Quantcast
Channel: Österbotten - Nyheter, sport och aktuellt | Svenska Yle
Viewing all 37001 articles
Browse latest View live

Olga Veijalainen trivs i Finland

$
0
0

En färsk doktorsavhandling visar att utländska läkare klarar sig bra i Finland. Ryska Olga Veijalainen kom till Finland för 18 år sedan och hon är ett bevis på att utländska läkare trivs i Finland.

När Olga Veijalainen var nyutexaminerad allmän läkare förde kärleken henne till Finland och närmare bestämt till Kristinestad.

- Jag hade möjligheter också i St Petersburg men jag tänkte att jag kan testa ett år. Om jag inte trivs flyttar jag tillbaka. Då ett år hade gått trivdes jag och jag kände att jag klarar av det här.

Olga Veijalainen
Olga Veijalainen Olga Veijalainen Bild: Yle

Språken största utmaningen

Allt var inte en dans på rosor för Veijalainen. Att lära sig både svenska och finska var svårt.

- När jag hade jourtid var det svårt att hålla koll på språken, vilket språk är det jag talar nu. Jag minns att jag blev väldigt trött. Men nu har jag inga problem längre.

Hur har du klarat dig med dialekterna?

- Personalen pratar högsvenska och de flesta patienter gör det. Men det finns vissa som vill prata sin dialekt och jag förstår det mesta även om det var svårt i början.

Veijalainen har också hunnit arbeta i Närpes. Där fick hon ibland begära tolkhjälp av sjukskötaren. Men visst har hon hunnit snappa upp någon fras på Närpes dialekt.

- Ja, jag kan fråga hur läget är och säga skåd opp i tatche (se upp i taket, red.anm.).

Stannar i Finland

Veijalainen kom till Finland som allmän läkare men idag har hon hunnit specialisera sig och arbetar sedan tio år tillbaks som gynekolog vid Vasa centralsjukhus.

Den färska doktorsavhandlingen vid Tammerfors universitet visar att de utländska läkarna klarat sig bra i Finland. Speciellt bra har de kvinnliga läkarna anpassat sig. Olga Veijalainen har inga planer på att flytta tillbaka till St Petersburg.

- Jag kanske skulle åka dit för att få lite mer erfarenhet och se hur de jobbar där men jag skulle inte stanna där.

Veijalainen är glad över det mottagande hon fått i Finland.

- Alla har varit så öppna och vänliga, inte bara i arbetet utan också i verkliga livet. Tack samhället!


Urpilainen ställer upp i riksdagsvalet

$
0
0

Den tidigare finansministern Jutta Urpilainen (SDP) ställer upp i vårens riksdagsval. Urpilainen skriver i sin blogg att pausen har varit nyttig och gett ny energi.

Hon säger sig också vara redo för minister- eller internationella uppdrag, och lovar att arbeta för att förbättra ekonomin och sysselsättningen, främja Finlands intressen internationellt och värna om österbottningarnas välbefinnande.

Urpilainen konstaterar att det ekonomiska läget är allvarligt i Finland och att hon anser att man måste kunna förena den finländska välfärdsstaten och en sund ekonomi.

Urpilainen har suttit tre perioder i riksdagen och var Socialdemokraternas ordförande i sex år innan Antti Rinne tog över. Hon ställer upp i Vasa valkrets.

Äggsamlingen mycket värdefull

$
0
0

Närpesbons äggsamling är vetenskapligt noggrann. Det säger expertvittnet Harri Hongell. Hongell, naturskyddsbiolog från Karleby, med uppdrag inom bland annat NTM-centralen, är huvudvittne i äggrättegången.

Han har varit med på åklagarsidan ända sedan razzian utfördes hemma hos den misstänkte Närpesbon hösten 2011. Hongell beskriver samlingen på nästan 9000 ägg som vetenskaplig.

- Dokumentationen är ytterst noggrann. Den uppfyller högsta klass, i stil med museernas samling, säger Hongell.

Själv har den misstänkte sagt att det finns flera brister. Till exempel ska mycket dyrbara ägg egentligen vara mindre dyrbara.

Men Hongell har knappt hittat några fel alls i artbestämningen.

- Jag har inte hittat ett enda fel i de etiketter som den misstänkte infört i samlingen. De få fel som jag hittade berodde på att etiketter bytt plats så att de inte stämde med diariemapparna, säger Hongell.

Utfrågningen av Harri Hongell fortsätter under fredagen i Österbottens tingsrätt.

Läs också:
"Samlarmanin tog över"

"Visst har han samlat ägg"

Äktenskap i musikalform

$
0
0

Äktenskapsdrama i musikalform bjuder Åbo svenska teater på då de turnerar i Österbotten under fredagen och lördagen. Teatern fyller 175 år och ger musikalen The last five years med Anna-Maria Hallgarn och Alexander Lycke i huvudrollerna.

- Det handlar om ett fem årigt förhållande, en man och en kvinna möts och det slutar med att de skiljs åt. Man får möta dem under fem år. Det speciella är hur det berättas. Kvinnan får man möta när förhållandet precis tar slut och mannen följer man kronologiskt när de har mötts, säger Hallgarn.

