Ifall han hade varit en av Vaconägarna hade han övervägt att i satsa i vindkraftsbolaget Mervento, åtminstone om han hade låtit känslorna styra. Sören Kock, professor vid Svenska handelshögskolan, bedömer att Mervento har framtiden framför sig.

I fredags fick vi veta att Vacon antagligen säljs till danska Danfoss och i dag, måndag, fick vi veta att Mervento har det riktigt tufft med finansieringen. Kunde de här två intressena sammanfalla?

Frågan går till Sören Kock, prorektor samt professor i företagsledning och organisation vid Svenska handelshögskolan i Vasa.

- Ja, det tror jag nog säkert att de kunde göra. Men det är ju förstås många olika ägare i Vacon som får pengar och de kanske har sina egna målsättningar och agendor som kanske inte sammanfaller med investeringar i Mervento.

Det som är bra, enligt Sören Kock, är att båda företagen finns inom energisektorn.

- Man kan ju anta att de som får loss pengar ur Vacon är intresserade av att investera i energiföretag. Men sedan är det förstås frågan om tidpunkten är den rätta och om man vill vara med inom vindkraftssidan. Men det är klart, skulle det vara möjligt så skulle det vara jättebra. Då skulle Mervento få tillgång till regionala pengar.

Ifall du vore en av Vaconägarna, skulle du satsa dina miljoner i Mervento?

- Jag skulle nog börja med att göra en grundlig analys av företaget och se hur deras affärsmodell ser ut, vilka produkter de har på gång och sedan göra en totalbedömning av marknaden.

Men, konstaterar Sören Kock, skulle han låta känslorna styra och investera emotionellt skulle han säkert satsa pengar i Mervento.

- Det är ett österbottniskt företag och har, som jag ser det, framtiden framför sig.

Vacons ägare kommer att vara med och dela på över en miljard euro sedan Danfoss erbjudit 34 euro per aktie. Bland ägarna finns institutioner och pensionsbolag, men också privatpersoner och Vaconanställda. Åtskilliga miljoner euro väntas landa hos personer som bor i Vasa.

Mikko Hupa. Mikko Hupa Bild: Åbo Akademi

Kandidaten är Mikko Hupa, prorektor och professor i oorganisk kemi vid Åbo Akademi.

Nomineringsgruppen meddelade att de tar med Hupa i rektorsvalet som hålls den 1 oktober.

Sittande rektorn Jorma Mattinen och Pekka Santtila, professor i tillämpad psykologi, har tidigare lyfts fram som de två som ska göra upp om Åbo Akademis rektorstjänst.

Nomineringsgruppen för rektorsvalet består av ÅA:s styrelseordförande Marianne Stenius och viceordförande Lars Gädda.

Av 340 anställda på ABB:s transformatorenhet i Vasa kan närmare 30 anställda förlora jobbet. Utöver uppsägningar kan resten av de anställda bli permitterade upp till 90 dagar. Permitteringarna ska genomföras före den sista juni 2015.

Enligt direktör Heikki Mustonen har försäljningen av transformatorer gått ner med mer än 10 procent. Nedgången började i oktober ifjol och någon ljusning syns inte 2015, säger Mustonen.

- Det finns stora projekt på gång, men kunderna har svårt att komma till beslut och det syns i ABB:s orderbok.

Samarbetsförhandlingarna pågår i sex veckor varefter det klarnar hur många som avskedas och vilka som eventuellt permitteras.

Vasa nöjer sig inte med Ole Norrbacks utredning av andra stadiets utbildning i Svenskfinland. Vasa har egna utmaningar och staden utreder med Söfuk om man kan hitta egna lösningar.

Vasa vill presentera en egen modell som fokuserar på näringslivets behov av arbetskraft. Det säger stadsstyrelsemedlemmen Hans Frantz (SFP) nu när hela andra stadiets utbildning håller på att omskapas.

En miniarbetsgrupp bestående av två representanter från Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) och tre representanter från Vasa stad ska utreda frågan. Centrala frågor är tillgänglighet, att undvika dubbleringar och ge bättre specialiseringsmöjligheter. Språket är centralt, säger Frantz.

