Det verkar som om den försvunna Jakobstadsbon Ola Björk rör sig på cykel.

Enligt polisen har Björk setts i Alahärmä i fredags. Han hade cyklat till en stuga för att be om vatten. Björk försvann från sitt hem i Jakobstad i torsdags eller fredags och han kan ha cyklat rätt långt sedan dess, tror polisen.

Inga uppgifter om två andra försvunna

Ytterligare två Österbottningar är försvunna sedan slutet av förra veckan. En äldre man försvann under en båttur utanför Vasa. En kvinna med minnessjukdom försvann från Taklax i Korsnäs i lördags.

Det behöver finnas klara regler för vem som kan besluta om rivning eller försäljning av någon fastighet. Det anser stadsstyrelsen i Karleby som skickar stadens fastighetsstrategi till ny beredning.

Förslaget är att Karleby ska göra sig av med ungefär 150 byggnader. Där ingår bland annat skolbyggander, rådgivningar och byagårdar.

- Det står inte tillräckligt tydligt att det är politikerna i nämnden som ska ta det slutliga beslutet om rivning eller försäljning, säger stadsstyrelsens ordförande Veikko Laitila (C).

Enligt förslaget till ny fastighetsstrategi skulle staden bland annat göra sig av med skolfastigheterna på Kyrkbacken, i Rödsö och i Vittsar.

Redan tidigare är det klart att antalet rådgivningar ska skäras ner från sju till två. Frågan tas upp igen på stadsstyrelsens möte den 23 juni.

Läs också:
Karleby gör sig av med skolor och rådgivningar

Arkitektur, dans och hantverk är bara tre exempel av alla de konstformer som barn får pröva på vid lägret Konst i Kasernen i Vasa. Lägret ordnas för sjätte gången och lockar i år rekordantal barn.

Ungefär 140 barn i åldrarna 7-13 år samlas vid Kasernområdet i Vasa för att spendera dagarna med olika konstformer. Taikons läger pågår i två veckor och samlar barn från de båda inhemska språkgrupperna.

- Lägret går ut på att alla barn får pröva på olika konstformer. Det är ett brett utbud vi har, säger Mia Wiik som är ledande lärare inom grundläggande konstundervisning vid Vasa stad.

Dagens program: tvätta bort tandkräm

Ronja Nyholm och Li Kastrén deltar i lägret för första gången. På grund av åldersgränsen har de inte fått vara med tidigare.

- Dans och hantverk har varit bäst, säger de båda flickorna.

Vad ska ni göra idag då?

- Tvätta bort tandkräm, säger Nyholm.

Varför det?

- Vi målade med det på dukar igår, säger Kastrén.

Fanny Ladvelin är ingen nybörjare då det kommer till konst. Det här är tredje gången som hon deltar.

- Jag kommer tillbaka för jag tycker att det är jättekul att vara här. Det är också jätteroligt att få testa på allt möjligt.

Ladvelin tycker att dans och keramik har varit bäst hittills. Idag ska hon få pröva på arkitektur.

Har koll på alla barn

Arkitektur är årets stora nyhet på Taikons läger i Vasa.

- Vi har Sari Huttunen här som gästande lärare i arkitektur. Vi får ta del av byggande, konstruerande och planerande av hus. Det är intressant, säger Mia Wiik.

Själv drar Mia Wiik undervisningen i dans. Med närmare 140 barn på lägret gäller det att ha koll.

- Det fungerar fint. Vi har sommarjobbare och flera ledare. Barnen har sommarlov och får göra det de tycker om så de är glada och nöjda.

För de vårdnadshavare som inte har semester än och har sina barn i förmiddagsgruppen på konstlägret finns en lösning.

- Vi har ett gott samarbete med Vasa stad och har eftermiddagsverksamhet för de yngre barnen som behöver det, säger Wiik.

Vasa Elnät höjer priset för elöverföring. Från och med augusti stiger priset ungefär sex procent.

För ett hus med direkt elvärme innebär det att räkningen blir ungefär fem euro högre per månad. För en typisk höghuslägenhet stiger priset med cirka en euro per månad.

Vasa Elnät motiverar prishöjningen med att överförsingstarifferna för stam- och regionnät har höjts. Man hänvisar också till en ökning av den allmänna kostnadsnivån.

