När stormen Laina härjade som värst under lördagsnatten höll sig de flesta inomhus. Men Kronobygrabbarna Isak Björkman och Jeremy Wikman gav sig ut för att filma stormens framfart på Flygfältsvägen.

- Jag har aldrig upplevt något liknande, säger Isak Björkman.

Vid klockan ett på natten var stormen upp i full styrka och strömmen bröts. Då gav sig Isak och Jeremy med vänner ut längs vägen för att uppleva de friska vindarna.

- Det var svårt att hållas upprätt. Vägen var isig och man blåste från ena sidan till den andra. Här nära flygfältet är det flera kilometer åkrar runt omkring så vinden får upp farten ordentligt. Det blåste säkert över 40 sekundmeter, säger Isak Björkman.

Lampor och kvastar flög för vinden

Pojkarna berättar att det var omöjligt att ta sig upp utan hjälp när de föll. Trillade de i en snödriva så behövdes det två kompisar som stöd för att komma upp på benen. Pojkarna hade också en pulka och med hjälp av en presenning som segel fick de upp bra fart längs vägen. Det snöade och snön som blåste runt i virvelvindar gjorde det svårt att se.

- Jag såg inte vad jag filmade. Jag bara tryckte igång kameran och lät den rulla, säger Jeremy Wikman som tycker att det var en häftig upplevelse.

Isak Björkman säger att det var på gränsen till obehagligt när lampor, sopkärl, borstar och kvastar flög all världens väg. Och lika illa såg det ut att gå för katten.

- Jag hann rädda frassen och föra in den. Annars vet jag inte hur långt den flugit, säger Jeremy Wikman.

Finlands friidrottslandslag är ute efter seger i den nordiska inomhuslandskampen i Norge på lördag. Tio av de blåvita deltagarna representerar SFI-föreningar.

Fyra lag gör upp om titeln som nordisk etta bland både damer och herrar i norska Bærum på lördag. Finland utmanas av den andra favoriten Sverige, värdnationen Norge samt Danmarks och Islands gemensamma lag.

Tio av de blåvita deltagarna representerar SFI-föreningar. Helsingfors IFK bidrar med tre idrottare då såväl Tilda Lipasti (längd), Gustav Klingstedt (400 meter) som Joona-Ville Heinä (60 meter häck) är med.

Karin Storbacka löper två individuella sträckor. Karin Storbacka, Jyväskylä, februari 2015. Bild: Str / Lehtikuva

IK Falken representeras av två löpare varav Karin Storbacka springer både 800 och 1500 meter. Zenitha Eriksson gör klubbkamraten sällskap på den kortare sträckan.

Zenithas storasyster Sandra Eriksson deltar inte. Det gör inte heller en annan redan EM-klar dam, då trestegshopparen Kristiina Mäkelä lämnar återbud på grund av skada.

– Det är bara en försiktighetsåtgärd inför EM, lugnar förbundets träningschef Jorma Kemppainen i ett pressmeddelande. Förhoppningsvis fortsätter inomhussäsongens goda resultat så vi får fler idrottare med i EM-truppen.

Finlands trupp:

Herrar:
Ville Myllymäki Kankaanpään Seudun Leisku (60 m/4 x 200m),
Eetu Rantala Pudasjärven Urheilijat (60 m/200m/4x200m)
Jonathan Åstrand IF Kraft (200 m/4 x 200 m),
Gustav Klingstedt HIFK-friidrott (400 m)
Jani Koskela Tampereen Pyrintö (400 m/4 x 200m),
Ville Lampinen Kenttäurheilijat -58 Vanda (800 m)
Jaakko Laakso Tampereen Pyrintö (800 m)
Panu Jantunen Parikkalan Urheilijat (1500 m)
Tuomo Salonen Espoon Tapiot (1500 m)
Riku Marttinen Lahden Ahkera (3000 m)
Arttu Vattulainen Joensuun Kataja (3000 m)
Joona-Ville Heinä HIFK-friidrott (60 m häck)
Elmo Lakka Jyväskylän Kenttäurheilijat (60 m häck/4 x 200m)
Mauri Kaattari Himangan Urheilijat (höjd)
Richard Östman IF VOM (höjd)
Niko Koskinen Janakkalan Jana (stav)
Eemeli Salomäki Someron Esa (stav)
Arttu Halmela Viipurin Urheilijat (längd)
Kristian Pulli Kaipolan Vire (längd)
Tuomas Kaukolahti Kenttäurheilijat -58 Vanda (tresteg)
Aleksi Tammentie Tampereen Urheilijat -38 (tresteg)
Arttu Kangas Kankaanpään Seudun Leisku (kula)
Timo Kööpikkä Laihian Luja (kula)
Petteri Monni Jyväskylän Kenttäurheilijat (4×200 m)

Damer:
Hanna-Maari Latvala Jyväskylän Kenttäurheilijat (60 m/200 m/4×200 m)
Milja Thureson Turun Toverit (60 m/4×200 m)
Jonna Berghem HIK Friidrott (200 m/4×200 m)
Kirsi Pekkanen Kuopion Reipas (400 m)
Hilla Uusimäki Kenttäurheilijat -58 Vanda (400 m)
Zenitha Eriksson IK Falken Pedersöre (800 m)
Karin Storbacka IK Falken Pedersöre (800 m)
Sara Kuivisto Porvoon Urheilijat (1500 m)
Karin Storbacka IK Falken Pedersöre (1500 m)
Oona Kettunen Karhulan Katajaiset (3000 m)
Camilla Richardsson Vasa Idrottssällskap (3000 m)
Nooralotta Neziri Turun Urheiluliitto (60 m häck)
Reetta Hurske Tampereen Pyrintö (60 m häck)
Laura Rautanen Vilppulan Veikot (höjd)
Elina Smolander Lapuan Virkiä (höjd)
Minna Nikkanen Someron Esa (stav)
Wilma Murto Salon Vilpas (stav)
Tilda Lipasti HIFK-friidrott (längd)
Emmi Mäkinen Jyväskylän Kenttäurheilijat (längd)
Jessica Miettinen Kuopion Reipas (tresteg)
Sanna Nygård Vasa Idrottssällskap (tresteg)
Katri Hirvonen Joensuun Kataja (kula)
Kaisa Kymäläinen Oriveden Ponnistus (kula)
Anniina Kortetmaa Kannuksen Ura (4×200 m)

Det finns två detaljplaneförslag för Risöområdet i Vasa dit Ikea planerar komma. Men för att kunna landa planen krävs ett ja eller ett nej av de två företag som redan finns på området. Förhandlingar pågår för fullt.

