Vörå Maskin & Traktor fick i lördags ta emot priset "Årets företag i landskapet". Priset delades ut i samband med Kust-Österbottens Företagares årliga företagargala på Strampen i Vasa.

Vörå Maskin & Traktor grundades år 1989 av Ingvald Heinull. Företaget har specialiserat sig på köp, försäljning och reservdelar av lantbruksmaskiner.

F:ma Samuel Granholm fick ta emot priset priset ”Årets företag i Vörå” som Vörå Företagare delade ut.

Samuel och Monica Granholm odlar och säljer grönsaker från eget växthus.

Kust-Österbottens företagare. Bild: YLE/Rolf Granqvist

Sylt utan tillsatser

De tillverkar också sylt på samma sätt som egna föräldrar och mor- och farföräldrar tidigare gjorde, det vill säga så naturvänligt som möjligt och utan tillsatsämnen.

I början av 2000-talet började Samuel och Monica tillverka godis vid sidan av sylt, marmelad, gelé och saft.

Vid företagargalan delade också Vasa Företagare ut priset "Årets större företag i Vasa” åt Escarmat och priset ”Årets mindre företag i Vasa” åt Custom truck.

Escarmat är ett österbottniskt specialföretag inom automation och Custom truck är en biloverkstad.

Startia årets samarbetspartner

Dessutom premierades Startia som årets samarbetspartner och Pirkko Jokinen som årets medlem.

Malax Företagare, Korsnäs Företagare, Korsholms Företagare och Vähänkyrön Yrittäjät delar ut sina pris senare.

I den finska kommunen Merijärvi vill man från en tidig ålder sopa bort fördomar mot svenska.

I Norra Österbotten, 25km öster om Kalajoki, ligger kommunen Merijärvi. I kommunens centrum finns en liten butik, ett apotek, ett bibliotek och en skola för åk 1-9.

Merijärvi har sex stycken vindmöllor och en kommunalägd bensinstation. Kommunen styrs av ungefär 80 procent centerpartister och 20 procent sannfinländare. Av dess 1200 invånare talar alla finska. Ingen pratar svenska. Merijärvi är vad man kan kalla en helt vanlig finsk kommun på landsbygden.

Lär svenska

Kristina Saukko och Jaana Talus Kristina Saukko och Jaana Talus. Bild: YLE/Matias Risikko

- Idén kom efter att vi på ett lärarmöte konstaterade att man i Finland har en tråkig attityd till svenska i Finland, säger Kristina Saukko, lärare i förskolan.

- Vi vill förminska och döda gamla fördomar mot svenska, säger Jaana Talus, lärare i svenska i Merijärvi.

Saukko och Talus säger att alla barn är ivriga för att lära sig svenska i Merijärvis förskola. Jaana Talus berättar att det inte finns någon läroplan utan att det är helt på eget intiativ från lärarnas sida att undervisa i svenska åt de små barnen.

Jag och Kristina skapar vårt egna material och funderar ut tillsammans hur vi skall hålla lektionerna, säger Talus.

Skola Bild: YLE/Matias Risikko

Punainen är röd

Lektionen vi deltar i börjar med att Jaana Talus frågar var och ett av barnen vad de heter. Barnen berättar vad de heter.

Lektionen fortsätter med att barnen sätter sig i en ring och Talus tar fram en skattkista. Talus tar fram olika saker ur skattkistan och ber barnen berätta på svenska vad det är för saker. Hur många är sakerna? Vilken färg har de olika sakerna?

- Vad är det här? frågar Talus.

- En penna, svarar barnen.

- Vilken färg har pennan?

- Punainen, säger en flicka försiktigt.

- Vad är punainen på svenska?

- Röd, säger några barn i kör.

Lektionen avslutas med att barnen sjunger imse vimse spindel innan det är dags för matpaus och barnen rusar ut ur klassrummet.

Lär känna Sverige

Förutom svenska i förskolan ordnar Jaana Talus också Svenskaklubben i Merijärvi. Svenskaklubben har ungefär 24 medlemmar och det är en frivillig fortsättning på förskoleundervisningen i svenska.

Där samlas medlemmarna och lär sig mera ord och fraser på svenska. Planen är att de snart ska börja bekanta sig med finlandssvensk kultur och så ska de lära sig mera om Sverige.

I finska skolor börjar man läsa svenska i åk 7. Det är ett långt hopp mellan förskolan och åk 7. Risken finns att barnen glömmer bort vad de lärt sig i förskolan, när det är dags att börja läsa svenska på riktigt.

Ingen kritik

- Vi har diskuterat hur man skulle kunna fortsätta undervisningen efter förskolan. En idé är att man skulle lägga upp olika ord och fraser i klassrummen, så inte barnen glömmer bort vad de lärt sig i förskolan, säger Talus.

- Det är egentligen upp till lärarna i de högre klasserna om de själva är intresserade av att fortsätta undervisningen i svenska, säger Saukko.

