inneluftsproblem och är utrymd sedan flera år tillbaka har setts som ett alternativ för ett stordaghem men fastigheten kräver en mångmiljonsatsning för att kunna användas för det här ändamålet. Ett stordaghem ses också som en lösning för att bättre kunna hantera sjukskrivningar, små enheter är sårbara i det sammanhanget.

Gamla BI-fastigheten i Jakobstad BI-fastigheten i Jakobstad står tom och oanvänd sedan många år Bild: Yle/ Kjell Vikman barnträdgårdslärarutbildningen,bi-fastigheten,Jakobstad,Österbotten

- Idag skulle jag välja att riva BI-fastigheten, sätta en caterpillar på byggnaden och bygga nytt på samma tomt, säger Tom Enbacka.

- Läget är det mest fantastiska vi kan få för ett daghem, nästan mitt i centrum och med kommunikationerna, vägarna och gatorna från alla håll i staden.

En ny österbottnisk energilösning minskar bränslekostnaderna tonvis per dag. Fartygen sparar energi och utsläppen minskar.

Företaget We Tech Solutions har utvecklat sin idé under flera år. Det handlar om en axelgenerator som kopplas direkt till fartygets propelleraxel.

- Det betyder att man kan generera fartygets huvudström med hjälp av huvudmotorn och stänga av hjälpmotorerna, som annars levererar ström till fartyget, berättar vd Mårten Storbacka.

Det blir ett energieffektivt sätt att generera fartygets el. Det blir också billigare. Något som rederierna förstås uppskattar.

- Dessutom kan den användas som hjälpmotor vid sjögång och ge propellern ökad kraft.

Teknologin från vindkraftverk

Generatorn är av så kallad permanentmagnettyp. Samma typ används inom vindkraftsindustrin.

- Den passar ihop med propellern, säger Mårten Storbacka. Dessutom har både fartyg och vindkraftverg lågvarviga generatorer, så lösningen var logisk att applicera.

I dag seglar tre fartyg med den här tekniken och trettio till är under byggnad.

- Marknadsandelen ökar kraftigt nu, säger en belåten vd.

Flera Vasaföretag inkopplade

We Tech utvecklar lösningar, men har ingen egen tillverkning utan använder energiklustrets företag. The Switch bygger generatorn, Dannfoss Drives Vasafabrik står för frekvensomriktartekniken och VEO gör panelen som man packar in allt i. Det är alltså We Tech som säljer lösningen, medan andra företag bygger den.

Små privata museer är viktiga för den lokala historieskrivningen. Att hosta upp allmänna medel för att stöda dem är svårare.

Per Juslin driver ett eget museum på Emsalö i Borgå skärgård. I det visar han upp elapparater och elprylar från en svunnen tid till våra dagar.

Att stiga in i Pelles elmuseum är som att göra en tidsresa i gårdagen. Väggarna är fyllda radioapparater, eltavlor och avbrytare från mormors tid. På borden slåss bland annat elgrillar, strykjärn och mobiltelefoner om utrymme.

Per Juslin är elentreprenören, som femton år efter sin pensionering fortfarande brinner för elprylar.

- Det har varit mitt liv, min livsgärning, säger han. Jag har alltid tyckt om gamla prylar och till slut blev det ett museum.

Officiellt får Per inte kalla sin utställning museum, eftersom han inte har katalogiserat föremålen med uppgifter om varifrån de kommer och hur gamla de är. Utställningen ger ändå en vid överblick av elapparater, verktyg och apparatur från 1900-talets början till våra dagar.

Kamerautrustning från hela världen blev unikt museum

Samma entusiasm som Per har hittar man på Åland, där makarna Olle och Benita Strömberg har sitt fotografiska museum.

Olle står för sakkunskapen och Benita Strömberg ställer fram föremålen och skriver skyltarna. Dam vid vitrinskåp med kameror. benita strömberg,fotografi,kamera,museum,ålands fotografiska museum

Olle har samlat på allt som hör samman med fotografering, filmning och framkallning i mer än 50 års tid. 2001 öppnade han museet. Då hade han samlat på sig 130 bananlådor fulla med föremål.