Här på Risöområdet väntar stora förändringar. Risöområdet i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

- Det viktigaste att bestämma gemensamt är hur vi ska gå vidare. Vi måste veta hur företagarna i området vill ha det. Innan dess kan vi bara inte gå vidare, säger Päivi Korkealaakso, planläggningsdirektör i Vasa.

Sedan förra våren finns en delgeneralplan över området, men med detaljplanen är det knepigare.

Grinden till logistikcentrumet. Logistikföretaget Halmesmäki på Risöområdet. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Det är stort, Risöområdet som ligger alldeles intill rikstrean och stadens södra ABC-station. Men det är ändå så trångt att det egentligen inte skulle rymma annat än den planerade Prismabutiken, ett Ikea samt ett så kallat Ikano-köpcentrum med flera inhyrda butiker. De tre byggnaderna blir tillsammans 110 000 kvadratmeter.

Malaxlimpan tillverkas här. Malaxlimpan görs här. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Problemet är att det redan finns två företagare på platsen, Malaxlimpan AB och logistikföretaget Halmesmäki. Frågan är om staden kommer att köpa bort dem eller inte.

- Vi har redan två utkast till detaljplan, ett där de två företagen är med och ett där de inte är det. Följande skede är förslagsskedet och i det skedet måste vi veta om de är med eller inte, säger Päivi Korkealaakso.

Vill helst inte flytta

Ifall de ska vara kvar blir området så packat att de två företagen inte kan utvidga längre. Dessutom kommer de tre nya byggnadernas p-platser att bli i knappaste laget; 5 000 i stället för 6000-7000 som skulle behövas. Men Halmesmäki har investerat mycket på området och är inte särskilt intresserat av att flytta.

- Det är ingen enkel sak. Vi har investerat mycket på det ställe som vi har där i dag, säger Hannu Halmesmäki, vd på Kuljetusliike Yrjö Halmesmäki.

Företagets arrendeavtal med staden löper till år 2046, men Vasa stads intentionsavtal med Ikea löper bara till hösten 2016.

Därför hoppas staden komma överens med de två företagen under det här året.

I Karleby ska en arbetsgrupp i vår se över det svenska skolnätet. Någon motsvarande utredning görs inte på finska sidan.

Svenska skoldirektören Per-Olof Nyström tycker det är orättvist.

- I rättvisans namn tycker jag man också borde ha en skolnätsutredning på finska sidan, säger Nyström.

Den svenskspråkiga arbetsgruppen tillsätts inom ett par veckor. Uppgiften är att utreda antal elever, fastigheter, ekonomi och upptagningsområden. I gruppen ingår politiker, rektorer och tjänstemän från bildningscentralen.

Marlén Timonen (SFP) är ordförande i bildningsnämndens svenska sektion. Hon har levt i tron att utredningar görs både för finska och svenska skolnätet.

Hon blir inte alls glad när hon får höra att det bara är svenska skolnätet som sätts under lupp.

- Så här kan det inte vara om språkgrupperna ska behandlas lika i Karleby stad. Jag kommer att skrida till åtgärder, säger Timonen.

Inte akut behov på finska sidan

Enligt stadsstyrelsens ordförande Veikko Laitila (C) finns i dag inget behov av att utreda hela det finskspråkiga skolnätet. Däremot visade det sig i höstas att hela det svenska skolnätet kan påverkas då Chydenius skola byggs ut.

- Det kom fram att staden kan bygga ut Chydenius skola så att den ersätter några byskolor. Därför beslöt fullmäktige om en helhetsutredning för svenska sidan innan vi fattar beslut om Chydenius, säger Laitila.

På finska sidan håller en grupp på och reder ut framtiden för Yxpila skola, men det är inget som enligt Laitila påverkar hela skolnätet, och därför behövs ingen helhetsutredning.

Laitila säger att också de finska skolorna får sin beskärda del av sparkrav och strukturförändringar. Han nämner till exempel att Lucina Hagman-gymnasiet läggs ner.

- Det lönar sig inte att vara avundsjuk för någon av språkgrupperna.

Men behövs en motsvarande utredning på finska sidan?

- Det är inte något akut behov. Ur kostnadssynvinkel är såklart större grupper förmånligare, men i fråga om fastigheter finns inga akuta behov av en utredning.

Per-Olof Nyström anser däremot att det finns behov att se över helheten också på finska sidan. Skolorna där är större än de svenskspråkiga, men det finns frågetecken kring elevupptagning och var nya satsningar ska göras.

Oenigt inom SFP

Det var Kajsa Kouvo (SFP) som tog initiativ till att hela svenska skolnätet ska ses över. Hon säger att målet var att få behålla både byskolorna i Rödsö och Vittsar samt Chydenius skola.

- Jag är för byskolorna och det här är en ödesfråga för oss svenskspråkiga, säger Kouvo.

Enligt henne var staden på väg att enbart besluta att bygga ut Chydenius skola. Att inte sätta in det avgörandet i ett sammanhang skulle enligt Kouvo automatiskt betyda spiken i kistan för skolorna i Vittsar och Rödsö.

- Det är önsketänkande att tro att vi kan bygga ut Chydenius skola till en två seriers skola utan att eleverna från Rödsö och Vittsar flyttas dit. Då är det klappat och klart, vi får inte behålla allt.