ÅST ger musikal i Jakobstad

Listen7 minuter
Spela upp klipp på Arenan: ÅST ger musikal i Jakobstad

Musikalen The last five years är skriven av amerikanen Jason Robert Brown och har från början spelats i New York. I Åbo svenska teaters version av musikalen möts paret Cathy och Jamie efter 15 år på nytt och går igenom allt som hände. Mycket går i monolog form

Skådespelarna Alexander Lycke och Anna-Maria Hallgarn
Alexander Lycke och Anna-Maria Hallgarn Skådespelarna Alexander Lycke och Anna-Maria Hallgarn Bild: Yle/ Malin Hulkki

- Vi berättar om situationerna i vårt äktenskap för varandra. Vi kommer tillbaka 15 år senare och går igenom vårt förhållande. Vi berättar om samma situationer, man får se båda synpunkterna, säger Lycke.

Till sin stil är musikalen rätt avskalad. Ingen dans eller stor rekvisita utan musikalen består av huvudrollsinnehavarna och musikerna. Musikaliskt spänner föreställningen om flera olika genren. Det blir allt från latin, rock, jazzgroove till amerikanskt 40-tal och klassiska musikalnummer.

- Man berättar verkligen känslorna och skeendena via musiken, säger Hallgarn.

Bra mottagande i Åbo

Musikalen hade premiär i Åbo redan i september och fick då ett bra mottagande. I stora kretsar är musikalen ändå inte känd. För det mesta satsas pengarna på välkända musikaler som säljer bra. Det tycker både Hallgarn och Lycke är synd.

- Det finns mycket bra musikaliskt, dramatiskt material som inte får någon plats för att det hela tiden är de stora som spelas, säger Lycke.

- Det är svårt att våga satsa, det är klart att det finns en rädsla för att publiken inte skall hitta dem (mindre kända musikaler), säger Hallgarn.

I Jakobstad kan man se musikalen The last five years i Schauman salen på fredag och lördag, 14-15 november.

Fredagsklubben 14.11

$
0
0

I Fredagsklubben togs denna gång diskussionerna kring den föreslagna kommunreformen upp. Det var Viola Mitts och Lorenz Uthardt som samtalade om bland annat det här.

Fredagsklubben 14.11.2014

Listen26 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Fredagsklubben 14.11.2014
En annan fråga som vidrördes var de sista enspråkigt svenska kommunerna: Närpes, Korsnäs och Larsmo. Både Närpes och Larsmo är på gång att på eget initiativ bli officiellt tvåspråkiga, för att trygga statsandelar.

En gränslös julkonsert

$
0
0

Sören Lillkung, Anna-Maria Hallgarn och Alexander Lycke har spelat teater och sjungit tillsammans förr, i olika konstellationer.

Men någon gemensam julkonsert har de aldrig gjort. Förrän nu. Det har blivit lite av en tradition för Wasa Teater att stå värd för en showbetonad julkonsert. Tidigare år har det varit Markus Lytts som hållit i trådarna. Men p.g.a arbetet med "Folkets Dagblad" ser vi Lytts endast som gästartist i årets upplaga.

En gränslös julkonsert

Listen6 minuter
Spela upp klipp på Arenan: En gränslös julkonsert

Årets konsert sträcker sig över såväl genré- som språkgränser.

-Vi sjunger på svenska, engelska, finska och lite spanska berättar Sören Lillkung

-Vi utgår från oss själva och vad som passar oss, säger Alexander Lycke. Så det blir både solosång, duetter och så sjunger vi förstås alla tillsammans.

-Publiken förväntaningar på traditionella julsånger skall absolut infrias, men vi skall också överraska, säger Anna-Maria Hallgarn.

-Ett nordiskt julmedley kommer vi att bjuda på, och lite Elvis, säger Lillkung.

-Det kan hända att "O helga natt" kommer, men det vet man aldrig. Allt kommer att vara väldigt spontant, säger Lycke.

-Det handlar om att inte försöka för mycket. Varken för stort eller för litet, säger Lillkung. På så sätt hittar man balans mellan det traditionella och det showmässiga.

En gränslös julkonsert kan höras på Wasa Teater 16-17 och 20 december, med Markus Lyts som gästartist. Konserten ges också i Schaumansalen i Jakobstad 18 december. Då med Annika Mylläri som gäst. Ackompanjemanget sköts av en orkester under ledning av Ralf Nyqvist.

Östra sidans bro invigdes i Kristinestad

$
0
0

I Kristinestad öppnade den nya bron på Östra sidan i dag. Den nya bron är en exakt kopa av den gamla Järnvägsbron som revs tidigare i år.

I dag kan man börja köra över den nyöppnade bron på Östra sidan i Kristinestad igen. Bron har varit stängd för trafik medan den byggdes om.

En rad med veteranbilar var de första att köra över den nyöppnade bron.

Att den rekonstruerades till en exakt kopia av den gamla bron är ett resultat av stadsbornas engagemang för att bevara miljön.

Den ursprungliga Järnvägsbron byggdes år 1911.

Att få "gå till kungs" fixar inte demokratiunderskottet

$
0
0

Landsbygdsutveckling och demokrati. Det är två övergripande teman då man diskuterar med Peter Backa, nybliven pensionär från Svensk Byaservice. Han är kritisk till det sätt som kommunsammanslagningar "säljs" till folket.

Peter Backa om demokratiunderskottet

Listen9 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Peter Backa om demokratiunderskottet

År 1983 började Peter Backa arbeta på det som då hette Svenska Studiecentralen. Det har handlat om folkbildning i olika former: studiecirklar och kursverksamhet.

- De senaste tio åren har jag fokuserat på landsbygdsutveckling och byaverksamhet, säger Backa.

Demokratifrågor spelar en central roll då det gäller landsbygdens utveckling. Dess värre är det lite si som så med hur den fungerar, säger han.

