Quantcast
Channel: Österbotten | svenska.yle.fi
Viewing all 36794 articles
Browse latest View live

Poledance är inte vad du tror

$
0
0

Tjugotvå modiga flickor har valt att prova på poledance på Kulturkarnevalen. Det är inte riktigt en av de vanligaste sporterna så de tog chansen att prova på det i labbet hiphop och poledance, som leds av Meri Seppänen och Tina Westerlund.

Poledance

Poledance är akrobati där man har en stolpe som redskap.

Det är en ganska ny gren och den har utvecklats från en indisk tränings- och tävlingsform som heter Mallakhamb. I Mallakhamb använder man en tjock träpåle.

I poledance krävs en hel del styrka för att orka hålla sig på stolpen men det är ändå en gren som passar alla.

Oftast träffar man mest kvinnor som utövar poledance fastän grenen passar lika bra för män.

Världens bästa poledansare är från Finland. Hon heter Oona Kivelä och vann Pole World Cup 2011.


När vi steg in i poledancelabbet möttes vi av metalliska dansstolpar. Det handlar ändå inte om att strippa, utan poledance är som vilken som helst annan dansträning. Den grupp vi besökte bestod av endast flickor, men i den andra gruppen fanns även killar med.

Ingen av deltagarna i labbet vi besökte har provat på poledance förut och tycker det verkar intressant. De har tränat hiphop på förmiddagen och har just satt igång med poledance, så ännu de har ingen åsikt om vilkendera som är roligare. De har ändå redan märkt att de två dansstilarna är mycket olika.

Poledance är tungt för övre kroppen medan hiphop tränar benen; därför passar de två stilarna bra tillsammans berättar Tina Westerlund.

Hiphop

Hiphop är en taktfull dans som innehåller akrobatik.

Dansstilen är grundad i New York City i slutet av 1960.

Hiphop kan ännu delas upp i olika dansstilar till exempel break dance, locking och popping.

Yogan byttes mot dans

Tina är poledanceledare i labbet och har tränat sporten i tre och ett halvt år, alltså sedan hon var 26 år. Hennes poledance-intresse började från att hon hade tränat ashtanga yoga och tyckte om de akrobatiska inslagen. Det ledde till att hon började med poledance.

Rörelserna är akrobatiska, men en sak deltagarna blev påminda om flera gånger under labbet var att de inte skulle hoppa när de utförde konsterna, utan hänga.

Stolpakrobatik

Poledance är en sport som passar alla, men det kan ställa till problem ifall man har handledsskador.

Tina tror att man kunde få fler män att intressera sig för poledance om man ändrade namnet till något annat. Hon tycker man till exempel skulle kunna kalla det stolpakrobatik.

Lina Sandvik och Sandra Broman gissar på att poledance antagligen stämplats som en kvinnosport på grund av att det oftast, felaktigt, kopplas ihop med att strippa. De berättar också att de tycker poledance kunde vara lätt för män som har en grundstyrka men att kvinnor kanske har fördel av att vara smidigare.

Trä blev metall

Många tror att den lätta klädseln man har på sig har att göra med att man vill visa sig själv, men den egentliga anledningen är för att kroppen ska få ett bra grepp om stolpen.

När Anja Hummel och Amanda Smeds fick höra att det förut har används en tjock träpåle istället för den metallstolpe man har idag blev de lite förvånade. De sa att de antagligen inte skulle ha velat prova det ifall det ännu skulle vara så.

-Jag tror det inte skulle vara så kul. Man skulle få barr på sig och sår, säger Anja.



Text: Vanessa Sandvik
Bild & video: Sandra Mäki-Rautila

Artikeln är producerad under Kulturkarnevalen 2014 i labbet Radio- och webbproduktion.


Mikkonen och Malvalehto premiärvann

$
0
0

Juho Mikkonen och Mona-Liisa Malvalehto öppnade säsongen på bästa sätt när Finlands Cup på skidor inleddes i Vuokatti. Matias Strandvall var fyra i herrfinalen medan Maria Grundvall blev utslagen i semifinalskedet.

Mikkonen visade god form genom hela tävlingsdagen och hade en enkel resa i finalen. Matias Strandvall inledde starkt i finalen men föll till fjärde plats bakom Vasabon Joni Mäki och dagens trea Ville Nousiainen.

Mona-Liisa Malvalehto vann damfinalen i en högklassig kamp mot de två andra landslagsåkarna Kerttu Niskanen på andra plats och Riikka Sarasoja-Lilja på tredje plats.

Herrarna sprint, fristil

1. Juho Mikkonen
2. Joni Mäki
3. Ville Nousiainen
4. Matias Strandvall
5. Antti Ojansivu
6. Ari Luusua

Damerna sprint, fristil

1. Mona-Liisa Malvalehto
2. Kerttu Niskanen
3. Riikka Sarasoja-Lilja
4. Heini Hokkanen
5. Katri Lylynperä
6. Susanna Saapunki

Maria Grundvall var åttonde snabbast i kvalet och tog sig också relativt enkelt vidare från sin kvartsfinal.

I Grundvalls semifinal var landslagsåkarna Sarasoja-Lilja och Malvalehto i en klass för sig medan Grundvall blev sist och slogs ut.

Tre utslagna i kvartsfinalerna

I det kvartsfinalheat som Matias Strandvall vann blev både Jim Härtull och Rikhard Mäki-Heikkilä utslagna. För Härtull, vars huvudgren är nordisk kombination, blev det två vurpor under den drygt tre minuter långa kvartsfinalinsatsen.

- I starten fastnade min skida på en motståndares och jag föll. I slutet var jag helt enkelt så trött att jag inte lyckades hållas på benen i nedförsbacken, sa Vöråbördige Härtull i Yles finska TV-intervju.

Rihkard Mäki-Heikkilä från Länken tog sig till kvartsfinalskedet som 30:e och sista man. I kvartsfinalen nådde han inte en plats bland de två främsta.

Emma Sjölund tog sig vidare från kvalet som 14:e dam, men hade inte krut nog att vika sig en plats i semifinalerna. Minken-åkaren blev fjärde dam i sitt heat och således utslagen.

Kompletta herrresultat från kvalet (pdf).

Kompletta damresultat från kvalet (pdf).