Partikamraten Marlén Timonen (SFP) är av helt annat åsikt.

- På grund av utredningen kan det verkligen gå så att vi mister någon byskola. Det kan vi tacka vår vän Kajsa för.

Enligt Timonen trodde Kouvo kanske att hon gjorde Karlebyborna en tjänst.

- Tyvärr är det inte alls så. Nu är risken att vi gör en helhetsbedömning och tvingas stänga någon byskola.

Utmaningar för de svenska skolorna

Enligt Veikko Laitila är några av de svenska skolbyggnaderna i dåligt skick. Och till exempel Villa skola och Kyrkbackens skola har samma elevupptagningsområde.

- Men jag håller inte på och lägger ner någon skola, det måste vara en bra och noggrann beredning. Sedan ser vi på det i lugn och ro.

De finskspråkiga skolorna är i regel större än de svenska i Karleby. Åtminstone innan fusionen med Ullava, Lochteå och Kelviå 2009 fanns inga egentliga finskspråkiga byskolor.

Rapporten om det svenska skolnätet ska vara klar i juni.

Läs också:

Karleby granskar skolnätet.

Markku Kattilakoski, samlingspartistisk politiker i Evijärvi, tycker att Evijärvi borde gå ihop med Jakobstad. Den lösningen skulle kunna garantera kommunens gymnasium och hälsovårdsstation.

På måndag kväll träffades politikerna i Evijärvi för aftonskola om kommunens framtid. Det finns tre vägar att gå; sammanslagning med Jakobstad, sammanslagning med Kauhava eller att Evijärvi fortsätter som självständig kommun.

Markku Kattilakoski ser det tredje alternativet som ganska osannolikt eftersom kommunen då tvingas höja skatten både nästa år och år 2017. Han har inte heller några stora förväntningar på en sammanslagning med Kauhava.

Enligt Kattilakoski skulle det alternativet innebära att Evijärvi förlorar den egna hälsovårdscentralen och det egna gymnasiet. Kauhava skulle inte heller erbjuda någon gymnasieutbildning i den egna stadsdelen Evijärvi, enligt Kattilakoski.

- Kauhava håller på att fundera över sitt eget skolnät och troligen skulle en eller två av våra tre lågstadier stänga om vi gick ihop med Kauhava, säger Kattilakoski.

Också högstadiet och biblioteket

Dessutom hävdar Kattilakoski att högstadiet i Evijärvi skulle stänga om kommunen blev en del av Kauhava.

- Då skulle högstadieeleverna från Evijärvi få en skolresa på 60 kilometer en väg, säger Kattilakoski.

Också biblioteket i Evijärvi är, enligt Kattilakoski, i fara om kommunen går ihop med Kauhava.

Enligt Kattilakoski finns inga stängningshot för skolorna, hälsovårdscentralen eller biblioteket vid en samgång med Jakobstad.

- Därför ser jag Jakobstad som det bästa alternativet.

Enligt Kattilakoski har man kommit ganska långt i diskussionerna med Jakobstad och han är personligen nöjd med vad Jakobstad kan erbjuda. Tidtabellen är ytterligare en fördel med Jakobstad, anser Kattilakoski.

- Jakobstad vill att diskussionen ska bli färdig på under vårvintern och vi kan inte vänta längre.

Centern avgör frågan

Men det finns politik i frågan, säger Markku Kattilakoski som menar att det styrande partiet, Centern, är oroligt för att förlora makten till SFP ifall man går ihop med Jakobstad.

- Då kan det kännas tryggare att gå ihop med Centerstyrda Kauhava. Jag tycker att det är viktigare att i första hand värna om kommuninvånarnas rätt till god service på vettigt avstånd.

Artikeln har kompletterats den 10.2.2014 klockan 13:51:

Centerns Terhi Kultalahti, kommunstyrelsens ordförande i Evijärvi, håller inte med Markku Kattilakoski om att partiet skulle se till sina egna intressen framom kommuninvånarnas.

- Det kommer inte på fråga. Kommuninvånarna och deras rätt till god service kommer i första hand.

Enligt Kultalahti har Evijärvi inte bestämt sig för varken Kauhava eller Jakobstad. Vidare skriver hon inte under Kattilakoskis påstående om att såväl gymnasium som hälsovårdscentral samt bibliotek och högstadium försvinner om man går ihop med Kauhava.

- Hans slutsatser känns lite långsökta. Vi har inte alls analyserat ekonomin i de olika förslagen på djupet ännu.

Avståndet ett problem

Ett utmaning vid en eventuell samgång med Jakobstad är att Evijärvi skulle sakna direkt kontakt med Jakobstad eftersom Pedersöre, som ligger mellan kommunerna, signalerat ett kompakt motstånd mot samgång.

- Det här ser vi som problematiskt. Avståndet mellan våra kommungränser skulle bli 40 kilometer, säger Terhi Kultalahti.

Sedan årsskiftet är Korsnäs en tvåspråkig kommun och därför uppmuntras personalen nu att bli bättre på finska. Men det handlar inte om tvång.

Saken togs upp på kommunstyrelsens möte på måndag kväll.

- Med tanke på att kommunen nu är tvåspråkig vill vi gärna att personalen ska damma av sina finskakunskaper, säger Sven-Erik Bernas (SFP), kommunstyrelsens ordförande.

Sven-Erik Bernas Korsnäs styrelseordförande Sven-Erik Bernas. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

- Vi vill ändå försöka sporra personalen att förkovra sig, säger Sven-Erik Bernas.

Inget tvång

Ingen av de anställda kan tvingas på finskakurs.

- De allra flesta har ju anställts i en enspråkigt svensk kommun, så det är inget vi kan kräva.

Däremot är en godkänd kurs ett måste för den som i dag siktar på att bli tillsvidare anställd i en tvåspråkig kommun.

Vindkraftsplaner går vidare

Kommunstyrelsen godkände också miljökonsekvensbeskrivningen för VindIns vindkraftspark i Molpe-Petalax. Styrelsen valde att gå vidare med alternativ tre, det minsta alternativet, med femton vindkraftverk.