- Prishöjningen möjliggör en förbättring av elnätets funktions- och vädersäkerhet också i framtiden, säger vd Juha Rintamäki på Vasa Elnät ab i ett pressmeddelande.

Vasa Elektriska har i flera omgångar sänkt elpriset för sina kunder. Senast i maj meddelade bolaget om en sänkning på 7,5 procent. Vasa Elnät Ab ansvarar för elnätsverksamheten och är dotterbolag till Vasa Elektriska.

Läs också:
Lägre elräkning för Vasabor

De svåra tiderna för Vasa fortsätter. Nästa år ska staden spara 2,5 procent eller ungefär fem miljoner euro. Tanken är att inga speciella sektorer ska drabbas extra hårt utan man ska spara över hela linjen.

- Vi måste fortsätta med en noggrann ekonomipolitik men det ser bättre ut än för ett år sedan. Man måste se på det ur ett längre perspektiv, det blir svårare men inte för att sparsumman är större utan för att vi har sparat kraftigt i flera år. Därför blir det tuffare ju längre tid som går, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Enligt Häyry finns det inte vissa speciella sektorer som ska spara utan man kommer att spara över hela linjen. Vasa kommer också att fortsätta att rekrytera sparsamt och ha få nyanställningar.

Ska inte synas i vardagen

Vasa har en positiv befolkningsutveckling och speciellt andelen barn och unga ökar för varje år. Men det här sätter också tryck på servicen.

- Vi har några dåliga år bakom oss och nästa år blir tufft och det betyder att det börjar synas i serviceutbudet att vi inte kan upprätthålla den nivå som vi har haft. Målsättningen är att det ska synas så lite som möjligt i människors vardag, säger ekonomidirektör Jan Finne

Det har varit tuffa tider för Vasa i flera år men de inbesparingar som man gjort under 2014 ser ut att ge resultat.

- Vi hade ett sparkrav på sex miljoner euro och det uppnåddes. Vi är riktigt bra på väg och det utan att behöva tumma på servicen, säger Häyry

Eftersökningar av försvunna personer kräver tålamod och hopp. Spaningsledare Bo Norrgård från Frivilliga räddningstjänsten är erfaren spanare och deltar ofta i eftersökningar.

När en person anmäls försvunnen kontaktar myndigheterna Frivilliga räddningstjänsten, och då börjar spaningsledare Bo Norrgårds arbete. Norrgård kontaktar den lokala polisen och frågar vad som behövs och hur spaningarna ska gå till.

- Vi ställer upp varje gång myndigheterna de kallar på oss. Innan sökningen börjar är den försvunna personens hälsotillstånd, skick och hurudant var vädret vid försvinnandet viktigt att reda ut, säger Norrgård.

”Vi förstår inte”

Bo Norrgård har deltagit i spaningarna efter 78-åriga Elli Eklund som försvann i Taklax i Korsnäs på lördag. Hittills har spaningarna varit resultatlösa.

- Vi förstår inte riktigt att vi inte har hittat henne ännu. Vi har sökt väldans bra och med mycket folk men det är resultatlöst hittills. Olyckligt nog.

Myndigheterna bestämmer hur länge efterspaningarna ska pågå. Och det gäller att ha hoppet med sig hela tiden, säger Norrgård. Att använda sig av olika spaningsmetoder och låta olika människor spana inom samma område inger ett fortlöpande hopp, säger Norrgård.

Jag säger absolut nej till försämrade arbetsvillkor. Det säger förskoleläraren Gunilla Hiltunen i Jakobstad. Hon är bara en av stadens 100-tals anställda som skulle få sämre arbetsvillkor om om staden driver igenom förändringarna.

Just nu utreder staden om Gunilla och hennes kolleger kan tvingas byta avtal från UKTA till AKTA. Det kan bli upp till sju timmar med barnen per dag istället för dagens fyra timmar, och så tappar vi i sommarledighet, säger Hiltunen.

- Förskolelärarna går emot förändringen och det blir en facklig fråga.

På staden har en arbetsgrupp räknar ut att ett avtalsbyte gör att förskolelärarnas arbetstid ökar med 50 procent. Staden behöver inte heller anställda skilda resurser för morgon- och eftermiddagsvården. I pengar handlar det om en besparing på cirka 500 000 euro per år.

En lika stor inbesparing blir det om anställda som arbetar enligt formell periodarbetstid övergår till allmän arbetstid. Vinsten kommer genom att varje anställd skulle arbeta upp till 2,5 timme mer per vecka.

