Avbrotten fick sin början under det kraftiga snöovädret på tisdag kväll. Värst drabbat är Kelviå i Karleby.

På onsdag kväll var fortfarande kring ett par tusen av Korpelan Voimas kunder utan el. Största delen av dessa kunder finns i Kelviå.

Antalet hushåll utan el har under onsdagen varierat mellan 3000 och 5000. När det var som värst under natten till onsdag var kring 9000 hushåll utan el.

Elavbrott förekom på hela Verkko Korpelas område, förutom i Halso.

- Vi jobbar hela kvällen och natten. Fixandet av de sista felen dröjer troligen tills imorgon, säger nätchef Ilpo Karsikas.

Under eftermiddagen fick man hjälp i reparationsarbetet av Oulun Energia.

Under tisdagen och natten till onsdagen föll i Österbotten betydligt mer nederbörd än vad prognoserna utlovat. Prognosen visade att det skulle falla 15-20 millimeter nederbörd, men på sina håll blev saldot upp till 46 millimeter enligt de officiella mätningarna.

- Det är den fjärde största regnmängden man någon gång har uppmätt i november månad i Finland, säger vattenresurschef Liisa Maria Rautio på NTM-centralen.

Liisa Maria Rautio Översvämningschef Liisa Maria Rautio vid Vassorfjärden Bild: Yle/Roger Källman

Det milda vädret gjorde dessutom att mycket av nederbörden var i form av regn, inte snö som man räknat med. Det i sin tur ledde till att vattennivån i vattendragen steg snabbare än väntat.

- Då det nu var plusgrader så föll det mesta i form av regn, som snabbt rinner ut i älvarna, säger Rautio. Därför steg vattennivåerna snabbt

Kallt väder minskar översvämningsrisken

Trots att vi nu har uppehållsväder så kan vattennivån ytterligare stiga. Flödestopparna kan infinna sig först efter någon dag.

- I till exempel Kyro älv brukar flödestoppen komma en till två dagar efter regn. I Skatila (i Korsholm) blir maximi troligen på torsdag eller fredag.

Liisa Maria Rautio säger att i vattendragen söder om Vasa kan det finnas risk för att de stigande vattennivåerna ställer till med problem. Det här beror på om det vid de övre loppen finns snö kvar som smälter.

- Vid de små älvarna finns risk för skador, ett bevis för det är att vattnet på sina håll har flödat över vägbanorna.

Det kalla väder vi nu har minskar ändå risken för översvämningar. Meteorologiska institutets prognos utlovar köldgrader veckan ut.

Konkurrensutsättning av sophämtningen från fastigheter kan eventuellt konkurrensutsättas av Österbottens avfallsnämnd i framtiden. För två år sedan gick nämnden ändå enhälligt in för att fastighetsägarna sluter avtal direkt med den soptransportör man själv önskar.

Det eniga beslutet i Österbottens avfallsnämnd fattades i december 2012. Beredningens förslag var att Österbottens avfallsnämnd skulle gå in för en kommunal konkurrensutsättning av sophämtningen inom Ekorosk området istället . Då sträckte sig området från Oravais i söder till Lochteå i norr. Oravais har därefter sökt samarbete med Stormossen Ab.

John Hassel Avfallsdirektör Johan Hassel vid Österbottens avfallsnämnd Bild: Yle/Kjell Vikman

Avfallsdirektör Johan Hassel vid Österbottens avfallsnämnd tror att frågan kanske blir aktuell på nytt och snabbare än vad nämnden har räknat med. En anledning är att liknande tvister har förts till förvaltningsdomstol på annat håll i landet.

Ett aktuellt fall gäller Forssa området där Tavastehus förvaltningsdomstol godkände ett besvär från en medlem i den regionala avfallsnämnden, Eino Järvinen. Han ansåg att nämnden hade gått emot invånarnas intressen när en kommunal konkurrensutsättning av soptransporterna inte hade skett.

- Beslutprocessen har varit felaktig i Österbottens avfallsnämnd, säger Johan Hassel om beslutet i december 2012. Normalt förvaltningsförfarande är att nämnden motiverar sitt beslut ifall den är av annan åsikt än beredaren men det gjorde den inte. Ett annat alternativ är bordläggning för ytterligare beredning men så blev det inte , tillägger Johan Hassel.

Soptransportörerna vill inte ha kommunal konkurrensutsättning

Beredningen till Österbottens avfallsnämnd 2012 visade att antalet körkilometer i till exempel Karleby och Jakobstad skulle minska med 60-70 procent ifall man med en vettig logistik undviker att olika företags sopbilar åker och kors i kvarteren och hämtar sopor.

