Merventos teknologidirektör Patrik Holm sa i måndags öppenhjärtigt i en intervju för Yle Nyheter att det går dåligt för bolaget och att bolaget bara har några månader kvar. Många på vår redaktion blev förvånade över att han gick ut med uppgifter om att bolaget är på fallrepet. Men vi förväntade oss att en teknologidirektör för ett miljonbolag tar ansvar för sina uttalanden.

Sofi Nordmyr gjorde inslaget om Mervento på fallrepet. Hon är också medförfattare till den här kolumnen. Sofi Nordmyr arbetar för Svenska Yle Bild: Yle/Amanda Bieber

Patrik Holm sa i intervjun att bolaget inte klarar sig länge utan nya finansiärer. På frågan hur länge Mervento kan hålla sig över ytan svarade Holm ”Vi pratar bara om månader, tyvärr.” På frågan om vad som händer med testmöllan i Sundom om bolaget inte får fortsatt finansiering svarade han ”Här finns över tusen ton stålskrot. Om man lägger ett någorlunda pris på det här stålskrotet så kommer vi till det att det innehåller pengar för flera hundra tusen euro.”

Intervjun räckte i drygt tio minuter och Patrik Holm svarade på alla frågor. Han kunde ha valt att inte svara på vissa frågor. Han kunde också ha valt att lämna bort informationen om bolaget inte klarar sig längre än några månader utan ny finansiering. Men det gjorde han inte.

Mervento befinner sig i en akut finansieringskris. Det kan man konstatera på basis av Holms uttalanden. Ett företag kan läggas ned på olika sätt. Men slutsatsen att Mervento närmar sig konkurs om bolaget inte får nytt kapital är logisk.

Det var så ingressen i nyheten började: ”Vindkraftsföretaget Mervento i Vasa närmar sig konkurs.” Därefter fortsatte en redogörelse för hur bolaget sökt kapital och minskat kostnaderna. Den andra halvan av nyheten fokuserade på behovet av att statligt stöd till startup-företag också under tillväxtskedet.

Då nyheten kom ut tog Patrik Holm tillbaka det han sagt. Merventos vd Jarmo Saaranen dementerade uppgifterna, anklagade per telefon redaktionen för att förstöra Merventos framtid och slängde på luren utan att svara på frågor.

Det är inte första gången en direktör som pratat bredvid mun skyller på journalisten. Men sanningen är att Merventos ledning är ansvarig för bolagets nuvarande situation och framtid. Inte journalisten som berättade hur bolagets ekonomiska situation ser ut.

Nyheten om Mervento fick sin upprinnelse i en rutincheck. Det är ingen hemlighet att Mervento som Finlands största startup-företag behöver mer pengar. Yle Österbotten har med jämna mellanrum ringt Patrik Holm för att höra hur det går. Ofta har svaret varit att ”situationen är oförändrad men vi jobbar på saken”. I samtalet för en vecka sedan var tongången annorlunda. Den annars så glada Patrik Holm var inte glad längre. Han sa redan i telefon att bolaget klarar sig bara några månader till.

Hela den bandade intervjun med Patrik Holm finns i länken nedan. Det som inte bandades var hans kommentar efter intervjun: ”Det var roligt så länge det varade.”

Läs också: Merventochef dementerar - se hela intervjun!

Bara vid Wärtsiläs shared service center i Vasa arbetar ett 80-tal personer på 24 språk. Det är unikt visar en forskning om flerspråkighet vid arbetssituationer.

Att det är unikt är inget de anställda tänker på. För dem är det naturligt och det visar undersökningen som gjorts vid Åbo Akademis och Vasa universitets gemensamma Lingvacity.

Artemiza Bergfors från Brasilien är en av dem som arbetar vid shared service center. Hon pratar portugisiska, spanska, svenska och engelska och hon använder dem alla i sitt arbete som accountant.

- Det är intressant även om det kan vara lite förvirrande ibland. Men det är roligt.

Kärleken förde Bergfors till Vasa och det var också kärleken som förde tyske Michael Holtgrewe till Vasa. Holtgrewe arbetar även han vid shared service center.

- Jag har alltid varit intresserad av språk och det är en lärorik miljö att arbeta i.

Holtgrewe använder tyska, svenska och engelska dagligen i sitt arbete som accountant payments. Både Holtgrewe och Bergfors känner ändå att det börjar räcka med språk för deras egen del.

- Jag tror att jag klarar mig med fyra språk. Det skulle i så fall vara att lära sig lite finska, säger Bergfors.