Övriga FSS-placeringar

Bakom de tre finlandssvenska finalisterna var Eric Storvall 41:a man. Storvall blev drygt två sekunder från en plats i top 30.

Oscar Sjölund (Minken) var 60:e man, Samu Sjöblom (Akilles) 65:e, Patrik Kronberg (Länken) 66:e och Wiljam Fors (Åsen) 88:e man i kvalet.

Emelie Svenlin (Kronan) var 39:e dam i kvalet och blev knappt fem sekunder från en kvartsfinalplats.

Fanny Storvall (Kronan) var 45:e, Josefin Sandvik (Brahe) 46:e , Emma Storvall (Kronan) 50:e och Elin Forsgård (Minken) 65:e snabbaste dam i kvaltävlingen.

Återstående deltävlingsveckoslut i Finlands cup:

Rovaniemi 22. - 23.11.2014
Vanda 17. - 18.1.2015
Jämi 30.1. - 1.2.2015 (FM)
Pyhäjärvi 21. - 22.3.2015
Kuusamo 27. - 29.3.2015 (FM, finalveckoslut)

Kristoffer bytte upp sig till framgång

$
0
0

Att byta yrke, och på endast sju år få ett så stort namn att Sonata Arcticas egen ljustekniker kontaktar en med en önskan om att bli ersatt, är inte något som är vardag för alla ljustekniker.

Kristoffer Svenn om hur han halkade in på ljusteknikbanan

Listen35 seconds
Spela upp klipp på Arenan: Kristoffer Svenn om hur han halkade in på ljusteknikbanan

Nu står samma ljustekniker på Kulturkarnevalen och lär ut sina talanger åt ungdomar. Vi träffade honom för att snacka mer om hans framgångshistoria.

Första gången han testade på att sköta ljusteknik på en konsert var ett riktigt eldprov för honom. Han är utbildad ljudtekniker och var det till yrket då det uppträdande bandets manager knackade honom på axeln och frågade om han hade skött ljus tidigare någon gång.
Det hade han inte, vilket inte stoppade managern, som bad honom att sköta om ljusen under konserten, och efter det var det bara ljusteknik som gällde för Kristoffer Svenn.

Kristoffer deltar själv för första gången i Kulturkarnevalen, som i år ordnas i Vasa. Utöver de 500 ungdomar som samlats har också en hel del labbledare invaderat staden för att lära ut sina tips och trix i respektive labb. Ljustekniklabbet, som Kristoffer håller i trådarna för, har som uppgift att på lördag kväll sköta ljusen på Kulturkarnevalens slutkonsert.

Ljusteknik som livsstil

Då jag frågar Kristoffer om vad ljusteknik innebär för honom, konstaterar han efter en stunds fundering, att ljustekniken har blivit en del av hans liv. En livsstil egentligen. Han jobbar som turnerande ljustekniker, och då han åker på turné blir hela teknikgänget som en familj.

Det är också den familjen Kristoffer tycker att är viktigast i sitt arbete. Hans arbete skulle inte bli till något ifall han inte skulle kunna lita på den gemenskap de har, och det är det som förvandlar ett yrke till en livsstil, tycker Kristoffer.

Från rookie till Sonata Arctica

I september 2007 fick han den första förfrågningen om att göra ljus. Nu, sju år senare, kan han konstatera att han lyckats med sitt karriärbyte. I somras gjorde han ljus åt det finska metalbandet Sonata Arctica. Det som känns mest ärofyllt är ändå inte det att han fick göra ljus åt dem, utan främst att det var Sonata Arcitcas egen ljustekniker som bad Kristoffer att ersätta honom.

Men trots att han fått äran att göra ljus åt till exempel Sonata Arctica, är det inte alltid enkelt att jobba i Finland. För tillfället, när vi lever i den mörkaste tiden på året, skulle nog inte många ha så mycket emot att ta åt sig lite extra ljus, men under sommarhalvåret finns det ibland litet för mycket ljus.

- Eftersom högsäsongen för festivaler är på sommaren så är det inte alltför tacksamt att göra ljus i det här landet. Det är först mot slutet av augusti man kan börja utnyttja lampor så att de syns på festivaler, ifall de är utomhus, säger Kristoffer.

Ett hundratal, kanske?

Efterfrågan på turnerande ljustekniker är ändå relativt stor. Kristoffer säger själv att han troligtvis känner de flesta turnerande ljusteknikerna i Finland.

- Det finns nog en efterfrågan. Kretsarna är små i den här branschen och jag känner säkert största delen av de turnerande ljustekniker som finns i Finland. Runt ett hundratal, så efterfrågan blir ju ganska stor.

Precis som de flesta andra yrken, finns det inget lätt sätt att klättra upp till toppen. På frågan om hur man lättast skaffar sig ett namn, skrattar Kristoffer lite.

- Jobba, jobba, jobba - och ha lite tur!

Effektiva ungdomar

Kristoffer leder nu ljustekniklabbet på Kulturkarnevalen. Det innebär att han har i uppgift att lära ut sitt yrke åt en grupp ungdomar. Målet är att sköta ljuset på den stora avslutningskonserten på lördag kväll (8.11), som bland annat streamas direkt på Radio X3M:s webbplats. Och det verkar inte vara ett problem att lära ungdomarna vad de ska göra.

Medan vi sitter med Kristoffer i Vasa Övningsskolas Gymnasiums matsal, står labbdeltagarna i ett helt annat hus och programmerar ljusbordet. Kristoffer kan inget annat än konstatera att han nog tycks ha lyckats med att lära dem vad han gör om dagarna.

Utrustningen finns inte ens i Finland

Kulturkarnevalskonserten ska snart uppföras, och då kommer ljus att behövas. Vad skulle du, om du hade obegränsade tillgångar, använda för utrustning, Kristoffer?

- Led-teknik! Och det har vi av här. Annars skulle jag säga nyaste nytt. Budgeten är ju ändå relativ och all utrustning jag skulle vilja använda finns inte ens att tillgå i Finland. Det kommer alltid emot begränsningar. Elektricitet är en sådan. En annan sak som avgör är ifall man kan hänga upp något i taket. Och scenens storlek spelar en enorm roll.

Drömmen om Iron Maiden och Mötley Crüe

Trots att ljusteknik inte var Kristoffers dröm från barnsben, har han ändå drömmar han strävar efter.

- En dröm är att få vara ljusoperator för Iron Maiden eller något liknande. Det skulle vara tufft!