Inom allmän arbetstid kan också flexibel arbetstid tillämpas. Förändringen berör 400 anställda och deras sammanlagda arbetstid skulle öka med 1000 timmar per vecka.

Också inom jourfunktionerna finns sparobjekt. Genom att optimera jouren inom tekniska sektorn, Jakobstads vatten och Malmska fastigheter har en arbetsgrupp räknat ut att det finns 100 000 euro att spara.

Mer sparåtgärder behövs

Men bara genom att förändra arbetsvillkoren för de anställda får man inte ihop till de summor stadsdirektör Mikael Jakobsson talar om. Det behövs inbesparingar mellan 4 och 7 miljoner i driften för att få en hållbar ekonomi, säger Jakobsson.

Och det jobbas det på just nu. Arbetsgruppen med det något ovanliga namnet "identifiering av omedelbara kostnadsreduceringsmöjligheter" fick i uppdrag att jobba vidare. Som vägkost gav stadsstyrelsen att gruppen ska se på sparmöjligheter som hittills inte framkommit i strategiprocessen.

- Vi måste stävja kostnadsökningen och där är social- och hälsovården i fokus som i så många andra kommuner, säger Jakobsson.

Spararbetsgruppen ska ge sin rapport till stadsstyrelsen den 15 augusti. Vid sitt möte i måndags beslöt stadsstyrelsen att staden ska sälja alla sin aktier i UPM-Kymmene och Metso.

Bara Kymmeneaktierna torde ge cirka 300 000 till stadens kassa. Enligt Jakobsson är det statens nedskärningar av statsandelarna som tvingar fram sparåtgärderna.

Vasa och Karleby vill utveckla samarbetet mellan städerna. I dag (tisdag) har städernas satt sig ner och diskuterat bland annat konkurrenskraft och logistiken i regionen.

Stadsstyrelsens ordförande i Vasa, Seppo Rapo (saml) bjöd in sin kollega Veikko Laitila (C) och en rad tjänstemän från Karleby.

Enligt Rapo och Laitila kunde städerna samarbeta tätare på flera olika områden. Båda städer finns vid kusten och har samma sorts näringsliv. Exporten är viktig för båda och det borde också leda till nya samarbetsformer.

Dagens ekonomiska situation förutsätter också mer samarbete, anser styrelseordförandena.

En årligen återkommande fråga i Jakobstad är om det skall bli en eller två grupper av barn som startar i språkbadsdagis för att sedan fortsätta i språkbadsskola.

Gränsen har satts vid 25 barn per grupp, det betyder att det måste finnas 50 intresserade barn för att starta två grupper.

Den här situationen leder varje vår till att föräldrarna söker fler språkbadsintresserade barn ifall antalet inte räcker till två grupper.

Släpp språkbadet fritt

Språkbadet i Jakobstad att diskuteras på ett allmänt seminarium till hösten och då kommer alla intresserade att få säga sitt om språkbadets framtid och omfattning i Jakobstad i framtiden.

- Jag tror att det skulle vara vettigt att släppa språkbadet fritt eftersom vi nu har en situation där vi har en 35-40 intresserade och sedan får man en slutspurt på slutet och föräldrarna försöker värva medlemmar och sedan kommer man just över 50 barn och får två grupper. Jag tror att ett normalt intresse ligger kring 40 barn, säger bildningsdirektör Jan Levander i Jakobstad.

En svensk skola måste stängas

Utvidgas språkbadet och det varje år skapas två grupper får det naturligtvis följder för de övriga skolorna och skolnätet

- Ja, vi har då på svenska sidan helt enkelt en skola för mycket. Det betyder att det bara finns plats för en svensk skola i de västra stadsdelarna och den skolan borde då vara tillräckligt stor, konstaterar Jan Levander.

En entusiastisk fotbollstränare i Karleby planerar att bygga en bollhall i Karleby.

Karlebyföretagaren Håkan Nymans planer är bara i början men staden har reserverat en tomt på 2500 kavdratmeter bredvid Kyrkbackens idrottsplan.

Hallen är tänkt för juniorer men också för andra grupper som behöver halltider. Hallen är närmare 50 meter lång och 45 meter bred. Senast i augusti bör skissritningarna till hallen vara klara.