En man omkom i samband med hyggesbränning i Närpes på tisdag eftermiddag. Vittnen berättade att en äldre man hade varit ute för att hyggesbränna sin mark då elden började spreida sig.

Mannen hade försökt släcka branden själv. Han omkom under släckningsarbetet.

Branden släcktes och orsakade ingen fara för utomstående. Polisen i Österbotten utreder omständigheterna kring händelsen.

Det finns ingen orsak att bromsa nu aktuella vindkraftsplaner, trots att nya bestämmelser om hur mycket ljud kraftverken får förorsaka är på kommande. Det anser Helena Säteri, överdirektör vid Miljöministeriet och ordförande för den arbetsgrupp som jobbar med den nya bullerförordningen.

- Planeringen bör fortsätta och jag hoppas det kommer så mycket vindkraftverk som möjligt till Finland.

I februari gav miljöministeriet direktiv om hur bullermodelleringar i samband med vindkraftsplaner ska göras. Nu jobbar en arbetsgrupp med en förordning om vilka gränsvärden som egentligen ska gälla för vindraftsbuller.

Behovet av en bullerförordning är stort, förklarar Helena Säteri, ordförande för arbetsgruppen.

- Enligt de utredningar och förfrågningar vi gjort är behovet stort. Det finns alldeles för många projekt som processas i domstolarna. Vi måste försöka få till stånd en så klar och tydlig förordning att alla parter förstår den på samma sätt.

Enligt de riktlinjer som finns i dag får ljudet från vindkraftverk inte överskrida 45 decibel dagtid och 40 decibel nattetid vid fast bosättning och 40 respektive 35 decibel vid deltidsbosättning. Men gränsvärdena är inte bindande och därför behövs nu en bestämmelse där bullergränserna en gång för alla slås fast.

Arbetsgruppen har tid till den sista oktober att komma med ett förslag. Efter det sänds förslaget på remiss och sedan tar regeringen ställning till förslaget. När den nya förordningen kan tänkas träda i kraft är oklart.

Hur det går för vindkraftverk som när den nya förordningen träder i kraft, beviljats bygglov enligt gamla gränsvärden, kan Helena Säteri i det här skedet inte svara på.

- Det är också en sak som vi i arbetsgruppen måste ta ställning till.

Karlebypojkarna Andreas Thylin, Jonas Björkroth och Joel Häggblom, 11 och 12 år gamla, har skrivit låten "Hand i hand". En låt som förde dem till finalen i Melodi Grand Prix, MGP.

När låten var klar och tonerna och lyriken satt där de skulle, var det bara artistnamnet som fattades.

Joel Häggblom berättar hur det gick till när de tre pojkarna blev The Finnish Music Factory.

- När vi skulle skicka in låten måste vi snabbt komma på ett namn på gruppen. Vi tänkte lite på Swedish House Mafia och så tänkte vi att vi skulle kunna ta något med Finnish. Först tänkte vi på The Finnish House Mafia, men det skulle ha varit som att härma. Men så kom Jonas på mitt i allt "The Finnish Music Factory". Så tänkte vi ja, det var ju bra. Också med tanke på förkortningen FMF skulle det vara ett bra namn.

Tycker om flickor

Låten som The Finnish Music Factory tävlar med handlar om kärlek och vänskap.

- Jag och Andreas tycker kanske lite om flickor och så där, vet du. Jonas bryr inte sig lika mycket. Så tänkte vi att den kunde handla om ett par som är vänner. Det var jag och Andreas som började skriva på texten. Under tiden var Jonas i Paris. När han kom tillbaka fick han göra melodin och ackorden och allt det där, för det är han så jätteskicklig på. Så blev det nu bara en sån där hiuppulåt, säger Joel Häggblom.

Andreas och Joel sjunger och Jonas spelar keyboard. Tanken var först att Joel skulle ha trummat också men det blev för stor utmaning.

- Men så tänkte vi att det skulle bli lite för svårt för mig att sjunga stämmor och waila på. Jonas kan göra lite trummor från keyboarden i stället.

"Sjukt bra"

Att pojkarna tog sig till final var en glad överraskning. Det var inget de räknade med.

- Vi tänkte att vi gör det för rolighets skull och ser hur långt vi slipper.

Joel Häggblom berömmer också generöst de andra bidragen i årets Melodi Grand Prix och kallar dem "sjukt bra".

- Alla blir kompisar och man hejar på varandra och ingen blir ledsen fast man skulle förlora. Så känns det.

Sedan början av maj månad saknar Vasa en tillnyktringsstation. För tillfället saknas en plats dit man kan föra svårt berusade personer.