Delgeneralplanen för Poikel vindkraftpark godkändes också, och läggs nu fram för så kallat allmänt påseende.

- Det finns en del oklarheter ännu, men det får ju komma in synpunkter nu då, säger Sven-Erik Bernas.

Fem månader är för kort tid för att hantera ansökan om nya upprätthållartillstånd för gymnasier och yrkesskolor. Söfuk riktar kritiken mot undervisnings- och kulturministeriet.

I ett pressutskick kallar Ulrica Karp, direktör för Söfuk, tidtabellen "alltför snäv". Det handlar, enligt henne, om enbart fem månader för att jobba med de nya ansökningarna.

- Det kan bli för kort tid om det ska göras stora ändringar med besvärstider och liknande, säger Karp som personligen är "lite besviken".

Kriterierna är försenade

Ulrica Karp hade hoppats på tilläggstid eftersom ministeriet har försenats två veckor med sina kriterier för framtidens upprätthållare av utbildningarna.

- Väntar vi på den svenska översättningen av kriterierna blir tiden ännu kortare, konstaterar Ulrica Karp.

Klart till hösten

Nuvarande upprättartillstånd slutar gälla vid utgången av år 2016. Nya ansökningar med ekonomiska utredningar ska lämnas in senast den första oktober i år.

Reformen gäller gymnasier, grundläggande yrkesutbildning, vuxenutbildning och den fria bildningen.

Söfuk står för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Regissören och skådespelaren Peter Snickars är död. Han somnade in i sitt hem på måndagen efter en längre tids sjukdom.

Snickars jobbade länge med teater och film i olika delar av Finland, Sverige, Norge och Färöarna.

- Jag kommer ihåg honom för hans yrkeskunskap, men framför allt hans optimism, energi och kreativitet, säger Marit Berndtson som är administrativ chef på Wasa teater.

Snickars jobbade under flera perioder på Wasa teater, senast fram till 2010. Berndtson minns speciellt när han satte upp Under liten himmel som handlade om Maria Åkerblom.

- Det var en fin och stark uppsättning. Minnesvärd på alla sätt.

Berndtson har följt Snickars kamp mot cancern och säger att det är en stor förlust och en stor sorg.

- Han hade en förmåga att inspirera andra, att locka personligheten och kemin ur skådespelarna.

Peter Snickars Bild: Wasa Teater/Jan Ericsson-Lindroos

Återkom till Närpes

Snickars fick sin första anställning vid Wasa teater år 1979. Samma år gjorde han också sin regidebut med Rasmus på Luffen på Närpes teater.

Enligt frun Magdalena Snickars var Närpes teater alltid viktigt för honom. Hans far kom från Närpes och Snickars tillbringade många somrar där. Han återkom också många gånger för att regissera i Närpes.

- Han var mångsidig, kunde regissera, kunde skriva. Dessutom var han en god vän, säger Lasse Eriksson som har jobbat ihop med Snickars sedan 1970-talet.

Eriksson berättar att Snickars i början också gjorde en hel del revy och hade en sånggrupp.

Blod, svett och tårar

Eriksson minns speciellt när Snickars regisserade Sju Bröder i Närpes.

- Han lyckades hitta "sju bröder" som var samspelta. Jag minns det var rätt så våldsamt på scenen, den gången var det blod, svett och tårar, säger Eriksson.

Eriksson säger liksom Berndtson att Snickars hade förmågan att locka fram skådespelarnas kunskaper, deras själ och kapacitet. Han nämner också Ungdomskällan som en av de minnesvärda produktionerna i Närpes. Pjäsen belyste emigrationen till Sverige.

- Vi kände alla igen oss i det. Hur det var då släktingarna kom på besök i sina fina bilar.

Snickars var enligt Eriksson en av få experter i Österbotten på vridläktare. Snickars var den som behärskade scenen i Närpes.

- Han gick bort alltför tidigt, han skulle haft mycket att ge ännu. Jag kan bara beklaga att en så stor teaterman och regissör är borta.

Många olika roller

Peter Snickars utbildade sig på Teaterhögskolan i Helsingfors 1975-1979. Han jobbade som regissör och dramaturg på Wasa Teater 2001-2010. Han har också jobbat som regissör på Teater Västernorrland och Åbo Svenska Teater. Efter 2011 har han jobbat som freelance.

Snickars hade många olika roller och var verksam både som dramatiker, regissör och skådespelare. Han började regissera tidigt i karriären och skrev själv på sin hemsida att han regisserade parallellt med att han tog sina första steg som skådespelare.

Snickars skrev själv att man som dramatiker i fantasin fick resa överallt på jorden, träffa vem man ville när som helst och göra vad man ville med dem.

Att skriva historier för scen och film beskrev han också som ett sätt att bearbeta sorger, glädje, sin bakgrund, sin samtid och sig själv.

Snickars kämpade mot en hjärntumör en längre tid. Han var född 1955.

Pjäser och filmer i urval:
2012 Fantomens lillasyster/Wasa Teater
2011 Du wida wackra wilda wäst/Närpes Teater
2010 Håpas du trifvs bra i fengelset/av Susanna Alakoski/ Dramatisering
2008-2011 Sommaren med Sputnik/Närpes Teater
2009 Två ljus i fönstret/Wasa Teater
2009/2010 Utrensning/av Sofie Oksanen/Wasa Teater, Åbo Svenska Teater
2009 Blommor av stål/ Wasa Teater
2008 Jag ångrar ingenting/ Wasa Teater
2008 Peer Gynt/Wasa Teater
2004 Stjärnregn/AB Långfilmproductions /YLE
1999 Gösta och Olivia/SVT

Roller:
2010 Allt eller inget/Wasa Teater
2010 Häxan och lejonet/Wasa Teater
2007-2008 Janis - en rocklegend/Wasa Teater
2007 Colorado Avenue/Kinoproduction AB, regi Claes Olsson (film)

En man hamnade i en vak utanför Köklot i Korsholm på måndagen. Han tog sig upp på egen hand, men sjöbevakarna varnar nu för förrädiska isar.