Vägkorsningen Vasavägen och Strandvägen i Närpes, eller Ivars korsning, ska få en rondell.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och Närpes stad har startat ett projekt för att förbättra trafikarrangemangen i korsningen. Samtidigt ordnas lättrafikförbindelser i korsningsområdet. Målet är att förbättra trafiksäkerheten och korsningens funktion.

Destia börjar arbetet efter midsommar och rondelle ska stå klar i oktober. Kostnaderna blir cirka 350 000 euro. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och av Närpes stad.

Endast sex av de nio avfallstransportörerna i Vasaregionens avfallsnämnds område lämnade in de rapporter, som nämnden begärde in för årets första kvartal.

De rapporter som kom in visar också att det förekommer ett visst fusk och att avfallslagen som trädde i kraft 2012 inte efterföljs. Då handlar det främst om att sopkärlen töms för sällan eller att tömningen av avfallskärlen på andra sätt strider mot avtalsbestämmelserna.

En av avsikterna med att begära in rapporter av avfallstransportörerna är också att reda ut om det finns fastigheter som inte har något avtal. För att kunna ge den sanna bilden av det, krävs ännu att de tre, som inte hade kompletta rapporter, lämnar in dem.

Det som frågas bland annat efter är mängden avfall per fastighet och avfallstyp och hur ofta sopkärlen töms.

Missbruket har inte minskat men nog klienterna. Tolvis Center i Malax har för tillfället endast en klient och kan tvingas lägga ner verksamheten till hösten.

Verksamhetsledare Leif Olin har olika teorier om varför klienterna minskat. År 2011 hade man som mest åtta klienter samtidigt. Nu är man nere i en enda som man tvingats skicka till Sverige. För att kunna driva verksamhet på Tolvis Center i Malax behövs minst fyra klienter.

- Är det öppenvården i kommunerna som intensifierats eller är det substitutionsvård som tagit över? Vi har inte fått någon riktigt klarhet i vad det är som har hänt på fältet, säger Olin.

Marknadsföringen har lämnat efter

Det kan också röra sig om att Tolvis Center inte lyckats marknadsföra sig tillräckligt bra. Man har försökt synas så gott det går. Olin spekulerar om det kan vara frågan om en ny generation narkomaner som inte har någon kontakt med de äldre som lyckats bli kvitt sitt beroende.

Verksamhetsledare Leif Olin Leif Olin, verksamhetsledare på Tolvis Center i Malax. Bild: Yle/Markku Hautala

Det är klientens hemkommun som betalar för vården på Tolvis. Kan det röra sig om att vården är för dyr?

- Det kan vara en anledning. Men var situationen bättre för kommunerna för tre år sedan? frågar sig Olin.

Han lägger ändå inte skulden på kommunerna. Han anser att den avgörande skillnaden jämfört med tidigare är att varken anhöriga eller missbrukarna själva längre kontaktar Tolvis för att höra sig för om vårdmöjligheter.

- Förr ringde två-tre per vecka. Men om det ringer en i månaden är ju situationen en helt annan.

Många ålänningar

Tolvis Center tar emot klienter från hela Svenskfinland. Olin uppskattar att av de kring 100 klienter man haft sedan 2002 har cirka en femtedel varit från Åland.

En delorsak till att antalet ålänningar varit så högt är att kunskaperna i finska inte är lika bra som på övriga håll. En missbrukare från till exempel Nyland kanske kan tänka sig att söka vård på finskspråkigt håll.

Men vart har de åländska klienterna försvunnit? Ingenstans, menar Hannah Lundberg, verksamhetsledare på Alkohol- och drogmottagningen i Mariehamn.

- Det varierar från år till år hur många klienter som är aktuella för placering. Vi har inte valt bort Tolvis. Vi har varit nöjda med deras vård, säger Lundberg.

Missbruket i Södra Österbotten ökar

Pasi Gröndahl är en av fyra missbrukarkoordinatorer inom K5-området. Han säger att missbruket i Södra Österbotten ökar hela tiden.

Han vill se en strängare lagstiftning: efter att missbruket nått en viss nivå skulle man tvinga personen att söka vård. Han anser också att vårdrelationerna borde vara längre.

- Minst ett år. Efter det kan man klara sig rätt bra, säger Gröndahl.

Gröndahl tror att kommunernas dåliga ekonomi kan ha en inverkan på vården men han har inte fått några direktiv om att han inte får föreslå Tolvis som ett alternativ för missbrukarna.