- Det har inte uppstått några kritiska situationen sedan tillnyktringsstationen stängde i våras, men visst är den saknad, säger Erkki Penttinen som är direktör för socialarbete och familjeservice i Vasa.

Missbrukarstationen är visserligen öppen dygnet runt och så finns hälsovårdscentralerna, men polis och allmänhet har ändå ingen given plats att föra svårt berusade.

Erkki Penttinen vid Vasa stad säger att tillnyktringsstationen är saknad. Erkki Penttinen, direktör för socialarbete och familjeservice vid Vasa stad Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Enligt Penttinen kommer problemet dessvärre knappast att få någon snabb lösning.

- Vi har varit på jakt efter lämpliga utrymmen sedan i våras, men hittills inte hittat något, säger Penttinen.

Att finna nya utrymmen är svårt eftersom det är en nödvändighet att få in missbrukarstationen och tillnyktringsstationen i samma lokaler. Vasa stad har inte råd med personal för två separata stationer.

- Tillnyktringsstationen står ibland tom då det saknas klienter som behöver den, och då är det slöseri med bemanning dygnet runt, säger Penttinen.

Ingen efterlängtad granne

Vasa stad arbetar nu vidare med att söka efter lämpliga lokaler, men Erkki Penttinen tror att det dröjer till årsskiftet innan man åter har en tillnyktringsstation, eller i värsta fall ännu längre.

- Dessvärre misstänker jag att det också uppstår protester från allmänheten då vi väl hittar lokaliteter, ingen vill ha den här stationen som granne, säger Penttinen.

Samtidigt kan man acceptera vilken byggnad som helst, utrymmena måste vara ändamålsenliga.

- Här finns exempelvis säkerhetsaspekter att ta hänsyn till, personalen måste kunna arbeta tryggt på stationen, säger Penttinen.

Stadens sparkrav kvarstår samtidigt och alla sektioner ska hålla hårt i plånboken.

- Här märker vi att det förebyggande arbetet verkligen lönar sig, ju mer vi satsar på det desto färre klienter har vi på en plats som tillnyktringsstationen, och detta sparar pengar, säger Erkki Penttinen.

Läs också

Vid årsskiftet tar EU programmet för landsbygdsutveckling slut och övergår i en ny programperiod. I skarven mellan de bägge programperioderna finns en risk att de projektledare som blir arbetslösa söker sig andra jobb, speciellt som processen släpar efter och det kan dröja ända inemot våren innan man kan börja ansöka om pengar för nya projekt.

Företagshuset Dynamo driver utvecklingsprojektet Foodia för livsmedelsbranschen i Österbotten och en rad andra projekt, som tar slut i december.

VD Håkan Westermark i Närpes är bekymrad. Det största problemet handlar om att projektledare och medarbetare kanske inte har möjligheter att vänta på ett fortsatt projekt, utan söker sig bort.

Kliar sig i flinten

- Det är klart att jag kliar mig i flinten för att hitta en lösning på det här. Det kommer inte att vara särdeles enkelt att få den här lösningen. Jag vill ju inte gå miste om duktiga medarbetare, säger Håkan Westermark.

- Man vet att projektet kommer att ta slut, men samtidigt trivs man med arbetssättet och är intresserad av det man jobbar med. Som jag bedömer saken i det här läget kommer jag att hoppas att vi får igång nya projekt så snabbt att jag har möjlighet att fortsätta att bygga vidare med de nätverk som jag redan har. Men det är klart att i något skede kommer den privata ekonomin emot och man kan bli tvungen att ta ett annat beslut, säger Jonas Harald som är projektledare för Foodia.

Samtidigt är Jonas Harald så erfaren projektarbetare och har ett nätverk som få, som han har byggt upp under flera år, att han på ett plan har slutat oroa sig.

- Det finns ändå behov av projektfolk och av oss som har de nätverk vi har i våra respektive branscher. Man vill ju tro att det löser sig och det tror jag nog i det här fallet också.

Programperioden försenas

Orsaken till att programperioden släpar efter hänger ihop med att samtliga EU-länders program ska godkännas av EU-kommissionen innan programperioden kan börja.

Dilemmat är att ansökningar och projektplaner ännu inte har kunnat göras upp då man inte vet om det finska landsbygdsprogrammet godkänns i nuvarande form.

Närings-, trafik- och miljöcentralen begärde in projektidéer i somras. Huruvida de kan förverkligas är ännu ett oskrivet blad. Också kommunernas ekonomi spelar naturligtvis en avgörande roll.