Olyckan inträffade någon gån på eftermiddagen. Mannen hade gett sig ut med snöskotern vid elvatiden på måndagen, men inte kommit hem enligt utsatt tid.

De anhöriga larmade sjöbevakningen som gav sig ut med svävare från stationen vid Vallgrund lite efter klockan sex på kvällen.

Sökte vid bastu

Äldre sjöbevakare Mattias Snickars var med på räddningsuppdraget:

- Vi fick veta att han hade en liten fiskarbastu ute på en holme vid Rödgrynnorna, så vi började söka där.

Det gick så bra att mannen hittades där.

- Han hade varit nere i vaken med tog sig upp av egen kraft. Han hade lagat en brasa och fått upp värmen, så det gick egentligen ingen nöd på honom. Men isarna var så pass dåliga så vi tog med honom till land igen.

Snöskotern kvar på havsbottnen

Mannen hade gått ned sig bara 400 meter från bastustugan. Snöskotern ligger ännu kvar på bottnen och det är oklart om den ska bärgas.

- Den var gammal så han var inte särskilt bekymrad över skotern.

Enligt Mattias Snickars är isarna bedrägliga, särskilt till havs där de har försvagats av varmt väder, stark vind och stora svängningar i havsvattenståndet.

Nu är det klart att svenska gruppen Roxette spelar i Vasa den 15 augusti. Marie Fredriksson och Per Gessle är huvudartister på festivalen Wasa Open Air.

Roxettes spelning är en del av duons 30 års-jubileumsturné och är den enda i Finland. Konserten hålls på Karlsplan. Flera artister kommer att kungöras i ett senare skede. Biljetterna till festivalen släpps den 17 februari.

Nöjda arrangörer: Jouni Jaskari, Riku Asukas (VPS), Mikko Aho (Vasa Sport) och Kalle Keskinen Jouni Jaskari, Riku Asukas (VPS), Mikko Aho (Vasa Sport) och Kalle Keskinen Bild: YLE/Roger Källman

Festivalen är en stödkonsert för VPS och Vasa Sport. Föreningarna ska använda sina intäkter för verksamheten. Arrangörerna hoppas att evenemanget ska ge ett lyft för stadens kulturliv.

- Vi vill ha den här typen av stora evenemang till staden, säger bildningsdirektör Christina Knookala, som tror att Roxette kommer att locka publik från både den svensk- och finskspråkiga språkgruppen.

Staden stöder evenemanget med 10 000 euro. Knookala hoppas att konserten, utöver att den stöder Sport och VPS, också kommer att ge näringslivet i staden ett tillskott i kassan.

Rykten om att Roxette kommer till Vasa gick redan förra veckan. Först fanns Vasa med på bandets turnélista, men efter att det togs upp i olika medier drogs Vasa bort från listan.

Vasaregionen är på rätt väg, trots att samarbetet kunde fungera ännu bättre och attityderna borde bli lite mera positiva. Det säger Vasas stadsdirektör Tomas Häyry.

Vasaregionen har stigit från en nionde till en tredje plats i Finlands Näringslivs rankinglista över hur attraktiva regionerna är för företagsetableringar. Seinäjoki är etta för andra året i rad.

- Vi är mycket glada och nöjda över att vi är på väg i rätt riktning. Vasaregionen ligger bra till i många undersökningar, men det vi har haft problem med är attityderna, säger Häyry.

Vad tänker du på då?

- Folk kanske inte uppskattar allt vad vi har här, utan den allmänna attityden är att det borde nog gå ännu bättre. Men visst, man ska inte luta sig tillbaka heller. Det här har krävt mycket och hårt arbete och jobbet är aldrig klart, säger Häyry.

Vad gör Vasaregionen attraktivt för företag?

- Det är många saker. Vi har bland annat jobbat mycket med logistikfrågor - alltså att det finns bra transportmöjligheter, företagsrådgivning och att det finns företagstomter.

- Vi har också jobbat mycket med regionens image, till exempel EnergyVaasa och Energyweek. Där har vi jobbat med många olika aktörer, säger Häryry.

Regionen borde dra mera åt samma håll

Seinäjokiregionen var etta igen, vad har de som inte Vasaregionen har?

- Först och främst har de en vana av att dra åt samma håll. Det är absolut en styrka.

Vad skulle krävas för att det skulle lyckas här? Är det den eviga diskussionen om en kommunfusion?

- Nej, inte är det bara det. Det är nog mycket annat också. Det är nog egentligen bara att fortsätta på samma väg som vi är på nu. Det här arbetet är mångårigt och man ändrar inte attityder över en natt.

Förlorar Vasaregionen företag till Seinäjoki på grund av inre stridigheter och brist på tomter?

- Nej. Det stämmer inte längre att det skulle finnas brist på tomter, det har vi nog. Och vi har nog det i övrigt också så bra i regionen att vi inte förlorar företag till Seinäjoki.

Stor chans att Ikea kommer till Vasa

En stor företagsetablering som Vasa hoppas kunna ro i land är Ikea. Staden har ett intentionsavtal med Ikea som löper ut 2016.

Vad är chanserna för att Ikea kommer till Vasa?

- Jag tror att chanserna är stora, men när det kunde ske måste man fråga Ikea. Det lät i alla fall positivt i Hufvudstadsbladets artikel, säger Häyry.

I Hbl:s artikel 29.1 säger Ikeas vd i Finland Lena Herder att det finns planer på två nya varuhus i Finland, först Villmanstrand och sedan Vasa. Någon exakt tidtabell vill hon inte ge, men säger att planerna går framåt.

ABB ska förnya elsystemet i Kenyas huvustad Nairobi för 22 miljoner euro. Transformatorerna byggs på enheten i Vasa som basar för hela projektet.