- Alla är nog överens om att u-länderna måste ha demokrati för att utvecklas, men här hemma verkar det inte spela så stor roll hur demokratiskt man sköter landet. Det är lite konstigt, säger Backa.

Att få "gå till kungs" fixar inte demokratiunderskottet

Som bäst pågår utredningsarbeten och diskussioner med mål att reformera strukturerna för kommuner och den service som samhället producerar. För att minska rädslan för de allt större enheter som visioneras fram så pratas det bland annat om närdemokrati och kommundelsfullmäktige.

Det här ger Peter Backa inte mycket för. Han säger att man måste hålla i minnet vad demokrati är: det är ett sätt att fatta beslut. Det är jämförbart med monarki, oligarki och så vidare. Det är inte att makthavarna "nedlåter sig" att tala med folket. Det gjorde redan Gustav Vasa, men inte var det någon demokrati, utan envälde, säger Backa.

- Det är helt otroligt, för nu försöker man erbjuda samma sak igen. För att fixa demokratiunderskottet ska folket få än en gång "gå till kungs" och tala med beslutsfattarna.

Områdesfullmäktige, höranden, workkshops och liknande kan ha en terapeutisk effekt, medger Backa. Om makten fortfarande sitter på samma plats som före reformerna så har man ändå inte gjort något åt demokratin.

- Om samma gäng fortfarande sitter och bestämmer så har man inte utvecklat demokratin. Det är en alldeles oerhörd samhällslögn som vi håller på med då vi gör en ny kommunallag, då vi funderar på sammanslagning av kommuner i Österbotten och så vidare.

Ett fungerande exempel på fungerande närdemokrati hämtar Peter Backa från delstaten Oregon i nordvästra USA. Där var en läkarstation hotad av stängning, på grund av att de statliga medlen tröt.

- Då ritade man på kartan upp ett område som betjänades av stationen och ordnade en omröstning om att instifta en ny skatt som skulle räcka till för att upprätthålla stationen. Så röstade befolkningen för att beskatta sig själva.

Liknande system borde kunna tillämpas här, säger Backa. På kommunalt håll verkar det ändå vara tabubelagt att låta folk ta egna initiativ och fatta beslut, säger han.

- Det finns massor av fina exempel ute i världen, det är bara att vi väljer att inte känna till dem.

Landsbygden: energi och image

Hur ser det annars ut för landsbygden då? Från sextiotalets urbanisering, följt av en motreaktion, något av "gröna vågen", går flyttlassen än en gång mot befolkningscentra och Trängselfinland. Men allt är inte negativt, säger Peter Backa:

- Till exempel kommer landsbygden att bli viktig då energifrågorna ska lösas. Den riktigt hållbara energin finns på landsbygden: sol, vatten, vind och biomassa. Det här är en sak som så småningom kommer att "gå hem".

Informationstekniken har gjort att man också ute på landsbygden har samma möjligheter att ta del av världens information som någon som bor i till exempel. New York.

Våra förändrade konsumtionsmönster är också något som kan gagna landsbygden. Detta i form av ökad medvetenhet om hur och var våra livsmedel tillverkas.

- Man köper en image, en kultur, nästan en mening med livet, när man köper en vara. Här har landsbygden en chans att konkurrera, det gäller bara att få in den genuina landsbygdskulturen i produkterna.

Från skrivbordet till skolbänken

Peter Backa var sista dagen på arbete på Svenska dagen, den 6 november. Någon tillbakalutad pensionärstillvaro är ändå inte på fråga. Redan i våras gick Peter och anmälde sig till ett antal universitetskurser. Nu studerar han socialpolitik "så svetten rinner"

- Jag tänkte att jag hinner göra en del saker vid sidan av jobbet, men det visade sig att det hann jag inte. Nu har jag ett enormt tryck att rädda nånting utan att skämma ut mig inför lärare och professorer.


Tre års arbete med äggrättegång

$
0
0

Karlebybon Harri Hongell är expertvittne i rättegången kring äggsamlaren från Närpes. Under nästan tre års tid har han jobbat heltid med att förbereda sig, genom att studera varenda en av de nästan 9 000 äggen.

Dyrt expertvittne i äggrättegången

Listen42 seconds
Spela upp klipp på Arenan: Dyrt expertvittne i äggrättegången

På fredagen hördes natuskyddsbiologen Harri Hongell som är åklagarnas expertvittne under rättegången i Vasa. Det visar sig att han har jobbat heltid med den här saken i nästan tre års tid, på statens beskostnad.

Hans syn på olagligt äggplockande är fördömande.

- Det kan vara mycket farligt. Det beror naturligtvis på hur många ägg man tar från naturen. Men om man samlar från ett och samma område år efter år kan det få stor inverkan på naturens mångfald.

Färre fiskgjusar i Österbotten

Det har blivit flera hundra timmars arbete efter pensioneringen.
Det var just det som den misstänkte 30-årige Närpesbon hade gjort. Till exempel hade han besökt två österbottniska fiskgjusbon. Han tog ägg ur vardera bo och ett av dem övergavs efter besöket, enligt Harri Hongell.

I tingsrätten kom det också fram att Hongell var med redan hösten 2011 då tullen gjorde en razzia hemma hos Närpesbon.

Din arbetsgivare under de senaste åren har varit NTM-centralen i Karleby. Men du fick ett specialuppdrag för några år sedan. Hur länge har du jobbat med den här samlingen på heltid?