- Kommunerna kommer att vända och vrida på varje cent och euro och fundera på vad som är viktigt och mindre viktigt i sammanhanget. Men det är klart att vi inte kan vara utan ett utvecklingsarbete. Ta nu då Foodia och livsmedelsbranschen som ett exempel. Nog skulle jag tycka att det var ganska konstigt om man inte skulle stöda den näringen i vår region, som har med livsmedel att göra och där vi är ganska stora och har många arbetsplatser, säger Håkan Westermark.

Trender påverkar livsmedelsbranschen

När det gäller livsmedelsbranschen står den inför ständig förnyelse, inte minst med tanke på alla trender inom mat och hälsa som medierna presenterar i stort sett dagligen.

Utvecklingsprojektet Foodia har bland annat under det senaste året hjälpt livsmedelsföretag med just det här. Projektet har hållit öga på trenderna och marknadsföringen så att företagarna ska kunna jobbat på med sin dagliga verksamhet. Reko-ringarna som finns på olika håll i Österbotten är ett konkret resultat av projektet.

Ett planutkast finns redan och kommunstyrelsen beslöt på måndagen inleda planläggningen. Butiken får en försäljningsyta på knappt 600 kvadratmeter plus bensinstation.
Området som kommer att användas för dagligvaruhandel är cirka en hektar.

Planeringen tar cirka ett halvt år och byggtiden uppskattas lika lång. Det innebär att butiken kan stå färdig i slutet av 2015.

Butiken byggs invid Sursikvägen i närheten av idrotts- och skolområdet.

Ytterligare en person från huvudstadsregionen verkar nu ha rest till Syrien för att kriga för Islamiska staten. Mannen uppger det här på Facebook och på Twitter. Före det bodde han ungefär ett år i Helsingfors och under den tiden började han föra fram radikala åsikter.

Mannen skriver nu på Facebook och på Twitter att han jobbar för den Islamiska staten. Under våren jobbade han i en köttaffär i Helsingfors.

- Kommer du ihåg att du frågade mig var jag bor? Jag är i den Islamiska staten nu, skrev mannen på engelska på Twitter i början av september.

I går skrev han, innan nyheten om att IS skjutit ner krigsflyg i Syrien ens hade spridits, att det att flygplan hade skjutits ner var ett löfte från Allah.

Yle Huvudstadsregionen kom mannen på spåren i samband med kartläggningen av extremister på sociala medier. Då kontaktades affären där han uppgavs jobba, men beskedet var då att han hade åkt i väg utomlands. Nu kan vi berätta hans historia.

Familjen betalade för studier i Finland

2012 anlände mannen, som är lite på 20 år, till en yrkeshögskola i Karleby. Hans föräldrar hade betalat för resan dit. Mannen är från Bangladesh där han också har fått sin grundutbildning. Han studerade IT vid yrkeshögskolan i Karleby på engelska på en internationell linje, men hade ont om pengar.

Många IS-krigare är aktiva på sociala medier som Facebook, Twitter och Youtube. Skärmdump från Youtube av en jihadist och en svart flagga. Bild: Youtube

- Han berättade att hans familj hade tagit lån för att han skulle kunna resa till Finland och därför kunde han inte be dem om pengar när han behövde det. Därför lämnade han sina studier vid yrkeshögskolan och flyttade till Helsingfors för att jobba och för att skaffa pengar till familjen, berättar en person som känner mannen.

I september 2013 bor mannen i Helsingfors och han berättar då på Facebook till en annan person att han gillar Helsingfors mer än små städer. Han skriver också att han älskar Karleby, "men att du vet min situation …" Med det syftar mannen på sin dåliga ekonomi.

- Han verkade också vara missnöjd med sitt liv i Helsingfors och jag tror han var arbetslös, berättar personen som var i kontakt med mannen via Facebook.

Facebookkorrespondensen pågick under några månader och i början fanns inga tecken på att mannen hade radikala åsikter. I meddelandena berättar mannen om islam och han ber till och med för den andra personen. Men han skriver ”sluta tala med alla människor. Håll bara kontakt med några utvalda bröder och systrar som du tror att är goda muslimer”. I slutet av korrespondensen blir det ändå tydligt att mannen hyllar terrorister.

- Vi diskuterade talibaner. Och enligt mig är det fråga om en terroristorganisation, men det höll inte mannen alls med om, berättar personen som hade kontakt med mannen.

Mannen skriver också i meddelandena på Facebook att han är stolt över att hylla terrorister. Efter det här skickas inte längre några Facebookmeddelanden mellan mannen och den andra personen.

- Det han skrev blev så obehagligt att jag blockerade honom och sade att jag inte längre kan vara hans vän.

Hittade ingen bostad i Helsingfors

En annan person som känner mannen berättar att hans ekonomiska problem inte verkade lösas i Helsingfors.