Har du någon inspirationskälla?

- Inte egentligen. Det finns såklart band och spelningar man tittar mera på video än andra. Mötley Crüe till exempel, har en helt sjuk ljusshow när de uppträder. Det kan man kanske kalla en inspirationskälla.

Text: Alexander Beijar
Foto: Bibi Hannikainen

Artikeln är producerad under Kulturkarnevalen 2014 i labbet Radio- och webbproduktion.

Mugglar-quidditch: Fantasispel med riktiga blåmärken

$
0
0

I en källare i Vasa Gymnasium pågår ett av Kulturkarnevalens ovanligare labb, quidditch. Ett tjugotal ungdomar springer omkring med kvastar mellan benen, bollar flyger och folk ropar. Det ser våldsamt men roligt ut.

Beto Guzmán Abundes pratar om Quidditch

Listen46 seconds
Spela upp klipp på Arenan: Beto Guzmán Abundes pratar om Quidditch

Quidditch

Ursprungligen en fiktiv bollsport som J.K. Rowling hittade på i sina böcker om Harry Potter.

Spelas på en 36m x 15m oval spelplan, med två lag med sju spelare vardera, samt en kvick.

Kvicken får springa runt också utanför planen.

Spelarnas uppgift är att, med en kvast mellan benen, försöka få bollar genom motståndarnas tre målringar.

Om en sökare (spelarposition) lyckas fånga kvicken är matchen avslutad och sökarens lag får 150 poäng.

Matcherna spelas 3 x 15 minuter eller tills kvicken är fångad, men kan inte pågå längre än 55 minuter. Det lag med flest poäng vinner, ifall ingen lyckas fånga kvicken.

Mugglar-quidditch började spelas på Middlebury College i Vermont 2005 och spreds snabbt till andra universitet runt om i USA.

Idag finns omkring 100 officiella lag världen över, och en VM-turnering ordnas årligen.


En av deltagarna i quidditchlabbet är Sonja Regårdh. Vi frågar henne hur mycket hon visste om sporten innan hon kom hit.

- Jag visste hur den spelas i Harry Potter och att den fanns på några universitet, men det var allt. Jag har läst alla böcker flera gånger och sett alla filmer. Dessutom tycker jag om att sporta, så jag tyckte att det lät som det bästa labbet.

Jessica Andersson, som till skillnad från Sonja inte är speciellt insatt i Harry Potter-serien, valde däremot labbet för att hon såg det förra året och tyckte det såg väldigt roligt ut.

- Mina förväntningar var höga, och labbet har verkligen levt upp till dem!

Ingen fansport

Man måste alltså inte vara världens största HP-fan för att spela quidditch, vilket också ledaren Beto Guzmán Abundes är säker på.

Han säger att det är mer en hipstersport än en nördsport. Själv har han spelat sedan 2010 och deltagit i VM, flera mästerskap och spelat mot många amerikanska universitet.

Litet i Finland, stort i världen

Ännu finns det inga officiella quidditchlag i Finland, men Beto hoppas att lagen bildas småningom.

- Det finns en tävling som kallas Global Games som bland annat Argentina, Australien, Kanada, Frankrike och Italien deltar i, och det skulle vara intressant att se ett finskt lag där.

Quidditchlaget på Vasa universitet är det laget i Finland som hållit ihop längst, men det handlar trots allt mest om att ha roligt. Något som labbdeltagarna ser ut att hålla med om.



Text: Sara Strömberg
Bild & video: Nikolina Sahlin

Artikeln är producerad under Kulturkarnevalen 2014 i labbet Radio- och webbproduktion.

De väljer att shoppa i Jakobstad

$
0
0

En del invånare i Jakobstadsnejden verkar ha bestämt sig för att rädda affärerna i Jakobstads centrum. - Handlar ingen här så försvinner hela stan. Köper man inget här ska man sedan inte heller klaga över att det inte finns något, tycker Annika Backström och Sofia Biskop-Wärn.

Om Biskop-Wärn är i Karleby och hittar nåt plagg hon gärna skulle köpa så åker hon hem till Jakobstad och köper det. Inte så att hon absolut inte kan handla kläder utanför Jakobstad, men hon vill medvetet stöda handeln i hemstaden.

- I och med att jag bor här och vill att det ska finnas kvar så försöker jag hitta det mesta här, säger Biskop-Wärn.

Åsa och Tom Eklund från Pedersöre väljer också Jakobstad när de ska handla kläder.

Åsa och Tom Eklund.
Åsa och Tom Eklund Åsa och Tom Eklund. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

- Utbudet är lite begränsat, men man anpassar sig och hittar i alla fall det som passar. Det är ett medvetet beslut att vi stöder Jakobstad, annars försvinner butikerna härifrån.

Karleby ökar inte längre

En kundenkät från 2013 i Jakobstad visar att fyra av tio helst handlar kläder i Jakobstads centrum, medan tre av tio föredrar att åka till grannstaden Karleby. År 2006 valde sex av tio helst Jakobstad, så Karleby har tagit andelar de senaste åren.

Men nu verkar Karleby inte längre öka sin dragningskraft. I kundenkäten 2014 är det färre, bara två av tio, som lägger Karleby på första plats.

- Jag har ju hört att det är mycket folk från Jakobstad i Kokkola. Men samtidigt så ser jag folk från Kokkola som kommer hit på lördagarna, säger företagaren Katarina Eklund i Jakobstad.

Specialaffärerna gör Jakobstad

Enligt Eklund säger både Karlebybor och Vasabor att det är så trevligt med de små specialaffärerna i Jakobstad. Affärsinnehavaren Päivi Aiha-Kotkanoja tycker också att många från Karleby kommer till hennes butik.

Päivi Aiha-Kotkanoja.
Päivi Aiha-Kotkanoja Päivi Aiha-Kotkanoja. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

- Vi har ju fina specialbutiker här i stan. Också folk från Vasa kommer och märker att vi har lite annan smak. Kanske vi läser mer rikssvenska tidningar, håller koll på modet och trenderna därifrån.

Också den här lördagen har Karlebybor hittat till Jakobstad. Ett par som Yle träffar säger att de ska gå på loppis och äta asiatiskt i Jakobstad.