Talus och Saukko berättar att de inte mött på kritik för att de undervisar svenska i förskolan. Några äldre elever på skolgården berättar att de tycker att svenska är viktigt att lära sig, eftersom Finland är ett tvåspråkigt land.

Text: Jonny Smeds

Det är ännu inte klart hur hur statens sparåtgärder på 260 miljoner euro från andra stadiets utbildning kommer att fördelas mellan yrkesutbildningen och gymnasiesektorn. Det är i varje fall klart att sparåtgärderna kommer att leda till betydande svårigheter för gymnasiernas ekonomi.

Kommunförbundets direktör för utbildning och kultur, Terhi Päivärinta, är mer bekymrad för statens sparåtgärder än för ändringen i finansieringsgrunderna för gymnasierna.

Rolf Sundqvist Rolf Sundqvist, utbildningsdirektör i Pedersöre Bild: Johanna Överfors/YLE

-De kommer att innebära en sänkning i enhetspriset för gymnasierna med 15-20 procent, säger Terhi Päivärinta.

Terhi Päivärinta Organisationsförändringar är nödvändiga i Jakobstad säger projektchef Terhi Päivärinta Bild: YLE/ Kjell Vikman

Kommunerna betalar extra för sina gymnasier

Det enhetspris som staten ger till kommunerna räcker inte till för att upprätthålla gymnasierna i landet. Kostnaderna låg i medeltal på 7800 euro per studerande i landets gymnasier år 2013, det enhetspris som staten ger kommer 2015 i medeltal att vara 6004 euro.

Det här enhetspriset kommer dessutom att gå ner ytterligare till år 2017 med 15--20 procent när sparåtgärderna på 260 miljoner euro för andra stadiets utbildning har slagit igenom med full kraft.

Skillnaden mellan enhetspris och de verkliga kostnaderna står kommunen för ifall man vill ha ett gymnasium på orten.

Vinnare och förlorare i finansieringsreformen av gymnasierna

Finansieringsreformen av gymnasierna genomförs stegvis fram till år 2021 med start 2017.

-År 2017 kommer ännu 80-90 procent av gymnasiernas finansiering via den typ av basfinansiering man har idag men år 2021 skall den nya finansieringsformen gälla fullt ut, säger Terhi Päivärinta vid Kommunförbundet.

Hur är gymnasiernas finansiering uppbyggd idag?

- Idag får vi finansiering via antalet studerande och det enhetspris de ger. Vissa saker påverkar enhetspriset, till exempel hur kommunstrukturen ser ut. Glesbygd och ett litet antal studerande ger ett högre enhetspris, säger bildningsdirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre.

Yrkesutbildningen har sedan flera år tillbaka ett liknande system som gymnasierna nu kommer att få. I praktiken betyder det att enhetspriset kommer att byggas upp av flera element och variera från gymnasium till gymnasium i högre grad.

- I det här nya systemet kommer basfinansieringen att finnas kvar som är 49 procent men sedan kommer det in två nya saker. Det är resultat-och prestationsfinansiering, alltså mera kvalitativa faktorer som man tar i beaktande, säger Rolf Sundqvist.

Resultatdelen ger sammanlagt 47 procent av finansieringen och är uppdelad i två delar. Den ena gäller hur många som klarat studentexamen och den andra hur bra det gått för de studerande att hitta en studieplats efter gymnasiet.

Prestationsdelen ger 4 procent av finansieringen. I den biten vägs placeringen i fortsatta studier in, de studerandes välmående enligt egen bedömning mäts också liksom utvecklingen i antalet studerande som har klarat sin studentexamen.

Den här kursändringen i finansieringen av gymnasierna skall vara genomförd i sin helhet år 2021.

- Inte klarar kommunerna av att sätta så mycket pengar till på gymnasierna, så då måste man hitta på andra lösningar för att säkra gymnasieutbildning i regionen, säger Terhi Päivärinta vid Kommunförbundet.

Provberäkningar på finansieringssystemet har gjorts

Provberäkningarna av effekterna av det nya finansieringssystemet för gymnasierna visar att det slår väldigt olika i olika kommuner. I provberäkningarna har man utgått från läget 2011-2013 i kommunerna och räknat ut vad det nya systemet skulle innebära för gymnasiefinansieringen. I beräkningarna är inte de aviserade nedskärningarna på 260 miljoner euro i finansieringen av andra stadiets utbildning beaktade. Utredningen är gjord på det viset för att man skall kunna jämföra förändringen med dagsläget.

Den stora nedskärning som planeras betyder enligt Terhi Päivärinta en försämring i enhetspriset på 15-20 procent för gymnasiernas enhetspris. Det här i sin tur betyder att den nya finansieringsgrunden som skall genomföras för gymnasiernas del borde ge ett 15-20 procent bättre resultat för kommunen ifall ekonomin inte skall försämras. Sådana kommuner och gymnasier finns, det visar provberäkningarna.