Bättre marknadsföring

På Vasa stad säger Håkan Söderman, ledande socialterapeut på A-kliniken, att man inte slutat rekommendera Tolvis för klienter. Man har inte heller fått några direktiv uppifrån om att sluta hänvisa folk till Tolvis på grund av ekonomiska orsaker.

- Absolut inte. Det är vårdbehovet som styr, säger Söderman.

Chefen för psykosocial service på Vasa stad, Marja Mustonen, säger ändå att det varit oklart om Tolvis faktiskt haft verksamhet eller inte den senaste tiden. Marknadsföringen kunde bli bättre enligt Mustonen.

Verksamheten i Malax avslutas

Personalen på Tolvis Center, tre stycken utöver Leif Olin, har varit permitterade sedan oktober förra året. Tolvis planerar hålla öppet från midsommar genom hela juli för personer som behöver en lindrigare form av vård.

Kan det att ni inte har några klienter helt enkelt bero på att vårdbehovet har minskat?

- Vi skickade ut en förfrågan till närmare 100 ställen i Finland. Av de som svarade sa alla att missbruket inte har minskat, säger Olin.

Ser det lika dystert ut med antalet klienter i september lägger Tolvis ner rehabiliteringsverksamheten i Malax. Man fortsätter ändå förmedla vård via behandlingshemmet i Sverige.

Folkomröstningen om kommunindelningen i Korsholm delar folket, både bland beslutsfattare och kommuninvånare. De finskspråkigas kommunorganisation i Korsholm, MSK, vill ordna en folkomröstning och har fått medhåll från många Sfp:are.

Fullmäktigeledamoten Samuel Broman (Sfp) vill ändå inte att folkomröstningen ska ordnas före utredningsmännen blivit klara med sitt arbete.

- Personligen tror jag mig veta vad svaret blir, men jag vet inte. Därför tycker jag att det är bra att det ordnas en folkomröstning. I den motion som lämnades in så var det tidpunkten som jag inte kunde omfatta.

Nio fullmäktigeledamöter skrev under motionen, men Broman var alltså inte en av dem. Många andra fattade samma beslut. Andra viceordförande i fullmäktige, Marcus Beijar (Sfp), skrev däremot inte under motionen eftersom han ställer sig skeptisk till folkomröstningar.

- På det stora hela är jag ingen vän av folkomröstningar av diverse orsaker. Jag tycker det inte finns någon större orsak att ordna folkomröstningar i kommunerna, hellre då på ett större nationellt plan i andra frågor.

"Folket ska få säga sitt"

Frågan delar alltså åsikter i fullmäktige, men även invånarna i Korsholm är tudelade. Många tycker att det är onödigt att ordna en folkomröstning och att de antagligen inte kommer att rösta ifall det ordnas. Det finns ändå de som anser att folket ska få säga sitt, bland andra Klas Holm från Petsmo.

- Det är nog bra att gemene man får vara med också. Beslutsfattarna är ju invalda, men inte just för den här frågans skull utan de är invalda för andra saker också. Kreti och pleti ska vara med, säger Holm.

Det här är också en av orsakerna varför MSK vill ordna en folkomröstning.

- Jo, vi tycker att det är rätt sätt att gå, så att man får veta vad folket egentligen tänker, säger Erkki Mäntyharju, fullmäktigeledamot för MSK.

Mäntyharju är en av de nio som skrev under motionen. Enligt Samuel Broman finns det ändå nackdelar med att ordna folkomröstningar.

- Med folkomröstningar är det svårt att ställa frågan på det sättet att folket faktiskt förstår och inbegriper vad det är man röstar om, men i det här fallet är det lättare än normalt.

Trots att Sfp:s åsikter går isär i frågan, tror Beijar inte att det här orsakar några större problem inom fullmäktigegruppen.

- Det tror jag inte. I och med att vi har landets största fullmäktigegrupp finns det alltid olika åsikter och olika viljor. Man kan inte per automatik dra åt samma håll, då det finns så många gruppmedlemmar. Det förvånar inte och jag tror inte det skapar några splittringar.

Stuveriarbetarna har gått i strejk i hela landet. Arbetstagarna gick ut i endagsstrejk i morse klockan sex.