- Då sade Benita att antingen får du sluta samla eller så får du öppna museum, småskrattar han.

Sedan dess har samlingen ytterligare vuxit. I dag omfattar den omkring 12 000 föremål. Bara en tredjedel ryms i montrarna.

- Det är bra, säger Olle. Då kan jag byta ut och förnya utställningen. Det lockar besökarna att komma på nytt.

Museer kräver kapital

Förutom tid kräver privata museer stora summor ur den egna kassan.

Varken Pelles elmuseum eller Ålands fotografiska museum får utomstående ekonomiskt understöd i någon större mån.

Den lokala sparbanksstiftelsen och en lokal stiftelse på Emsalö har stött Per Juslin i hans arbete, men annars har han bekostat allt själv. Å andra sidan säger han sig inte ha haft så stora utgifter heller, eftersom han har fått alla föremål gratis.

- Det har bara varit fråga om lite virke till hyllorna och utgifter för elektricitet, säger han.

För Olle Strömberg har det rört sig om betydligt större summor.

För mig har det rört sig om betydande summor genom åren. Jag har åkt runt i världen och besökt antikvitetshandlar och loppisar på jakt efter rariteter.― Olle Strömberg

Det finns många rariteter i Olles samlingar. Två gamla filmkameror på museum Bild: Yle. Filmkamera,kamera,museum,ålands fotografiska museum

Eftersom museet inte är en förening eller stiftelse har Olle inte kunnat ansöka om bidrag vare sig av landskapet, kommunen eller stiftelser. Han har fått stå för alla utgifter själv.

- För mig har det rört sig om betydande summor genom åren, säger han. Jag har åkt runt i världen och besökt antikvitetshandlar och loppisar på jakt efter rariteter.

Gamla pengar blir hävstång in i framtiden

För museiföreningar som har eget kapital är situationen betydligt lättare.

I museet Hedvigs minne i Nådendal fanns det egendom att ta till när museet grundades 1969. Museet består av konstnären Axel Haartman och hans fru Hedvigs hem.

Stina Leppänen leder föreningen som upprätthåller Hedvigs minne. Stina Leppänen i museet Hedvigs minne i Nådendal Bild: Yle/Maud Stolpe nb stina leppänen

Det fanns ett sommarställe, som hörde till makarna Haartmans egendom. Sommarstället såldes och pengarna placerades med god avkastning.

- Det har gett oss möjlighet att fungera och sköta om att huset hålls i ordning, säger Stina Leppänen som är ordförande för föreningen Hedvigs minne rf.

Privata museer tar till vara lokalhistorien

I Finland finns närmare tusen små privata museer. De mår i regel bra och har en stor betydelse för det lokala kulturarvet, hävdar John Björkman som är forskare vid Egentliga Finlands landskapsmuseum.

John Björkman anser att de privata museerna i vårt land mår bra. Museiforskare John Björkman utanför Åbo slott Bild: Yle/Maud Stolpe nb john björkman

De privata museerna är ofta de enda instanserna som bevarar och dokumenterar en orts historia, gamla föremål och särart.

- Om vi nu talar om platser som till exempel Högsåra eller Korpo finns deras historia inte bevarade någon annanstans, säger han. Genom dem finns historian nära till hands.

Att museerna drivs av privatpersoner och eldsjälar och inte av professionella är inget problem.

- Vi på landskapsmuseet jobbar tillsammans med de här organisationerna och lokalmuseerna för att hjälpa och stöda dem på olika sätt. Vi ger råd, hjälper dem att förvalta sina samlingar och underhålla sina byggnader. Vi erbjuder dem också katalogiseringssystem och så hjälper vi museiverket som delar ut årliga små medel till lokalmuseerna att välja vilka som ska få understöd, säger Björkman.

Vem vill engagera sig?

En annan stor fråga för privata museer är hur man ska engagera yngre för verksamheten.