- Vi vill se om det är möjligt att samarbeta om yrkesutbildningarna så att de kan betjäna på bägge språken.

Samordning aktuell

I dag utbildar vi enbart på svenska eller finska, och det kommer att fortsätta, men kan det samordnas på något sätt, undrar Frantz. De studerande utbildar sig ofta för att betjäna patienter, kunder och klienter och behöver kunna båda språken.

Enligt Frantz sätt att resonera kan det tänkas, om huvudmannen är gemensam för skolorna, att studerande då också i den praktiska utbildningen kan dra nytta av respektive språks utbud.

En möjlighet är att slå samman yrkesinstitutet i Vasa med Söfuk, åtminstone i teorin, säger Frantz.

Arbetsgruppen har en snabb tidtabell. Frantz räknar med att nya lösningar för andra stadiet i Vasaregionen presenteras redan i höst.

I gruppen representeras Söfuk av Alice Lillas och Juha Häkkinen. Vasa utsåg på måndagen Anita Niemi-Iilahti, Helena Boucht-Lindeman och Markku Rautonen till stadens representanter.

14-åriga Axel Björkholm från Kvevlax i Korsholm är en av de österbottniska finalisterna i musiktävlingen Melodi Grand Prix (MGP). Hans låt "Ta min hand" handlar om att det händer många jobbiga saker men att vi tillsammans kan göra det bättre.

Han berättar att han fick inspirationen till sin låt från en kompis som blivit utsatt för mobbning.

Björkholm har deltagit i MGP en gång tidigare. Då blev det en tredje plats.

Han gillar att sjunga och spela gitarr.

- Jag har sjungit sen jag var väldigt liten. Gitarren kom in i bilden för fem år sen. Jag är ganska självlärd. Jag har kollat upp ackord på nätet och prövat mig fram, säger Björkholm.

Till hans idoler hör Bruno Mars, Gavin Degraw och Ole Börud.

- De spelar bra popmusik med mycket sväng, förklarar Björkholm.

Finalen kommer att sändas i tv, är du nervös?

- Just nu känns det inte så pirrigt men vi får se.

Den direktsända finalen sänds den 4 oktober.

Korsholm skärper kraven på vindkraftsparken på Märkenkall. Kommunstyrelsen tog till skarpare formuleringar än utvecklingssektionen.

Vindkraftsparken på Märkenkall vållade en lång diskussion i kommunstyrelsen och det slutade med att man skrev om förslaget från utvecklingssektionen. Där hade medlemmarna i stort nöjt sig med att "projektet bör förverkligas så att de negativa konsekvenserna minimeras".

Det dög inte åt kommunstyrelsen som bland annat strök utvecklingssektionens förslag att man favoriserar alternativ två. Dessutom lade man till att både negativa och positiva konsekvenser bör utredas, och särskilt de negativa konsekvenserna bör minimeras.

Kommunstyrelsen slog också fast att närmare än två kilometer från bebyggelse får inget vindkraftverk placeras. Styrelsen vill också att naturvärdena på bergsknallen Märkenkall ska beaktas.

Det är vindkraftsbolaget OX2 som planerar en vindkraftspark på 22 eller högst 30 vindkraftverk och bolaget har redan ingått preliminära arrendeavtal med markägarna. Nu är man i det skedet att parterna ger utlåtande om programmet för miljökonsekvensbeskrivning till NTM-centralen.

Den 21 september får politiker i Korsholm traska på vandringsleden i Märkenkall. Det är byaföreningar i östra Korsholm som arrangerar besöket.

Korsholm inför inte något kommuntillägg till hemvårdsstödet. Det blir för dyrt anser kommunstyrelsen. Men Vasa har råd. Staden ger 250 euro per månad tills barnet fyller två år.

I ett kommuninvånarinitiativ föreslår 411 undertecknare att Korsholm betalar ett kommuntillägg till hemvårdsstödet. Till exempel Vasa betalar 250 euro per månad tills barnet fyller två år. I Korsholm var förslaget att tillägget ges till föräldrar som är hemma med sitt barn under tre år.

Men kommunstyrelsen säger nej. Det skulle kosta kommunen drygt 700 000 euro per år, säger styrelseordförande Michael Luther.