Avfallsdirektör Johan Hassel säger att bland annat Kommunförbundets utredningar visar att kostnaderna för sophanteringen kunde minska med 10- 40 procent om man går in för ett kommunalt upphandlingssystem.

- Lågt räknat betyder att minst 15 euro per hushåll kunde sparas in varje år, säger Johan Hassel.

Soptransportörerna är inte lika glada över tanken på en kommunal upphandling där Ekorosk området är indelat i 15 delområden. Robert Finell är vd för Finells Tranport i Esse. Han vill inte förekomma på band med en kommentar.

- Vi har marknadsekonomi i Finland, konsumenterna har fria valmöjligheter att välja vem man vill, de får bästa service till rätt pris, säger Robert Finell.

Blir det då sämre service till ett högre pris med kommunal upphandling?

-Du har inga valmöjligheter om du är missnöjd med någonting, hur skall du göra din röst hörd, kontrar Robert Finell. Du blir påtvingad, det är samma sak som om de skulle slå igen alla butiker i en stad, ni får bara köpa mjölk och matvaror från ett ställe.

Robert Finell anser att man borde titta på behandlingsavgiften av soporna istället för att titta på hans och de andra soptransportörernas avgifter för transporterna.

Michael Östman (SFP) är ordförande för Österbottens avfallsnämnd men han vill inte kommentera frågan om Ekorosk området borde eller inte borde delas in i delområden som sedan konkurrensutsätts mellan sophämtarföretagen.

Matilda Enegren från Tölby i Korsholm är just nu i New York där två av hennes tavlor finns med på utställningen "100 Painters of Tomorrow. Utställningen hålls i samband med utgivningen av en bok med samma namn.

100 målare från 65 länder gallrades ut av över 2500 sökande och får nu vara med på utställningen.

- Syftet med utställningen är att lyfta fram måleriet i dag eftersom det oftast pratas om att det är dött eller samtida. De vill lyfta fram okända talanger eller ett nytt perspektiv, säger Enegren.

Enegren har med två verk på utställningen. De ansvariga har valt ut verken som är två porträtt, varav det ena är ett porträtt av Enegrens syster.

- De är inte klassiska porträtt eftersom vissa ansiktsdrag är otydliga och andra tydliga. Det som intresserar mig är en viss stämning eller känsla som man kan läsa ur blicken eller uttrycket, säger Enegren.

Nya kontakter

Att bli utvald att få vara med på en sådan här utställning kan enligt Enegren innebära att hon får nya kontakter och erbjudanden att få delta i till nya utställningar.

För Matilda Enegren är det första gången hon är i New York och hon tycker det är spännande att iaktta människor i en så stor stad.

- Man rör sig och tittar på varandra på ett annats ätt än vad man gör i till exempel Finland och Sverige, säger Enegren.

Målar tonårstjejer

Enegren har tidigare studerat vid Novia i Nykarleby. Förutom utställningen i New York jobbar Enegren just nu med sitt slutarbete från mastersprogrammet i fri konst hon går vid Göteborgs universitet. Tillsammans med sina klasskamrater ska Enegren fylla ett gammalt kontorslandskap med konst.

Enegren är just nu mest intresserad av måla tonårstjejer som står i grupp och tittar på sina mobiltelefoner.

- De är väldigt tighta och ser väldigt likadana ut, säger Enegren.

Svenska dagen till ära har Yle frågat karlebybor vad de har för relation till svenska språket. Det verkar vara rätt så tvåspråkig vardag många lever i.

Folk berättar att de blandar friskt. De pratar svenska med vänner som är svenska, och finska med resten. Eller pratar svenska med sonen men finska på alla andra ställen. Eller så är man helt finsk men lägger barnen i svensk skola och talar svenska med lärarna.

- Jodå, jag pratar svenska ibland. Vi har kamrater som talar svenska så då måste jag. Men jag är lite blyg. Man hör svenska nästan varje dag i Karleby, säger en kvinna.

Är det trevligt att höra svenska?
- Jovisst. Min man talar svenska, och mina barn tvåspråkiga.

Flera säger att de har sin identitet i svenskan.

- Det är på något vis en trygghet, det är ju en egen kultur. På sjukhuset frågar jag alltid först om de kan svenska. Jag åker inte dit om jag inte får svensk läkare.