I Österbotten är det bara Vörå gymnasium som ligger på minus enligt de nya beräkningarna, nästan 9 procent. Många ligger kring plus 10 procent ( Nykarleby, Pedersöre, Vasa). Jakobstad och Närpes når nästan upp till plus 20 procent och Kristinestad är i en klass för sig med plus 42 procent. De övriga gymnasierna i Österbotten är 2-4 procent på plus enligt det nya finansieringssystemet.

De här siffrorna är preliminära provberäkningar, den slutliga viktningen av olika faktorer är inte fastslagen. Siffrorna skall relateras till det som tidigare sagts, det vill säga gymnasiet bör ligga rejält på plus (cirka 15-20 procent ) för att inte gå back i jämförelse med nuläget. Det här eftersom den allmänna nedskärningen i enhetspriset kommer att ligga i den storleksordningen. I ljuset av de här siffrorna är läget verkligt bekymmersamt för gymnasiet i Vörå där smällen kommer från två håll, dels via det nya finansieringssystemet dels via sänkningen av enhetspriset.

Här hittar du provberäkningarna

I slutet av förra veckan kom en arbetsgrupp med kritik mot Vörås kommundirektör Christina Båssar, bland annat kring den lägenhet som hon köpt av kommunen. Men nu kritiseras i stället arbetsgruppen. Kritiken kommer från Per Östman som var kommunstyrelsens ordförande i Vörå och godkände köpet.

Enligt Östman gav Båssar ett bud på lägenheten.

- Och säljaren accepterade det enhälligt.

Hur ser du på det att man nu meddelar att hon har köpt den för billigt?

- För mig är det fullständigt obegripligt, det här. Det är klart, man har ju sökt med ljus och lykta för att i efterskott hitta på orsaker för att kunna avskeda kommundirektören.

Det var hösten 2012 som kommundirektör Christina Båssar lämnade ett anbud på en parhuslägenhet på 79,5 kvadratmeter i centrala Vörå. Hennes bud var 129 000 euro, och det godkändes.

Terassbygge fördyrade

Problemet, enligt den oeniga arbetsgruppen som utrett förtroende för Båssar, är att kommunen gick drygt 10 000 euro back på köpet. Detta eftersom kommunen själv betalat 133 000 euro för att få den byggd och dessutom lagt ut 6 000 euro på ett terassbygge.

Men resonemanget håller inte, enligt Per Östman som var kommunstyrelsens ordförande i 20 år.

- Det var en begagnad lägenhet, det där. Folk hade bott där och betalat hyra för det. Inte ska man tro att bostadsmarknade i Vörå är som den i Helsingfors eller Vasa, för den delen.

Ville behålla Båssar i Vörå

Lägenheten var kommunen sista och man var i det här skedet rädd för att Christina Båssar skulle flytta bort från kommunen.

- Kommundirektören låg i en skiljsmässoprocess och vi var väldigt glada i kommunstyrelsen när vi fick den här sista lägenheten såld.

Arbetsgruppen som har utrett förtroendet för Christina Båssar har letts av fullmäktigemedlemen Kjell Heir. Han håller inte riktigt med Per Östman, men konstaterar:

- Det här har man ju förstås godkänt i kommunstyrelsen, så jag vet inte hur mycket man ska argumentera runt det här.

”Båssar beredde ärendet själv”

I stället påpekar Heir att det har visat sig att Båssar själv har berett ärendet kring lägenhetsförsäljningen.

- Om man nu tänker på tjänstemannens särskilda ansvar så är det ju klart att man inte ens ska ta del av ärenden som man är jävig i.

Christina Båssar har ännu mer än veckas tid på sig att formulera ett svar kring de anklagelser som arbetgruppen kommit med. Två av de sju ledamöterna som satt med i gruppen har tagit avstånd från rapportens slutsatser.

SFP:s fullmäktigegrupp i Pedersöre har diskuterat möjligheten att Pedersöre kunde bli värdkommun för ett regiongymnasium. SFP:s gruppordförande Greger Forsblom säger att han tror mera på ett regiongymnasium än att gymnasierna och Optima slås ihop.

Just nu utreds ett regiongymnasium av skoldirektörerna i norra svenska Österbotten. För ett par veckor sedan beslöt man begära in rektorernas och lärarnas åsikter. Svaren ska vara inne senast den 15 januari.

Utgångspunkten är att alla gymnasier blir kvar. Utredningen ska klargöra om ett regiongymnasium kan bli kostnadseffektivare och ge en mera kvalitativ utbildning. Enligt skoldirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre är utredningen färdig i vår.

Därefter är det en politisk fråga om man vill gå in för ett regiongymnasium och om kommunerna vill ha en samkommun eller värdkommun som upprätthållare, säger Sundqvist.

Utredningen berör cirka 700 gymnasiestuderande och gäller allt från kursutbud till skolskjutsar.

Misshandelsfallen har minskat i hela landet, men i Österbotten har antalet grova misshandelsfall ökat. Thomas Hällund blev nedslagen mitt på gatan av en okänd man.