- Vi har inte möjlighet att ta på oss den kostnaden, säger Luther.

Årskostnaden för hemvårdsstöd plus ett kommuntillägg blir drygt 6 000 euro per barn. Summan överstiger årskostnaden för barn i dagvård på daghem 5 397 euro eller familjedagvård 4 330 euro per barn.

Hösten 2011 behandlade fullmäktige frågan senast, då som svar på en fullmäktigemotion. Det blev inga pengar då. Den här gången är det 411 kommuninvånare som ska ha ett svar av fullmäktige.

Korsholm tampas, som många andra kommuner, med underskott och skulder. För den närmsta framtiden gäller det att hålla strama tyglar för att få ordning på ekonomin säger fullmäktigeordförande Carola Lithén.

- Det är inte så lätt i och med att vi är en tillväxtkommun med fler invånare som behöver service. I år har vi lyckats hålla vår budget, men vi har budgeterat med ett underskott på 1.6 miljoner euro. Och det är klart att man inte kan gå flera år i rad på ett ordentligt minus.

Enligt kommunfullmäktiges planer får budgeten nästa år växa med bara 0.5 procent. För de flesta sektorer betyder det här noll eller minus budgetering. Underskottet i Korsholms budget beror på att bland annat att specialsjukvården blivit dyrare än beräknat. Att permittera personal för att komma åt underskott är ändå inget alternativ i Korsholm säger Carola Lithén.

- Det är inte på den nivån i Korsholm. Vi klarar oss ändå bra. Vi har en gång för länge sedan testat på att permittera personalen och vi led av det väldigt länge och det hade nästan enbart negativa effekter. Vi måste nog hitta andra vägar att reda upp det, säger Lithén.

Investeringstakten halveras

De senaste tre åren har Korsholm investerat 20 miljoner euro per år och trots att det nu blir stramare tider gäller det att slutföra de projekt man startat. För övrigt gäller det att prioritera mycket noga vad man satsar på tror Lithén.

- Investeringstakten måste tas ner med hälften. Vi har haft väldigt kostsamma projekt som skolan i norra Korsholm, Karperö, Tuovilan koulu, nytt dagis i Replot och Närsjukhuset. De här fyra projekten har kostat väldigt mycket pengar men ger också en mycket bra service åt våra invånare, säger Lithén.

Det som nu väntar är bland annat centrumplaneringen av Smedsby. I och med att omfartsvägen blir klar kommer det att innebära stora förändringar för centrum.

- För kommunens del betyder det inte så stora ekonomiska investeringar utan där kommer det att krävas mera privat kapital när vi ändrar på hela modellen på vårt centrum. Det blir väldigt spännande, säger Lithén.

Stora politiska samtalsämnen i höst tror Carola Lithén att social och hälsovårdsreformen kommer att vara. Vad den egentligen kommer att innebära och hur den kommer att påverka är fortfarande oklart.

- Vi har våra dubier. Är det ens grundlagsenligt och ändamålsenligt. Man kan inte genomföra en reform bara för reformerandets skull. Alla vet vi att vi måste spara och sjuk och hälsovården är stora kostnader socialvården likaså. Uppbyggnaden skall förändras men kanske inte via en SOTE reform, säger Lithén.

Isolering, marginalisering, utanförskap och hur går det till när det besluts att någon ska isoleras? Vad avgör om du blir vårdare eller patient?

Sjukhusön Själö, 30 km söder om Åbo, har i flera år inspirerat konstnärsgruppen Sjählö9. Just nu kan man se deras verk i utställningen ”Speglingar av annanskap” på Tikanojas konsthem i Vasa.

Tidigare har gruppen ställt ut bl.a. på Island. Konstnärernas samarbete startade under en konstnärskonvalescens och intresset riktade sig snart mot Själö.

Ta med bräder till kistan

På 1600-talet isolerades spetälskesjuka på ön Själö. Senare blev ön en plats dit mentalt sjuka fördes. Från slutet av 1800-talet fanns här endast kvinnliga patienter och kvinnor som diagnostiserades som sinnessjuka var vanligen fattiga och ogifta.