Man behöver ofta svenska i Karleby, tycker en finskspråkig man. Han har svenskspråkig fru och sina barn i svensk skola.
En kvinna som har flyttat från Tammerfors har märkt att Karleby är betydligt svenskare än förra hemstaden.

- Man kan prata svenska i bibban och i vissa butiker. Jag pratar mest svenska med min son, och min pappa. Men inte så mycket annars.

En kvinna säger att hon la sin son i svensk skola trots att hon själv är helt finskspråkig. Familjen bodde i en av Karlebys svenskspråkiga byar då pojken började ettan.

- Jag pratar svenska i skolärenden. Med lärarna och med några av barnen.

Drygt 6000 invånare i Karleby har svenska som modersmål. Det är ungefär 13 procent av befolkningen.

Städerna i Sydösterbotten borde gemensamt ställa sig bakom en samjour i Syd, tycker Gustav Skuthälla i Närpes. Trots att avståndet är kortare till Kristinestad ska Närpesborna i första hand vända sig till Vasa och den nya samjouren.

- Det skulle underlätta, eftersom det är långa väntetider i Vasa, om vi på lokal nivå skulle klara av typ öroninflammationer och sådant som man kan klara ut på lokal nivå om viljan finns och en läkare till städse, säger Gustav Skuthälla.

Gustav Skuthälla Gustav Skuthälla och Nina Ingves Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Joursamarbetet mellan Närpes och Kristinestad upphörde den 1 oktober då den nya samjouren i Vasa öppnade. Kristinestad har fortfarande kvar bland annat veckoslutets akutmottagning.

"Nu struntar vi i dem"

Gustav Skuthälla fick nyligen uppleva fördelarna med den, då hans eget barnbarn fick akut öroninflammation ett veckoslut och de kunde uppsöka jouren i Kristinestad. Men inte helt utan bekymmer. Mottagningssköterskan var tveksam till en början eftersom Närpes hade avslutat jouravtalet med Krsitinestad.

- Jag blev lite brutal och sa "Nu struntar vi i dem (beslutsfattarna). Vi har ett barnbarn som måste få hjälp. När kan vi komma?" Jag förstår den vänliga mottagningssköterskan att hon tvekade. Men hon gjorde det enda rätta. Hon hjälpte barnbarnet.

Bollades av och an

Närpesbon Stig Rosendahl har motsvarande erfarenheter. Han fick metallspån i ögat, ringde till Kristinestad och blev precis som Skuthälla hänvisad till Vasa. Rosendahl gjorde som han blev uppmanad att göra, det vill säga han ringde till jouren i Vasa.

Där blev han förvisso väl bemött, men den som tog emot samtalet upplyste honom om att jouren i Kristinestad ännu är öppen och att det är närmare dit från Närpes.

Trots att Närpes vård och omsorgsnämnd enhälligt gick in för att avsluta joursamarbetet i Syd när samjouren i Vasa öppnade, kan ingen hindras från att uppsöka den hälsostation som är närmast om läget är akut.

- Om det är ett brådskande sjukbesök som innebär att man behöver en omedelbar bedömning och behandling, kan man uppsöka vilken hälsovårdsmottagnings som helöst i landet. Då är det också den egna hemkommunen som står för kostnaderna, säger vård och omsorgsdirektör Tony Pellfolk i Närpes.

Läs också: Billigare med egen helgjour i Kristinestad

I delar av Karleby fortsätter strömavbrottet som började på tisdag kväll. Ett daghem i Ruotsalo har fått utrymmas eftersom det är så kallt där.

Nödnumret fungerar fortfarande inte i delar av Kelviå, Ullava och Kannus. Strömavbrottet har nu pågått i 36 timmar i de norra delarna av Karleby.

Barnen från Ruotsalo daghem har flyttats till ett annat daghem i Kelviå. Skolbarnen i Ruotsalo får välja om de stannar hemma eller kommer till den allt kallare skolan. I morse var det kring 15 grader varmt i skolan och ungefär hälften av eleverna var på plats.

Stopp för 112

På grund av det långa elavbrottet fungerar inte nödnumret som det ska i delar av Karleby och Kannus. Det är gsm-basstationerna som har slutat fungera. Vid en nödsituation uppmanas folk att söka sig till närmaste hälsocentral, brandstation eller polisstation.

Totalt 2500 av kunderna hos Korpelan Voima är fortfarande utan el efter tisdagens snöoväder. De drabbade hushållen finns förutom i Kelviå och Lochteå också i Kalajoki.