- Klockan var efter tolv och jag var på väg hem. Jag gick längs Kyrkoesplanaden då jag såg två män och en kvinna lite längre fram. Jag tog ingen större notis av dem, men när jag var jämsides med en av männen ropade han åt mig. Sen kom slaget, säger Hällund.

- När jag faller till marken hoppar trion in i en bil och kör iväg.

Hällunds tänder sprack på grund av slaget. Hela söndagen gick åt till tandläkarbesök. Till följd av sina skador har han inte kunnat äta ordentligt på flera dagar och enligt Hällund var slaget oprovocerat.

- Allting gick så snabbt. Jag förstod inte att han ropade åt mig.

Fler grova misshandelsfall i år

Vasa skakades av ett knivdåd med dödlig utgång mitt under lunchrusningen för några veckor sedan. De här slumpmässiga attackerna har fått många att fråga sig om våldsbrotten nu har ökat.

Men enligt statistiken har antalet misshandelsfall minskat i hela landet det här året. Också antalet mord och dråp har varit färre i år. I Österbotten har antalet grova misshandelsfall däremot ökat.

Det finns ingen statistik på de slumpmässiga attackerna likt det som hände Hällund, men enligt kriminalkommissarie John Forslund är sådana här händelser ovanliga.

- Vanligtvis sker slagsmål fortfarande i grillköer och i hemmen, säger han.

Forslund tycker ändå att det finns skäl att vara försiktig och använda sunt förnuft när man rör sig ute om kvällarna.

- Jag råder folk att röra sig där det finns belysning istället för på mörka stigar, säger han.

Misshandeln nu polissak

För Hällund väntar ännu en lång rad tandläkarbesök innan han kan äta normalt igen. Processen har tagit både tid och pengar. Han är ändå inte rädd att vistas ute om kvällarna, men har ett råd till andra.

- Rör er inte ensamma och ta hand om varandra.

Text: Amanda Ehn

Tjuvjakten på varg för två år sedan i Perho behandlas i tingsrätten på måndag. Allt som allt 15 män står åtalade för grovt jaktbrott.

Flera experter har kallats in. På video vittnar bland andra en amerikansk och en rysk expert.

Den stora frågan är om de tre skjutna djuren var vargar eller inte.

Misshandelsfallen har minskat i hela landet, men i Österbotten har antalet grova misshandelsfall ökat. Thomas Hällund blev nedslagen mitt på gatan av en okänd man.

- Klockan var efter tolv och jag var på väg hem en lördag kväll. Jag gick längs Kyrkoesplanaden då jag såg två män och en kvinna lite längre fram. Jag tog ingen större notis om dem, men när jag var jämsides med en av männen ropade han till mig. Sen kom slaget, säger Hällund.

- När jag föll till marken hoppade trion in i en bil och körde iväg.

Hällunds tänder sprack på grund av slaget. Hela söndagen gick åt till tandläkarbesök. Till följd av sina skador kunde han inte äta ordentligt på flera dagar. Enligt Hällund var slaget oprovocerat.

- Allting gick så snabbt. Jag förstod inte att han ropade till mig.

Fler grova misshandelsfall i år

Vasa skakades av ett knivdåd med dödlig utgång mitt under lunchrusningen för några veckor sedan. De slumpmässiga attackerna har fått många att fråga sig om våldsbrotten har ökat.

Men enligt statistiken har antalet misshandelsfall minskat i hela landet det här året. Också antalet mord och dråp har varit färre i år. I Österbotten har antalet grova misshandelsfall däremot ökat.

Det finns ingen statistik på de slumpmässiga attackerna i stil med det som hände Hällund, men enligt kriminalkommissarie John Forslund är sådana här händelser ovanliga.

- Vanligtvis sker slagsmål fortfarande i grillköer och i hemmen, säger han.

Forslund tycker ändå att det finns skäl att vara försiktig och använda sunt förnuft när man rör sig ute om kvällarna.

- Jag råder folk att röra sig där det finns belysning istället för på mörka stigar, säger han.

Misshandeln nu polissak

För Hällund väntar ännu en lång rad tandläkarbesök innan han kan äta normalt igen. Processen har tagit både tid och pengar. Han är ändå inte rädd att vistas ute om kvällarna, men har ett råd till andra.

- Rör er inte ensamma och ta hand om varandra.

Text: Alexandra Södergård

Dokumentärfilm i en tragikomisk kostym om metallbandet Sturm und Drang från Vasa.

Vad händer då man blir berömd snabbt utan att vara mogen för det? Vad händer då "mopeden slinker ur händerna" på unga tonårspojkar? Vad händer med pojkarna när både närmiljön och skivbolaget blundar och trycker på gasen i jakten på ära och berömmelse?

Vi lever i en tid fylld av talang- och idoltävlingar. En tid då många ungas största dröm är att bli känd snabbt och ens status mäts genom hur många gillare man har på sociala medier. "Like a rockstar" visar baksidan av en kändisdröm. En allmängiltig och ärlig berättelse om det som sker när ljusen slocknat och tv-kameran stängts av.