Köper ni nya kläder i Jakobstad eller Karleby då?
- Båda. Men det känns nästan som att vara utomlands här. Ni pratar ju alla svenska här och har lite annan atmosfär, säger kvinnan från Karleby.

Köpcentret räddar mycket

Många i Jakobstad verkar ivrigt vänta på det nya köpcentret som har diskuterats i flera år.

- Vi saknar sportaffärer, väsk- och skoaffärer. Kedjor, sådant som man vet att lockar folk, säger Biskop-Wärn och Backström.

Och affärsinnehavarna tror på draghjälp om och då torghuset blir av.
- Torghuset vill vi ju ha. Då får vi ju mer intressant här, så vi vill hemskt gärna ha det. Och vi vill att det ska hända snabbt, säger Aiha-Kotkanoja.

Kundenkäterna om handeln i Jakobstad har gjorts inom ramen för projektet Quality shopping district Jakobstad.

Lägenhet brann i Vasa

$
0
0

En lägenhet har förstörts i en brand i Vasa. Ingen människa skadades i branden, men flera lägenheter utrymdes för en stund.

Brandlarmet kom strax före klockan 15 från ett trevåningshus på Myrvägen. Ingen person fanns i lägenheten då det började brinna. De som bodde i lägenheterna i samma trappupgång tog sig ut på gården men har fått återvända till sina bostäder.

Polisen undersöker brandorsaken.

Med kinesiska som hemspråk

$
0
0

När Li och Mathias Nylund träffades bodde de båda i miljonstaden Foshan i Kina, men för fem år sedan valde de att flytta till  Nykarleby, som är Mathias hemstad. I familjen finns nu också två barn. Kinesiska är familjens hemspråk, men barnen talar svenska med sin pappa.

Mathias Nylund från Nykarleby hade redan vistats i Kina i ett par repriser, och talade kinesiska flytande, när han år 2005 åkte till miljonstaden Foshan för att bygga upp en fabrik.
- Då hade jag aldrig varit inne i en fabrik, för jag är humanist till läggningen, men jag kunde språket.

Samtal om livet med Li och Mathias Nylund

Listen57 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Samtal om livet med Li och Mathias Nylund

Mathias bodde i ett industriområde, han bodde fint och lyxigt, men det var aningen tråkigt. Och ensamt.
Så Mathias sökte sällskap via internet.

Li, som sen skulle bli Mathias fru, sökte också sällskap via internet. Hon jobbade på universitetet i Foshan, där hon hade jobbat i många år. Hon hade studerat ett par år i Belfast, och hon pratar engelska, så hon sökte kontakt med europeiska män via internet.
- Jag är ganska stor för att vara en kinesisk kvinna, och i Foshan, som ligger i södra Kina, är många kinesiska män korta, och de vill inte umgås med kvinnor som är långa och atletiska.

Varken Li eller Mathias tog det speciellt allvarligt när de träffades första gången. De åkte iväg för att handla kablar som Mathias behövde, för han höll ju på och byggde upp en fabrik, och sen bjöd han Li på mat på en snabbmatsrestaurang.

- Folk har efteråt frågat hur jag kunde göra så, att varför bjöd jag inte henne på en fin restaurang... Men det fungerade ju bra så här! Kanske vi inte hade varit tillsammans idag ifall jag hade bjudit henne på en lyxrestaurang, säger Mathias.

- Vi är inte så värst formella när det gäller vårt förhållande, vi tar inte så hårt på sånt där som bröllopsdagar och alla hjärtans dag.

Det var inte kärlek vid första ögonkastet under första träffen, men redan några månader efter att Li och Mathias hade träffats första gången köpte de en gemensam lägenhet. Och på sommaren 2006 besökte Li Nykarleby första gången.

- Eftersom vi bodde tillsammans så förstod Mathias föräldrar att det var allvar, och de ville förstås gärna träffa mig, säger Li.

Mathias och Li Nylund
Li och Mathias Nylund år 2008 Mathias och Li Nylund Bild: Privat foto

Li och Mathias gifte sig officiellt i Kina år 2007, sen hade de två olika bröllopsfester år 2008 - en mindre fest i Kina och en stor fest i Nykarleby.

Men när började paret tänka på att flytta till Nykarleby?

- Det var nog när jag fick sparken, säger Mathias.
Mathias hade bytt jobb, men vantrivdes med sin nya arbetsgivare. Han hade till och med funderat på att säga upp sig, men på grund av den ekonomiska krisen blev det så att Mathias blev uppsagd.

År 2009 flyttade Mathias och Li till Nykarleby, för ett år, var det tänkt. Men så fick Mathias jobb bara några dagar efter att de hade flyttat, och lite senare märkte Li att hon var gravid, så de stannade.

- Jag hade aldrig tänkt att vi skulle flytta till Finland, säger Li.
Hon trivdes med sitt arbete, och hon hade jobbat på samma ställe i fjorton år.
Hon hade inte heller tänkt att hon skulle ha barn, men nu har paret en tvååring och en fyraåring, och båda är helt nöjda med att vara föräldrar, trots att det inte var planerat.

- Vi växte in i föräldrarollen när barnen kom, säger Mathias.

En orsak till att Mathias och Li fastnade för varandra är att de har samma värderingar, trots att de inte alls har samma intressen.

I Nykarleby har Li gått på kurs för att lära sig svenska, och nu håller hon på att skaffa sig ett yrke inom restaurangbranschen.

- Det var inte mitt drömjobb, säger Li. Men när hon kollade arbetsplatsannonserna i lokaltidningen så märkte hon att man tycktes kunna få jobb om man var närvårdare, chaufför eller kock. Och då valde hon att satsa på att bli kock.
- Chaufför var kanske inte första alternativet, eftersom jag fick körkort i somras, säger Li.

- Jag tycker inte att det är för sent att satsa på ett nytt yrke, säger Li, som just har fyllt 39. Och hon räknar med att hitta jobb när hon är klar med sin utbildning.

Vilket språk pratar man hemma hos Nylunds?
- Kinesiska, och så pratar barnen svenska med Mathias.

Det är tänkt att barnen ska få gå i skola i Finland, men både Li och Mathias Nylund kan tänka sig att i framtiden bo en del av året i Kina.

06.11.14 Li och Mathias Nylund PODCAST

Listen41 minuter
Spela upp klipp på Arenan: 06.11.14 Li och Mathias Nylund PODCAST

Li och Mathias Nylund berättade om sig själva i "Samtal om livet" den 6.11, och programmet finns tillgängligt på Arenan.