Här syns elavbrotten

Läs också:
112 fungerar inte överallt - nödcentralen och mobiloperatörerna passiva

Under fyra dagar deltar nästan 500 ungdomar i Kulturkarnevalen. Mångsidighet är ett av evenemangets ledord och erbjuder såväl traditionella som trendiga kulturformer.

Eva-Helén Ahlberg är producent för Kulturkarnevalen sedan år 2004. Eva-Helén Ahlberg är producent för Kulturkarnevalen sedan år 2004. Bild: Yle/Patrick Stenbacka

Kulturkarnevalens mest populära labb är lifehacking. Under Kulturkarnevalen får deltagarna i labben lära sig olika minnestekniker, hur man läser kroppsspråk och hur man undviker att bli manipulerad. De 16 platserna till labben tog slut på två minuter, berättar Eva-Helén Ahlberg som är producent för Kulturkarnevalen.

Totalt samlas 480 ungdomar från årskurserna 7-9, folkhögskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och svenska språkbadsklasser under den fyra dagar långa karnevalen.

- Vårt koncept är väldigt bra och vi lyckas få mycket deltagare varje år. Innehållet är mångsidigt. Vi vill inte vara en trendkarneval och ger därför utrymme åt traditionella konstformer, säger Ahlberg.

På vilket sätt kan Kulturkarnevalen vara komplement till elevernas vardag i skolklasserna?

- Kulturkarnevalen uppmuntrar deltagarna, att när de väl är tillbaka i sina skolor, prata med sin lärare om det finns möjlighet att dra en egen workshop under till exempel en gymnastik- eller musiklektion. Jag vet att i vissa skolor har man gjort så och det är mycket bra.

Tre österbottningar får Svenska kulturfondens pris för sitt arbete inom kulturlivet. Det är musiklärare Marika Esch, musikpeagog Dan Lönnqvist och Wasa teaters administrativa chef Marit Berndtson.

Prisen delas ut i samband med Folktingets Svenska dagenfest i Karleby.

Musiklärare Marika Esch i Närpes leder flera olika körer och ensembler. I prismotiveringen sägs att hon genom åren aktivt har engagerat sig i musikaliska samarbeten som sträckt sig över hela Svenskfinland.

Wasa teaters administrativa chef, Marit Berndtson får priset för att hon engagerat sig för drama som skolämne och verkat för en dialog mellan teatern och samhället.

Prissumman är 3000 euro per pristagare. Pristagarna har utsetts av direktionen för Österbottens svenska kulturfond. Regionala Svenska dagen-pris delas också ut i Nyland, Åboland och Åland varje år.

Nästan tre av fyra fullmäktigeledamöter i Vörå ger sitt stöd till fullmäktiges ordförande Katarina Heikius. Bland de som inte erbjöds möjlighet att skriva på listan finns kommunstyrelsens ordförande Rainer Bystedt.

Fullmäktige består av 27 personer i Vörå varav ordförande är en. Av de övriga 26 visar 19 ordinarie medlemmar sitt stöd för Katarina Heikius genom en skrivelse. Totalt saknas 7 ordinarie ledamöter från listan. Flera av dem har inte erbjudits möjligeten att skriva på.

Beror på tidigare förtroendeutredning

Anledningen till att de 19 (och dessutom tre ersättare) skrivit på listan är ett medborgarinitiativ som tidigare lämnats in av pälsfarmaren Sune Bergman där han ansåg att fullmäktige borde pröva förtroende för ordförande Katarina Heikius.

Rainer Bystedt Rainer Bystedt, styrelseordförande i Vörå. Bild: Yle/Kati Enkvist

Inga åtgärder

Medborgarinitiativet ledde inte till några åtgärder efter beslut i kommunstyrelsen i måndags.

Men de 22 politikerna vill ändå, med sitt initiativ, visa att Heikius har ett brett stöd i Vörå kommun.

Bland de namn som inte finns på listan kan nämnas Rainer Bystedt, kommunstyrelsens ordförande, samt ledamoten Victor Ohlis som tidigare uttryckt kritik mot utredningen kring kommundirektören. De båda berättar att de inte erbjöds möjlighet att skriva på.

Karita Ohlis saknas också på listan liksom Stefan Kulp, Anna-Lena Blusi, Åke Helsing och Ove Bergman.

LÄS OCKSÅ:

"Pröva förtroende för Katarina Heikius"

HÄR ÄR HELA LISTAN:

Vi har fullt förtroende för vår fullmäktigeordförande Katarina Heikius.