Dok. Like a rockstar -trailer | Trailer

31 seconds

Spela upp klipp på Arenan: Dok. Like a rockstar -trailer | Trailer

Framgången blev ett faktum med flera låtar på försäljningslistorna, skrikande tjejer vid scenkanten och ett liv bakom rockscenen med många frestelser. Den enda som protesterade var basistens far, men hans varningar ignorerades när berömmelsen och ljusare tider närmade sig.

Dokumentärfilmen berättas ur bandets perspektiv. Publiken får vara med om absurda, komiska och tragiska situationer i en miljö som de flesta aldrig får insyn i. Evakueringar av hotell. Knarkhundar i Polen. En gitarrtekniker som räddar sångaren från att kvävas i sina egna spyor i Tokyo. Ångesten som träder in då pressen av att vara framgångsrik blir för stor. Problemen som uppstår då man inser att man inte är mogen sin roll som rockstjärna. Insikten att livet inte ordnar sig även om man är kändis.

Regissören och filmaren Tage Rönnqvist har under inspelningsåren levt nära bandet och blivit nästan som en del av deras vardag. Like a rockstar innehåller därför ett närgånget och ärligt material genom hela resan. Filmen har spelats in under en period på sju år.

Dok: Like a rockstar
Yle Fem torsdag 20.11.2014 kl. 22.00
30 dagar på Arenan

Produktion: Pampas Production

Like a rockstar

Språket är "tendentiöst" och anklagelser "saknar objektiva bevis". Kritiken växer mot den rapport som kritiserar kommundirektör Christina Båssar. Det senaste kommer från juristen Marcus Henricson.

Den arbetsgrupp som, på SFP-gruppens begäran i Vörå, har utrett förtroendet för kommundirektör Christina Båssar, lade fram sin rapport i slutet av förra veckan.

Rapporten offentliggjordes i sin helhet och Vasabladet lade ut den på sin hemsida. Det var så Marcus Henricson kom åt den.

Henricson är jurist och bor i Borgå, men har tidigare jobbat som kommundirektör i Korsholm.

Reagerade spontant

Rapporten har innehållsmässiga fel och den gör flera felaktiga lagtolkningar.

Henricson säger att han reagerade spontant på språkbruket i rapporten som han menar är "tendetiöst" och "långt ifrån korrekt".

- Den är undermåligt på flera sätt. Rapporten har innehållsmässiga fel och den gör flera felaktiga lagtolkningar. Det finns också påståenden som är helt obevisade.

Henricson påpekar att arbetsgruppen fick i uppdrag att bereda ärendet för fullmäktige, alltså samla fakta för de grunder som kommundirektören kunde tänkas avsättas för.

"Olagligt"

Men i rapporten har man, enligt Henricson, gått för långt. Till exempel skriver rapportförfattarna vid flera tillfällen att kommundirektören agerat i strid med lagen.

- Det läggs inte fram objektiva bevis. Om man som ansvarig tjänsteman misstänks ha gjort något olagligt så borde det ju leda till en polisanmälan.

Det problematiska, enligt Henricson, är att rapporten fick så stort genomslag i offentligheten. På Facebook skriver han till och med att kommundirektören kunde ha viss chans att få rapportens författare dömda för ärekränkning.

Rätten till rättsskydd

- Jag tycker inte att någon ska behöva bli behandlad så här i offentligheten. Alla borde ha rätt till ett visst rättsskydd, säger Marcus Henricson.

Henricson reagerade på rapportens sätt att avfärda kommundirektörens medverkan som ordförande i dotter- och intressebolag.

Utskottet anser att hon har gjort sig skyldig till olagliga handlingar. Det finns grunder för allt som vi konstaterar.

Kjell Heir som varit ordförande i utskottet vill inte kommentera anklagelserna från Henricson utan hänvisar till rapportförfattaren, revisorn Bjarne Norrgrann.

"Måste vara fri från jäv"

- I det offentliga måste det finnas förtroende och insyn och man måste vara fri från jäv, kommenterar Norrgrann och förtydligar sig:

- Kommundirektören är satt att kontrollera de kommunala bolagen och det är inte förenligt med att vara styrelseordförande där. Enligt jävsreglerna går det inte att kontrollera sig själv i en offentlig förvaltning. Hon ska kontrollera bolagen genom bokslut och via kontakt med bolagens ordförande.

Hur vill du kommentera Henricsons funderingar kring att ni flera gånger stämplar kommundirektören som brottsling?

- Det här är utskottets tolkningar enligt kommunallagen. Utskottet anser att hon har gjort sig skyldig till olagliga handlingar. Det finns grunder för allt som vi konstaterar. Man ska vara försiktig med att dra för långa slutsatser om man inte läst bilagorna.

Utskottet var oenigt. Två av de sju medlemmarna lämnade avvikande åsikt.

Läs mer:

"Oacceptabelt beteende"
Tungviktare på Båssars sida

Fem år hann Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby sköta social- och hälsovården tillsammans, men nu meddelar Nykarleby att staden vill säga upp vårdavtalet.
Pedersöre ska ta ställning till samma sak nu på torsdag och fredag.

