Nötköttproducenterna Samuel Ingves i Skaftung och Marcus Teir i Härkmeri i Kristinestad blev kompanjoner i stället för konkurrenter när de grundade ett gemensamt företag för slutuppfödning av tjurar.
Med totalt 1600 djur blir de bland de största nötköttsproducenterna i landet.
Förra veckan började bygget med markarbeten och i februari räknar de med att få börja fylla stallet med de första 200 djuren.
Därefter bygger de på så att de har uppemot 800 djur till sommaren.
Både Marcus Teir och Samuel Ingves hade tankar på att bygga ut sin verksamhet. Planerna tog en ny vändning när de började fundera på alternativet att grunda ett gemensamt företag.
- Vi hade planer båda två att utvidga egna gårdar hemma och sen föddes tanken att vi skulle slå ihop oss och bli starkare tillsammans, säger Marcus Teir.
Möttes halvvägs
Teir bor i Härkmeri och Ingves i Skaftung. Det logiska var då att mötas halvvägs, tyckte de.
- Planen var så att vi hade lika långt till byggplatsen. En bekant ägde skogsmark där och vi fick köpa. Det är ett bra ställe och vi kan utvidga ytterligare sedan.
Till Euro Bull kommer dock helt nytt djurmaterial från HK Scan. Det är också dit de levererar slutprodukten, köttet.
Ingves har slutuppfödning för Atria i Skaftung och Teir föder upp kalvar från dikor. I Euro Bull kommer de att ha tjurar av mjölkras.
Miljonprojekt
Teir och Ingves investerar totalt dryga fyra miljoner euro i projektet som genomförs i två faser.
- Steg ett av byggprocessen blir ett foderlager och en ladugård och gödselbrunnar för 800 djur och steg två när produktionen börjar gå och företaget stå där vi vill att det ska stå och vi vet hur det funkar så bygger vi en till ladugård och gödselbrunnar och möjligen någon maskinhall och 800 djur till, så vi får 1600 slutuppfödningsplatser totalt.
Med den satsningen blir de bland de absolut största nötköttproducenterna i landet. Det är dock inget som de själva varken yvas eller besväras över.
- Nå troligen blir vi störst. Vi vet inte. Inte är Finland så stort men ändå är det stort. Det kan ju finnas andra som bygger ut som har stor verksamhet från förut så vi vet ju inte. Vi hade inte som mål att bli störst utan det var bara en siffra som vi tyckte passade oss med jord och mark och arrende. Allt är planerat i minsta detalj, säger Samuel Ingves.
Även om de blir kompanjoner kommer de att ha kvar sina gårdar. Samuel Ingves har omkring 500 bifftjurar för slutuppfödning och Marcus Teir har i dag 60 djur, men han planerar att utvidga med ytterligare 40.
Teir har dikoproduktion, vilket betyder att han föder upp kalvar som han säljer till slutuppfödare.
Fördelar att gå ihop
Att slå sina påsar ihop kring företaget Euro Bull var ett lätt beslut.
- Det är en stor fördel att kunna samarbeta och använda samma maskiner och få ner kostnaderna på det sättet. Det effektiverar arbetet. Det är en otrolig fördel, säger Marcus Teir.
Vad gör just er till goda kompanjoner?
- Vi är ganska lika i sättet att tänka och vi är inte avundsjuka. Det är ganska bra, säger Marcus Teir.
- Jo, jag håller med till 110 procent. Vi har alltid kommit bra överens. Vi säger aldrig nej till varandras idéer utan allt låter bra och vi är öppna för varandras förslag. Jag är den som pratar och har liv i luckan och Marcus är den som tänker. Vi är minus och plus och funkar bra ihop, säger Samuel Ingves.
Över hundra kyrkor i Finland ringde klockan 17 i dag i sina klockor till minne av de syriska offren i Aleppo. Initiativet kom från Berghälls kyrka i Helsingfors. Biskop Björn Vikström hade uppmanat alla församlingar att delta. Flera svenska församlingar deltog också.
Initiativet kom från Berghälls kyrka i Helsingfors, som kommer att ringa i sina klockor dagligen fram till FN -dagen den 24 oktober.
Berghälls kyrka uppmanar nu också andra församlingar att delta. Hittills har 114 kyrkor runtom i landet meddelat att de deltar.
Kyrkklockorna ska ringa till minnet av de syriska offren klockan 17 varje eftermiddag i tolv dagar.
kyrkklockorna i borgå domkyrkas klockstapelBild: Yle/Stefan Härusborgå,borgå domkyrka,borgå domkyrkas klockstapel,domkyrkan i borgå,klockstapel,kyrkklockor,östnyland
Det är ovanligt att kyrkor runtom i Finland uppmärksammar krig i utlandet genom att ringa i sina klockor. Veterligen har så här många kyrkor aldrig tidigare gjort det samtidigt.
Vid Berghälls kyrka motiverar man initiativet med att situationen i Syrien är exceptionellt oroväckande.
Biskop Björn Vikström stöder initiativet
Vid Borgå stift har man tillsvidare bara diskuterat informellt om initiativet. Biskop Björn Vikström uppmanar ändå församlingarna att delta.
- Jag tycker det är bra att man reagerar. Jag vet att väldigt många känner en stor frustration och sorg över att omvärlden låter den här tragedin fortsätta i Aleppo, utan att något händer.
- Jag vet att kyrkklockorna är ett väldigt starkt symboliskt redskap att ta till. Men jag tycker det är välmotiverat i den här situationen. Man ska inte använda det för ofta och lättvindigt, men det är ett bra sätt att uttrycka en spontan solidaritet och visa att det här inte är något vi accepterar.