Han berättade att det var svårt att hitta en bostad i Helsingfors och att livet fortsättningsvis var besvärligt.

- Han berättade att det var svårt att hitta en bostad i Helsingfors och att livet fortsättningsvis var besvärligt. Han bodde då med flera vänner i samma lägenhet, men jag vet inte exakt vem som bodde med honom.

Mannen hittade ändå till sist ett jobb i en köttaffär i Helsingfors, men hade inte övergett Karleby helt och hållet.

- Han kom flera gånger till Karleby för att sälja kött. Han hade ett bra jobb i Helsingfors och jag trodde allt var bra. Han sade i något skede att han skulle återvända till Karleby för att slutföra sina studier. Men nu när jag har ringt honom har han inte svarat och jag har trott att han rest tillbaka till Bangladesh.

En tredje person som känt mannen under hans tid i Helsingfors säger så här:

- Orsaken till att någon åker i väg är oron över andra muslimer. Enligt vår religion är alla muslimer som en enda stor familj och om någon lider mår alla dåligt. Därför anser många att de vill ingripa, men om man inte vet något om situationen borde man inte fara i väg.

- Jag vet att han vill försvara muslimer och det är inget fel att göra det av humanitära skäl, men att göra det med vapen i hand är en helt annan sak.

Lärde sig skjuta i Helsingfors

I början av 2014 lägger han upp ett foto på sig själv på Facebook och skriver att det är en ett år gammal bild, men att året har förändrat hans liv. I januari i år uppger han också att han för första gången har skjutit med ett riktigt vapen. Det hela illustreras med ett foto och texten "den verkliga makten finns i att skjuta". Mannen har då besökt en skytteklubb i Helsingfors.

Mamma jag älskar dig. Ha tålamod, din son är i det heliga kriget.

Enligt uppgifter till Yle-programmet A-studio väckte mannens besök i skytteklubben uppmärksamhet.

- Han verkade vara rädd för vapen och jag fick en känsla av att någon hade uppmuntrat honom att utbilda sig, uppger man vid skytteklubben för A-studio.

Personalen förundrade sig också över varför en ung man ville ta ett foto med ett stort vapen och därefter dela det på Facebook. En annan person hade dessutom bokat besöket och personalen trodde att två personer var på väg, men mannen kom ensam.

- Vi kan inte förbjuda någon att komma hit på basis av hur denne verkar men jag måste säga att vi inte skulle ha önskat honom hit på nytt. Vi skrev upp hans namn och informerade myndigheterna, säger man vid skytteklubben som vill hållas anonym.

Under våren lägger mannen upp flera texter på bengali på sin Facebooksida. I april lägger han sedan upp ett foto på en ring med Islamiska statens logo på.

I början av juni i år lägger han upp en bild på Facebook med texten "Halshugg alla som förolämpar islam". Vid samma tidpunkt börjar han twittra och twittrar bland annat vidare budskapet "demokrati är roten till allt ont".

Vid månadsskiftet augusti-september i år lägger mannen ut på Facebook att han har ett nytt jobb. Han jobbar inte längre i en köttaffär i Helsingfors, som han ännu gjorde i augusti. Nu är han soldat i den Islamiska staten. Några veckor senare skriver han på Twitter:

"Min mamma frågade: Kommer jag aldrig mer att se dig?
Jag: Jag dör i dag och du i morgon och efter det träffas vi.
Mamma jag älskar dig. Ha tålamod, din son är i det heliga kriget"

Uppdatering: I en tidigare version av texten stod att mannen under våren skrev på arabiska, men språket är bengali. I övrigt använde han engelska i sociala medier.

Läs också:

Forskare: Utanförskap och rasism orsaker till radikalisering
Finländska IS-krigare sprider propaganda
Skypo får allt fler tips om terroristrekryterare
Somalier önskar myndighetsstöd mot IS-rekrytering
Varför vill unga män från Europa kriga med IS?
Extremister hittar varandra på sociala medier
Rekryteringsförsök till Syrien i cteringsförsök till Syrien i centrum av Helsingfors

I såväl Vasaregionen som Jakobstadsregionen diskuterar demokratiarbetsgrupper hur en ny större kommun kunde tänkas fungera. Socialdemokraten Kari Koskela i Jakobstad har i arbetsgruppen försökt se hur den finskspråkiga minoritetens åsikter kan beaktas.

Den nya kommunen - om också Evijärvi ingår - får en finskspråkig minoritet på ungefär 25 procent, säger Koskela. Ska minoriteten kunna göra sin röst hörd får man tänka i nya banor, funderar Koskela.