Anledningen är en arbetskonflikt i hamnen i Torneå där en huvudförtroendeman har hotats av en representant för ett ryskt fartyg och landets 2000 stuveriarbetare stöder nu kollegerna i Torneå.
Stuveriarbetarna återgårtill arbetet i morgon bitti.

Problem i hamnarna

Läget i de österbottniska hamnarna varierar och därmed storleken på problemet när fartygen inte kan lossas eller lastas under ett dygn. Hamnen i Karleby är den livligaste i Österbotten.

Hamndirektör Torbjörn Witting Hamndirektör Torbjörn Witting säger att trafiken till hamnen ökar tack vara flera räls Bild: Yle/Anette Forsström-Fellman

- Det är oförståeligt att en sak som händer skilt för sig i en hamn i Finland, påverkar alla hamnar i Finland, säger hamndirektör Torbjörn Witting i Karleby. Det är nog inte på det här sättet som vi i den nuvarande ekonomiska situationen i Finland borde fungera på någon front, tillägger han.

Hamnen i Karleby räknar med ett rekordår och trafiken är livlig i hamnen. En strejk som stoppar verksamheten för ett dygn ställer därför till stora problem. Varje dygn kommer 400 tågvagnar till hamnen i Karleby, kan man inte lossa dem under ett dygn samlas 800 vagnar till följande dag.

Hamnen i Jakobstad drabbas uppenbarligen inte idag av den enkla anledningen att det inte finns något fartyg i hamn idag.

I Vasa kan färjan drabbas men i morse kunde representanter för Wasaline inte säga någonting exakt om läget under dagen.

- Allt arbete står stilla tills i morgon bitti, säger Patrik Björk som är ordförande för hamnarbetarna i Vasa.

Närpes stad köper företagshälsovård av Sydmedi. Sydmedi var den enda som lämnade in offert.

Närpes stad beslöt redan för ett år sedan att upphandla företagshälsovårdstjänsterna från en utomstående part från och med 1 januari 2015.

Närpes hälsovårdscentral, som i dag svarar för förertagshälsovården i Närpes, har arbetat med cirka 10 procents förlust. Företagare och småföretagare har ansett att de inte fått de tjänster de borde ha fått. En privat tjänsteproducent borde kunna vara mera effektiv, resonerar Närpes stad.

Sydmedi erbjuder företagshälsovård till ett 15 procent högre pris än hälsovårdscentralen. Kostnaderna kommer på årsnivå att öka med 12 000 euro för Närpes stad, kostnaderna ökar också för de företag som väljer att anlita Sydmedis tjänster.
På pluskontot i Närpes frigörs läkarresurser vid hälsovårdscentralen.

Stadens företagare och jordbrukare får själva avgöra om de väljer att göra avtal med Sydmedi.

Upphandlingskonsult Timo Kivistö har granskat anbudet. Hans åsikt var att det kan godkännas.

En kvadratkilometer per år, alltså 100 hektar, det är så mycket Kvarkens skärgård växer varje år på grund av landhöjningen. Tittar man bakåt tusentals år så har faktiskt största delen av Finland höjt sig ur havet. När landet om sådär ett par tusen år slutar höja sig så är det fråga om hela 700 meter som Finland har rest sig ur vattnet.

Bengt Tunis vid lantmäteriverket berättar att under den senaste istiden så pressade inlandsisen ner jordskorpan så mycket som 700 meter under sin ursprungliga nivå och när isen sedan smälte så började landet höja sig igen.

Landhöjningen störst i Kvarken

I början var landhöjningen snabbare men nu har den saktat ner och är i Vasa trakten 85 cm på 100 år. I praktiken betyder det att Kvarkens skärgård där landhöjningen är snabbast, växer med 1 km2, alltså 100 hektar, varje år.

Även om landhöjningen inte är lika stor södra delarna av landet så finns den även där och det rör sig om cirka 30 cm per sekel som landet höjer sig.

Orsaken till att landhöjningen är så stor i just Kvarken beror på att istäcket över Nordeuropa var som tjockast just där, cirka 3000 meter och det gjorde att landet pressades ner mer.

Byarna äger marken som stiger ur havet

Den totala landhöjningen beräknas i Kvarken till ca 700 m, varav 200 m återstår. Fortgår landhöjningen i samma takt som hittills så borde man kunna gå torrskodd över till Sverige om ungefär 2000 år. Men Bengt Tunis vid lantmäterverket tvivlar på att det blir så.