Gustav Backman, styrelsens första viceordförande, Oravais

Leena Nikkari-Östman, styrelsens andra viceordförande, Maxmo

Kjell Heir, fullmäktiges första viceordförande, Maxmo

Martin Markén, fullmäktiges andra viceordförande, Vörå

Elina Ihamäki, Vörå

Harry Backlund, Oravais

Stig Svens, Vörå

Gunilla Jusslin, Oravais

Carina Smeds, SDP, Vörå

Roy Björklund, Oravais

Ulrika Forss, Vörå

Anna Käcko, Oravais

Göran Westerlund, Oravis

Kjell Engström, Oravais

Ulf Kullas, Oravais

Satu Houtsonen, Vörå

Jan-Erik Stenroos, Oravais

Kurt Finne, Maxmo

Kenneth Pärus, Oravais

Michael Kamis, Vörå

Bror Staffas, Vörå

Lis-Britt Ludén, Oravais

Har du stött på dialektordet ”bäriskräka” eller låter ”glottron” mer bekant? Delta i vårt dialekttest som den här gången tagit fasta på ord från djur- och växtriket.

Det finns mycket dialektnamn kring temat natur. I början av förra seklet var det vanligt bland studenter att åka runt i byar och uppteckna dialekter. Det finns några samlingar i dialektarkivet som enbart tagit fasta på botanik och språk, berättar Caroline Sandström, dialektforskare vid Språkinstitutet.

Dialekter är lokala varianter av ett språk. I dagens moderna och rörliga samhälle har skillnaderna mellan olika dialekter delvis utjämnats. De senaste åren har dialekternas status ökat och dialekttalare har börjat framhäva sin språkliga identitet i allt större utsträckning.

I vårt förra dialekttest utmärkte sig Pedersöreborna, hur går det den här gången?
Beroende på var i Svenskfinland du vuxit upp och vilka språkvarieteter du blivit bekant med, varierar både ord och uttryck. Testa dina dialektkunskaper och ge oss gärna fler alternativ till dialektorden nedan.

((vis:850732))
Testet är gjort av Svenska Yle och dialektforskare vid Språkinstitutet. Hör mer om dialekter i Språkväktarna torsdagen den 13 november. Ställ frågor till våra experter genom att e-posta expert@yle.fi.

Länk till Ordbok över Finlands svenska folkmål

Intresset för Beatles var enormt stort i synnerhet ifjol när det var ett halvsekel sedan bandets första skiva "Please please me" utkom.

-Vi gjorde en motsvarande show då och gillade konceptet att spela alla låtar från en skiva i stället för att plocka hits härifrån och därifrån, säger Hasse "Ringo" Bergström.

-Många tycker att Beatles för sale är bandets sämsta skiva, ett riktigt hastverk, säger Tomas "George" Fant. Men pojkarna hade ett mycket hektiskt år bakom sig och kontrakt på två skivor. Så det blev väl lite bråttom att få ihop de sista låtarna innan skivan släpptes i december.

Silver Beatles, som bildades 2006, spelar musiken i originaltappning, med allt vad det innebär.

-Vi kopierar och plagierar så långt det bara är möjligt, säger Hasse Bergström. Vi gör också vårt bästa att se ut som originalen men den delen är lite knepigare, säger Bergström.

Svårare än vad många tror

Silver Beatles består av fem i musikkretsar välkända herrar.

Tomas Fant och Hasse Bergström Tomas Fant och Hasse Bergström Bild: Yle/Annika Bodman

-Det behövs åtminstone fem stycken för att kunna återskapa Beatles musik, säger Hasse Bergström. För trots att det stod fyra killar där på scen så är det många fler instrument som hörs på skivorna.

-När man riktigt börjar gräva i låtarna märker man hur mycket finess och intressanta detaljer de innehåller, säger Bergström. The Beatles musik är alls inte så lättspelad som många kanske tror.

-Vi sätter ofantligt många arbetstimmar på en sån här show, i och med att musiken är så pass krävade, säger Tomas Fant. Vi träffas och bestämmar vem som gör vad i en låt. Efter det lyssnar vi in oss och läser noter mycket grundligt innan vi kan börja öva låtarna.

-Men det är ett av de absolut roligaste musikprojekt jag jobbat med, säger Hasse Bergström.

Silver Beatles består utöver Fant och Bergstöm av Jacke Jacobson, Micke Österberg och Bosse Sandvik.

Bandet uppträder på Scala i Nykarleby 8 och 9 november och på Ritz i Vasa 15 och 16 november.

Jussi Pesonen och Petri Lammassaari. Två åtminstone på pappret tunga värvningar som Vasaklubben Sport offentliggjorde på torsdagen.