När det framtida vårdsamarbetet diskuterades i Radio Vega Österbotten i morse av Anna-Maja Henriksson från Jakobstad och stadsdirektör Gösta Willman i Nykarleby kom det fram att det finns mycket att reda ut.

- På riktigt, vad handlar det om, undrade Henriksson om Nykarlebys agerande.

Kostnadsökningen, svarade Willman. Politikerna i Nykarleby lägger enligt Willman skulden på vårdsamarbetet.

- Vi betalar för en massa byråkrater som sitter i stadshuset i Jakobstad.

En kostnadsökning hade vi haft även med en egen hälsovårdscentral, men inte så stor, säger Willman.

Till det svarar Anna-Maja Herniksson att i Nykarleby hade man i tiden lägre löner och underbemanning. När vården samordnades med Jakobstad ökade kostnaderna.

- Nykarlebyborna borde få veta hur det förhåller sig och inte bara matas med information att det är samarbetets fel, säger Henriksson.

Till det svarar Willman att det är en paradox att 90 procent var nöjda med vården i Nykarleby innan samarbetet, och ändå stämmer det att lönerna var lägre och dimensioneringen sämre än i Jakobstad.

Både Henriksson och Willman söker någon sorts lösning på förtroendekrisen.

- Vi måste söka gemensamma lösningar, det gäller inte bara vården utan också andra stadiets utbildning, säger Henriksson.

- Vi ska går vidare som en region, det är utgångspunkten, men i vilken form, det återstår att se, svarar Willman.

Nästa steg väntas bli att Jakobstad kallar grannkommunerna till ett möte där problemen vädras.

Totalt 15 män åtalas den här veckan i Karleby tingsrätt för grovt jaktbrott. Enligt åklagaren sköt de tre vargar i Perho i januari 2013. Försvaret anser att det inte var vargar, utan i stället hybrider, så kallade hundvargar.

När huvudförhandlingarna inleddes i tingsrätten fanns också tre skallar från hund och varg på plats. Skallarna kan spela en viktig roll i rättegången eftersom den till stora delar kommer att handla om vad det var för sorts djur som sköts.

Åklagaren yrkar på villkorliga fängelsestraff, böter och sex års jaktförbud för de åtalade. Om försvaret kan bevisa att det var fråga om hybrider innebär det betydligt lindrigare straff.

Enligt åklagare Kosti Kurvinen framkom det inte i polisförhören med männen att de ansåg sig ha jagat hybrider. Det är enligt honom en efterhandskonstruktion. Två av de som deltog i jakten är från Kronoby kommun. Övriga kommer från Perho, Halso och Vimpeli.

"Rävjakt" i radiotrafiken

De flesta, eller 13 av 15 åtalade medger att de på något sätt var involverade i jakten 18-19 januari 2013. Alla bestrider ändå att de jagade varg. I stället ska de alltså ha varit ute efter korsningar mellan varg och hund.

I radiotrafiken under jakten använde männen "räv" och "rävjakt" som kodord. Efter jakten försökte jägarna bränna två av de döda vargarna, medan den tredje hittades hemma i frysen hos en av jägarna. Han förhördes av polis men är inte en av de åtalade eftersom han begick självmord en tid efter jakten.

Alla vargar hybrider?

Enligt åklagaren är det fastställt att de döda djuren är vargar. Dna-prov har tagits från alla tre djuren. Resultaten som åklagaren lade fram visar att de med 97-99 procents sannolikhet hör till den vilda vargstammen i Finland.

Försvaret ifrågasätter resultaten och i synnerhet den genbank som resultaten har jämförts med. Det finns ungefär 400 dna-prov från vilda vargar i Finland. De har samlats under 15 år, mellan 1996 och 2011.

De fem försvarsadvokaterna verkade vara eniga om att man inte kan lita på de proven. De ansåg att det finns alltför lite dokumentation om vem som tagit proven, under vilka omständigheter och hur till exempel undersökningar av anatomin har gått till.

- I tjugo år har vi haft en vargstam på ungefär 200 individer i Finland. Totalt 400 prov skulle ha inneburit att man tagit 15 prov per år, sa ett av ombuden under rättegången.

Det innebär att jämförelsebanken skulle ha prov från varenda varg som har dött de senaste 15 åren. Försvaret ifrågasätter också vem som har fastslagit att det är "rena" vargar som finns i jämförelsedatan, och på vilket sätt man i så fall har kommit fram till det.

Åklagaren visade en bild där de tre vargarnas genuppsättning verkar stämma väl överens med dna-prov från den vilda vargstammen.

- Om vi trodde på försvaret skulle vi alltså inte ha en enda "ren" varg i hela landet.

Välorganiserad jakt?

Enligt polisens undersökningar var jakten välplanerad. Vargarna som jagades var en flock på en handfull djur. Dagen innan själva jakten drog jägarna ut ett luktband.