Biskop Björn Vikström uppmanar alla församlingar att ringa i sin kyrkklockor.Biskopen för Borgå stift Björn VikströmBild: Ev.lut. kyrkan/ Borgå stiftBjörn Vikström
Enligt Björn Vikström överensstämmer den här sortens initiativ väl med kyrkans uppgift och roll i samhället. Han påpekar ändå att det är upp till varje enskild församling att själv ta ställning.
- Jag uppmanar gärna församlingarna att allvarligt överväga att delta i initiativet, men jag vill inte ge någon befallning uppifrån, säger Vikström.
Flera svenska församlingar deltar
Det är redan flera svenska församlingar som har meddelat att de kommer att börja sorgeringa i sina kyrkklockor från och med idag.
Åtminstone Johannes församling i Helsingfors, Vanda svenska församling, Karis-Pojo svenska församling, Borgå församling, Lovisa svenska församling, Kimitoöns församling, Hitis kapellförsamling och Pargas kyrka deltar i initiativet.
Merkonomstudeier på YA i Närpes, vuxenstudier inom bokföring kvällstid, tradenomstudier inom öppna högskolan på Novia i Vasa och gymnasiestudier med studentskrivningar i februari.
Det är verkligheten för Linda Teir, Jannike Kuuttinen och Jasmine Ylsöbäck i Närpes som valde att verkligen ta det här med studier på allvar.
- De dagar vi inte är på Novia är vi här på YA. Då gör vi de uppgifter vi har här. Får vi tid över gör vi så mycket som möjligt av de uppgifterna vi har på Novia. Det vi inte hinner med får vi göra på kvällen, säger Jannike Kuuttinen.
Jannike Kuuttinen, Linda Teir och Jasmine Ylsöbäck inledde sina merkonomstudier på Yrkesakademin i Närpes år 2014, och i höst påbörjade de tradenomstudierna på Novia via den öppna högskolan.
Eftersom de har kompletterat med kurser ur vuxenutbildningen kvällstid har de kunnat påskynda sina merkonomstudier så att de blir klara nu till julen i stället för till våren.
Det gör att de kan skriva in sig vid Novia redan i januari, utan urvalsprov och fortsätta sina redan påbörjade tradenomstudier.
Vinner ett helt år
Det här sättet att studera kortar av studietiden med ett helt år. Det blev möjligt tack vare ett avtal mellan Novia och Yrkesakademin.
Det kan tillämpas inom ämnesområdena företagsekonomi, teknik och så småningom kan det även omfatta social och hälsovård. Där pågår diskussioner.
- Det här är ett test. Det var bra att börja med merkonom- och tradenomstudierna, för de har många likartade kurser. Bokföring är bokföring vilket stadium man än är i, säger Carina Storhannus som är utbildare på YA.
Jannike Kuuttinen och Linda Teir är kombistuderande och skriver studenten i februari. Tack vare att de har både studentexamen och yrkesexamen ligger de steget före rent kunskapsmässigt.
- De kan yrket. Det är också Novias önskan att ha både yrkesskolestuderande och gymnasiestuderande för at jämna ut det, säger Storhannus.
Egen vilja krävs
- Jag hade nog alltid tänkt att jag ska gå tradenom efter merkonomutbildningen. Då samarbetet med Noiva kom tyckte vi att det var en bra idé att testa på. Det kräver mycket tid, men annars är det bra, säger Linda Teir.
Linda, Jannike och Jasmine är de första som prövar på det här på Yrkesakademin. Carina Storhannus vet att det är en tuff bit de tagit sig an. Av eleverna krävs en stark motivation.
- De ska vilja göra det. De ska vara företagsamma och se möjligheterna så hjälper vi dem att nå sina mål, säger Storhannus.
Men det är utmanande även för utbildarna. Kursplaner ska anpassas och studieplaner ska skräddarsys.
- Utmaningarna är många. Det är utmanande för de studerande men det är också utmanande för oss som ska leverera en individuell studieplan för dem för att de ska nå dit de ska och enligt de mål de har, säger Storhannus.
Läser läxor i bilen
De studerande tillbringar också en stor del av tiden på landsvägen då de ska åka mellan studieorterna Vasa och Närpes.
- Vissa dagar är vi i Novia och dit går hela dagen. Då man ska till Vasa går två timmar i bilkörning. Vi far klockan sex på morgonen och kommer hem sju på kvällen, säger Jannike Kuuttinen.
- Det är kanske något vi bör utvärdera. Vi har erbjudit dem möjlighet att använda vårt internat i Vasa, men de har tyckt att de kan köra åt åtminstone till att börja med, säger Storhannus.
Linda, Jasmine och Jannike turas om att vara chaufförer.
- De som inte kör får läsa på läxorna i bilen. Vi måste ta vara på all tid vi har, säger Jannike Kuuttinen.
Byggandet av rullskidbanan i Vörå har inletts. Nästa sommar ska det hela vara klart och i bästa fall kommer banan att locka en del skidturism till Vörå tror projektets koordinator Mårten Lövdahl.
- Skidsporten förändras. En stor del av den träning man gör sker på bar mark, minst nio månader av året. Samtidigt är rullskidåkning en av de allra mest grenspecifika träningsformerna för skidåkningen så det behövs.
Banan kommer att bestå av två asfalterade slingor på sammanlagt 2.5 km. Högsta höjden på banan kommer att vara 37 meter. Närmaste motsvarande rullskidbana finns dryga 100 kilometer från Vörå i Vimpeli. Därför tror också Lövdahl att banan i Vörå kommer att locka skidåkare också längre ifrån.
- Det är ett otroligt stort lyft om man tänker på hur aktiv skidsporten är här i regionen. Framförallt i Vörå med sitt skidsportcenter och idrottsgymnasium med sina behov. Samtidigt har vi flera starka föreningar alldeles här i närregionen som har aktiva elitåkare. Det är nog de här lite äldre åkarna som verkligen satsar som kommer att ha största nyttan av den här banan.