Uppmaningen till patienterna löd att de skulle ta med egna plankor till kistan, för efter förvisningen till Själö fanns det ingen återvändo till ett vanligt liv.

Blod och bäcken

Bland utställningens elva konstnärer hittar vi keramikkonstnär Catharina Kajander, som bl.a. gjort en installation med ett vitt keramiskt bäcken och rosblad, som symboliserar patienternas menstruationsblod.

På Själö mättes och reglerades blodmängden med hjälp av kosten. Det här var ett sätt att kontrollera psykisk sjukdom, men kunde leda till undernäring och svält.

Att inte få synas på bild

Tanken var också att här skulle finnas en dokumentär om en afghansk kvinnas liv, men konstnär Kirsi Mattila valde att själv censurera bort verket från utställningen p.g.a. rädsla för att kvinnan skulle råka ut för repressalier.

Utanförskap kan alltså än idag vara så starkt att man inte får synas på bild.

De gröna får sällskap då regeringen röstar om Fennovoimas nya kärnkraftsansökan på torsdag. SFP:s Anna-Maja Henriksson säger nej och dessutom är fyra socialdemokratiska ministrar mot att Fennovoima får fortsatt grönt ljus. SDP vill också föra frågan om Olkiluoto fyran till riksdagen.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson meddelade redan på måndagskvällen att hon röstar mot kompletteringen av det tidigare Fennovoimabeslutet. Hon motiverar det med att partiets riksdagsgrupp är splittrad och att partiordföranden Carl Haglund förväntas säga ja.

Hon röstade för det ursprungliga principbeslutet år 2010 och säger att hon nu också blivit mera skeptisk till kärnkraft.

De socialdemokratiska ministrarna som säger nej till Fennovoima är bostadsminister Pia Viitanen, undervisningsminister Krista Kiuru, omsorgsminister Susanna Huovinen och utrikesminister Erkki Tuomioja. Samtliga röstade mot Fennovoima också 2010 då det ursprungliga principbeslutet om att tillåta bygget fattades.

Även om en rad ministrar röstar mot kompletteringen av beslutet på torsdag får det en majoritet bakom sig. Om samtliga ministrar är på plats faller rösterna för Fennovoima 10-7.

SDP-gruppen vill ha Olkiluoto till riksdagen

Den socialdemokratiska riksdagsgruppen höll på tisdagen ett extra möte på grund av kärnkrafts- och regeringssituationen. Den vill nu att riksdagen får ta ställning också till den fjärde reaktorn i Olkiluoto.

Näringsminister Jan Vapaavuori (Saml) föreslog i måndags att Industrins Kraft får avslag på sin ansökan om förlängt principbeslut för den fjärde reaktorn. Den kan enligt kraftverksbolaget inte börja byggas innan den tredje reaktorn är klar. Bygget av den tredje reaktorn har dragit ut på tiden oskäligt mycket och när driften kan inledas är fortfarande ute i det blå.

Efter torsdagens omröstning lämnar De gröna hur som helst regeringen. Det formella beslutet tas av partifullmäktige under veckoslutet. Efter det väntas Samlingspartiet och Socialdemokraterna ta över de två ministertaburetterna som Ville Niinistö och Pekka Haavisto lämnar tomma, det vill säga miljöministerposten och posten som minister för utvecklingsbistånd och ägarstyrning.

Presidenten väntas utnämna de två nya ministrarna på fredag nästa vecka.

Läs också:
"De gröna är eniga om att vi ska ut ur regeringen"
SDP: Fennovoima beskriver Finlands långsiktiga politik
De gröna lämnar regeringen om Fennovoima får lov
Stubb: Regeringen håller även om De gröna hoppar av
Vapaavuori: Rött ljus för Olkiluoto, gult för Fennovoima

Omfattande samarbetsförhandlingar inleds på NTM-centralerna, enligt JHL upp till 700 jobb i fara. Det här är oacceptabelt tycker man på löntagarorganisationen Pardia.

Staten inleder samarbetsförhandlingar på Närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Det finns 15 NTM-centraler runt om i landet, de har 3 300 anställda. Närings-, trafik- och miljöcentralen stöder nygrundade företag med rådgivning, skolning och finansiering.