Finska ABB har fått en order värd 22 miljoner euro från Kenya. Huvudstadens elstation är 50 år gammal och måste förnyas. ABB har fått huvudansvaret för arbetet som redan har inletts. Ordern ger mest jobb på just Strömberg Park i Vasa.

- Ungefär halva arbetet kommer att utföras här, berättar Riku Konstari, divisionchef för den enhet som kallas Power Systems och som styrs från Vasa.

Leveransen kommer att innehålla två jättelika transformatorer som bägge byggs i Vasa. Dessutom ansvarar Vasafabriken för styrsystemet, automationen och projektledningen.

Det betyder bland annat att personal från Vasa kommer att finnas på plats i Nairobi och installera den nya utrustningen.

Viktig order för Vasa

Ordern är viktig för Vasa, även om Konstari inte vill överdriva dess betydelse.

- Här byggs ett hundratal transformatorer varje år. Men de är sällan så stora som de här, säger Konstari.

Arbete i två år

Ordern ger arbete i Vasa under en lång tid framöver.

- Hela projektet kommer att ta två år.

På Strömberg Park i Vasa är man störst i världen på elmotorer, men transformatorer hör också till Vasaenhetens specialområde.

Läs också:
Rekordförsäljning inom ABB - Vasa står starkt

ABB satsar på energisnålt i Vasa

Svenska Handelshögskolan får ny rektor. Professor Karen Spens har i dag utnämnts till rektor för Hanken. Hon tillträder den första augusti.

Spens doktorerade vid Hanken 2001 och har sedan 2007 varit professor i logistik och samhällsansvar. Hon är också prorektor för Hanken.

Spens efteträder Eva Liljebom på rektorsposten. Liljebom återgår till sin professur i finansiell ekonomi.

Hankens nuvarande rektor Eva Liljeblom fortsätter i sitt uppdrag till 31.7.2015 och återgår därefter till sin professur i finansiell ekonomi vid Hanken.

Det har blivit lättare att ta in utländsk arbetskraft för att vi blivit vana att göra det, säger växthusodlare Börje Ivars i Närpes. Växthusbranschen är attraktiv för utländska arbetare.

Reglementet för att ta in arbetare från länder utanför EU har inte ändrats nämnvärt de senaste åren. Ändå fylls växthusen i Närpes med utländsk arbetskraft.

- Jag brukar säga att jag behöver bara viska om att jag skulle behöva någon ny och så får jag ett tips om någon och processen är igång, säger Ivars.

I Börje Ivars växthus jobbar 26 personer. Nationaliteterna är inte likt många men han har anställda från bland annat Vietnam, Bosnien och Finland. Kvinna jobbar med topparna av tomatplantor Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Byråkratin är den samma men Ivars har hunnit göra det några gånger genom åren och vet vid det här laget vad som krävs.

Fördomsfritt i växthus

På tisdagen samlades en grupp representanter för olika myndigheter och producentförbund i Närpes för ett möte. Innan mötet drogs igång besökte de alla Ivars växthus.

Överdirektör Jorma Pitkänen vid Regionförvaltningsverket i västra och inre Finland deltog och var imponerad.

- Jag tror att växthusodlarna blivit vana att ta in utländsk arbetskraft och de gör det fördomsfritt. Idag har vi fått höra att det fungerar bra här i Närpes.

Pitkämäki tror att vi hela tiden blir mer integrerade i EU också genom att arbetskraften rör på sig.

Finland har vunnit VM-silver i skidorienteringens teamsprint i norska Hamar. Det blåvita paret Staffan Tunis och Mira Kaskinen kom tvåa bakom överlägsna vinnarna Ryssland.

I EM-tävlingarna hade Staffan Tunis verkligen inte marginalerna på sin sida. IF Femman-åkaren placerade sig fyra hela fyra gånger och blev utan medalj.

Igår konstaterade Tunis för Yle Sporten att han i VM vill vända marginalerna till sin sida – och det lyckades genast i öppningsgrenen teamsprint.

Tunis representerade Finland tillsammans med Mira Kaskinen och resultatet var en andraplats bakom överlägsna Ryssland. Finland blev 45 sekunder efter guldparet Julija Tarasenko och Andrej Lamov.

Tunis uppe i tretton VM-medaljer

Finland låg tvåa vid alla växlingar. Bronset gick till Sverige (Josefine Engström-Erik Rost) som steg upp i tättrion halvvägs in i tävlingen.

För Tunis, 32, var VM-medaljen karriärens trettonde. Nio år yngre Kaskinen öppnade nu sitt medaljkonto. Tre av Tunis medaljer är av ädlaste valör, det senaste guldet är daterat 2011.

– Silver är en bra medalj, trots att vi gick ut för att kämpa om guldet. Av två förhandsfavoriter besegrade vi Sverige och blev lite bakom Ryssland, säger Tunis i ett pressmeddelande.

VM fortsätter med individuell sprint imorgon. Där deltar inte de färska silvermedaljörerna som vilar fram till torsdagens långdistans.

Resultat:

1. Ryssland 48.51,9
2. Finland +0.45,1
3. Sverige +1.33,8
4. Kazakstan +2.41,0
5. Norge +2.56,1

Grattis @staffantunis & Mira Kaskinen för VM-silver - snyggt jobbat i spåret idag! #SkiO #wsoc2015

— Mårten Boström (@martenbostrom) February 10, 2015

VM silver för Staffan Tunis och Mira Kaskinen i mix parsprintstafetten i Hamar, Norge. #förbannelsenärbruten #skio #wsoc2015

— IF5 Orientering (@if5orientering) February 10, 2015

Onko @staffantunis kääntänyt EM-kisojen nelossijojen putken MM-mitalisateeksi? Hopeaa parisprintissä! Great! #wsoc2015 #skio #suunnistus

— Anni Toiviainen (@ToiAnni) February 10, 2015

I mars kommer Wärtsilä med ett utkast för hur nya Kvarkenfärjan kunde se ut. Hittills har det bara funnits skisser, nu går man in i mera detaljer.