Ligalaget Sport förstärker sitt anfall med rutinerade Jussi Pesonen och Petri Lammassaari. Den 35-årige Pesonen kommer närmast från Ilves medan Lammassaari ansluter sig till Vasaklubben från Graz 99ers i den österrikiska ligan.

Petri Lammassaari gjorde i medlet av 2000-talet några goda säsonger i Lukko och i Blues, men har lidit av skador de senaste åren. I fjol spelade han i KalPa 41 matcher med saldot 2+4=6. Totalt har han spelat 350 matcher i Ligan i vilka han noterats för 85 mål och 58 assist, det vill säga 143 poäng.

För Jussi Pesonen blir Sport hans sjunde FM-ligalag. Tidigare har spelat för JYP, Jokerit, Ilves, HIFK, KalPa och Lukko. Totalt har han spelat 686 ligamatcher i grundserien med saldot 153+190=343. I playoffs har han spelat 65 matcher. Under pågående säsong har Pesonen hört till Ilves trupp men inte fått speltid i Tammerforslaget. I stället har han hållit till i Mestislaget LeKi där han spelat 12 matcher med saldot 1+3=4.

Bägges kontrakt räcker hela säsongen och Lammassaari har dessutom en option för nästa säsong. Via dessa länkar hittar ni såväl Pesonens som Lammassaaris statistik från karriären.

Sports idrottschef Markus Jämsä har höga förväntningar på duon.

– Vi får en hel del erfarenhet och anfallsstyrka i och med dessa spelare. Jag tror att deras händer inte börjar darra i första taget, säger Jämsä i Sports pressmeddelande.

Jussi Pesonen&Petri Lammassaari #VaasanSport'iin. Hyvä, nousu on alkanut! Molemmilla monen vuoden käyttämätön potentiaali varastossa. #Liiga

— Antti Pärnänen (@AnttiParnanen) November 6, 2014

Det var fortfarande under torsdagen omöjligt att nå det allmänna nödnumret om man ringde från delar av Karleby och Kannus i Österbotten. Mer än hundra mobilmaster slutade fungera i regionen dagen innan. Nödcentralen och mobiloperatörerna var ytterst passiva i att informera om läget.

Varningsmeddelandet från nödcentralen kom per fax och e-post. varningsmeddelande

- Konsekvenserna av att nödnumret 112 inte kan nås är mycket allvarliga, om man inte får hjälp när man behöver den, säger Kai Paldanius som är biträdande chef vid nödcentralen.

Långt strömavbrott

Han säger att läget troligen beror på att mobiloperatörernas basstationer har blivit utan ström efter ett mer än 36 timmar långt strömavbrott, orsakat av en snöstorm natten till onsdag.

Situationen kom till nödcentralens kännedom på onsdagen vid 8-tiden på morgonen i samband med släckningen av en brand i Ullava i Karleby.

- Brandmästaren kontaktade oss och sa att människorna som hade försökt ringa till nödcentralen inte hade kommit fram förrän på tredje försöket. Först då personen i fråga gick utomhus hade telefonen lyckats hitta ett nätverk.

Troligen sände mobilmasterna då med lägre effekt. Om de fortfarande sänder är oklart. I alla fall så fördröjde problemet släckningsarbetet i Ullava med flera minuter, vilket enligt nödcentralen gjorde flera brandmän förbannade.

Nödcentralen tog eget initiativ

Och efter den här incidenten började nödcentralen på eget initiativ ta reda på hur omfattande telefonproblemen faktiskt var.

- Det var vår skiftesmästare som grävde fram den här informationen. Det borde ha varit operatörerna som borde ha haft kunskap om läget och berättat hur det var.

Men Paldanius vet fortfarande inte exakt vad läget är, till exempel hur stort område som är drabbat och vilka slags telefoner som inte fungerar – är det till exempel bara mobiltelefoner, eller också trådtelefoner? Han tror ändå att varken trådtelefoner eller mobiler fungerar.

- Det är ovisst och jag vet inte hur läget är, eftersom operatörerna informerar på deras hemsidor enligt vad de vill informera, säger han.

Tvingades köa

Nödcentralen hade svårt att nå operatörerna eftersom centralen enligt egna uppgifter inte har en särskilt prioriterad kommunikationskanal, utan tvingas sitta i telefonkö i operatörens felanmälningstjänster tillsammans med andra konsumenter. När de väl nådde fram hänvisades de till att kolla operatörernas webbsidor.