Leo Komarov segerskytt mot Rangers

$
0
0

Finländaren Leo Komarov avgjorde ett målrikt möte i nattens NHL-omgång mellan Toronto Maple Leafs och New York Rangers. Komarovs första mål för säsongen betydde 5-4 för hemmalaget.

Efter åtta målgivande passningar i säsongens första 13 matcher var det äntligen dags för den första fullträffen. Med under sex minuter kvar av matchen vid ställningen 4-4 vann Jake Gardiner pucken åt hemmalaget i offensiv zon och hittade Komarov på andra sidan rinken.

Nykarlebysonen avfyrade hårt, lågt och otagbart för Cam Talbot i Rangers-målet. Tidigare i drabbningen hade den 27-årige Komarov även spelat fram till ett mål, och valdes följdaktligen till matchens bästa spelare.

- Jag måste säga att segern smakar bättre än fullträffen. Det är alltid roligt att göra mål och jag gör det inte ofta, sa Komarov efter matchen.

Tränaren Randy Carlyle öste beröm över sin arbetsmyra efter drabbningen.

- På isen är han den typen av spelare som aldrig slutar jobba. På träning eller på matcherna njuter han av att ge 110 procent och det gör han alltid. Han har en spännande humor, kan uttrycka sig på ungefär fem olika språk och mumlar på alla. Han är en rolig och trevlig kille att ha i laget.

Carlyle fick också frågan hur Komarov av idag skiljer sig från den Leo Komarov som prövade vingarna första gången i Leafs.

- Han spelar med större självförtroende nu. Han fick chansen att pröva på med 48 matcher förra gången och återvände sen till KHL. Nu är han mer bekväm med pucken också, sade Carlyle.

- Han är inte den killen som gör flest mål, men han blockerar skott, spelar fysiskt och är en svår spelare att möta, belyste Carlyle.

Komarov gjorde under sin första NHL-sejour 4+5=9 poäng på totalt 42 matcher i grundserien. Med lördagens två poäng är saldot på 14 matcher nu uppe i 1+8=9 poäng.

NHL-resultat, lördag

Florida - Calgary 4-6
CAL: Markus Granlund 0+1
CAL Karri Rämö 18/22 (speltid 33:21)

Columbus - Tampa Bay 4-7
TAM: Valtteri Filppula 0+1

Toronto - NY Rangers 5-4
TOR: Leo Komarov 1+1

St. Louis - Nashville 1-2
STL: Jori Lehterä 1+0
NSH: Pekka Rinne 28/29 räddningar

Buffalo - Pittsburgh 1-6
Montreal - Minnesota 4-1
Ottawa - Winnipeg 1-2 e.str.
Philadelphia - Colorado 4-3
Arizona - NY Islanders 0-1
Washington - Carolina 4-3 e.fl.
Dallas - San Jose 3-5
Los Angeles - Vancouver 5-1


Han blir pappa på fars dag

$
0
0

Mats Eklund från Larsmo gissar att han blir pappa i dag, på fars dag. Födseln har kommit igång på BB i Karleby.

Familjen har redan en dotter som är ett år. Att den nya babyn anländer på fars dag är extra roligt.
- Det känns kul, det är en bra farsdagspresent.

Blivande storasyster har inte sagt så mycket om sitt syskon ännu.
- Hon har ju sett att mamma har stor mage. Men jag tror inte hon vet vad det är, säger Eklund.

Bäst att busa

Eklund tycker det bästa med att vara pappa är de små ögonblicken i vardagen.
- Det är roligt att vakna en söndag morgon och dottern är på bushumör och busar i sängen.

I fjol då Mats firade sin första fars dag fick han kaffe på sängen. I dag är det han som får passa upp frun som ligger i förlossningssalen på BB i Karleby.

Han vill vara en pappa som ser till familjens bästa.
- En som är omtänksam och tar hand om familjen på bästa sätt. Ser till att alla mår bra.

Eklund kommer att vara pappaledig tre veckor genast efter födseln.

Pappor uppmanas ta föräldraledigt

Pappor i Finland vill gärna ta ut föräldraledighet, men gör det inte i praktiken. Det visar flera undersökningar.

Inför fars dag uppmanade barnombudsman Tuomas Kurttila på social- och hälsovårdsministeriet pappor att ta tillvara möjligheten att vara hemma med barnen.

- Papporna använder bara åtta procent av föräldradagarna. Men fler skulle vara hemma med barnen om deras arbetsgivare och familjer uppmuntrade dem till det, säger Kurttila i ett pressmeddelande.

Finlands näringslivs (EK) vd Jyri Häkämies uppmuntrar också arbetsgivare att ända attityd mot pappaledighet. Att föräldrarna tar ut olika mycket föräldradagar inverkar negativt på kvinnornas karriär och lön, enligt Häkämies. Han hoppas föräldraledigheten delas jämnare mellan mammor och pappor i framtiden.

- Vi uppmuntrar våra medelmsföretag att se jämlikt på kvinnors och mäns föräldraledighet.

Salla Rudnäs imponerade i FSGM i gymnastik

$
0
0

Fitness idrottsförenings Salla Rudnäs var en favorit som höll då de finlandssvenska mästerskapen i redskapsgymnastik avgjordes. Rudnäs noterades för 46,85 poäng i sammanlagt fyra disciplin.

Rudnäs som var två år då hon började med gymnastiken är redan nu tränare för yngre gymnaster. 15-åringen har också fungerat som domare inom grenen.

- Jag är inte ute efter några stora framgångar men det skulle vara roligt att tävla utomlands, till exempel i Sverige konstaterar Jakobstadstösen.

Emma Pussinen utmanade Rudnäs om den totala segern men fick till slut nöja sig med en tredje plats efter Vasadamen Aada Asikainen. I hopp var Pussinen dagens etta med dagens högsta enskiljda poäng, 12,60.

Emma Pussinen var bäst i hopp | Sportinslag

Emma Pussinen var bäst i hopp | Sportinslag

2 min 0 s
Spela upp klipp på Arenan: Emma Pussinen var bäst i hopp | Sportinslag

- Jag vill utveckla mig och det är fint att vara med här för att tävla. Man lär sig så mycket eftersom man ser de andra duktiga gymnasternas prestationer, sade Emma som kommer från Mariehamns gymnastikförening.