Enligt Mathias Lindström på Kvarkenrådet kommer färjan att vara specialdesignad.

- Det blir innovativa lösningar för till exempel miljön, säger Lindström.

Färjan designas som en del av ett EU-projekt. Unionen betalar drygt sex miljoner euro i fas ett av projektet. Fas två inleds nästa år, och det är då det börjar kosta på riktigt.

- Det är då färjan ska byggas. Och det är rätt stora pengar redan.

Hur mycket det blir fråga om under 2016-2018 är ännu oklart. Enligt Lindström behövs pengar inte bara för färjan, utan också att anpassa hamnarna till trafiken och nya färjan.

Toppregioner samarbetar

Förutom att utveckla en ny färja är målet med EU-projektet att förbättra hamnarna och logistiken på båda sidor om Kvarken.

- Det här är en lysande möjlighet där Finland och Sverige kan knyta ihop två toppregioner.

Enligt Lindström är både Umeåregionen och de österbottniska landskapen mycket starka. Förhoppningen är att regionerna ska bli ännu mer attraktiva.

- Lyckas vi koppla ihop regionerna skapar vi förutsättningar för företag att etablera sig och bli kvar.

Läs också:
Nya färjans pris 70-200 miljoner euro

mer om projektet Midway Alignment

Utsikterna för de österbottniska små- och medelstora företag har försämrats jämfört med hösten 2014. Det visar barometern för små- och medelstora företag. Men fler österbottniska företag vill växa jämfört med övriga landet.

I Österbotten är konjunkturutsikterna för antalet anställda sämre än hösten 2014. Bland de små- och medelstora företag som deltog i barometern uppskattade 13 procent att antalet anställda är fler om ett år, 16 procent uppskattade att de är färre anställda om ett år.

Saldotalet är minus tre procent, och det är tre procentenheter mindre än hösten 2014.

- Tongångarna är fortsatt pessmistiska i landet som helhet och utsikterna är sämre än i höstas. Men undantaget är Vasaregionen för här är utsikterna lite bättre. I Sydösterbotten är det däremot mera pessimism, säger Kaj Suomela, överdirektör på NTM-centralen i Österbotten.

Små och medelstora företag som i mån av möjlighet försöker växa eller strävar efter att behålla sin ställning är 35 procent i hela landet. Tre procent tror att verksamheten avslutas.

I Österbotten är siffrorna något högre, 40 procent tror på att företaget växer medan 37 procent strävar efter att bevara sin ställning.

Fyra procent av regionens små- och och medelstora företag förutspår att verksamhetet upphör.

Företagen i Österbotten investerar och utbildar sin personal för att förnya verksamheten.

Otillräcklig efterfrågan

De största problemen för österbottniska små- och medelstora företag är extra kostnader för arbetet och otillräcklig efterfrågan.

På grund av det nuvarande konjunktursläget har en tredjedel av de små och medelstora företagen i Österbotten anpassat sin verksamhet.

Bland de österbottniska företagen planerar 17 procent att justera sin verksamhet. Små och medelstora företag genomför eller överväger vanligen arbetstidsarrangemang, permitteringar och minskar verksamheten för att bättre anpassa sig till konjunkturläget.

Tre av fem exporterar

I företagsbarometern för små och medelstora företag framgår att vart fjärde företag i Österbotten idkar affärsverksamhet utomlands. Tre av fem bedriver direkt export.

Bland digitala tjänster är det egna webbsidor och sociala medier som små och medelstora företag uttnyttjar mest i Österbotten.
I Österbotten deltog sammanlagt 216 företag i barometern under december 2014 till januari 2015.

Företagarna i Finland, Finnvera Abp och arbets- näringsministeriet sammanställer två gånger per år SMF-företagarbarometern. Den beskriver små- och medelstora företags verksamhet och ekonomi.

Staten vill ha färre men starkare gymnasier och yrkesskolor. På tisdagen kom kriterierna för tillstånden att ordna utbildningen. Gymnasier som fusioneras har chans att få extra finansiering.

Undervisningsministeriet gav kriterierna offentlighet på tisdagen. Ute på fältet hade man hoppats på att de tidigare löftena om publicering i slutet av januari skulle ha hållit.

Tidtabellen blir mycket stram eftersom ansökan om upprätthållartillstånd skall vara inlämnad till ministeriet senast den första oktober.

Nya tillstånd från 2017

De nya tillstånden kommer att gälla gymnasierna och den grundläggande yrkes- och vuxenutbildningen. Upprätthållartillstånden för det fria bildningsarbetet upphör inte i och med den planerade lagändringen.

Upprätthållartillståndet för det fria bildningsarbetet kan ändå enligt lagförslaget dras in om kriterierna för att bedriva verksamheten inte uppfylls.

Ett sådant kriterium är de ekonomiska förutsättningarna att bedriva fritt bildningsarbete. Den saken kommer man från ministeriehåll att utreda.

- Det som är nytt är att man kan söka om behovsprövad finansiering av studierna under ett till tre år i samband med en fusion, säger direktör Ulrica Karp vid Söfuk.

- Tidtabellen ser jag som en stor utmaning, eftersom uppgifterna som skall in är omfattande och ska gå igenom revisorsgranskning och kontroll.

Hundra miljoner bort

Gymnasiernas finansiering låg år 2013 på 714 miljoner euro. Den här summan inkluderar både statliga och kommunala medel.

Enligt ramen för 2017 - det första året när de nya upprätthållartillstånden skall gälla - är summan 615 miljoner euro.
På motsvarande sätt minskar finansieringen för den grundläggande yrkesutbildningen från 1 692 miljoner euro år 2013 tiill 1 446 miljoner euro år 2017.

Enligt undervisningsministeriets beräkningar är minskningen från 2014 till 2017 knappt tio procent för gymnasiernas del och 12,5 procent för yrkesutbildningens del.