Enligt preliminära uppgifter från de offentligt anställdas fackförbund JHL är målet att spara in 33 miljoner euro under de närmaste tre åren. Det kan enligt JHL betyda att så mycket som 700 årsverken går förlorade på NTM-centralerna.

Löntagarorganisationen Pardia bekräftar att samarbetsförhandlingar ska inledas.

Det här är oacceptabelt tycker man på Pardia.

- Arbets- och näringsministeriet borde vara ett gott exempel på en bra personalpolitik, de borde vara den ledande experten på hur sysselsättningen ska skötas. De ska förbättra, inte förvärra sysselsättningen, säger Pardias ordförande Niko Simola i ett pressmeddelande.

Pardia föreslår att ministeriet skulle i mån av möjlighet placera om de anställda.

Pedersöre firar 11 000 invånare. Gränsen överskreds i juni och komunen bjuder nu alla nyfödda, föräldrar och syskon på fest i kommungården.

Eftersom man inte vet exakt vilket av de nyfödda barnen som blev den elvatusende Pedersörebon bjuds alla nyfödda under juni in - de är 20 stycken. Pedersöre är en av tillväxtkommunerna i Österbotten. Kommunen växer i medeltal med cirka 50 invånare per år. Festen hålls den andra oktober. Det blir mat, lite program och tal av kommundirektör Stefan Svenfors.

Pedersöre lägger ner kommunbyrån i Esse och funktionerna flyttas till biblioteket i Esse. Motsvarande nedläggning gjordes i Purmo för två år sedan.

Kommunbyrån i Esse har haft öppet två dagar i veckan medan biblioteket är öppet fyra dagar i veckan. Därtill har biblioteket kvällsöppet vissa dagar vilket ger Esseborna bättre möjligheter att sköta sina kommunala ärenden. Det handlar mest om blanketter och liknande.

Den person som jobbat på kommunbyrån i Esse flyttar till kommungården i Bennäs och blir växeltelefonist.

Det är i år 70 år sedan underrättelseoperationen Stella Polaris genomfördes, under vilken den finländska signalspaningen evakuerades till Sverige. Per-Elof Boström är aktiv i den historiska föreningen Stella Polaris som firar märkesåret med program i fyra dagar.

Tre av de fyra fartygen som deltog i operationen avseglade från Nämpnäs i Närpes, ett åkte från Nystad. Operationen innehöll många intressanta vändningar och det har skrivits böcker och gjorts film om händelserna

Under veckan ordnas program i Närpes, Kaskö och Kristinestad. Det ordnas föreläsningar, filmförevisningar och utställningar av bland annat spaningsutrustning.

Nu finns information om flygtrafiken till och från flygplatsen i Kronoby samlad på ett och samma ställe i webbportalen ckj.fi. Hittills har det varit svårt att hitta Karleby-Jakobstads flygplats via flygbolagens biljettsystem. Den här portalen ska göra flygplatsen mera synlig.

- Det positiva är att man har all information om resande in och ut från regionen på ett enda ställe, säger Jarl Sundqvist på Österbottens handelskammare

Det här är den första portalen i sitt slag i Finland. Österbottens Handelskammare samt utvecklingsbolagen Kosek och Concordia, som står bakom portalen, har sneglat på Sverige och tagit modell därifrån.

Tf vd Maria Nybäck på Concordia och Karleby stads utvecklingsdirektör Jonne Sandberg. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Näringslivets behov

- Företagen vill att folk som kommer hit ska flyga till Kronoby och utnyttja den här rutten. Det handlar om synlighet, säger Jonne Sandberg, utvecklingsdirektör på Karleby stad.

Både Sundqvist och Sandberg tror att portalen kan innebära att folk börjar resa mera från flygplatsen, till Helsingfors och Stockholm. Också alla semesterflyg finns numera samlade på ett ställe i portalen.

- Vi hoppas att privatpersoner tar semesterflyget från Karleby-Jakobstads flygfält och att också affärsresenärer använder Kalreby-Jakobstads flygfält, säger Sandberg.