Man frågar sig osökt vilken klass de finlandssvenska gymnasterna håller i förhållande till den nationella nivån. På det har Grankulla gymnastikförenings eldsjäl Karolina Stenfors ett entydigt svar.

- Vi har mätt vårt kunnande mot de övriga i Finland och ligger nog bra till. Vi är ganska nära den nationella toppen.

Karolina Stenfors om standarden i gymnastiken i svenskfinland | Sportinslag

Karolina Stenfors om standarden i gymnastiken i svenskfinland | Sportinslag

3 min 17 s
Spela upp klipp på Arenan: Karolina Stenfors om standarden i gymnastiken i svenskfinland | Sportinslag

Arrangörernas resultatservice från FSGM

Råare ungdomskultur - sexuella trakasserier ökar

$
0
0

Ungdomskulturen blir bara råare och råare, konstaterar Liselott Nyström på ungdomsportalen Decbel.fi. I november är hon ute i de österbottniska skolorna för att föreläsa om sexuella trakasserier.

Ungdomsportalen får ta emot frågor som berör sexuella trakasserier, och de flesta handlar om vad man kan säga tillbaka om man blir utsatt, säger Liselott Nyström, ungdomsinformatör på ungdomsportalen decibel.fi

Decibel föreläser om sexuella trakasserier

Listen3 min 37 s
Spela upp klipp på Arenan: Decibel föreläser om sexuella trakasserier

- Att sexuella trakasserier bland ungdomar ökar är en reaktion på samhällsklimatet överhuvudtaget. Ungdomskulturen blir bara råare och råare. Det här är saker som gäller privatlivet och det är oerhört känsligt.

Internet suddar ut sociala gränser och det är lätt att gömma sig bakom en skärm som ger anonymitet. Man smätter ut glåpord som inte är genomtänkta men som är till endast för att uppröra.

- I något skede hinner verkligheten i kapp och det blir vanligt att kasta ur sig ord som hora och bögjävel också i verkliga livet. Kränkningar av det här slaget är faktiskt olagliga, säger Nyström.

Enormt höga siffror

Sexuella trakasserier bland ungdomar är ett allvarligt problem och en stor procent av österbottniska ungdomar har upplevt trakasserier.

Undersökningen Hälsa i skola som gjordes 2013 visade att över 60 procent har upplevt sexuella trakasserier. En tredjedel av unga kvinnor i yrkesskola har upplevt sexuellt våld.

- Siffrorna är enormt höga. Sexuella trakasserier är ett ämne som inte lyfts fram och talas om så mycket som det borde.

Ungdomsportalen decibel.fi har sexuella trakasserier som tema i november och är ute på en turné i de österbottniska skolorna.

Hoppas på nya stadion

$
0
0

Vasa IFK:s juniorer skulle få chansen spela på en riktig stadion. Och för VPS ligalag skulle en ny stadion betyda en ordentlig prestigeförhöjning. Nu hoppas båda föreningarna att Vasa fullmäktige godkänner investeringen på måndagens budgetmöte. Krister Grönholm från Vasa IFK säger så här.

- Det är nog på tiden att vi får en ny stadion hit. Det är inte så roligt att ta lag hit från övriga Finland eller från andra länder och visa upp det här rucklet som står här bakom. Det är mögelskadat och så vidare. Vi behöver en ny stadion, helt enkelt. Det behövs för fotbollens bästa i Vasa, absolut

"Borde ha rivits helt"

Tränaren Krister Grönholm hade hellre sett att alla läktare, även huvudläktaren, rivs och ersätts av en ny. Nu blir det bara de flyttbara läktarna som rivs och ersättas av ett stort nybygge som bilder en bred U-fom. Joakim Strand, fullmäktiges ordförande, håller med om att det vore mest rationellt.

Hoppas på nya stadion

Listen1 min 31 s
Spela upp klipp på Arenan: Hoppas på nya stadion
Krister Grönholm från Vasa IFK.
Krister Grönholm Krister Grönholm från Vasa IFK. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

- Jo, det tycker nog vi också, Tyvärr tycker museiverket annorlunda, men utan att ta något som helst ekonomiskt ansvar. Som det ser ut nu kommer den gamla huvudläktaren att stå kvar medan den nya huvudläktaren byggs på andra sidan, på den sida som nu är solläktare. Och så blir det också ordentliga läktare på vardera kortlinjen. Det blir liksom en gryta, som en riktig ordentlig stadion ska ha. Slutresultat blir riktigt bra, som en blandning mellan gammalt och nytt.

Joakim Strand Bild: Yle/Matti Tamminen

Kostar över 10 miljoner

Den nya stadion får plats för 6 000 personer, nästan dubbelt så många som i dag. I investeringen ingår också nya omklädningsrum och kontor. Planen har naturgräs men ska få konstgräs, vilket gör att den kan utnyttjas mycket mer.

Kommer då investeringen på 10,7 miljoner euro att gå igenom?

- Vi har jobbat för den här saken i många herrans år. Vi är helt överens inom SFP. Samlingspartiet är med liksom socialdemokraterna och flera andra. Det här kommer nog att gå igenom med stor sannolikhet, säger Joakim Strand.

Arbetet inleds i augusti nästa år och det är tänkt att nya Sandviksplanen blir klar till säsongen 2016.

Företagsbyn ger övning för livet

$
0
0

Företagsbyn är ett ypperligt tillfälle för sjätteklassare att lära sig hur ett samhälle är uppbyggt och fungerar. Då får de bli "vuxna" för en dag, jobba och tjäna pengar och betala skatt.

I höst har de österbottniska sjätteklassarna dragit i väg för en dag för att jobba, få lön, betala skatt fatta beslut, driva ett företag eller leda en "kommun".

Företagsbyn lockar

Listen1 min 25 s
Spela upp klipp på Arenan: Företagsbyn lockar

Företagsbyn är ett samhälle i miniatyr, som är uppbyggt som ett riktigt samhälle med bland annat butiker, banker, läkarcentraler och företag.

Kristinestadselever besöker företagsbyn

Listen4 min 21 s
Spela upp klipp på Arenan: Kristinestadselever besöker företagsbyn

Lär sig samhälle och ekonomi

I företagsbyn får sjätteklassarna vistas i ett mini-samhälle, lära sig hur man jobbar, varför man betalar skatt och röstar bland annat.