Egna medel tillåts

Undervisningsministeriet räknar upp en rad allmänna villkor som gäller lärare, pedagogik och utrymmen för undervisningen. Ekonomin är en viktig punkt. Utgångsläget är att undervisningen skall gå att ordna med den lagstadgade finansieringen, det vill säga via enhetspriset för studerande.

I villkoren sägs ändå att utbildningsanordnaren kan sträcka till egna medel. Det sker i stor utsträckning i dag, eftersom få gymnasier klarar sig med det statliga enhetspriset.

Behovsprövad finansiering

Ifall upprätthållarna av utbildning på andra stadiet går in för fusioner finns det möjligheter till behovsprövad finansiering under ett till tre år.

När det gäller gymnasieutbildningens finansiering finns det möjligheter till extra statliga medel för en strukturell förnyelse av gymnasienätverket.

Tanken är att underlätta en fusion av gymnasier men samtidigt bibehålla verksamhetspunkterna.

De extra medlen riktas till regioner där antalet nybörjarstuderande under 18 år årligen är lägre än 200 studerande i finsk eller svensk utbildning, oberoende av vem som upprätthållar utbildningen.

Läs också:

Söfuk kritiserar tidtabellen för gymnasiereform

På fredag då herrarnas storslalom står på programmet i VM i Beaver Creek har Finland hela tre åkare med i startfältet. Marcus Sandell, Samu Torsti och Eemeli Pirinen försvarar de finländska färgerna.

Marcus Sandell har varit landets ohotade etta i herrarnas storslalom efter att Kalle Palander satte punkt för sin karriär för tre år sedan. I år har han ändå fått börja se upp med herrarna Pirinen och Torsti, en tävlingssituation som inte verkar störa Sandell det minsta.

- Det känns jättebra, jag måste nog också nämna att Eemeli (Pirinen) har åkt jätte bra. Hans första åk i världscupdeltävlingen i Åre var säkert ett av årets finaste. Att med nummer 62 komma in på en sextonde plats är ganska fantastiskt.

- Det fina med allt det här är det att man får positiv energi då man själv misslyckas men lagkompisarna presterar väl, säger Marcus Sandell till Yle Sporten.

Torsti siktar på topp-15

Vasa Skidklubbs Samu Torsti tog i december sina första världscuppoäng i storslalomi just Beaver Creek då han åkte in på en fin trettonde plats. En knapp vecka efter det var han sjuttonde i Åre. Ska man tro 23-åringen kan vi förvänta oss något liknande på fredag.

- För tillfället är det nog bättre. Före Beaver Creek i december körde jag inte så bra på träningarna. En dag före tävlingen fick jag en bra känsla i åkningen men nu är det helt bra, konstaterar Torsti.

Torstis målsättning i sitt tredje VM är att komma in bland de 15 snabbaste. Marcus Sandell har den här säsongen varit bland de tio bästa i världscupen tre gånger med sjundeplatsen i öppningstävlingen i Sölden som bästa resultat.

"Då kan man förvänta sig ganska mycket"

Sandell siktar högre än Torsti i resultatlistan trots att han inte vill gå in på någon specifik placering.

- Om jag får bra åk utan större misstag så att jag hittar rytmen. Då kan man förvänta sig ganska mycket, det gör jag i alla fall själv, säger Sandell.

- Det är stor press på Marcel Hirscher, Alexis Pinturault och speciellt Ted Ligety. Det finns en chans att de gör några missar och då har vi andra en bättre möjlighet att nå bättre resultat.

Herrarnas storslalom avgörs på fredag (13.2) och Yle sänder givetvis tävlingen direkt. Kristian Karlsson står för det svenskspråkiga referatet.
Herrarnas storslalom, första åket kl. 19.15 Yle TV2 kl. 19.10-20.30
Herrarnas storslalom, andra åket kl. 23.15 Yle TV2 kl. 22.50-00.35

I Korsholm får tanken på lärcentra stöd i bildningsnämnden. För många skolor blir för dyrt, istället ska skolorna koncenteraras. Men daghemmen ska behållas i byarna.

På längre sikt blir det för dyrt för Korsholm att bevara alla sina skolor. Också med tanke på den nya läroplanen som träder i kraft år 2016 måste kommunen se över sitt skolnät. I bildningsnämndens utlåtande talar man för lärcentra.

- Det betyder en koncentrering till lärcentra och att kommunen eventuellt har kvar några mindre skolor. Men går man in för större skolor ska daghemmen ute i byarna behållas, säger Maj-Len Swanljung som är bildningsdirektör i Korsholm.

Bildningsnämnden var enligt Swanljung medveten om att alla små skolor inte går att bevara på längre sikt och att kommunen går mot någon typ av lärcentra.

Nämnden poängterade att dagvårdsplatser ska erbjudas åt barn på lika grunder på de ställen det är möjligt att ordna dagvård på ett kostnadseffektivt sätt.

Korsholm kan ha skolor kvar i byarna där det finns potential, men dessa skolor har isåfall årskurserna 1-4. Daghemmen får däremot inte enbart centreras till lärcentra. I de byar det finns möjlighet ska daghemmen behållas.

Tar Korsholm alltså ett steg närmare lärcentra?

- Ja, det skulle jag säga. På sikt handlar det om ungefär fem centra: i skärgården, Norra Korsholm, Smedsby, Kvevlax, Solf och eventuellt något i Helsingby-Toby, säger Swanljung.

Utvecklingssektionen i Korsholm disktuterade också kommunens skol- och dagvårdsstruktur. I sitt utlåtande poängterades att pedagogisk jämlikhet är viktigt. Man kom däremot inte fram till något enhälligt beslut i sektionen, men alternativ tre är ekonomiskt sett det bästa.

- Ekonomin måste ha betydelse i beslutsfattandet och då är lärcentra ett bra alternativ. Men det ekonomiska läget påverkar alternativen och då kan inte lärcentran förverkligas över en natt. Vi måste vara noggranna med investeringar, säger utvecklingsdirektör Mikael Alaviitala.