I föreningen Hedvigs minne var först bara släktingar involverade. Sedan utvidgades kretsen till släktingarnas vänner. Nu är det vännernas vänner som driver museet.

- Vi är en mycket liten förening, säger Stina Leppänen. Nu är vi kanske fem som aktivt är med. Vi sköter om huset, samlingarna och guidar vid behov.

Man upptäcker nya saker hela tiden. Det här är spännande.― Kari Appelgren

En av de aktiva är före detta chefskonservatorn för Åbo slott, Kari Appelgren. Hon har under de senaste åren dokumenterat och katalogiserat det mesta som makarna Haartman samlade på sig under sitt nästan 70 år långa äktenskap. Det betyder tavlor, dokument, brev, tidningsartiklar, möbler och mycket annat.

Kari Appelgren har museer i blodet. Kari Appelgren i museet Hedvigs minne i Nådendal Bild: Yle/Maud Stolpe nb kari appelgren

Kari Appelgren har jobbat på museum hela sitt yrkesverksamma liv. Hon växte till och med upp på Österbottens museum där hon bodde till studierna förde henne annan stans. Trots det tröttnar hon inte på museer.

- Man upptäcker nya saker hela tiden, säger hon. Det är spännande. Det är nog en ärftlig belastning. Mina föräldrar var museimänskor. De träffade varandra på ett museum i Oslo.

Se och röra gör historien intressant i Nykarleby

På samma sätt som Hedvigs minne drivs Nykarleby museum av en förening. Man får små bidrag av staden och kulturfonden för uppvärmning och försäkringar. Museiverket har bidragit till reparationer.

Också i Nykarleby museum är nyckelordet talkoanda.

Utan talkoanda hade Nykarleby museum aldrig funnits, säger Anna Maria von Schantz. kvinna står i muséum Bild: Yle/Jyrki Karjalainen anna-maria von schantz,nykarleby museum,styrelseordförande,styrelseordförande

Nykarleby museum grundades av bokhandlaren, regissören och skådespelaren Josef Herler i början av 1950-talet. Museet visar ett borgarhem på 1800-talet, men det är också ett sjöfartsmuseum.

Eleverna får en helt annan förståelse för gamla föremål och lokalhistoria när de kan se dem och ta på dem.― Läraren Maria Sjöblom

Museet är populärt bland skolklasser.

- Eleverna får en helt annan förståelse för gamla föremål och lokalhistoria när de kan se dem och ta på dem. Vi kan sätta in dem i sammanhang , säger läraren Maria Sjöblom.

Maria Sjöblom visar upp en broderad kudde för eleverna. Kvinna står i muséum med dyna i handen. Bild: Yle/Jyrki Karjalainen lärare,maria sjöblom,nykarleby museum

Förståelse är viktig för de små privata museerna. För att de ska leva vidare behövs intresse hos dem som växer upp nu.

- Besök av skolklasser är ett sätt att skapa intresse, säger Anna Maria von Schantz. Kanske någon av eleverna blir intresserade och en dag börjar som sommarguide här.

Stiftelse och passion kan rädda fotomuseet

På Ålands fotografiska museum har arbetet med att hitta efterträdare inletts. Det handlar både om ansvariga för verksamheten och ägarformen.

- Vi funderar på att göra en stiftelse av det här, säger Olle. Det kunde vara en fungerande lösning.

Av den person som ska efterträda honom och Benita krävs stor passion och kunskap. Han har läst in sig på det mesta om fotografering under åren. Det vill han att också efterträdaren ska ha gjort.

- Dessutom vill ge över alla anekdoter och berättelser om föremålen och dess bakgrund, säger han.

Benita hoppas att de hittar en efterträdare snart.

- Det börjar bli bråttom, säger Benita. Vi börjar bli gamla. Det skulle vara synd om allt det här kastades på soptippen när vi inte längre orkar.