- I ungefär två år. Nu är jag pensionerad, men har fortsatt jobba med de här äggen. Det har blivit flera hundra timmars arbete efter pensioneringen.

Så man kan säga att du har jobbat med det här i tre år?

- Ja, nästan.

Det kom fram en hel del annat intressant också under fredagens muntliga förhör med Harri Hongell. Som att Hongell ser Närpesbons samling som vetenskaplig.

Det här kan man inte kalla för en hobby.
- Jag har egentligen inte hittat några fel i artbestämnningen eller dokumentationen. Det här kan man inte kalla för en hobby. Samlandet har varit mycket omfattande, i syfte att få samlingen så komplett som möjligt med avseende på ägg från nordiska fågelarter.

"Ringmärkare för att kunna samla"

Närpesbon hade licens för ringmärkning. Hongell, som är ringmärkare på högsta möjliga nivå, utgår från att Närpesbon skaffat sig ringmärkningslicensen för att kunna röra sig i känsliga naturområden utan att någon ska misstänka honom för att vara en äggsamlare.

I samlingen fanns många kompletta äggkullar, och flera kom från utrotningshotade fåglar. Två kullar kom från de mest utrotningshotade, de som tillhör klassen "extremt hotade".

Försvaret hittade misstag

Hongell stärkte åtalet genom att lägga fram sina fakta. Samtidigt försökte försvaret påvisa att han inte var helt trovärdig. Till exempel kunde försvararen Kenneth Peth, tillsammans med den misstänkte, peka på åtminstone ett misstag i Hongells arbete. Det gällde ett par ägg från sångsvan och deras värde.

Vidare ifrågasatte försvaret om Hongell faktiskt har artbestämt 10 000 ägg i naturen, som han sade att han har gjort.

- Har du några bevis för det?, frågade den misstänkte.

- Jo, jag har fört anteckningar på min dator. Men jag har inte noterat alla artbestämningar.

Rättegången fortsätter nästa vecka.

Nu ska österbottniska byggmästare utbildas

$
0
0

Efter en paus på 20 år ordnar yrkeshögskolan Novia en byggmästarutbildning igen. Det råder brist på byggmästare i Österbotten och näringslivet har lobbat för utbildningen i många år.

Novia utbildar byggmästare igen

Listen41 seconds
Spela upp klipp på Arenan: Novia utbildar byggmästare igen

Det var en samling mycket nöjda herrar som på fredagen kunde presentera den nya byggmästarutbildningen vid yrkeshögskolan Novia. Utbildningen lades ner år 1995 och sen dess har medelåldern på byggmästarna i regionen bara stigit.

- På Lemminkäinen har vi ungefär fem byggmästare som går i pension inom de närmaste åren, säger Mikael Snellman, regiondirektör på Lemminkäinen.

Brsit på byggmästare

För många byggföretag leder bristen på utbildade byggmästare till att de inte kan ta på sig projekt för att de inte har någon som leder arbetet.

- Många byggföretag drivs nu av andra generationen och nu kan den tredje generationen utbilda sig för att ännu bättre kunna arbeta för familjeföretaget, säger Kai Salmi, verksamhetsledare på Infra Österbotten rf.

Utbildningen är tre och ett halvt år och riktar sig dem som redan nu arbetar som arbetsledare och andra med yrkesexamen. Utbildningsprogrammet kommer att vara inriktat på infrastrukturbyggande och renovering av byggnader. Utbildningen kommer att hållas på svenska, men en del av kursmaterialet är på finska.

- Efter utbildningen kommer byggmästarna att kunna jobba på svenska, finska och engelska, säger enhetschef Jonas Waller på Novia.

Stanna kvar i Österbotten

En byggmästarutbildning finns redan i Raseborg, men den är mera inriktad på nyproduktion. Utbildningen på Novia är också viktig för regionen och Österbotten eftersom många studerande stannar kvar nära studieorten efter att de fått sin examen.

Byggmästarna kommer bland annat att få lära sig att leda arbetet på byggarbetsplatsen.

- Det är viktigt att kunna hantera modeller i stället för ritningar, att kunna beräkna kostnader för byggprojekt. Energieffektiviteten blir allt viktigare och fuktförståelse i byggnader, säger utbildningsansvarig Allan Anderson på Novia.

Byggmästarutbildningen startar i augusti 2015 och ansökningstiden pågår från den 17 mars till den 9 april 2015.

Sura åar och älvar hotar fisk

$
0
0

Österbottniska åar och älvar uppvisar låga ph-värden som kan leda till problem för vattenmiljön. Ogynsamma väderföhållanden och fortsatt försurning kan leda till fiskdöd, meddelar NTM-centralen i Södra Österbotten.

Under november har försurningsläget i de österbottniska åarna och älvarna försämrats. I vissa vattendrag är pH-värdet nära 4. Försurningsläget är det allvarligaste sedan hösten och vintern 2006-2007, konstaterar NTM-centralen i Södra Österbotten.

Det försämrade läget orsakas av sura sulfatjordar i jordmånen och av väderförhållanden. Regnperioden efter sommaren har förvärrat läget ytterligare.

Enligt nya uppgifter har pH-värdet varit mindre än 5 i till exempel flera små och medelstora åar - från Karleby i norr till Vasa i söder.

I Malax å har pH-värdet sjunkit under 4,5 och som lägst närmare 4. Liknande värde har mätts i Vörå å.

I början av nästa vecka fås noggrannare uppgifter om försurningsläget i områdets vattendrag.