Koskelas förslag är att den finskspråkiga minoriteten borde få en egen nämndkvot i den nya kommunen. Till exempel två av nio nämndplatser kunde tillfalla språkminoriteten, föreslår Koskela.

Man skulle alltså frångå den rent matematiska fördelningen av förtroendeposter och göra en politisk överenskommelse.

- Det är inte en språkfråga utan en fråga om jämställdhet.

Nu när vi skapar en ny kommun har vi en chans att ge alla grupperingar möjlighet att delta i beslutsfattandet, säger Koskela. Utan en politisk överenskommelse tror Koskela att de finskspråkiga får mycket lite att säga till om i den nya kommunen. Koskela har fört fram sitt förslag i demokrati- och strategiarbetsgruppen. Om hans förslag överlever den politiska manglingen har han svårt att bedöma. Gruppen förbereder som bäst en mellanrapport som förs vidare till samarbetsnämnden och styrgruppen.

- En stor del av befolkningen lämnar utanför beslutsfattandet om man bara följer valmatematiken, befarar Koskela.

Sjöbevakningen varnar båtförare för dimma. Sjöbevakningsstationerna mellan Vallgrund och Karleby i Kvarken har på senare tid tvingats rycka ut och hjälpa båtförare som tappat bort sig i dimman och mörkret.

Förra helgen inträffade också en allvarlig kollission mellan två båtar i de här vattnen, uppger sjöbevakningsstationen i Karleby. Den kunde ha undvikits om farten hade varit lägre och om båtförarna hade iakttagit omgivningen bättre.

Sjöbevakningen säger att de som rör sig på sjön nuförtiden litar alltför mycket på plottrar och kartapplikationer på mobilen - i dem ser man inte andra båtar som rör sig på sjön, eller bragder.

277 namn på papper och 351 namn på en nätlista överlämnades i dag till miljövårdschef Michael Hagström i Karleby. Undertecknarna protesterar mot att miljö- och byggnadsnämnden beviljat Morenia Ab tillstånd för en stenkross och anrikning av återanvänd asfalt i Linnusperä.

Undertecknarna kräver att nämnden återtar miljötillståndet, säger en av undertecknarna Pauliina Holmqvist i Linnusperä. Skälen som anförs är hög bullernivå, besvär från stendamm och ökad tung trafik i Linnusperä, Kaustar och Kirilax.

I medborgaradressen riktar undertecknarna hård kritik mot stadens sätt att sköta tillståndsgivningen. Man skriver att handläggaren och beslutsfattarna har totalt ignorerat de förödande effekterna på omgivningen. De är också kritiska till hörandeprocessen och att de fått undermålig information.

Enligt Pauliina Holmqvist gavs miljötillståndet på felaktiga grunder. Enligt beredningen ligger stenkrossen på skogsbruksområde, men Holmqvist säger den ligger bara något 10-tal meter från betesmark.

Besvär har också lämnats in till Vasa förvaltningsdomstol.

Just nu finns det rekordmånga tranor på Söderfjärden i Vasa. På samma gång kan man se upp till 8000 tranor då man i fjol maximalt såg omkring 5000 fåglar. Ornitolog Ari Lähteenpää säger att det stora antalet beror på för fåglarna gynnsamt väder.

- Antalet varierar från höst till höst och det beror på vädret. Om det inte är passliga vindar så kommer de fler och fler och så flyger de bort på samma gång. Nu tycks det vara så att de samlas nästan alla på samma gång, säger Lähteenpää.

Ari Lähteenpää Ari Lähteenpää Bild: Yle/Amanda Bieber

Då man räknar tranorna filmas de från Öjberget och från dataskärmen räknas sedan fåglarna. Förr räknades fåglarna för hand, utan tekniska hjälpmedel. Rätt påtigt arbete kan tyckas.

- De som räknar dem är nästan proffs, de har gjort det i årtionden så de är så skickliga så det går ganska lätt, säger Lähteenpää.

Tranorna påbörjar i allmänhet sin flytt söderut ungefär i månadsskiftet september-oktober. De flyger över Tyskland mot Frankrike och Spanien där de i allmänhet övervintrar. Endel av tranorna flyger också så långt som till nord Afrika men största delen blir kvar i södra Europa. Ari Lähteenpää tycker att det är en mäktig upplevelse då tusentals tranor lyfter från Söderfjärden.

- Varje gång då det är tusentals tranor där så är det ett fantastiskt skådespel. Då solen går ner flyger de nästan alla på samma gång för att övernatta i skärgården. Det kan vara nästan 8000 tranor i luften på samma gång. Om det är vacker kväll så att himlen är röd och orange och tusentals tranor i luften, det är nästan någonting alldeles otroligt, säger Lähteenpää.