Är det inte ert ansvar att informera allmänheten om det till exempel är ett pågående läge? Nu säger du att du inte vet.

- Vi har gett ut ett varningsmeddelande som pågår ännu. Vi har inte dragit någonting tillbaks, läget pågår ju där. Sen när läget är återställt borde man skicka ett nytt varningsmeddelande att nu har vi återställt läget. Men tills vidare har vi inte nån bättre information än så här.

Tidigare: flera varningsmeddelanden

Tidigare har Österbottens nödcentral ändå kunnat skicka ut varningsmeddelanden också under en pågående situation, för att betona att den fortfarande pågår. Till exempel har man gjort det i samband med iakttagelser av björn. Nu har man ändå inte skrivit fler varningsmeddelanden eftersom man inte har fått in ny information av operatörerna.

- Om du anser att det behövs så kan vi nog skicka ut ett nytt, påpekar Paldanius till Yle Nyheters reporter.

Det är ändå inte upp till Yle att avgöra när varningsmeddelanden ska sändas. Det är entydigt myndigheternas uppgift.

Kritik mot operatörerna

Paldanius säger att han har en viss förståelse för att operatörerna inte kunde fixa problemet snabbt i går. Men han tycker att det nog borde vara fixat redan nu, och att de borde informera tydligare.

- Åtminstone följande morgon så borde man kanske ha agerat lite tydligare och starkare om vad det egentligen handlar om.

Han är också kritisk till att teleoperatörerna inte självmant har meddelat nödcentralerna om problemen.

- Det brister nog någonstans i deras kommunikation. När det gäller så omfattande problem så borde de informera oss.

Han påpekar att det är viktigt att de får både snabb och exakt information av operatörerna.

- Så att vi kan ge rätt och riktig information till befolkningen. Vi sköter det gärna men vi måste veta hur omfattande skadan eller samtalsstörningen är, fortsätter Paldanius.

Elisa: Området var inte enhetligt

Enligt Lasse Huttonen, servicechef på teleoperatören Elisa, så var det i Österbotten mer än 100 mobilmaster som inte fungerade under gårdagen, och ännu i natt.

- Men eftersom det fanns vissa master i närheten som fortfarande fungerade så bildade masterna inte ett tillräckligt stort enhetligt område för att vi skulle ha informerat nödcentralen om situationen, säger Huttonen.

Han påpekar att de följer Kommunikationsverkets rekommendationer i den här frågan och tycker inte att Elisa borde ha varit aktiverare i att kontakta nödcentralerna.

Yle Nyheter talade med Kommunikationsverket och de kan inte ta ställning till den här situationen innan de har bekantat sig med den mer i detalj.

- Men det kan jag säga att när det handlar om mer än tre mobilmaster bredvid varandra och mer än 250 drabbade användare så borde mobiloperatörerna informera nödcentralen på eget initiativ, säger Jarna Hartikainen, it-säkerhetsexpert på Kommunikationsverket.

Huttonen på Elisa är också överraskad över att Österbottens nödcentral var tvungen att stå i telefonkö tillsammans med andra konsumenter.

- Vi har redan tidigare meddelat alla nödcentraler kontaktuppgifter som gör det möjligt för centralerna att nå oss på direkten, utan att köa, konstaterar han.

Huttonen tillägger också att de allra flesta av de master som inte fungerade under onsdagen, nu är i funktion igen. Enligt hans uppgifter vid 14-tiden på torsdagen är det bara tio mobilmaster i Österbotten som fortfarande är utan ström.

Uppdatering torsdag 6.11.2014 kl. 19.48: Nödnumret 112 fungerar igen normalt i Karleby-området i Mellersta Österbotten. Störningarna i mobiltelefontrafiken har reparerats på de berörda områdena i Kelviå, Ullava och Kannus.

Läs också: Nödnumret fungerar igen i Mellersta Österbotten

Det var ett mänskligt misstag som låg bakom Hawkolyckan i Perho i Mellersta Österbotten för ett drygt år sedan.
Piloten i olycksplanet felbedömde det andra Hawkplanets position vilket ledde till att planen kolliderade.

Piloten i det andra planet dog ögonblickligen. Den andra piloten lyckades rädda sig med hjälp av katapultstolen.

En tätare kommunikation piloterna mellan hade kunnat förhindra kollisionen tror major Mikko Pekkala som utrett olyckan.

Vädret hade ingenting med olyckan att göra och de båda Hawkplanen var också i klanderfritt skick. Utredningsgruppen för olyckan offentliggjorde sin rapport på torsdag eftermiddag.