- Man talar nu om att polarisarna börjar smälta och kommer att göra det i allt snabbare takt och det kommer kanske att betyda att landhöjningen stannar av. Eventuellt tar landhöjningen och höjningen av vattennivån ut varandra, konstaterar Tunis.

Frågan om vem som äger marken som uppstår då landet höjs, har väckt diskussion.

- Man pratar om vattenrättsliga byar, säger Bengt Tunis. I de flesta fall så betyder det att det är byarna som ligger vid kusten som äger vattenområdena och följdaktligen också tillandningarna. Det är alltså byns skifteslag som äger den nya marken.

Man blir tvungen att köpa sin strand

I och med landhöjningen är det många som ställs inför frågan om hur man ska gå till väga om man har en sommarstuga och hela ens strand är mark som uppkommit genom landhöjning. Kan då vem som helst få köpa marken där och bygga en stuga rakt framför den redan existerande tomten?

- På vissa ställen har det faktiskt varit så, berättar Bengt Tunis. Byar där man har haft så mycket tillandningar att man har brutit ut helt nya tomter på marken och då kan det bli just så att någon bygger en ny sommarstuga mitt i vägen för ens havsutsikt.

Oftast går det trots allt till så att tomtägaren har rätt att lösa in den mark som tillkommit genom tillandning och som ligger framför ens egen tomt. Man köper alltså marken av skifteslaget.

Landhöjningen är både bra och dålig

Ur en lantmätares synvinkel är landhöjningen rätt besvärlig. Kartor från förr är inte längre exakta och man måste hela tiden uppdatera kartorna varteftersom ny mark tillkommer.

Det positiva med landhöjningen är såklart att man får mera mark och att det är mark som det växer bra på och som så småningom blir riktigt bra skogsmark.

- En annan positiv sak är att vi har fått ett världsnaturarv just tack vare landhöjningen, säger Bengt Tunis, men tillägger att annars är landhöjningen nog mest till besvär.

Det var år 2006 som Kvarken/Höga kusten-området fick världsarvsstatus och blev finlands sjunde världsarv. Kvarkens skärgård är Finlands enda naturarv på världsarvslistan och är tillsammans med Höga kusten i Sverige ett av 46 marina världsarv.

Att bygga en stockbastu på sex timmar i direktsändning kan låta som ett mastodontprojekt. Men det är precis vad som kommer att hända vid Strömsö nästa onsdag.

- Det är galet. Hur ska man få människor att följa med när man bygger en bastu i sex timmar? Ja, vi gör något omöjligt. Så tänkte vi, säger Elin Skagersten-Ström som är en av programledarna under sändningen.

Den andra programledaren heter Mårten Svartström.

- Jag antar att det var någon fiffikus som hittade på det och sedan har snöbollen rullat vidare, säger han.

Från bastukorv till bastuyoga

Under sändningen kommer kockarna Michael Björklund och Paul Svensson att tävla i bastukorvstillverkning. En bastuby med mobila bastur ska byggas. Vi kommer också att få ta del av reportage från olika bastur runt om i världen.

- Det blir en riktig bastufest. Det blir det mesta om bastur med historia och traditioner. Det blir bastuexperiment, musik kopplat till bastu och helt nya uppfinningar som bastuyoga, säger Skagersten-Ström.

- Vid sidan om kommer det dessutom att gå en del på finska för att locka finskspråkiga tittare, säger Svartström.

Närmare 200 personer involverade

Med en så lång direktsändning som det här är räcker det inte direkt med två programledare, ett par tekniker och en producent.

- Vi är närmare 200 personer, både personal och gäster inräknat, säger Skagersten-Ström.

Det är med andra ord fråga om en sändning som kräver en hel del förberedelser.

- Jim och gänget som ska bygga stockbastun har en minuttidtabell som de ska följa. På papper ser det bra ut i varje fall, säger Svartström.

Byggaren Jim Björni kommer att ha 13 personer till sin hjälp för att bygga bastun från ohyvlade stockar till färdig produkt så att det bara är att tända i spisen.

Vad ser ni mest fram emot?

- Jag ska få uppleva att bli badad av en gammaldags bastubaderska. Det blir jättespännande för oss som är här på plats att se hur det går, säger Skagersten-Ström.

- Jag ser framemot gemenskapen när det är så många engagerade och intresserade av en så enkel grej som bastu, säger Svartström.