- Vargen är känslig för dofter och bandet fick dem att hållas kvar inom området över natten, sa åklagaren Kosti Kurvinen.

Nästa dag skedde själva jakten med män både på snöskoter och skidor. En del deltog i jakten som drevkarlar. Enligt åklagaren har jakten varit välorganiserad.

- Antalet män som deltog och de vapen de hade gör att det måste ha varit välorganiserat.

Polisen kollade teletrafiken

Åklagaren visade också hur teletrafiken mellan de åtalade såg ut dagarna före, under och efter jakten. På tre dygn har en del av de åtalade tagit emot eller ringt kring 100 samtal till andra i gruppen.

Enligt försvarsombuden har det ingen betydelse hur många gånger någon ringt eller försökt ringa. Många av samtalen är mycket korta, bara några sekunder. Samtalen kan till exempel ha brutits eftersom det är dålig hörbarhet i området.

Rättegången pågår 17-20 november samt 25-27 november. Bland annat ska vargexperter höras.

Läs också:
Tjuvjakt på varg i rätten

Riksdagsledamot Marrku Mäntymaa, samlingspartiet, meddelar idag att han inte kommer att ställa upp i riksdagsvalet i vår.

Mäntymaa blev invald till riksdagen i valet år 2011. För ett drygt år sedan insjuknade han i lungcancer och opererades i våras. Nu har sjukdomen ändå kommit tillbaka och Mäntymaa konstaterar att en kandidatur är omöjlig av hälsoskäl.

- Jag var helt inställd på att fortsätta mitt arbete som riksdagsman, men hälsan tillåter inte det, säger Mäntymaa i ett pressmeddelande.

Ett stort räddningspådrag pågick under eftermiddagen vid Brändö sund i Vasa. En bil sågs åka ner i vattnet vid 13-tiden och såväl räddningsverket som sjöräddningscentralen i Åbo larmades.

Dykare skickades ner för att granska bilen och närområdet. Snabbt framgick det ändå att bilen rullat i sjön tom och att ingen människa kommit till skada.
Bilen har nu bärgats.

Handbromsen är åtdragen. Handbromsen var fortfarande åtdragen då bilen bärgats. Bild: Yle/Robin Lithén

Hur bilen har kommit i rörelse är höljt i dunkel.
- Handbromsen var åtdragen och det var den fortfarande när bilen fiskats upp, säger Robin Lithén, som hade parkerat bilen vid Brändö sund.

Enligt Lithén förundrade sig också räddningspersonalen över händelsen. En teori är att bilen på något sätt startat sig själv och kommit i rörelse.

Fram till den 26.11 pågår luciaomröstningen och den 27.11 kl 12 står det klart vem som får bära luciakronan i år. Insamlingen pågår till årets slut och pengarna går till utsatta familjer.

Inträkterna från årets luciainsamling går till familjer som behöver stöd för att klara av vardagen. Det kan handla om våld i hemmet, om föräldrar till tonåringar som upplever vardagen för tung, eller om blivande mammor som känner sig bortkomna i vad föräldraskapet innebär.

Stöd till blivande mammor

Efter att första lyckoruset gått över efter ett positivt graviditetstest kan det många gånger hända att frågorna tilltar i takt med att förändringarna i kroppen gör sig gällande.

Mödrarådgivningen är till stort stöd för de flesta men utöver det kan det behövas nätverk och diskussionsgrupper. Att få diskutera med andra i samma omvälvande livssituation känns ofta lugnande.

Våld i nära relationer

När barnet väl har kommit till världen kan vardagen överraska med nattvak, förändrade rutiner och mindre tid för parrelationen. Då föräldrarna blir utmattade kan det leda till våld i hemmet.

Förutom att föräldrarna lider av våldet både fysiskt och mentalt, råkar barnen i ett obehagligt läge och kan få men för en lång tid framåt.

Folkhälsan har verksamhet där de barn, som blir vittne till eller utsatta för våld, kan få krisstöd. Pengar som Folkhälsans förbund fick in via Luciainsamlingen 2008–2010 har satsats på att stöda barn som upplevt våld, bland annat genom att Folkhälsan utbildat professionella i en svensk metod som heter Trappan. Metoden är en unik metod eftersom den helt fokuserar på barnets upplevelser.

Tonåringar kan vara jobbiga för föräldrarna

Då åren går och barnen blir tonåringar kommer en period, som i många familjer upplevs som tung. Svordomarna haglar och det smälls i dörrarna. De medgörliga barnen anser plötsligt att föräldrarna överbeskyddar, blandar sig i och förstår ”ingenting”. Då kan det behövas stöd av andra som kämpar på med samma problem.

Folkhälsan startade i början av 2000-talet projektet FöräldraKraft, och inom ramen för projektet arrangeras kvällar för föräldrar där de kan diskutera. Teman som tas upp är kommunikation med tonåringar, ungdomars digitala vanor och att duga som föräldrar.

Rösta på luciakandidaterna via Folkhälsans webbplats

Mera om Finlands lucia 2014 på svenska.yle.fi/lucia.