I morgon fredag inleds rättegången mot medlemmar i stödföreningen för räddningshelikoptern Pete. Åtalspunkterna är grovt skattebedrägeri och grovt subventionsbedrägeri.

I snart fem år har Österbotten stått utan räddnings- och läkarhelikopter. Helikoptern Petes saga tog slut när Penningautomatföreningen, en av bidragsgivarna, kom med allvarliga anklagelser mot stödföreningen.

Anklagelserna handlade om upprepade lagbrott och allvarliga brister i bokföringen, medelanskaffningen, administrationen och verksamheten mellan 2007 och 2009.

Stödföreningen för Pete grundades 2002 och redan ett år senare landade Pete vid Österbottens räddningsverk i Vasa.

Minns det som en bra resurs

Vid Österbottens räddningsverk har man fortfarande kapacitet att ta emot räddnings- och läkarhelikoptrar. Även om det är ett tag sedan som landningslamporna lyste senast.

- Jag minns Pete som en bra resurs att tillgå. Det var av ren glädje vi använde oss av Pete, säger brandmästare Dan Gref vid Österbottens räddningsverk.

Dan Gref Dan Gref Bild: Yle/Jukka Tyni

- Bra fråga. Det är klart att det skulle vara bra att ha men allt handlar om resurser och möjligheter idag.

Långt till Österbotten

Räddningsdirektör Tero Mäki Tero Mäki Bild: Jukka Tyni

Räddningsdirektör Tero Mäki vid Österbottens tingsrätt säger att behovet av en helikopter finns i Österbotten i och med skärgården. Han säger också att planeringen vid en nödsituation där man behöver helikopter blivit mer omfattande.

- Vi måste planera och tänka att det tar en timme innan helikoptern är här. Så var det inte med Pete, säger Mäki.

Mäki säger att skulle Österbotten få en räddningshelikopter behöver det vara en fullt rustad sådan och det finns inte resurser till det idag.

Vattenflödet i de österbottniska åarna håller nu på att minska tack vare uppehåll och kallare väder. Det var framför allt tisdagens regn som höjde vattenföringen till en högre nivå än det genomsnittliga vårflödet.

Det var de små åarna som först reagerade på det ihållande regnet. Det regnade över 50 mm och det är betydligt mera än vid ett genomsnittligt vårflöde.

Flera å-dalar ligger under vatten och vattnet har ställvis flödat över vägar. Men än har det inte kommit in några rapporter om betydande skador, meddelar NTM-centralen.

Vattennivån i de större vattendragen som Kyro älv och Lappo å har däremot börjat stiga.

Lisa Palm har valts till kretsordförande för Svensk Ungdom i Österbotten. Hon blev omvald för andra gången.

Palm är 23 år. Hon är politices kandidat och aktiv bland annat inom kommunalpolitiken i Nykarleby.
Riksdagsvalet är största anledningen till att Palm valde att ställa upp för omval.

Som nya vice ordföranden i kretsstyrelsen valdes Sonja Rodén från Vasa och Dennis Sirén från Nykarleby.

Tågtrafiken har återgått till det normala under dagen. Problemen med trafikstyrningssystemet har reparerats på banavsnitten mellan Vasa och Seinäjoki.

Ett kabelfel lyckades skapa oreda i tågtrafiken i över ett dygn.

Tidigt på torsdagsmorgon lyckades VR också reparera det tekniska fel som uppkommit på den österbottniska stam banan. Felet försenade tågen som gick söderut och norrut från Seinäjoki med över två timmar.

De massiva elavbrotten har fått Karleby stad att vidta exceptionella åtgärder. Staden vädjar nu till anhöriga och grannar till äldre att kontrollera hur de äldre i ens närhet mår.

Över 1000 hushåll har varit utan el i Karleby med omnejd från och med tisdag kväll. Hemvården i Karleby har sedan dess gått igenom sina egna klienter för att försäkra sig om att de äldre som staden har hand om mår bra.

På torsdagen började staden också gå igenom de klienter som har säkerhetstelefon. Om ingen har svarat då staden ringt har personal farit iväg för att kolla läget.

Nu vädjar alltså staden också till anhöriga och grannar till äldre att gå och kolla att allt är bra eftersom alla äldre inte hör till socialtjänsten i Karleby. Det är viktigt att veta att en äldre person klarar sig trots strömavbrott.

Om man som granne eller anhörig märker att en äldre inte har det bra kan man kontakta socialtjänsten i Karleby.