Fortsatt ogynsamma väderförhållanden kan leda till mera försurning och urlakade metaller som sköljs ut i vattendragen och kan till och med leda till fiskdöd. Observationer av fiskdöd kan meddelas till NTM-centralen i Södra Österbotten.

Strandvall på pallen vid Tykkikisat

$
0
0

Under veckoslutet tävlar längdskidåkarna i Tykkikisat vid Olos och tävlingsveckoslutet inleddes på fredagen med klassisk sprint. Matias Strandvall var tvåa i herrtävlingen medan Maria Grundvall som bästa FSS-dam var sjua i damtävlingen.

De finlandssvenska skidåkarna lyckades bra i den internationella tävlingen vid Olos på fredagen. Totalt 81 damer och 170 damer ställde upp i fredagens tävlingar, så en plats bland de 30 främsta efter tidskvalet var en merit i sig.

I herrfinalen gick de fyra första placeringarna till finska åkare. Ari Luusua avgjorde loppet i det sista motlutet när han gick ifrån konkurrenterna. IF Minkens Matias Strandvall kom i mål som tvåa medan Lauri Vuorinen var trea. Bakom tättrion kom Toni Ketelä från IF Minken i mål som fjärde man.

Två FSS-herrar tog sig vidare från kvalet. Rikhard Mäki-Heikkilä slutade på 20:e plats i resultaten efter en 24:e plats i kvalet medan Oscar Sjölund kvalade in som 26:e man för att sluta på 24:e plats. Mäki-Heikkilä föll i sin egen kvartsfinal och sumpade chanserna till avancemang.



I damtävlingen gick Maria Grundvall (5:a), Emma Sjölund (8:a) och Andrea Julin (25:a) vidare från kvalet. Grundvall och Sjölund tog sig fram till semifinal och slutade på sjunde respektive nionde plats medan Andrea Julins slutplacering blev en fin 14:e plats.

Segern i damloppet gick till polskan Justyna Kowalczyk.

På lördagen tävlar man över 5 respektive 10 kilometer med klassisk skidteknik och på söndagen står 10 respektive 15 kilometer fristil på programmet.

Kompletta resultat från Olos.

Resultat, Tykkikisat, Olos:

Herr
1. Ari Luusua
2. Matias Strandvall
3. Lauri Vuorinen
4. Toni Ketelä
-------------------------
21. Rikhard Mäki-Heikkiä
24. Oscar Sjölund

Dam
1. Justyna Kowalczyk POL
2. Anne Kyllönen
3. Leena Nurmi
4. Laura Mononen
-------------------------
7. Maria Grundvall
9. Emma Sjölund
14. Andrea Julin

Vindkraften leder till flera besvär

$
0
0

Vindkraftsförespråkarna flaggar för lokala investeringar och skatteintäkter. Motståndarna kritiserar bristfällig lagstiftning, där minoriteter körs över och miljön kan äventyras.

I den österbottniska byn Monäs blev slagsmålet om vindkraften otrevligt och utdraget. Efter att de flesta kommunpolitiker gett tummen upp och byggplanerna för nio möllor framskred, protesterade en grupp bybor. Möllorna byggs för nära både egnahem och rävfarmer, säger gruppen. Bråket trappades upp och fick tråkiga konsekvenser för byagemenskapen. Ett besvär mot planerna inlämnades till förvaltningsdomstolen, med hopp om att följderna skulle redas ut.

- Det är miljön vi är mest oroade för. Det här är ett känsligt område med flyttfåglar och inte minst pälsdjursnäring. Och möllorna planerar för nära bosättningen, säger Tage Neuman, som är en av initiativtagarna till besväret.

Att man haft så bråttom med byggena – samt att ingen ordentlig miljökonsekvensbedömning har gjorts - får gruppen att ifrågasätta det vettiga i placeringen.

Köpslående om acceptans

Det svenska vindkraftsbolaget OX2 som står för projektet, erbjöd motståndarna en ekonomiskt kompensation på 20 000 euro om de drog tillbaka sitt besvär. Men det gick motståndarna inte med på, säger Mikael Eklund som är en av dem som skrev under besväret.

- Förslaget från bolaget var helt oacceptabelt. Först erbjöd man oss pengar för att dra tillbaka besväret, men sedan ingick ett krav på att vi skulle ha tvingats böta om det kommit fram att vi fått pengarna.

Då ändrade OX2 taktik och ville styra om ersättningen till en gemensam byapeng på 350 000 euro om besväret drogs tillbaka. Det övertygade inte heller motståndarna. De ville ha projektet prövat i rätten.

Lagligt sätt att övertyga

Egon Nordström som är tillståndsansvarig på OX2 medger att det var ett okonventionellt sätt att erbjuda pengar för ett tillbakadraget besvär.

– Men förfarandet har bedömts som helt lagligt av rätten, säger Nordström

Han ger alla rätt att uttrycka sitt missnöje, men han beklagar att läget har blivit så låst.

- Vi försökte lösa det som man brukar. Genom att föra en dialog. Men då grävde de i stället ner sig i skyttegravarna.

Nu har klumpsumman strukits ur planerna. Men ett årligt byastöd på 4 650 euro återstår och kan årligen betalas ut om bolaget får bygga. Detta är bolagets kutym från verksamheten i Sverige.

Besvären blir allt vanligare

Nordström beklagar de följder besvären får. Redan innan byggandet kommer igång plöjer bolaget ner hundratals tusen euro – och besvären gör att projekten ligger på is.