Utnyttjar strömmar på webben

Webbadressen ckj.fi står för Connection Kokkola Jakobstad. Marknadsföringen av portalen sker i ett samarbete med lokala mediehusen.

- Vi har tänkt att vi är med där de stora trafikströmmarna på webben finns, det vill säga Österbottens Tidning och Keskipohjanmaa, alltså ot.fi och kpk24. Vi limmar oss fast där så folk kan se oss via deras ingångssidor, säger Jarl Sundqvist.

Portalen är den enda i sitt slag i Finland hittills. Jonne Sandberg hoppas också att utvecklingsbolagen och de intresseorganisationer som jobbar med flygfältet kommer att sprida vidare informationen. Österbottens handelskammare samt utvecklingsbolagen Kosek och Concordia står bakom portalen.

Många års väntan är snart slut. I slutet av månaden öppnar Smedsby omfartsväg i Korsholm. Men allt är inte frid och fröjd.

På tisdagen, exakt två veckor före öppning, vallades ett antal journalister runt på motorvägsbygget. På vissa delar jobbar maskinera för högtryck, på andra delar som är färdiga är det så tyst att man kunde höra en knappnål falla.

Frans-Emil Nygård från huvudentreprenören Skanska är nöjd.

- Man kan säga att det har gått väldigt bra. Vi har hållit den planerade tidtabellen. Vi kommer att öppna vägen om två veckor.

Öppnar på natten

Den drygt åtta kilometer långa omfartsvägen har två filer i vardera riktningen. Den öppnar för trafik natten mellan 29 och 30 september. Hastighetsbegränsningen blir 100 kilometer i timmen, men det kommer knappast att gälla till en början eftersom en del arbete återstår.

Det här är inte bara det största projektet i Vasaregionen sedan Replotbron år 1994, utan också det största i karriären för Frans-Emil Nygård.

- Emellanåt har det varit roligt också, och speciellt nu i slutet när man börjar se ett slut på projektet.

Men alla är inte nöjda. Anders Wik bor i norra Böle, på Nötövägen, och har startat ett invånarinitiativ för en bättre trafiklösning där. Wik och hans grannar är missnöjda med den nya Bölebron över omfartsvägen.

- Det är ju väldigt mycket skolbarn som kommer från hela Bölebyn och sedan ska ta sig över till skolsidan. Alla ska över en och samma bro, både lätt trafik och tung trafik. Alla ska trängas på en och samma punkt. Nio på morgnarna är det väldigt trångt. Det gäller att ta det väldigt försiktigt med bil där.

Misslyckad brolösning

Det är inte bara trångt på Bölebron, den fungerar dessutom dåligt rent trafikmässigt, enligt Anders Wik som betecknar bron som misslyckad.

- Det stora problemet är en tvär kurva på 180 grader som trafiken ska igenom när den ska upp på bron från Böles byggplanerade område. Samtidigt är det uppförsbacke, och det kommer ju inte alls att fungera sedan när det kommer snö. Bilar kommer att bli där och slira. Lastbilar klarar inte kurvan utan att komma ut på motsatt körfält.

I sitt invånarinitiativ föreslår Anders Wik en förbindelseväg på några hundra meter mellan Bölevägen och Karperövägen. På det sättet skulle området få ytterligare en utfart till omfartsvägen. Det skulle avlasta Bölebron. minska trafiken genom Smedsby centrum och bli ett mer trafiksäkert alternativ. Dessutom skulle det förkorta Bölebornas resa norrut med upp till 3,5 kilometer.

- Kommunen håller på att utreda saken men har redan uttalat sig om att man med nuvarande budget inte kommer att kunna bygga anslutningsvägen från Karperö på tio år. Det är helt oacceptabelt.

En god nyhet

Ben Antell, teknisk direktör i Korsholm, bekräftar att inget är klart gällande Karperövägens anslutning. Däremot kan en direktanslutning till Stenhaga vara klar redan nästa höst.

- Kommunstyrelsen har fattat beslut om att omdisponera medel, 350 000 euro, så att vi kan tidigarelägga en byggstart. Böleborna kommer ganska snart att kunna köra från Böle till Stenhaga utan att behöva köra via Smedsby centrum.