Per Juslin på Emsalö har redan en efterträdare i sikte.
.
- Min son är också i branschen. Han kan kanske ta över - när det blir dags, det vill säga. Inte tänker jag gå bort riktigt ännu.

Se programmet här:

Programmet kan också ses i Yle Fem, måndag 17.10. kl 20.00
och tisdag 18.10 kl 17.25

Det är tuffa tider för pälsfarmare. Överutbud och billiga oljepriser har satt Finlands pälsfarmare i en svår ekonomisk situation. Men aktörer inom branschen ser en ljusning.

Ulf Nylund, direktör på Vasa Andelsbank spår fortsatt tunga år för pälsfarmare innan vinden vänder.

- Det är tuffa tider för tillfället. Den uppfattning som jag och banken har är att det kommer att hålla i sig ännu åtminstone nästa år, säger Nylund.

Utvecklingen för tillfället är att fler avslutar sin farm än startar en ny farm.

- Utgående från bankens kunder vet vi att många äldre pälsfarmare kommer avsluta sina farmer runt årsskiftet, säger Nylund.

Ulf Nylund. Ulf Nylund Bild: Yle/Amanda Bieber andelsbanken,nylund,ulf nylund,vasa,österbotten

Nylund säger att banken kan bevilja lån åt personer som funderar på att ge sig in på pälsmarknaden, men det krävs bra förutsättningar och planer. Han säger att det är sällsynt att personer frågar efter för att starta en ny pälsfarm.

Överutbud på marknaden

Den dåliga pälsmarknaden beror på den internationella ekonomin och att det för tillfället finns ett överutbud på skinn i hela världen.

Finlands trumfkort på marknaden är kvaliteten på skinnen, säger Nylund.

- Finländare har alltid varit i topp när det kommer till kvalitet. Det är bara att lyfta på hatten för våra finska pälsfarmare, säger Nylund.

Konjunkturskänslig marknad

Tobias Andersson från Oravais gav sig in i på pälsmarknaden för tio år under en rådande lågkonjunktur. Sen kom några goda år innan marknaden återigen gick in i en lågkonjuntur.

- Pälsnäringen är väldigt konjunkturskänslig. Det är en helt oreglerad marknad som vi följer. Det som är speciellt den här gången är att marknaden föll snabbt från en väldigt hög till en väldigt låg nivå, säger Andersson.

Just nu är blårävsmarknaden är speciellt utmanade Försäljningen har kommit i gång, men priserna är under produktionskostnaderna, säger Andersson.

Tänker inte ge upp

Yrkeskåren är seg och att de som varit farmare länge har upplevt flera lågkonjunkturer, säger Andersson. Han själv har inte funderat på att ge upp.

- Naturligtvis är det en stor oro, samtidigt som djurskötseln och den dagliga rutinen ska skötas perfekt. Vi vet ju vad vi har för kostnader och försöker spara, men till sist kommer ett tak emot. Som marknaden ser ut nu är det svårt att spara. Men förhoppningsvis ser vi snart en ljusning i tunneln.

Han säger att man ofta glömmer bort att när det är dåliga tider för pälsmarknaden påverkas också andra branscher.

- Just nu görs det inga nya investeringar inom pälsmarknaden och man försöker få farmen att gå runt med så lite anställda som möjligt. Materialtillverkare, transportfirmor och underleverantörer blir på samma gång utan jobb.

Viktig skatteinkomst

Korsnäs kommun är en kommun som är beroende av sina pälsfarmare. I kommunen finns ungefär ett femtiotal pälsfarmer och skinnen som exporteras från kommunen är värda mellan 20-25 miljoner euro.

- Pälsfarmningen är en väldigt viktig del av vårt näringsliv i Korsnäs. Det ger både skatteintäkter och sysselsättning, säger kommundirektör Christina Båssar.

Christina Båssar. Christina Båssar, kommundirektör, Korsnäs Bild: YLE/Filip Stén båssar,christina båssar,kommundirektör,korsnäs

Den rådande läget inom pälsnäringen har satt sina spår i kommunens ekonomi. Båssar säger att skatteutvecklingen i kommunen gick neråt i fjol, men ekonomin ser jämnare ut efter att kommunen rättat till sina skatteförskottskoefficienter i år.