Två personer med anknytning till rederiet RG Line står åtalade misstänka för grovt skattebedrägeri. Ytterligare en person är åtalad i samma mål. Enligt en av de åtalade ska brottet ha skett år 2008. I övrigt vill hen eller de andra misstänkta inte kommentera åtalet.

Lyxvaror

Enligt uppgifter till Yle Österbotten är det frågan om smuggling av alkohol och tobak. Det ska handla om lyxvaror som champagne och dyr konjak som ska ha tagits in för servering på båten eller för personalen, men sedan inte använts ombord. I stället ska varorna ha förts i land och använts vid privata fester. Genom att ta in alkoholen och tobaken via rederiet ska de misstänkta ha undvikt att betala skatt.

Enligt tidigare anställda på rederiet ska stora mängder alkohol och sopsäckar fyllda med cigaretter ha förts i land när fartyget legat i hamnen. Smugglingen ska ha skett mellan åren 2006 och 2008.

Via slabben

Smugglingen skedde enligt uppgifterna via den så kallade "slabben". Via slabben får personalen ombord köpa en viss mängd alkohol och tobak skattefritt. Alkoholen som smugglades ska ha tagits in via slabben, men kunde aldrig köpas av personalen.

RG Lines före detta ägare, Rabbe Grönblom, säger till Yle Österbotten att han inte minns att något liknande har ägt rum.

Korsholm håller sin skattesats oförändrad på 20,75 procent. Det beslöt kommunfullmäktige på måndag kväll.

Ett förslag på att höja skattesatsen med 0,25 procentenheter till 21 procent lades fram men stadsstyrelsens förslag på oförändrad skattesats vann klart med rösterna 39 - 4.

Ett argument för höjd skattesats var att det är mer rättvist att höja inkomstskattesatsen än fastighetsskatten.

Fastighetsskatten i Korsholm höjs i nästa år med 0,2 procentenheter och blir 1 procent.

Fotbollslandslaget möter Slovakien i en träningslandskamp på tisdagen. Motståndet är av det tuffare slaget men Tim Sparv menar att Finland måste göra mål för att kunna avsluta landslagsåret i positiva tecken.

I Ungern insjuknade flera spelare i vad man misstänker vara matförgiftning. Enligt rapporter från landslaget är många fortfarande långt ifrån fullt återhämtade, men hela laget har trots det rest till Slovakien. På tisdagen väntar en träningsmatch mot hårt motstånd.

- Slovakien är säkert ett av de bästa lagen i Europa just nu, säger Tim Sparv.

- De har tolv poäng efter fyra matcher i sin kvalgrupp. De är snabba, väldigt tekniska och skjuter bra från distans. På basis av det vi har sett så är de ett av de bättre lagen som vi har mött under de senaste åren. De spelar med väldigt högt självförtroende och håller ett högt tempo i anfallet. Vi har ett tufft jobb framför oss.

Trots att det rullar på för Slovakien medan Finlands EM-kval startat i dystrare tecken så väntar sig Sparv ändå att laget ska leverera på tisdagen.

- Det skulle vara positivt och skönt att få en vinst innan vi avslutar landslagsåret. Det är klart att vi går ut med den inställningen att vi ska få en vinst, göra lite mål och få en bättre feelis än vad vi har haft under de senaste dagarna.

Slovakien - Finland sänds direkt på Yle Areena på tisdagen 18.11 klockan 17.55, och som eftersändning i TV2 klockan 22.05.

Karleby stadsfullmäktige beslöt vid sitt möte på måndagskvällen att höja inkomstskattesatsen med en halv procentenhet till 21 procent.

Ärendet krävde två omröstningar. Stadsdirektörens förslag var en mer radikal höjning med en hel procentenhet till 21,5 procent, medan Samlingspartiet i fullmäktige gick in för en noll-linje. Skattesatsen diskuterades i nästan två timmar och slutresultatet blev alltså en höjning med en halv procentenhet till 21 procent.

Läs också:
Minus att vänta i Karleby

Jakobstads fullmäktige kommer högst troligt att tvingas till ett extra möte inom två veckor. Orsaken är att man inte kunda ta beslut om bolagiseringen av Jakobstads Energiverk vid mötet på måndagskvällen.

Fullmäktige skulle enligt föredragningslistan godkänna bolagiseringen av affärsverket Jakobstads Energiverk samt affärsverket Jakobstads hamn.
Vid Energiverket är ändå inte alla diskussioner med bl.a. personalen ännu slutförda och därför kunde fullmäktige inte behandla saken.

Affärsverket Jakobstads hamn beslöt fullmäktige dock att bolagisera.

- Tanken är fortfarande att också energiverket ska bolagiseras vid årsskiftet. Det blir dock för sent att besluta om saken vid fullmäktiges ordinarie möte i mitten av december eftersom besvärstiden är en månad. Därför kommer fullmäktige troligen att ha möte igen inom november, säger fullmäktigeordförande Carola Sundqvist (sfp).