Mårten Lövdahl.Mårten Lövdahl har koordinerat projektet kring Vörå rullskidbana.Bild: Yle/Malin Hulkkimårten lövdahl,vörå,Österbotten
En bana för alla
Planeringen av rullskidbanan började redan år 2012 och användargrupperna togs med i planeringen från början. Själva banan byggs intill skidcentret. Huvudrutten går upp via skogsområdet söder om hoppbacken.
Kostnaderna för banan beräknas till dryga 600 000 euro. Största delen av finansieringen kommer utifrån från staten, från stiftelser och från regionens näringsliv. Vörå kommun och grannkommuner står för dryga 160 000 euro.
- Banan är öppen för alla. Till exempel cyklister kan arrangera tävlingar. Motionärer kan använda den och så har banan också gjorts handikappvänlig med en utkiksplats högt uppe. Den är öppen för allmänheten också.
Vörå kommun äger i sin helhet den mark som rullskidbanan byggs på.
Karta över banan.Vörå rullskidbana.Bild: Finlands Svenska Idrottvörå,vörå rullskidbana,Österbotten
Brandstationen i Karleby är rejält fuktskadad och nu kommer en del av personalen att flytta till nya lokaler som man får hyra av Karleby kyrkliga samfällighet.
Ungefär 15 personer, främst från befäls- och kontorspersonalen kommer att flytta vid årsskiftet.
– I det här skedet är det här en bra lösning, säger Heikki Penttilä som är tf. teknisk direktör i Karleby.
Brandmännen kommer att bli kvar i brandstationen. Några nya lokaler för brandmännen har man ännu inte hittat.
En ny brandstation i Karleby har diskuterats under flera år. Den nuvarande brandstationen består av tre byggnader där den äldsta är byggd på 1950-talet.
Vård- och omsorgsminister Juha Rehula (C) bjöd in representanter från alla specialupptagningsområden till möte för att diskutera den pågående vårdreformen på torsdag förmiddag.
Hans Frantz (SFP), styrelseordförande för Vasa sjukvårdsdistrikt träffade tillsammans med representanter från Åbo och Björneborg minister Rehula på torsdagen.
– Minister Rehula informerade att lagförslaget om jouren kommer överlåtas till riksdagen den 26:e oktober, säger Frantz.
Frantz säger att ministeriet är fullt medvetet om att förslaget kan underkastas av grundlagsutskottets prövning.
Hans Frantz.Hans FrantzBild: Yle/Amanda Bieberfrantz,hans frantz,ordförande för hjärtgruppen,vasa,vasa hjärtkirurgi,österbotten
Björneborg och Åbo stöder Vasas krav
Frantz tar det förgivet att grundlagsutskottet kommer behandla frågan. Han säger att de faktaargument som radas upp varje gång de möter ministern inte verkar bita.
– Det enda som kan rädda oss är grundlagsutskottet och språket, om något kan rädda oss.
Frantz säger att både Björneborg och Åbo stöder Vasas krav på att Vasa centralsjukhus ska ha omfattande jour i framtiden.
Han säger att Rehula berättade att det var imponerande hur många människor som slöt upp på torget för att visa sitt stöd för Vasa centralsjukhus.
Men Frantz säger att ministern står fast vid sin åsikt om att Finland i framtiden ska ha 12 sjukhus med omfattande jour och Vasa centralsjukhus är inte ett av de sjukhusen.
"Ja han sjungde Ollas Viktor, och det lät särdeles vackert." Lars Huldéns sång om Ollas Viktor som skall emigrera från Finland till det stora landet fick melodi av Kaj Chydenius. Och blev en älskad och kort berättelse om emigrationen som berörde många finländare, i synnerhet i Österbotten.
Lars Huldén berättar att visor är lätta att skriva, rytmen och rimmen hjälper. Texten till låten "Ollas Viktor" handlar starkt om Huldéns egna rötter.
För Ollas Viktor han skall skäppas som en propps til fjärran länder.― Lars Huldén i Ollas Viktor
I Österbotten fanns knappt en gård där det inte fanns någon som flyttat till Amerika, det stora landet. Vissa kom hem igen. Lars Huldéns barndom var fylld av Amerika-berättelser.
Melodin till Ollas Viktor skrevs av Kaj Chydenius till en pjäs på KOM-teatern. Samtidigt kom också en finsk version av låten.
Den finska texten skrevs av Pentti Saaritsa och fick namnet "Mitä lauloi Ollan Viktor". Kaisa Korhonen sjöng låten både på svenska och finska 1968 och 1969.
Westenergys avfallsförbränningsanläggning håller som bäst på att repareras och målet är att anläggningen igen ska köras upp på fredag.
Det var på onsdagen som Westenergys avfallsförbränningsanläggning i Korsholm kördes ner då man hade upptäckt ett ångläckage i pannans horisontella drag.
- Vi vet inte exakt hur det har gått till, men någon form av mekaniskt slitage måste dragröret ha utsatts för så att det gått sönder, säger vd Olli Alhoniemi.
Läckaget kunde ändå relativt snabbt lokaliseras och reparationsarbetet är i full gång.
- Om allt går som på film så får vi reparationen klar under natten och sedan kan granskningen göras under fredagsmorgonen så att anläggningen då kan köras upp igen under förmiddagen, säger Alhoniemi.
Det här är andra gången på en dryg månad som anläggningen körts ner. I mitten av september drabbades man av ett vattenläckage. I våras höll man också ett två månader långt servicestopp.
- Att vi drabbas av två läckage inom en månad är väldig otur, och jag hoppas att inga fler överraskningar är på väg. Men otur är ändå bara otur, ser man på helheten är jag inte beymrad, säger Alhoniemi.
Under reparationstiden står Vaskiluodon Voima och Vasa Elektriskas andra produktionsenheter för el- och fjärrvärmeproduktionen.