Omfartsvägen kostar totalt 57 miljoner euro, varav staten står för 55 miljoner och Vasa stad för 2 miljoner. Dessutom kommer Korsholms kommun att satsa cirka 400 000 euro på kringprojekt.

Smedsby omfartsväg i Korsholm

25-30 personer i Kronoby har varit arbetslösa över 500 dagar. Av dessa är några unga med sociala hinder och några som snart uppnår pensionsålder.

För inkomsten till gruppen långtidsarbetslösa betalar kommunen i dag 8000 euro per månad utan att kommunen får någon gentjänst. Nu diskuterar man i kommunen om det går att sysselsätta åtminstone en del av dem ett halvt år så att de endera blir sysselsatta tillsvidare eller på nytt kan erhålla full arbetslöshetsersättning.

Läget förvärras ytterligare nästa år. Då sänks gränsen till 300 dagar varefter kommunens betalningsansvar träder in och höjer på kommunens månatliga utgifter.

Eftersom Kronoby varken har näringsdirektör eller personalchef beslöt kommunstyrelsen att några tjänstemän med kommunsekreteraren i spetsen får ta ansvaret för sysselsättande av långtidsarbetslösa. Målet är att hitta någon typ av sysselsättning i kommunen eller föreningar.

Kommittén ska rapportera till kommunstyrelsen två gånger per år.

1,5 miljoner bättre än budgeterat. Det är läget för ekonomin i Kronoby kommun. Det kan till och med bli ett överskott i år, säger kommundirektör Michael Djupsjöbacka.

Den största kostnadsminskningen i Kronoby hittas under köp av tjänster. Det är social- och hälsovården som lyckats hålla kostnaderna nere. Jämför man i euro och cent använde kommunen mindre pengar under årets första sju månader än samma tid ifjol.

Kommunen fick också in mera skatter än budgeterat. Samtliga sektorer har varit sparsamma och utgifterna ligger under budget.

Sammantaget ger det ett resultat som är 1,5 miljoner bättre än väntat under årets sju första månader.

Det blir ett plusresultat i år om social- och hälsovården lyckas hålla budgetramarna resten av året, säger kommundirektör Michael Djupsjöbacka.

Vasa stad kan ha fortsatt ekonomisk nytta av clean-techföretaget Vacon också om företaget köps upp av danska Danfoss. Det tror stadens tf. ekonomidirektör Jan Finne.

Vasa stad har årligen fått in omkring en miljon euro på samfundsskatter från Vacon - en betydande inkomst som Finne säger att kan bevaras ifall Vacon blir en del av Danfoss finska dotterbolag.

Det viktigaste enligt Finne är ändå att arbetsplatserna på Vacon i Vasa bevaras, eftersom de anställda betalar skatt i Vasa.

En jämförelse med sju andra kommuner från Kronoby till Korsholm visar att Pedersöre ligger under genomsnittet. Från årsskiftet stiger sammanträdesarvodet i kommunfullmäktige och dess utskott, kommunstyrelsen och revisionsnämnden från 50 euro till 65 euro.

I nämnder, direktioner och kommittéer stiger arvodet från 41 euro till 55 euro.

För ordförande i kommunfullmäktige stiger årsarvodet från 2 500 till 3 300 euro och kommunstyrelsens ordförande får en höjning från 3 500 till 4 600 euro.

Nämndernas ordförande får en höjning som varierar från 150 euro till 300 euro. Revisionsnämndens ordförande får efter höjningen 1200 euro i årsarvode medan idrottsnämndens, personalsektionens och planläggningssektionens ordförande får 600 euro i årsarvode.

Efter höjningen ligger Pedersöre nära medeltalet för de jämförda kommunerna. Högst ligger Korsholm som betalar 100 euro för styrelse- och fullmäktigemöten. Korsholm betalar också mest åt sin styrelse- och fullmäktigeordförande.

Styrelseordförande får 9 000 euro och fullmäktigeordförande 4 500 i årsarvode.

Det kan jämföras med Vörå som ligger lägst. En 50-lapp är arvodet för ett styrelse- och fullmäktigemöte, medan styrelsens ordförande får 2 500 i årsarvode och fullmäktiges ordförande får 1 200 euro.