Allmänheten har möjlighet att lära sig mera om tranor och också hoppeligen se tusentals tranor på lördagen den 20.september då Meteorian invid Söderfjärden har öppet hus mellan klockan 18-22. Då föreläser också ornitolog Ari Lähteenpää om tranorna.

Tranor vid Söderfjärden

Resenärer på Campuslinje 14 i Vasa åker gratis den 22 och 23 september, den bilfria dagen ordnas på måndag. Vasa Lokaltrafik hoppas att de studerande ska hitta den nya busslinjen under de avgiftsfria dagarna.

Kampanjen den bilfria dagen vill uppmärksamma människor på de växande trafikproblemen. Man hoppas att folk ska lämna bilen hemma och i stället åka kollektivt, ta cykeln eller promenera. Det är inte bara studeranden som åker gratis på campuslinjen under de avgiftsfria dagarna.

- Nu har alla de som bor intill rutten en bra möjlighet att lämna bilen hemma och dra nytta av kollektivtrafiken, säger Vasa stads trafikplanerare Tomi Kaunismäki i ett pressmeddelande.

Campuslinjen 14 går via torget, Vöråstan och Dragnäsbäck till Brändö campus. Tidtabellen är anpassad till föreläsningstiderna, så att bussarna går tre gånger i timmen under tiderna 8.00–10.00 och 12.00–16.00.

- Campuslinjen är planerad för studerandenas behov. Nu har de en ypperlig möjlighet att lämna bilen hemma och testa rutten som en del av skolvägen, säger Kaunismäki.

I månadsskiftet åker Gabriella Snellman iväg till Lille i Frankrike där hon kommer att delta i EuroSkills. En EM-titel i grenen för närvårdande kunde betyda mycket för karriären. Åtminstone skulle det ge en boost för självförtroendet, tror Snellman.

Snellman och hennes klasskamrat Hanna Hjulfors kommer båda två att tävla i EuroSkills-tävlingen. De tävlar mot Norge, Frankrike och Ungern.

- Det kommer att vara ett case per dag. Den första dagen handlar det om hemvården. Vi ska besöka en dam som har diabetes och instruera henne om hur man mäter blodsockret. Den andra dagen ska vi ta hand om två patienter. Den ena har ett sår medan den andra har panikångest. Den sista uppgiften går ut på att en psykiskt sjuk kvinna ramlar omkull i sitt hem.

Även om deltagarna får reda på momenten i tävlingen går det ändå inte att börja känna sig allt för självsäker.

- Trettio procent av de konstruerade händelserna kommer att förändras på tävlingsdagen, säger Snellman.

Roligt med EM-titel

En vinst i EuroSkills ser bra ut på meritlistan.

- En vinst skulle givetvis ge mycket glädje men erfarenheten är ändå viktigare. Huvudsaken är att vi vet att vi gjort vårt bästa. I arbetslivet vårdar vi inte våra patienter med titeln, men visst vore det roligt att vinna, säger Snellman.

EuroSkills-tävlingen arrangerades första gången år 2008, och arrangeras vartannat år. I EuroSkills-tävlingen deltar unga yrkesproffs som fyllt högst 25 år. I tävlingen ingår individuella-, par- och laggrenar, där tävlande från olika branscher tävlar tillsammans.

I Finlands lag ingår 33 tävlande som representerar 23 olika yrken.

Statens planer på att slopa statsstödet till nya vattenlednings- och avloppsprojekt bekymrar Karleby Vatten.

I Mellersta Österbotten är projekt värt miljontals euro på gång. Till exempel i Karleby påbörjas snart ett projekt på 3,5 miljoner där man ska dra vattenledning och avlopp till Kelviå. Miljöministeriet står för 30 procent av kostnaderna.

Nästa år är det tänkt att projektets andra del ska köra igång. Det kostar 5 miljoner och sträcker sig ända till Lochteå.

På Karleby Vatten vet man ännu inte om staten drar bort sitt stöd från projektets andra del. Finansministeriet har meddelat att det i nästa års budget finns pengar endast för att slutföra projekt som är på hälft.

Om vattenverken måste betala projekten ur egen ficka ökar pressen på att höja kundavgifterna.

Dimman har sysselsatt sjöbevakarna vid Karlebys och Vallgrunds sjöbevakningsstationer de senaste veckorna. Flertalet båtar som kört vilse har plockats upp och förra helgen inträffade en allvarlig olycka där två båtar kolliderade.