Veckans två nya utmanare heter KAJ och Sofie Lundell.
Inget stoppar succégruppen KAJ
Det är spännande tider just nu för humorgruppen KAJ. Den nya skivan gavs ut för en vecka sedan och om en vecka är det dags för en nationell turné.
- Visst är det bråttom och lite nervöst, men vi kämpar på med förberedelserna, berättar Axel Åhman. Allting verkar åtminstone just nu gå som på räls. Nog känner man ju en viss press inför en turné med redan slutsålda föreställningar, men vi litar på oss själva och gör det så bra vi kan. Det ska bli spännande att se hur Kom ti byin klarar sig på Vegatoppen. Jag hoppas lyssnarna gillar den!
Sofie Lundell.Sofie Lundell på VegatoppenBild: Sofie Lundellsofie lundell
Vem är Sofie Lundell?
- Jag är en 21-årig österbottning som sysslat med musik så länge jag kan komma ihåg, berättar Sofie. För mig blev det ett rejält uppsving i mitt musikintresse då jag medverkade i MGP-tävlingen då jag var yngre.
Låten Trygghetens stad är en låt som delvis handlar om Kristinestad, berättar Sofie. Där har hon upplevt en speciell känsla av trygghet.
- Jag tog själv kontakt med producent Jimmy Westerlund som hjälpte mig med låten och det var roligt att få jobba med ett riktigt proffs. Det finns en hel del låtar nu som är färdiga. så vem vet - jag kanske kommer ut med en hel skiva i framtiden, funderar Sofie.
Elna Romberg fortsätter som etta!
Elna Romberg är fortfarande etta på Vegatoppen, med nästan 22% av rösterna. Mikael Vasara och Ella Sanoo fick inte tillräckligt med röster och föll ut från Vegatoppen.
Så här fördelade sig rösterna i Vegatoppen nr 40:
1. Elna Romberg / My Shelter: 21.24 %
2. Pappas Eget Band / Vad e de för fel på mig: 14.6 %
3. Tom Håkans / Terese: 13.72 %
4. Fågelmannen / EA: 12.83 %
5. Lee Angel / Open road: 8.85 %
6. Kode Maya / Hollow Feeling: 7.52 %
7. Sam’s Garage / On The Run: 7.08 %
8. Country Express / The Miracle: 6.19 %
-----------------------------------------------------------------------
9. Mikael Vasara / Hos nån annan: 4.87 %
10. Ella Sanoo / Magic Call: 3.1 %
Rösta på Vegatoppen nr 41 här!
Vegatoppen nr 41
Du kan rösta på en låt. Röstningen avslutas på onsdag 19.10 kl.12.00.
Vi vill gärna höra vad du tycker om låtarna! Kommentera i kommentarsfältet under artikeln.
Vegatoppen i Radio Vega, torsdagar kl.19:22, i repris på lördagar kl.21:03 och på Arenan i 30 dagar.
Samarbetsförhandlingarna vid barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad berör ungefär tio personer, uppger Åbo Akademis rektor Mikko Hupa
Hupa vill i det här skedet inte säga när samarbetsförhandlingarna inleds förutom att det sker inom kort.
- Vi ger mera information i början av nästa vecka, säger Hupa.
Orsaken till att barnträdsgårdslärarutbildningen i Jakobstad tvingas samarbetsförhandla är den planerade flytten till Vasa, inte nödvändigtvis att antalet anställda ska minskas.
- Det brukar höra till att man samarbetsförhandlar när man flyttar, säger Hupa.
Det var i augusti som Åbo Akademi meddelade att man planerar att flytta utbildningen i Jakobstad till Vasa. Enligt ledningen vid Åbo Akademi skulle en flytt från Jakobstad till Vasa stärka undervisningen och forskningens kvalitet inom hela fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.
Närpes skytteklubb har som en av få skytteföreningar i regionen skaffat sig miljötillstånd för verksamheten vid Ejdet, klubbens skjutbana i Västra Yttermark.
- Ska man ha en skjutbana finns knappast en bättre plats än Ejdet. Det är ett gammalt sandtag med två kilometer till närmaste bebyggelse, härifrån tas inget vatten och det finns ingen risk för att naturen förorenas, säger Henrik Gullans som är föreningens styrelseordförande.
På grund av att skjutbanan ligger så lämpligt hade föreningen kunnat räkna med att få sin ansökan godkänd. Västkustens miljösektion beviljade miljötillståndet under sitt möte på onsdag kväll.
- Vi visste ju att utredningen skulle visa att här kan man ha skjutbana, men för att få tillståndet måste utredningen göras. För vår del landade kostnaden på 20 000 euro, vilket vi egentligen ser som bortkastade pengar, säger Gullans.
Viktig bana
Skjutbaneverksamheten orsakar föroreningar av tungmetaller i marken. Mestadels handlar det om bly från hagel och kuldelar. På Ejdets skjutbana skjuts uppemot 30 000 skott per år.
- Banan är alltså stor och viktig för hela regionen, och vi måste helt enkelt ha det här tillståndet för att få fortsätta med verksamheten, säger Gullans.
Alla skjutbanor ska egentligen ha miljötillstånd, men det är inte många som har ansökt.
- Vår förening har funnits i 40 år så vi har hunnit skrapa ihop lite pengar så vi klarar oss. Dessutom fick vi stöd av sparbanksfonden och så är vi lovade stöd av Närpes stad, säger Gullans.
Han förstår dock att mindre föreningar har svårt att få ihop de pengar som behövs.
- Jag vet att till exempel Malax jobbar på sin ansökan, men för många är kostnaderna helt enkelt för höga.