Då får bland andra Eero Högström, Morris Björni, Victoria Ingström, Cassandra Yli-Valkama, som går på årskurs sex i Kristinestads skola, pröva på yrken och roller som mekaniker, försäljare, läkare och rösträknare.

Exakt vilka arbetsuppgifter de kommer att ha i sina nya roller återstår att se. Morris Björni, som valde läkaryrket, kommer knappast att få utföra några större operationer.

- Jag får väl göra något pappersarbete, gissar han.

Eleverna får lön under dagen och de har också fritid, då de fungerar som medborgare. När dagen är slut läggs företagen ner.

- Då får vi hoppas att de har gått med vinst, säger Åsa Ekman, lärare på lågstadieskolan i Kristinestad.

Byggs upp på åtta platser

Fysiskt finns företagsbyn i Vasa. De svenska skolorna har skickat sina elever till företagsbyn sedan 28 oktober. På tisdag är det bland annat Kristinestadsskolornas tur.

På skolorna har de förberett sig genom att läsa på om hur samhället fungerar.

Företagsbyn är en studiehelhet för lågstadiets sjätteklass och byggs upp turvis på åtta platser i landet.

Näringslivet stöder

Företagsbyn Österbotten finansieras av stiftelser, näringslivet städerna och kommunerna och Undervisnings- och kulturministeriet.

Skolorna i Kristinestad är med i företagsbyn för första gången. Det blev möjligt i de här ekonomiskt dåliga tiderna tack vare att Näringslivscentralen gick in med stöd.

Bakom företagsbyn står Taloudellinen tiedotustoimisto TAT.

Kommunerna sparar på skolgångsbiträden - kolla läget i din kommun!

$
0
0

Skolgångsbiträden runt om i Svenskfinland hotas av sparåtgärder. Bland de kommuner som svarade på vår enkät har omkring hälften planer på att minska antalet skolgångsbiträden år 2015.

Många kommuner i Svenskfinland planerar att spara på skolgångsbiträdena i sina svenskspråkiga skolor under budgetåret 2015.

Vi har färgkodat kommunerna på kartan enligt ett trafikljussystem. Rött innebär att kommunen planerar skära ner på skolgångsbiträdenas antal, gult att kommunen har gett ett svar som är svårtolkat och grönt att kommunen inte planerar förändringar. Kommuner som besvarade enkäten men inte kunde berätta om budgetplanerna är markerade med vitt.

((vis:851454))

Genom att klicka på kommunerna kan du kolla hur antalet skolgångsbiträden och elevantalet har utvecklats under de fyra senaste läsåren och läsa närmare uppgifter om planerna inför budgetåret 2015.

Om enkäten

  • Enkät riktades till de ansvariga för den svenskspråkiga grundutbildningen i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna på fastlandet.
  • Vi fick in svar från 27 av de sammanlagt 33 kommunerna.
  • Ingå, Vörå, Pedersöre, Karleby och Jakobstad svarade inte på enkäten.
  • Tvåspråkiga Mörskom i Östnyland har ingen svensk grundskola och saknas också från kartan.

Stora nedskärningar i flera kommuner

Bland de kommuner som gav uppgifter i vår enkät planerar Borgå drastiska nedskärningar då tio skolgångsbiträden av nuvarande 60 ska bort. I Kronoby i norr planeras tre till fem biträden färre inför nästa läsår - en minskning på en tredjedel.

Jakobstad svarade inte på enkäten, men enligt tidigare uppgifter ska staden spara in sex skolgångsbiträden år 2015.

I de allra flesta kommuner har det inte skett större förskjutningar i antalet skolgångsbiträden de senaste åren. Ett undantag är Raseborg, som stadigt har minskat på antalet biträden och enligt enkäten planerar att fortsätta på den vägen.

Helsingfors planerade tidigare stora nedskärningar. Tanken var att budgeten för de svenska skolgångsbiträdena skulle minska med 200 000 euro från nuvarande 1,7 miljoner euro. I den senaste budgetförhandlingen slopades ändå nedskärningen.

Genom enkäten ville vi ta reda på läget gällande så kallade skol- eller klassassistenter, det vill säga skolgångsbiträden som inte är personliga assistenter för en eller flera elever.

Det är i första hand skol- och klassassistenterna som drabbas av nedskärningar i kommunerna. Tillgången till personlig assistent för elever med specialbehov är lagstadgad, vilket begränsar kommunernas möjligheter att spara i den resursen.

Det visade sig ändå svårt för många kommuner att ta fram uppgifter enligt den här uppdelningen, vilket också har till följd att uppgifterna inte alltid är jämförbara mellan olika kommuner.

Praxis i kommunerna varierar

Det är också viktigt att märka att kommunerna använder sig av skolgångsbiträden på väldigt olika sätt.

Till exempel Korsholm, en kommun med över 1600 elever i grundskola under nuvarande läsår, har bara nio klass- eller skolassistenter. I Korsholm finns det å andra sidan sammanlagt hela 66 skolgångsbiträden, av vilka 57 alltså är personliga assistenter för en eller flera elever med specialbehov.

En annan faktor som försvårar direkta jämförelser är att skolgångsbiträden kan arbeta på väldigt olika villkor också inom kommunerna. En del kan vara heltidsanställda på 40 timmar per vecka, en del kan arbeta deltid exempelvis 25 veckotimmar och det förekommer både inhyrda skolgångsbiträden och timanställda biträden.

Se också Närbild om skolgångsbiträden i Svenskfinland! Programmet sänds på Yle Fem måndagen den 10 november klockan 20 och publiceras sedan på Yle Arenan.

Läs mer om skolgångsbiträdenas arbete och situation runt om i Svenskfinland på Närbilds webbplats!

Rättelse kl 17:29: I en tidigare version av texten stod att Helsingfors planerar nedskärningar i budgetmedlen för skolgångsbiträden. I den senaste budgetförhandlingen har nedskärningen ändå slopats.

Nytt personligt NHL-rekord för Komarov

$
0
0

Säsongen är bara 15 matcher gammal men redan nu har Leo Komarov gjort nytt personligt poängrekord i NHL. I söndagskvällens match noterades han för en assist när hans Toronto Maple Leafs vann över Ottawa Senators med 5-3.