- Men vi har en minskning på kommunskatten, säger Båssar.

Tror på ljusning

Båssar tror att marknaden kommer att förbättras. Hon säger att pälsfarmarna är vana med att trenderna på marknaden svänger.

- Det är bara att vänta ut marknaden. Kvaliteten på de finska skinnen är på en sådan hög nivå att det nog alltid kommer att finnas en marknad.

Korsholm får fortsätta med tillfälliga daghemslösningar i Kvevlax ännu en tid. Tidigast år 2019 kan Kvevlax lärcenter vara klart. Då torde också situationen med trycket på daghemmen lösa sig.

I dag hyr Korsholms kommun tillfälliga barackdaghem i Kvevlax och i Böle, Smedsby.

Behovet av dagvårdsplatser är stort i Kvevlax. I området Kvevlax med omnejd finns under de kommande åren omkring 60 förskolebarn.

Skolstrukturen avgörande

Om kommunen går in för modellen med ett lärcentrum i Kvevlax är det meningen att även förskolan ska ingå i lärcentret. Då lösgörs mera plats för daghemmens behov.

Först när det står klart hur skolstrukturen i kommunen ska se ut kan även dagvårdsproblematiken i kommunen få en mera beständig lösning. Om förskolan centraliseras frigörs dagvårdsplatser på de befintliga daghemmen.

- Så fort vi vet hur skolstrukturen ser ut vet vi när den tillfälliga lösningen med paviljongen i Kvevlax kan avslutas, säger Anna Törnroos, dagvårdschef i Korsholm.

Att hyra tillfälliga baracker blir dyrt för kommunen.

Alternativ till lärcenter

I juni beställde kommunstyrelsen i Korsholm en utredning över alternativ till lärcentermodellen.

Projekteringsingenjör Erik Rönnqvist på fastighetsverket i Korsholm har presenterat preliminära planer för styrelsen.

Kommunstyrelsen ville att man utreder kostnaderna för en alternativ skolstruktur i Kvevlax.

Åtgärderna skulle då handla om att Kvevlax skola renoveras för att även kunna ta emot elever från Veikars, Hankmo skola renoveras för att även kunna ta emot Petsmo skolas elever, Kuni-Vassor skola förstora mefd två klassrum och Petsmo skola byggs om för barndagvård.

Kommunstyrelsen ska ta ställning till alternativen i utredningen.

Också i Böle i Smedsby finns en tillfällig paviljong för daghemsbruk.

Hyresavtalet förlängs ett år i taget

Hyreskostnaderna för barackerna, som hyrs av Cramo, är drygt 3500 euro i månaden. Hyresavtalet går ut den 31.5.2917.

Efter det kan hyresavtalet förlängas med ett år i taget så länge modulbyggnaden behövs för verksamheten.

För att få placera en barack eller paviljong på ett område krävs att kommunen beviljar ett tillfälligt bygglov, eller placeringslov för byggnaderna.

Bygglovet för modulbyggnaden i Kvevlax går ut i maj november. Fastighetsverket har anhållit om förlängning med ytterligare fem år för byggnadstillståndet.

Efter varje verksamhetsår utvärderas situationen innan hyresavtalet förlängs.

Verksamheten i modulbyggnaden avslutas i samtliga alternativ som presenterats gällande skol- och dagvårdsstrukturen i Kvevlax området.

När barackbyggnaderna inte längre behövs kan byggnadstillståndet avbrytas och byggnaderna monteras ner.

Planerna kring stadsdelen "Travdalen" i Vasa fortsätter att utvecklas. Om allt går som det ska kommer det första huset på nuvarande travbanan att stå klart om fyra år.

Idén är att den nuvarande travbanan kommer att bli en levande, urban bostadsmiljö med ett torg, service och bostäder i såväl höga som låga hus.