Nya regler
Reglerna för skjutbaneverksamhet har nyligen förändrats så att fler ska ha möjlighet att söka om tillstånd. Utöver miljötillståndet kräver Närings-, trafik- och miljöcentralen inte längre att marken saneras omgående.
- Ja, det kan kanske hända att fler ansöker nu eftersom Närings-, trafik- och miljöcentralen inte längre kräver att man vidtar saneringsåtgärder omedelbart. Man kan fortsätta verksamheten, men i något skede bör man sanera, säger miljö- och hälsoskyddschef Harriet Perus-Marander i miljösektionen för Västkustens tillsynsnämnd.
Henrik Gullans vid Närpes skytteklubb tar saneringsfrågan med ro.
- Än så länge säger reglerna att varje jägare ska avlägga skytteprov och för att kunna jaga måste du dessutom upprätthålla din skytteförmåga, så verksamheten vid vår bana fortsätter säkert i minst femtio år till. Först då vi lägger ner verksamheten måste vi sanera, säger Gullans.
Både små och stora vårdbolag räknar med att social- och hälsovårdsreformen ska ge dem nya möjligheter. Vasa centralsjukhus ovissa framtid påverkar också den privata vården i regionen.
I Finland finns fyra stora producenter av privat vård. De finns representerade över hela Österbotten. De stora kedjorna Mehiläinen, Terveystalo, Pihlajalinna och Attendo erbjuder till exempel företagshälsovård, driver äldreboenden eller läkarcentraler. Vid sidan av de stora finns mindre vårdproducenter och av dem hoppas flera på att kunna växa i och med vårdreformen.
En grundtanke i den kommande social- och hälsovårdsreformen är att valfriheten för patienten ska öka. Det kan leda till att en stor del av vårdproduktionen antingen privatiseras eller tas över av privata bolag. Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Göran Honga säger att det kan bli kutym med hälsovårdscentraler som drivs i privat regi inom tio år.
Kedjorna finns i hela landskapet
Från Karleby i norr till Kristinestad i söder erbjuder de fyra stora kedjorna läkartjänster. I Karleby finns Mehiläinen och Terveystalo medan Attendo driver ett privat vårdhem. Attendo driver också hälsovårdscentralerna i Kronoby, Nedervetil och Terjärv. I Jakobstad finns läkarcentralen Dextra som drivs av vårdkoncernen Pihlajalinna. I Vasa kan man uppsöka läkare hos Mehiläinen eller Terveystalo medan Attendo bygger ett nytt vårdhem. I Kristinestad har Terveystalo en enhet.
Mehiläinen drivs av bolaget Ambea Finland Group som i sin tur ägs av riskkapitalsbolaget Triton och amerikanska KKR. Terveystalo ägs av det nordiska kapitalplaceringsbolaget EQT, pensionsförsäkringsbolaget Varma och nyckelpersoner inom bolaget. Via EQT har också andra finländska institutionella placerare ägande i Terveystalo, till dem hör Sampo, Ilmarinen, Keva och Statens pensionsfond. Pihlajalinna-koncernen är börslistad med storägare som försäkringsbolaget Lähi-Tapiola och arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo. Attendo är listat på Stockholmsbörsen och stora ägare är det svenska investeringsbolaget Nordstjernan, svenska placeringsfonder, finländska Elo och bolagets egen ledning, styrelse och medarbetare.
Mindre producenter finns också över hela Österbotten. I Karleby erbjuder Kokkolan Lääkärikeskus läkartjänster. Det handlar om ett aktiebolag som ägs av privatpersoner. Promedi har läkartjänster i Vasa, Kristinestad och Närpes. Bolaget ägs av åtta lokala företagare. Sydmedi i Kristinestad och Närpes satsar på företagshälsovård och ägs av en privatperson från Vasa. I Kristinestad, Närpes och Kaskö verkar KristinaMedi som är ett hybridbolag som ägs av staden Kristinestad, regionala företag och privatpersoner.
Mindre vårdföretag hoppas kunna växa
Den förestående vårdreformen ska innebära mer valfrihet och att en större andel av vården ska produceras av privata aktörer. Promedi i Vasa har nyligen flyttat till nyrenoverade utrymmen och där hoppas man på positiva effekter av vårdreformen .
- Vi tänker ju framåt. Social- och hälsovårdsreformen som det pratas mycket om så tror vi ju på och hoppas att den förverkligas, och att man kommer att köpa mer privat sjukvård överlag, säger Promedis vd Mikael Fredman.
Mikael Fredman.Promedis VD Mikael FredmanBild: Yle/Marie Sjölindmikael fredman,promedi,promedi vasa
Han berättar att Promedi har sparat byggrätt i Vasa för att kunna bygga ut verksamheten om de behövs i framtiden.
- Man tror att det ska bli fritt fram för människorna att välja och om det blir sanning så kan det nog hända att den privata sidan går mycket framåt, säger Fredman.
Promedi är en lokal aktör som är liten i jämförelse med de stora vårdbolagen. Vd:n Mikael Fredman poängterar att det lokala ägandet också innebär att företaget betalar skatt i Finland. För en mindre vårdproducent kan det vara svårt att hävda sig om de riksomfattande kedjorna till exempel erbjuder lägre prissättning.
- Det är inte riktigt enkelt, de stora kedjorna trycker på från höger och vänster och det inverkar förstås på våra möjligheter, säger Fredman.
KristinaMedi verkar i Kristinestad i det före detta kretssjukhuset men också på flera andra orter både i och utanför landskapet. Man har verksamhet bland annat i Närpes och Kaskö och har nyligen utvidgat till Kauhava och Evijärvi. En orsak till utvidgningen är efterfrågan från lokala företag. KristinaMedis vd Mia Vanhatalo ser ljust på framtiden för privat vård i regionen.