- Det är säkert också en orsak till att vi ännu ser så lite vindkraft i Finland. Projekten är ganska långa - kring ett par år. Och blir det besvär, som nu allt oftare är fallet, fördröjer det projektet med kanske ett och ett halvt år. Och då kan vi bara vänta på beslut från rätten, säger Nordström.

Besvärsprocessen i Monäs var extra olycklig för bolaget, eftersom den eventuella byggstarten och el-produktionen försenas. Det betyder att vindmöllorna inte snurrar innan inmatningstarifferna för vindkraften sjunker.

- En del av de pengarna hade vi kunnat kanalisera till de lokala.

Stöden inte avgörande

Trots att Monäs nu går miste om den stora klumpsumman, finns det tillräckligt med ekonomiska motiv för att vindkraften ska vara attraktiv för byn, säger Elli Flen som jobbar som kommunikationskonsult för bolaget.

- De markägaren som arrenderar till bolaget får sammanlagt 300 000 euro i året i arrende. Därtill får kommunen ungefär 100 000 i skatteintäkter från bolaget. Och så ser jag ju att det här skulle skapa en mängd arbetsplatser för lokala entreprenörer under byggskedet. Det här är en företagsetablering i kommunen – och vi vill ha företagsetableringar här, säger Flen.

Även om det högre stödet nu går OX2 förbi i Monäsfallet, beräknar bolaget att det blir lönsamt att bygga och producera vindkraft i Monäs.

- Absolut. Det har vi hela tiden trott inom bolaget. Men kvoten som stöds fylls så småningom. Kanske redan innan 2020, så det vore kanske dags för politikerna att ta sig en funderar på hur man kan stöda vindkraften framöver, säger Nordström.

Regler på kommande

Miljöministeriet har nu sammanställt en rapport om noggrannare granskning av bullernivåer och miljöaspekter för kommande vindkraftsbyggen. Fram till 2025 beräknas 800 -1 000 nya möllor uppföras i landet. Tage Neuman tycker att man ska bromsa lite i väntan på klara riktlinjer.

- Man måste vänta på klara direktiv för hur miljöaspekterna ska tryggas. Vi har inte haft klara regler förut men snart har vi det, säger Neuman.

”Målet kunde fördubblas”

Trots att vindkraftsprojekten nu försenas och på sikt ytterligare fördyras genom mera omfattande utvärderingar av områdena är Egon Nordström övertygad om att vindkraften är ett bra alternativ både för Monäs och många andra orter. Och målet att 8 procent av vår elproduktion ska tillverkas med vind är onödigt lågt ställt, tycker han

- Det kunde vara det dubbla, tycker jag. För det finns många bra lämpliga platser att producera vindkraft i Finland.

- Är det realistiskt, nu när du ser realiteterna, tycker du?

- Ja, det är realistiskt. Men det tar lite tid.

Sport föll tungt i Tammerfors

$
0
0

Vasalaget Sport fick en tung hemresa från Tammerfors då man föll mot Ilves. Hemmalaget var klart bättre och vann med 6-1.

Hemmalaget Ilves tog ledningen efter fyra och en halv minuters spel. Teemu Rautiainen lyckades överlista Hannu Toivonen i Sport målet. Drygt två minuter senare ledde Ilves med 2-0.

I den andra perioden förde Vojtech Polak Ilves upp i en 3-0 ledning. Sport reducerade till 1-3 då Damien Fleurys skott hittade nätmaskorna i mitten av perioden.

Ilves var det klart bättre laget och i den sista perioden gjorde man ännu tre mål och Ilves vann matchen med 6-1.

Herrarnas ishockeyliga

Ilves - Sport 6-1 (2-0,1-1,3-0)

JYP - KalPa 3-0 (2-0,0-0,1-0)

Lukko - HPK 4-2 (0-1,3-1,1-0)

Skolor måste stängas i Kristinestad?

$
0
0

Det utökade inbesparingskravet på utbildningssidan i Kristinestad kan betyda att skolor måste stänga.

I värsta fall koncentreras alla svenska elever till lågstadieskolorna i Lappfjärd och Kristinestad och de finska till Kantakaupungin koulu.

De skolor som i så fall löper risk att dras in är Tjöck skola, Härkmeri skola och Lapväärtin koulu.

Sparkravet kan bli större

Sparkravet för hela utbildningscentralen är i dagsläget närmare 200 000 euro och det kan hända att inbesparingskravet kommer att skärpas ytterligare.

Svenska utbildningsnämnden bekantade sig med olika alternativ den här veckan, men lämnade inte in något konkret sparförslag till stadsstyrelsen och den ekonomiska balanseringskommittén.

Nämnden konstaterar att det inom utbildningssektorn inte finns möjligheter att höja inkomsterna, utan där måste man skära ner på kostnaderna.

Bara tre lågstadieskolor kvar?

Man kan nå betydande kostnadsinbesparingar genom att upprätthålla endast tre skolor i Kristinestad, står det i beredningen.

Nämnden bekantade sig med fyra alternativ, som alla handlade om att minska på timresurserna, alltså i praktiken minska på antalet lärare.

Ett av alternativen tillät möjligheten att bevara Härkmeri skola. Det i sin tur förutsätter att en del timresurser överförs från högstadiet till lågstadiet, vilket är helt möjligt, enligt beredningen.

Kristinestads ekonomiska balanseringskommitté lämnar in sitt förslag till stadsstyrelsen på måndag. Stadsstyrelsen behandlar budgeten på måndag kväll.