Första skedet i planeringen är i gång och nu ska skisserna få kommentarer av alla berörda parter - företag, byggföretag och invånare.

- Vi ska fortsätta på rutnätet i stadens centrum och försöka få en levande gatumiljö. Det blir inte en förortsmiljö med hus och parker, säger planläggningsarkitekt Oliver Schulte-Tigges.

Oliver Schulte-Tigges. Planläggningsarkitekt Oliver Schulte-Tigges står på travbanan och pekar på en karta över hur bostadsområdet på Travbanan kommer att se ut. Bild: Yle / Axel Brink oliver schulte-tigges,travbanan i vasa,Vasa

Torg och esplanad

Som skissen ser ut nu kommer Klemetsögatan att förlängas tvärs över den nuvarande travbanan. Mitt i bostadsområdet korsas Klemetsögatan av en esplanad, och de här två gatorna bildar alltså huvudlederna i området. I deras korsning bildas ett torg. Vidare, in i kvarteren blir gatorna mindre och lugnare. Längs de mindre gatorna planerar man även så kallade town houses, eller enfamiljshus som byggs vägg i vägg. Inte helt olika sina arkitektoniska släktingar på Manhattan eller i England.

En karta över det planerade bostadsområdet på travbanan i Vasa. På bilden ser man bland annat hur klemetsögatan har förlängts, hur den korsas av en esplanad och hur ett torg bildas i de gatornas korsning. Bild: Vasa stad arkitektskiss,karta,sandviken i vasa,travbanan i vasa

- Vi har planerat våningshus på mellan fyra och sex våningar. Ett par högre byggnader passar bra runt torget, säger Schulte-Tigges.

Realistiska planer

När man tittat på arkitektskisser kan man ibland tänka efter och undra om de verkligen kan bli verkliga. Enligt Schulte-Tigges är planerna realistiska.

En arkitektillustration av hur det planerade bostadsområdet på travbanan i Vasa kommer att se ut, sett från skyn. Bild: Lentokuva Vallas Oy arkitektskiss,sandviken i vasa,travbanan i vasa,Vasa

- Vi har nu arbetat vidare på det vinnande förslaget. Nu ser det ganska realistiskt ut. Naturligtvis finns det många frågor, till exempel aktiviteten på gatunivå och hur vi får den till stånd. Parkeringssystemen är inte heller så enkla, utan vi behöver många olika lösningar, säger Schulte-Tigges.

Torget och Klemetsögatan. En arkitektillustration av hur det planerade bostadsområdet på travbanan i Vasa kommer att se ut. På bilden ser man torget från Klemetsögatan. Vid torget står ett höghus på mellan åtta och nio våningar. Bild: Vasa stad arkitektskiss,sandviken i vasa,travbanan i vasa,Vasa

Nu följer en rad workshopar med de involverade parterna - allt mellan beslutsfattare, företag och invånare. Schulte-Tigges hoppas på en färdig detaljplan inom nästa år så att det första huset står klart år 2020.

Omkörningsfiler på riksåttan norr om Vasa har diskuterats i många år. Vägplanen är klar, men pengarna fattas. Från trafikskyddets sida ifrågasätter man ändå hur nödvändiga omkörningsfiler är.

"Skulle det vara möjligt att fixa lite mer omkörningsfiler på E8 så man kunde köra om alla lastbilar utan att behöva riskera livet?" Så löd frågan som ställdes anonymt via verktyget Dina hemknutar på svenska.yle.fi/osterbotten.

Frågan om omkörningsfiler på riksväg 8 har stötts och blötts i tiotals år.

- Omkörningsfilen strax söder om Oravais var faktiskt en av Finlands första, men sen dess har vi tyvärr inte fått anslag för fler omkörningsfiler här omkring, säger Anders Östergård, direktör för trafik och infrastruktur vid Södra Österbottens NTM-central.

Det är inte så att det inte skulle ha försökts.

- Planen finns färdig för omkörningsfiler på sträckan Vassor-Kärklax. Det är bara pengarna som fattas, säger Östergård.