Mia Vanhatalo.Kristina Medis VD Mia VanhataloBild: YLE/Ann-Sofie Långvikkristinestad,krsitina medi,mia vanhatalo,privatsjukhus,vanhatalo,vårdreform,österbotten
- Vår verksamhet är ju uppbyggd på tanken att vi ska vara nära patienten. Vi har varit verksamma i fem år och vi var ganska tidiga med tanken på att bolagisera vården och gjorde det tillsammans med kommunen, säger Vanhatalo.
Också på KristinaMedi ses vårdreformen som en möjlighet.
- Om patienten faktiskt får välja vårdinstans så ligger vi ganska bra till, för de flesta vill få vården nära sig och uppleva att den känns lokal, säger Vanhatalo.
Vårdjättarna räknar med fler kunder
De stora vårdproducenterna ser också fram emot att vårdreformen ska ge dem chans till nya samarbeten och fler kunder.
På Mehiläinen säger Kent Söderlund som är enhetsdirektör för Vasa och Seinäjoki att Österbotten är ett viktigt område för vårdbolaget.
- Det är ett mycket intressant område, och det bevisas ju av att vi hela tiden kan investera här. Bara i år och nästa år investerar Mehiläinen runt två miljoner euro i läkarcentralerna här, säger Söderlund.
Han nämner investeringar i magnetröntgenutrustningen i Vasa som exempel. Mehiläinen planerar också fler äldreboenden i Österbotten, en stor investering ska göras år 2018 men orten är fortfarande inte klar. Bolaget har redan ett äldreboende i Vasa och driver också barnskyddsenheter i Vasa, Bennäs och Seinäjoki.
Mehiläinen räknar med att vårdreformen kan gynna bolaget genom att fler tjänster upphandlas från den privata sidan, bruket av servicesedlar ökar och att den patient som själv får välja kanske gärna uppsöker läkare privat. Men enhetsdirektör Kent Söderlund säger att den privata sidan också påverkas av hur det går för Vasa centralsjukhus.
- Om sjukhusets verksamhet minskar och en del specialister försvinner från området kan det betyda att det blir svårare att få specialister som kan ta emot patienter privat. Å andra sidan kan det finnas specialister som helt hoppar över till den privata sidan, säger Söderlund.
"Ett starkt sjukhus är viktigt"
På Terveystalo konstaterar Niklas Björkman som är enhetschef i Vasa och Kristinestad också att sjukhusets framtid har stor betydelse för hur den privata vården förändras.
- Ett starkt sjukhus i regionen är viktigt, både ur företagets synvinkel och ur medborgarnas. Det att vi har ett starkt sjukhus här betyder att vi har tillgång till god vård och goda läkare, säger Björkman.
Terveystalo planerar inte just nu att utvidga verksamheten genom att starta nya enheter men däremot kan företaget växa i Österbotten genom att vara med och erbjuda tjänster åt kommuner, säger Björkman.
- Det finns en stor potential för privata aktörer att försäkra den vanliga medborgaren om att man får god vård inom rimlig tid, säger Niklas Björkman.
I Vasa tar Attendos nya satsning i Österbotten form i Milka-kvarteret som bäst.
- Vi bygger ett nytt äldreboende i Vasa som får 60 platser, säger Tiina Talonen som är områdeschef för Attendos omsorgstjänster i Västra Finland.
Talonen säger att kommunerna i Österbotten har varit bra samarbetspartners. Attendo driver hälsovårdscentralerna i Kronoby, Nedervetil och Terjärv och driver äldreboendet Villa Lehto i Karleby.
Byggandet av äldreboendet i Vasa inleddes i våras och följande skeden är planering av verksamheten och rekrytering av personal. Boendet ska vara klart i slutet av sommaren 2017.
En fortsatt utvidgning i Österbotten kan också bli aktuell för Attendos del.
- Vi utreder möjligheter och vårt försäljningsteam jobbar med att kartlägga kommuner och deras behov, säger Tiina Talonen.
Uppräkningen av vårdproducenter i den här artikeln är inte heltäckande. Det finns till exempel privatpraktiserande läkare, mindre vårdföretag och vårdhem som drivs av föreningar, stiftelser och organisationer. Städer och kommuner gör också avtal med vårdproducenter om köp av specifika vårdtjänster, som till exempel Vasa stad som köper läkartjänster av det privata vårdföretaget Doctagon till flera av sina serviceboenden.
Regeringens spetsprogram strävar till att försnabba övergången från gymnasium till högskola. Fler kurser på högskolenivå liksom språkundervisning på högskolenivå skall föras ner till gymnasierna enligt skrivningarna i spetsprogrammet.
Regeringen vill också stärka kontakten till arbetslivet för gymnasiestuderande redan i gymnasiet och utveckla studiehandledningen. Målet är att minska mellanåren efter gymnasiet och snabbare få ut de studerande i arbetslivet.
Blandade känslor bland gymnasiestuderande
Abiturienterna i Topeliusgymnasiet i Nykarleby har olika åsikter beträffande nyttan med högskolekurser redan i gymnasiet, kurser som man kunde få till godo både i gymnasiet och senare i studielivet. Gymnasiestudierna är redan så krävande att det är fråga om tiden räcker till om man också skall ha nån fritid.
- Om man vet vad man vill bli redan i gymnasiet kan det vara bra att få ett utbud på kurser som hjälper en att komma vidare till universitet. Som jag känner studerande i gymnasiet kan det nog vara så att man inte vill lägga mer tid på skolan, säger Gabrielle Nyholm.
Gymnasistudierna är en utmaning
Rektorn vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby, Stefan Kula är inne på samma linje som studerandena.
- Jag tycker också att gymnasiestudierna i sig är en tillräcklig utmaning för dem så jag ser kanske inte riktigt idén och tanken med att högskolestudier skall komma ner på gymnasienivå, säger Stefan Kula.