Den 27-årige Leo Komarov fick en assist till Peter Hollands 1-1 utjämningsmål. Fyra tacklingar och två utvisningsminuter hann Komarov också med i matchen där han fick 16 minuter och 18 sekunder speltid.

Se målen via nhl.com.

Komarov har redan nu gjort nytt personligt poängrekord i NHL: 1+9=10 poäng på 15 matcher. Under sin första NHL-säsong 2012-2013 stod han för 9 poäng - på 42 matcher.

På Twitter är Komarov omåttligt populär bland Maple Leafs fans:

Anaheim Ducks-backen Sami Vatanen är i sin tur på god väg att slå sitt peronliga poängrekord. Natten mellan söndag och måndag lyckades han i målskyttet för fjärde gången den här säsongen. Den 23-årige Vatanen är nu uppe i 10 poäng, medan rekordet från i fjol lyder på 21 poäng.

Anaheim förlorade ändå mot Vancouver Canucks med 1-2 efter straffar och ådrog sig därmed sin fjärde raka hemmaförlust.

Nattens tredje finländska poäng fixade Valtteri Filppula som noterades för en assist till Steven Stamkos fullträff när Tampa Bay Lightning besegrade Detroit Red Wings med 4-3 efter straffar.

San Jose Sharks-målvakten Antti Niemi hade en tung kväll mellan stolparna när Sharks åkte på en 2-5 förlust mot Chicago Blackhawks. Niemi räddade 32 skott men släppte in fyra. Den sista fullträffen satte Blackhawks i tomt mål.


Liveblogg från Vasa stadsfullmäktige

$
0
0

I dag tar fullmäktige i Vasa sig an budgeten för nästa år. Mötet inbleddes klockan 9.30 och beräknas pågå hela dagen. Yle Österbotten livebloggar från mötet. Kommunalskattesatsen föreslås förbli på 19,5 procent men stora inbesparingar föreslås i bland annat vården och skolorna.

Esseborna röstade flitigast i församlingsvalet i hela Borgå stift

$
0
0

Valdeltagandet i församlingsvalet sjönk en aning i jämförelse med förra valet i hela landet och i Borgå stift gäller i stort sett samma sak.

I Borgå stift är det Esse församling som ligger i topp när det gäller valdetagandet i församlingsvalet som gäller val till kyrkofullmäktige och församlingsrådet, 41 procent av de röstberättigade utnyttjade sin rösträtt i Esse.

Jakobstad ligger ungefär på medeltalet

I Jakobstads svenska församling röstade 16.4 procent av de röstberättigade i förra valet. I årets församlingsval når man inte upp till den siffran, den kommer att ligga kring 15 procent. Det här visar att trenden är densamma som på riksplanet där den också är sjunkande.

Församlingsval

Listen28 seconds
Spela upp klipp på Arenan: Församlingsval

- Jag hör till de mer plikttrogna, när det är val så då går jag, säger Helena Cederberg i Jakobstad.

Helena Cederberg tycker att prognosen för valdeltagandet i Jakobstads svenska församling på söndag kväll innan valurnorna stängde var låg.

-Intresset är tydligen inte tillräckligt stort, konstaterar hon.

Vasa höjer inte skatten

$
0
0

Skattesatsen förblir på 19,5 procent i Vasa också nästa år.

Stadsfullmäktige sitter under måndagen samlat för att klubba igenom nästa års budget. Skattesatsen ledde till mycket debatt under förmiddagen.

De som talade emot en skattehöjning förde fram argumentet att Vasa har inkomsterna i skick, men ekonomin läcker på utgiftssidan. De som talade för en skattehöjning förde å sin sida fram argumentet att sparåtgärderna som föreslås i stadens balanseringsprogram är för hårda, och kunde dämpas med en moderat skattehöjning.

Sture Erickson (SFP) föreslog en höjning med 0,25 procentenheter och Harri Moisio (V) 0,5 procentenheter. Efter omröstning ställdes Moisios förslag mot stadsstyrelsens förslag att inte höja skatten.

Med rösterna 50-17 beslöt stadsfullmäktige alltså att inte höja skatten.

Vasa är med på pop-up

$
0
0

Det blir en marknadsföringsfestival för Österbotten i Helsingfors nästa sommar. Sista ordet hade stadsfullmäktige i Vasa, som på måndagen godkände att man bidrar med 80 000 euro i finansieringen.

Det var med minsta möjliga marginal: 33 mot 32, som stadsfullmäktige röstade för att bevilja evenemanget pengarna. Stadsstyrelsen röstade i oktober ner ett förslag att delta. Det här äventyrade hela projektet.

Popup Österbotten blir av

Listen34 seconds
Spela upp klipp på Arenan: Popup Österbotten blir av

Tidigare på måndagen hade Landskapsstyrelsen för Österbotten godkänt budgeten för nästa år. Där ingick projektet Popup Österbotten.

Landskapets villkor var att Vasa deltar, antingen enligt de kalkyler som lanskapsförbundet uppgjort, eller så i något mindre omfattning. Det senare skulle medföra att festivalen som helhet skulle ha fått mindre kostym. Om Vasa hade valt att helt stå utanför så skulle det inte ha blivit något Popup Österbotten.

Festivalens budget är 450 000 euro, varav kommunernas andel är 280 000. Vasas andel har beräknats till 116 000 euro. Att staden fattat beslut om 80 000 euro torde innebära att budgeten får justeras. Landskapsstyrelsen har fått fullmakt att justera dispositionsplanen enligt Vasas beslut.

Läs också:
Pop Up-Österbotten kan vara hotat
Ingen enighet kring Pop Up-Österbotten

ABB Transformers säger upp 17

$
0
0

17 personer får gå från ABB:s transformatorenhet i Vasa. Samarbetsförhandlingarna avslutades i dag.

Målet var att minska antalet anställda med högst 30 personer.

Utöver uppsägningar kan resten av de anställda bli permitterade högst 60 dagar nästa år.

Omfattningen av permoitteringarna beror på efterfrågan och jobbsituationen.

Orsaken till samarbetsförhandlingarna är att försäljningen av transformatorer gått ner. Läget på markanden har ändras.

Samarbetsförhandlingarna, som började 15 september, berörde alla 330 anställda på ABB Transformers.

Viewing all 36794 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>