Den vägplanen omfattar en rakare vägsträckning och en omkörningsfil i vardera riktningen, och är alltså klar att sättas i verket då finansieringen finns.

Smalare vägar än i Sverige

I Sverige har man gått in för omkörningsfiler på stora delar av vägnätet.

- Problemet för oss är att det blir så himla dyrt. De svenska vägarna är elva meter breda medan de finska vägarna är mellan åtta och tio meter breda. De måste breddas till tolv meter om man ska ha omkörningsfiler, säger Östergård.

Orsaken är att de svenska vägarna redan på 70-talet byggdes med breda vägrenar, vägrenar som i dag har fått ge vika för ett tredje körfält och vajerräcke i mitten.

Det är klart att omkörningsfiler gör det möjligt att göra en säkrare omkörning, utan en akut risk för frontalkrock med mötande trafik.

Risker också med omkörningsfiler

På Trafikskyddet vill kontaktchef Heli Lintamo också lyfta upp riskfaktorer med omkörningsfiler.

- Farten har en tendens att öka i omkröningsfilerna, säger Lintamo.

Det som de flesta bilister alltså varit med om, att den sniglande kön plötsligt får fart då omkrningsfilen dyker upp, bekräftas alltså av Heli Lintamo.

- Man ska komma ihåg att samma hastighetsbegränsning gäller också i omkörningsfilen - man kan alltid tänka efter om man verkligen behöver köra om, säger Lintamo.

Frågan om omkörningsfiler ställdes via Dina hemknutar. Den anonyma frågeställaren frågade om man kunde få omkörningsfiler så man inte behöver riskera livet då man kör om lastbilar. Heli Lintamos råd lyder så här:

- Överväg om du faktiskt behöver köra om. Du kör om en lastbil, och efter en stund är du i kapp följande. Tidsinbesparingen är marginell, säger Lintamo.

Dina hemknutar

Dina hemknutar är ett nytt sätt att göra lokala nyheter tillsammans med publiken. Du sänder in nyhetstips eller frågor och vi på Yle Österbotten tar reda på svaret.

Frågan sänder du enkelt in genom webbformuläret som du hittar längst ner i den här artikeln. Med jämna mellanrum ordnar vi på Yle Österbotten en omröstning bland tre av frågorna vi fått in till Dina hemknutar. Den fråga som vinner går vi vidare med, gärna med hjälp av frågeställaren.

Integrationsporten är en tjänst för invandrare som även kartlägger utbildning och arbetserfarenheter. Kommunerna i regionen får ett gemensamt system för integrering.

Jakobstadsnejdens integrationsenhet öpnnar en infopunkt för invandrare i Jakobstads stadshus.

Idén med integrationsporten är att ha ett gemensamt system för integrationsarbetet i kommunerna i Jakobstadsregionen.

Många olika tjänster

Vid porten erbjuds råd som har att göra med det finländska samhället för alla registrerade invandrare oavsett bakgrund. Man hoppas att den personliga betjäningen ska göra det enklare att både få och söka hjälp. Bland annat kan personalen hjälpa till med frågor kring myndighetsärenden, social- och hälsovård, språkkurser och undervisning och hobbyverksamhet.

Vid infopunkten kartläggs också invandrarnas utbildning, arbetserfarenheter och språkkunskaper . På det sättet blir det enklare att veta vilka tjänster som behövs mest. Det gäller invandrare som inte har vänt sig till TE-byråerna.

Tjänsten fungerar på finska, svenska och engelska. Vid behov finns det tolkar som kan hjälpa till.

Punkten öppnar på tisdagen i integrationsenhetens utrymmen. Infopunkten är ett samarbete mellan Jakobstad, Pedersöre, Larsmo, Nykarleby och Kronoby kommuner. Integrationsporten är en del av projektet En bra start i Österbotten och finansieras av kommunerna och av EU.

Integrationsporten är öppen tisdag till fredag mellan klockan 12 och 15.