Möjligt redan i dag med högskolekurser
Det är möjligt redan i dag med högskolekurser i gymnasierna. Topeliusgymnasiet har ett samarbete med Åbo akademi som möjliggör datakurser och Pedersöre gymnasium hade redan för många år sedan ett samarbete med yrkeshögskolan i Karleby men det somnade in hastigt efter några år.
En brand i köket på Hotel Polaris i Edsevö ledde till en stor utryckning vid middagstid på fredag. Branden började i hotellets kök.
Larmet om en brand i Hotel Polaris invid riksåttan i Pedersöre kom strax före klockan 12. Branden började i en fettkokare i köket. Personalen i köket försökte släcka elden men lyckades inte. Då larmades räddningsmyndigheterna och människor evakuerades från Hotel Polaris. Branden spred sig i köket.
Brandkåren lyckades snabbt släcka branden och eftersläckningen pågick under eftermiddagen.
Jörgen Lang som är jourhavande chef på Österbottens räddningsverk berättar att köket fick skador av elden och röken, men att resten av byggnaden klarade sig med lindriga rökskador. Ingen människa skadades i branden.
I utryckningen deltog brandmän från sex olika brandstationer.
CPC Finland bör göra en mer precis bullermätning för de 39 vindkraftverk de sökt byggnadstillstånd för i Lappfjärd. Det anser Västkustens miljösektion.
I sitt utlåtande påpekar miljösektionen i Västkustens tillsynsnämnd att bullermätningarna som bifogats bygglovsansökan uppgjordes innan bolaget bytte kraftverkstyp.
- Fastän utgångsbullret inte är högre så är kraftverket annorlunda, säger miljö- och hälsochef Harriet Perus-Marander.
I delgeneralplanen uppgjordes bullermodelleringar med kraftverket GE 2,5-120. I bygglovsskedet har kraftverkstypen ändrats till Vestas V 136 3,45 MW. Den senare är både högre och har större rotor.
- Bullermodelleringarna måste göras mera noggrannt när de söker bygglov, säger Perus-Marander.
Miljösektionens utlåtande kan vara ett underlag för för byggnadslovsbeslutet. Bygglovsansökningarna har lämnats in i Kristinestad.
Beslut före nyår
Ari-Johan Myllyniemi är byggnadsinspektör i Kristinestad och bereder ärendet inför tekniska nämndens möte i november. Han säger att man kommer att ta ställning till utlåtandet från miljösektionen. För tillfället arbetar man med att höra en granne till den planerade vindkraftsparken.
- Bullermätningar, höjder och liknande ska vara i enlighet med miljökonsekvensbedömningen när ansökan om bygglov ska behandlas, säger Ari-Johan Myllyniemi.
Det har lämnats in besvär mot vindkraftsparken och det påverkar hurudant bygglov projektet kan få.
- Man får bevilja bygglov trots besvär men då är det i så fall ett villkorligt bygglov. Det betyder att man inte får börja bygga före planen har vunnit laga kraft, säger Ari-Johan Myllyniemi på staden Kristinestad.
Ari-Johan Myllyniemi säger att syftet är att ansökan om bygglov för vindkraftsparken ska behandlas inom det här året.
CPC Finland ansöker om 39 bygglov för Lappfjärds vindkraftspark. Projektområdet ligger ungefär tio kilometer från Kristinestads centrum. Kristinestads stadsfullmäktige godkände delgeneralplanen för området där parken ska byggas trots att NTM-centralen ville att planen skulle göras om för att ta större hänsyn till fågellivet i området.
Hälften av personalen på Mediacity vid Åbo Akademi i Vasa sades upp när akademins samarbetsförhandlingar avslutades i våras. Nu har de som är kvar skapat ett nytt laboratorium.
På fredag invigde Mediacity sitt nya Experience lab vid Åbo Akademi i Vasa. Här studeras hur människan tar emot olika former av digitalt innehåll och hur man upplever det. Reaktionerna kan mätas och studeras.
- På allmänt plan kan man säga att vi studerar människans möte med den digitala tekniken, människans reaktioner på upplevelser av till exempel webbsidor eller printmedia, säger verksamhetschef Kimmo Rautanen.
- Som exempel kan vi ta en mobilapplikation. Kan användaren använda den? Vad ska man göra med den? Vill man använda den, säger användarupplevelseanalytiker Joachim Majors.
Experience Lab använder användarcentrerad design. Det innebär att den som ska använda produkten ska vara med i utvecklingen. Till exempel kan man studera ögonens rörelser vid olika skärmar.
- Vi gör intervjuer, vi har enkäter och olika mätinstrument. Vi mäter bland annat ögonrörelser och kan se om en testperson hittar knapparna det är meningen att hen ska hitta. Vi har också en EEG-hjälm som mäter emotioner, säger Majors.
I det nybyggda labbet har man skapat en tvärvetenskaplig experimentell miljö.
- Det är kanske litet knepigt ibland med tvärvetenskap, men digitaliseringen av samhället ställer precis just de kraven på forskare, medborgare och så vidare att vi klarar av att tänka över ämnesgränser och över fackgränser, säger Yvonne Backholm-Nyberg, koordinator vid Mediacity.
Digtala tjänster mera viktigt i dag
Labbet kan användas av forskare eller företag.
- Digitala tjänster och användarupplevelser blir allt viktigare oavsett vilket område man pratar om. Men vi arbetar också utåt med företag och organisationer som antingen utvecklar eller behöver digitala tjänster av olika slag, säger Rautanen.
Det finns ingen färdig mall för vad som fungerar allra bäst och tilltalar konsumenten.
- Utvecklingen går framåt hela tiden och vi människor ändras hela tiden och är dessutom väldigt olika. Vi har alla olika mentala modeller om hur vi tycker en sak ska vara eller fungera. Därför är det så viktigt att fråga användaren om produkten fungerar så som du har tänkt dig, säger Majors.