Sjöbevakningen oroar sig för att många båtförare förlitar sig helt på mobiltelefonens kartapplikation.

- På dem syns inte andra som rör sig på sjön. Man kan lita på elektroniska hjälpmedel men inte blint. Fortfarande ska det finnas kompass och papperskarta i båten, säger äldre sjöbevakare Magnus Asplund.

Förra helgen inträffade en allvarlig krock mellan två båtar på Karleby sjöbevakningsstations område. Situationen kunde ha undvikits med tillräcklig spaning och lägre hastigheter. I det här skedet ges inte mer information om olyckan ut.

Den senaste tiden har man på grund av dimman tvingats rädda ett par-tre båtar i veckan.

Rattfyllerister utan körrätt stoppades av polisen i Jakobstad och Karleby.

Natten till onsdag stoppade polisen en personbilsförare på Jakobsgatan i Jakobstad. Föraren blåste 1,32 promille och hade redan tidigare försatts i körförbud.

En rattfyllerist fastnade i polisens nät på Norraleden i Karleby på onsdag morgon. Föraren blåste 1,05 promille.

Också i det här fallet hade föraren ingen körrätt eftersom denne tidigare blivit försatt i körförbud. Dessutom var bilen obesiktad, fordonsskatten obetald och registerskyltarna tillhörde ett annat fordon.

Vasapolitiker vill inte skydda byggnader på Brändö. Markku Rautonen (Saml) föreslog på planeringssektionens möte att byggnadsskyddet ska slopas och förslaget var nära att godkännas.

Det här skriver Vasabladet.

Det gäller totalt 20 fastigheter i de gamla Brändökvarteren ovanför Metviksgatan.

Rautonens förslag kom som en överraskning eftersom skyddsplanen för de gamla Brändökvarteren har behandlats, utretts och omarbetats sedan 2011.

Rautonen fick understöd av Lars- Erik Wägar (SFP). Omröstningen slutade fyra mot fyra och ordförandes röst fällde avgörandet, vilket betyder att Rautonens förslag motades.

Ärendet går nu vidare till stadsstyrelsen.

Social-och hälsovårdsnämnden i Jakobstad är inte nådig i sin kritik över social-och hälsovårdsreformen. Den är inte bara lagstridig, kommunernas roll blir bara betalarens roll anser nämndens ordförande.

Social-och hälsovårdsnämnden i Jakobstadsregionen fick på sitt möte på tisdagkväll information om nuläget i reformen av Mikko Ollikainen. Han är för tillfället Vasa sjukvårdsdistriktets informatör ut till kommunerna och vad den kan tänkas innebära för social-och hälsovårdens organisation i framtiden.

Bo Kronqvist Bo Kronqvist, Nykarleby stadsfullmäktige Bild: YLE/Johanna Överfors

- Vi är ärligt oroliga, inte för reformen som sådan men för innehållet, säger social-och hälsovårdsnämndens ordförande, Bo Kronqvist (Sfp). Kronqvist lyfter fram frågor kring grundlagen och reformen och kommunernas betalningsansvar men ringa inflytande om och när fem miljonområden i landet skall ansvara för helheten gällande social-och hälsovården.

Bo Kronqvist påpekade för representanterna i nämnden som tillhör olika partier att deras skyldighet nu är att påverka sina respektive partier i den här frågan. Frågorna är många kring den här reformen men svaren är desto färre. En stor fråga är också hur fastigheterna skall ägas.

- Ingen har råd att börja från början utan fastigheter, påpekar Bo Kronqvist.

Social-och hälsovårdsverket i Jakobstad går mot miljonöverskridningar i år om ingenting görs.

Social-och hälsovårdsverket i Jakobstad har en budget på 130 miljoner euro 2014. Verket omfattar fyra kommuner, Jakobstad som är värdkommun plus Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Bokslutet för 2013 var 134 miljoner euro.
I dagsläget ser det ut som om verket kommer att ha en överskridning på 2 miljoner euro för det här budgteåret, det vill säga landa på 132 miljoner euro om ingenting händer.

Social-och hälsovårdsnämnden kunde inte acceptera den här utvecklingen och kräver att överskridningarna måste fås bort under de resterande tre och en halv månader som återstår av året.

- Nu fick varenda en enhetschef veta att har man en överskridning som är på kommande måste man anhålla om att få en överskridning, inte bara konstatera vid årets slut att så har skett. Det är ett ganska märkligt arbetssätt som man har haft
säger Bo Kronqvist.

- Det besked som de olika enheterna fick var att man skall komma till ett nollresultat, avslutar Bo Kronqvist.