Stekt sik på menyn i pop-up restaurang

$
0
0

I dag var dagen då man kunde få sig en matbit i en tillfällig pop-up restaurang. I landets minsta stad Kaskö fanns hela fem pop-up restauranger.

Thomas och Lotta Grönlund hyr den gamla järnvägsstationen i Kaskö och passade på att öppna restaurang där den här gången. Där driver de också en liten julbutik.

Thomas Grönlund
Thomas Grönlund i köket Thomas Grönlund Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Men det var inte jullunch som serverades på restaurangdagen, utan stekt sik. Och det förstås – menyn ska väl innehålla fisk i en stad där fiskerinäringen är stark.

Hård inskolning i köket

- Det är grymt spännande. Själv är jag uppvuxen i Vörå och har flyttat till Kaskö och ska nu steka sik åt Kasköborna. Men jag tycker det har gått riktigt bra. Jag var rädd att det kunde komma kritik, men Lotta har lärt mig hur man ska göra. Det har varit hårt program, säger Thomas Grönlund.

Sonja Lapveteläinen
Sonja Lapveteläinen Sonja Lapveteläinen Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Kunderna var nöjda med portionerna. Sonja och Gösta Lapveteläinen tyckte att maten var utsökt!

- Deliciuos!

Jai Mertala
Jai Mertala Jai Mertala Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

En av dem som öppnade restaurang hemma i det egna köket var Jai Mertala. Hos henne kunde man få thailändsk mat.

Jai Mertala har deltagit i restaurangdagen även tidigare, med goda erfarenheter och många besökare.

Men den här gången var det inte många som hittade ända fram. Hon tänker att det är mera lönsamt att öppna pop-up restaurang på sommaren. Just den här gråa höstdagen var det ingen trängsel på gatorna i Kaskö.

Tomatsoppa i Karleby

I Sydösterbotten är det främst Kasköborna som brukar delta i restaurangdagen med pop-up-restauranger. Varken Närpes eller Kristinestad hade en enda pop-up restaurang den här gången.

Var man sugen på tomatsoppa fick man ta sig till Karleby, i Malax kunde man få spanskt på menyn, och en av de elva pop-up restaurangerna i Vasaregionen bjöd på en smakresa runt hela jorden.

Traditionen med pop-up restauranger började i Helsingfors år 2011 och har spridit sig även utomlands. Restaurangdagen firas fyra gånger om året.

SDP i Österbotten: Tretton klara för riksdagsvalet

$
0
0

De österbottniska Socialdemokraterna nominerade vid sitt höstmöte på lördagen 13 kandidater i vårens riksdagsval.

De resterande tre kandidaterna utses senare. Följande tretton är klara för valet:

Jutta Urpilainen från Karleby, Kim Berg från Vasa, Steven Frostdahl från Nykarleby, Janina Lepistö från Vasa, Päivi Lester från Jakobstad, Petri Partanen från Karleby, Matias Mäkynen från Vasa, Joanna Juurakko från Seinäjoki, Kirsi Kandolin från Kurikka, Otto Mantere från Ilmola, Jukka-Pekka Matintupa från Alajärvi, Tarja Tenkula från Seinäjoki och riksdagsman Harry Wallin från Seinäjoki.

Handbollen vill igen få fotfäste i Österbotten

$
0
0

Det har gått mer än 20 år sedan det fanns ett seniorlag i handboll i Österbotten. Det nybildade HC Norrvalla försöker nu igen skapa en handbollsboom i regionen.

"Jag har alltid velat testa på handboll"

3 min 38 s
Spela upp klipp på Arenan: "Jag har alltid velat testa på handboll"

Det är inte lätt för handbollen att få fotfäste i Österbotten. HC Peffan och Norrvalla Sport försökte i medlet av 1990-talet, men blev inte särskilt långlivade. Två decennier senare är det nu HC Norrvallas tur att försöka i herrarnas tredje division.

- Det är ett projekt som vi i flera år har funderat på i södra Finland och nu när jag själv flyttade upp till Österbotten i sommar så beslöt jag att åtminstone försöka se vart vingarna bär, säger lagledaren Tommy Nyman.

Trots att en stor del av spelarna i laget ursprungligen kommer från södra Finland finns det även österbottningar som fattat intresse för sporten.

- Jag såg i Vasabladet att de tänkte starta ett lag. Jag har alltid tänkt att jag skulle vilja testa på det ända sedan jag såg Sveriges matcher som liten. Det har aldrig funnits något lag förut, så nu tänkte jag att jag skulle ta chansen, säger Nykarlebybon Anton Hjulfors.

Önskar större stöd från förbundet

Lokala förmågor som Anton Hjulfors är vad som krävs för att öka intresset för handbollen i Österbotten, men det räcker inte enbart med det.

- Vi kan nog engagera ett sådant här lag utan större resurser, men om vi ska få sporten utbredd i Finland, så måste vi få resurser från förbundets sida, säger Nyman.

I södra Finland har man redan länge talat om att bredda ut handbollen norrut, så därför hade Nyman hoppats på lite större stöd från förbundets sida.

- Jag förstår att dom har en mycket tajt budget och det är helt naturligt att dom inte kan stöda i en så stor utsträckning. Tills vidare har det alltså varit tajt med hjälpen. Åtminstone det ekonomiska stödet har uteblivit.

Ett damlag finns också på agendan

Ett damlag kan bli aktuellt nästa år

Ett damlag kan bli aktuellt nästa år

2 min 59 s
Spela upp klipp på Arenan: Ett damlag kan bli aktuellt nästa år

Framtiden får visa om det kommer att bära eller brista för HC Norrvallas del, men intresset har i alla fall hittills varit stort. Laget har nästan 30 spelare med i truppen och bland dem finns också damer. Malin Gullqvist har bland annat erfarenhet från damernas FM-serie med Åbo IFK, men trivs bra med att spela med herrarna.