Investeringarna i UPM:s fabrik i Jakobstad de senaste åren har lett till att man tidvis har svårt att få fram tillräckligt med råvara - alltså trä - till fabriken.
Behovet har vuxit med 300 000 kubikmeter, och även om UPM inte ger ut exakta siffror på hur mycket trä man behöver per år rör det sig om en betydande ökning.
Råvarubehovet i Jakobstad har stigit både i cellulosafabriken och vid Alholmens såg.
På grund av det ökade behovet tvingas UPM nu köpa in virke allt längre bortifrån. För närvarande kommer det mycket virke ända från Sydösterbotten till Jakobstad.
UPM poängterar vikten av järnvägen till Kaskö för virkestransporterna. När det nya bruket i Äänekoski blir färdigt kommer virkestranporterna längs järnvägen från Kaskö att bli än viktigare.
En idrottshall på skolområdet i Smedsby, Korsholm tar ett steg närmare verklighet när byggnadsnämnden i Korsholm behandlar en ansökan om undantagslov på onsdag.
Det är byggbolaget Wasa Group som ansöker om undantagslov i gällande detaljplan för att bygga en idrottshall i Smedsby. Det eftersom man vill bygga en hall på 3 200 kvadratmeter och det överstiger byggrätten med 674 kvadratmeter.
I föredragningen till byggnadsnämndens möte skriver ledande byggnadsinspektör Michael Ek att överskridningen anses vara befogad i och med att skolområdet kommer att genomgå stora förändringar och att området är i behov av en ny detaljplanering.
Man har hört grannarna på området och de har inte haft något att anmärka på byggplanerna. Michael Ek förordar att man höjer byggrätten på området i fråga till 3 300 kvadratmeter och att undantagslovet beviljas.
Hallen skulle tjäna samtliga elever som går i de skolor som finns på området. Byggplatsen finns mellan skolcentret och Korsholmsvägen, platsen är obebyggd i dag.
Går allt enligt planerna ska hallen vara klar nästa höst. Det är Wasa Group som bygger och äger hallen. Korsholms kommun hyr in sig.
Det är fel att det norska skidförbundet skyddar Therese Johaug, säger IF Minkens Matias Strandvall till Yle Sporten. Han tror att norrmännen luras – men inte med dopning.
Strandvall befann sig på ett träningsläger i Spanien då han nåddes av beskedet om Johaugs positiva dopningsprov. Han kunde inte tro att det var sant. Senare läste han sig in på vad det hela egentligen handlade om.
– Först tänkte jag: synd för skidsporten. Å andra sidan har tankarna i dag mest kretsat kring att det är bra för sporten och att testsystemen fungerar. Man måste faktiskt vara noga med vad man sätter i sig och smörjer in sig med, säger Strandvall till Yle Sporten.
Hur noggrann är du själv då du börjar använda nya produkter?
– Jag läser innehållsförteckningen med egna ögon och kollar förstås också med landslagsläkaren. Hon är läskunnig, förstås, så vi har klarat oss bra hittills, säger Strandvall med ett skratt.
– Men om man måste ta ett nytt läkemedel jag inte känner till kollar jag också själv upp det, oberoende om jag blivit rekommenderad medlet eller inte.
Matias Strandvall hör till de finländska landslagsåkarna som siktar på VM i Lahtis.Matias Strandvall i Lahtisterrängen 2016.Bild: imago/Eibner Europa/ All Over PressLängdskidåkare,Matias Strandvall,skid-vm
Oroar sig över hemma-VM
Strandvall tror inte att de norska dopningsfallen kommer att leda till en förtroendekris inom längdåkningen.
– Det är nog mest Norge som drabbas. Det förekommer alltid dopning i någon form, det kommer inte att förstöra sporten. Jag har nog trott att favoriterna är rena, de som håller hög nivå år efter år och inte kommer från ingenstans.
Den norska tidningen VG beskrev stämningen inom den norska skidåkningen på Instagram på fredag.
Strandvall oroar sig mer över publikengagemanget i skid-vm i Lahtis i februari.
– Jag hade hoppats på skidfest. I värsta fall uteblir en hel del norsk publik.
Sist och slutligen är det idrottaren själv som bär ansvaret. Både Sundby och Johaug är läskunniga.― Matias Strandvall
Fel att förbundet skyddar
Precis som i fallet Martin Johnsrud Sundby har det norska förbundet valt att skydda stjärnan Johaug. På presskonferensen tog läkaren på sig det hela ansvaret och Johaug menade att hon inte bär någon skuld i fallet.
– Det tycker jag är fel. Sist och slutligen är det idrottaren själv som bär ansvaret. Både Sundby och Johaug är läskunniga. Men förstås ska man lita på sina läkare, speciellt på landslagsläkare som borde vara insatta.
Johaug grät och vissa tycker synd om henne, men hon har ändå testat positivt …
– Hon har testat positivt och jag tycker att det inte är något snack om saken: två års avstängning. Som idrottare är man rädd för allt man äter, speciellt utomlands. Man måste vara noggrann. Jag skrattade mest åt Aino-Kaisa Saarinens bild. Det står dopning på förpackningen. Jag menar, vad tänker läkaren med då?
Tror att Norge luras – med träningsmängder
Själv säger sig Strandvall vara fundersam efter de senaste nyheterna. Han tror ändå att det är mer sannolikt att norrmännen lurar omvärlden då det kommer till träningsmängder än med dopning.
– Jag har själv försökt träna de otroliga mängderna som norrmännen säger sig träna och märkt att jag inte riktigt tål det. Det trots att jag tränat helhjärtat på elitnivå i 15 år. Jag har alltid trott att de lurar omvärlden bara för att andra nationer ska försöka träna ihjäl sig. Det har jag trott på mer än förbjudna preparat.