- Det för ju med sig så klart många utmaningar, men det är roligt med utmaningar. Man har fått ändra sitt tankesätt på planen, men det är kanske hälsosamt det också.

Det tankesättet hoppas hon ha nytta av nästa säsong då det kanske ska grundas ett skilt damlag i HC Norrvallas namn.

- Absolut. Vi ville nu redan den här hösten, men det var så mycket med att grunda den här föreningen, så det blev inte aktuellt nu. Efter det här året får vi se hur det går och förhoppningsvis så kan vi nästa höst fixa ett eget damlag och visa vad vi damer går för.

Straffseger för Sport – kräftgången fortsätter för TPS

$
0
0

Det krävdes straffar för att skilja åt Sport och JYP i hockeyligan på lördag. Det stod 3–3 mellan lagen efter dramatiska slutminuter i Vasa. TPS kammade noll borta mot HPK.

Sport fick revansch för förlusten i den första ligomgången – men poängen satt hårt åt. Jussi Pesonen blev matchhjälte. Han både passade till 3–3-målet och avgjorde strafftävlingen.

Segern var Sports andra raka på hemmais.

Sport inledde vassast. Tomi Körkkö spräckte nollan efter sju minuter, men ledningen blev kortvarig. Juuso Ikonen utjämnade för gästerna sex minuter senare.

JYP tryckte på under den andra perioden och hade en puck i stolpen innan Tuomas Pihlman förde upp gästerna i ledning i numerärt överläge.

Charles Bertrand fick Red Army att jubla i den tredje perioden då han stal pucken i mittzon, spurtade iväg och precisionssköt in 2–2 mellan benen på Sami Rajamäki i bortamålet.

Med sex minuter kvar av matchen stod Ville Hostikka för en rejäl tavla då han släppte in Mikko Kaltevas långskott. 3–2 till JYP och mycket talade för en ny förlust för Sport.

Då steg Mike Brennan fram och utjämnade matchen. Jussi Pesonen stod för utmärkt förarbete.

I straffläggningen lyckades både Charles Bertrand och Jussi Pesonen.

TPS usla bortaform håller i sig

Livet efter Kai Suikkanen har inte börjat som planerat för TPS.

I matchen mellan HPK och TPS var dramatiken över efter 25 minuter. Heikki Liedes, Zach Hamill och Eetu-Ville Arkiomaa hade sett till att det redan då stod 3–0 på ljustavlan.

TPS har nu förlorat fyra matcher på raken. Den nya tränartrion har jobb att göra för att bryta förlustraden.

TPS har bara tagit en poäng på bortais under säsongen. Matias Sointu stod för Åbolagets tröstmål.

Resultat från hockeyligan, 15.11:

HPK–TPS 3–1
HPK: Liedes (Vänttinen), Hamill (Koivisto, Arkiomaa), Arkiomaa (Koivisto, Paajanen)
TPS: Matias Sointu (Niclas Lucenius, Ryan Lasch)

Pelicans–Blues 2–5
Pelicans: Björninen (Alanne, Leimu), Leimu (Rohtla, Sopanen)
Blues: Iossafov (Kantola, Giliati), Hirschovits (Kaijomaa, Kuukka), Giliati (Westermarck, Ios), Talaja (Hirschovits, Kuuk), Korhonen (Laurikainen)

SaiPa–Ässät 2–3
SaiPa: Spina, Tavi (Venäläinen, Salcido)
Ässät: Kärki (Huhtanen, Kerälä), Hedden, Saarela (Parkkonen, Huhta)

Sport–JYP 4–3
Sport: Kärkö (Immonen), Bertrand, Brennan (Pesonen, Lammassaari) Pesonen (avgjorde straffläggningen)
JYP: Ikonen (Boyce, Mäenpää), Pihlman (Perrin, Kemiläin)

Tappara–Ilves 1–4
Ilves: Sandell (Kukkonen, Laakso), Salmela (Polak, Kivistö), Veistola (Välimaa, Riekkinen), Rautiainen
Tappara: Mäntylä (Kaksonen, Koloma)

Två personer skadades i brand

$
0
0

Två personer räddades i sista stund från en brinnande lägenhet i centrum av Evijärvi tidigt på söndag morgon. Det var fråga om ett tvåvånings höghus.

När de första räddningsenheterna kom till platsen hade två personer flytt ut på balkongen från den brinnande lägenheten.

Eftersom lägenheten brann kraftigt, fick personerna räddas via grannens balkong. Den ena personen lyckades inte ta sig över, utan föll ner.

Båda fördes till sjukhus. Förutom de skador som personen fick i fallet hade bägge andats in rök och även fått brännskador.

Huset evakuerades

Lägenheten där branden började förstördes helt i branden. Det är sannolikt att branden fick sin början i kokvrån. Polis och brandkår utreder brandorsaken.

Hela höghuset fick rök- och vattenskador och invånarna evakuerades.

Invånarna i de övriga bostäderna har på morgonen fått besöka sina hem, men de kan inte flytta tillbaka dit ännu. Det kan ta tid att torka och vädra lägenheterna och husets andra utrymmen. Exakt hur lång tid det tar att återställa lägenheterna är för tidigt att uppskatta.

Viewing all 37001 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>