Efterlyser bilder

Gänget bakom bastukvällen vid Strömsö vill inte bara visa hur det går till när de bastar utan de vill också se dina bastubilder. Här kan du ladda upp dina bastubilder.

- Sändningen kommer att vara interaktiv, publiken kan skriva in frågor och chatta under hela tiden, säger Svartström.

Sändningen startar klockan 18.30 och sänds i Yle Fem och streamas direkt till Yle Arenan.

Dessutom kommer en hel del av Radio Vegas program att sändas från Strömsö under onsdagen. Bland annat Radiohuset, Radiodoktorn och kvällsandakten.

Läs också:
Bastumaraton på Strömsö
Det omöjliga bastubygget fungerar på papper
Bastubad när det är som bäst

På tisdagen gjorde Mikko Ollikainen sin sista dag som vikarierande kommundirektör i Malax. Nu väntar pappaledighet och semester. Vad han ska göra i höst vill han ännu inte avslöja, men kvar i Österbotten verkar han bli.

Det bästa med att vara kommundirektör i Malax ur Ollikainens personliga synvinkel var att han fick se hur de kommunala besluten förverkligas i praktiken.

- Personalen i Malax har också varit det bästa med jobbet, säger Ollikainen.

Det sämsta med jobbet har enligt Ollikainen varit ovissheten med statliga reformer som har tappat styrfart.

- Då inte staten vet vart landet är på väg är det också svårt i kommunerna att vart man går, säger Ollikainen.

Malax på väg åt rätt håll

Ollikainen tycker att Malax utvecklas hela tiden, både inom kommunen och näringslivet. De ekonomiska realiteterna är i Malax, som i de flesta andra kommuner, väldigt besvärliga. Det här leder, enligt Ollikainen, till att den offentliga sektorn blir tvungen att skära ner en del.

- Jag tror att närservicen kommer att bli mer koncentrerad, säger Ollikainen.

Kommunutredningen

Malax är en del i den kommunala utredning som nu pågår och Ollikainen anser att om det inte blir kommunsammanslagningar måste samarbetet mellan kommunerna effektiveras. Ollikainen lägger stort hopp till den så kallade demokratigruppen inom kommunutredningen. Gruppen ska bland annat se på förhållandet mellan stad och landsbygd, språkliga rättigheter och närdemokratin.

- Den gruppen är direkt avgörande för utgången av kommunutredningen, säger Ollikainen.

Ollikainen nämnder Malax skärgård som en tillgång i en framtida storkommun.

- Dessutom har vi tomtmark och vi har ett lite annorlunda synsätt på hur man kan ordna servicen på ett mera individuellt sätt, säger Ollikainen.

I en storkommun kan det, enligt Ollikainen, vara lättare att få specialkunskap inom vissa områden.

- Då Malax nu har en tjänsteman som ska kunna allt mellan himmel och jord kan man i en storkommun ha specialkunnande i en större organisation, säger Ollikainen.

Ollikainen anser också att en större kommun har bättre möjlighet att mäta sig nationellt mot de andra regionerna.

Var ser du dig själv om fem år?
- Jag har ju blivit nominerad som kandidat i riksdagsvalet 2015, så om fem år hoppas jag att jag har gått in i min andra riksdagsperiod, säger Ollikainen.

De bygger oljebekämpningsbåtar till Kymmenedalen och brandbåtar till Holland. Båttillverkaren Kewatec i Karleby har orderboken full för mer än ett år framöver.

Den här veckan levererar de sin största båt hittills. Holly är 23 meter lång och åker i väg till Stockholm där hon ska ta passagerare i skärgården.

- Det här är den fjärde båten vi levererar åt samma köpare. Vi ser att våra kunder är väldigt imponerade av industrin och hela det nätverk som finns här, säger vd Jens Ahlskog på Kewatec.

Stora båtar går åt

Enligt Ahlskog har stora och dyra båtar bra åtgång just nu.

- De mindre nöjesbåtarna klanske inte drar så bra, vi har åtminstone inte sett något stort sug efter dem. Ibland är det lite lugnare, men då satsar man på att utveckla nya modeller, säger Ahlskog.

När försäljningen börjar dra igen är tillverkarna redo med nya modeller och Ahlskog tror på goda år för båtindustrin i Österbotten. De senaste två åren har Kewatec anställt ungefär 15 personer och sysselsätter nu 50 arbetstagare.

Samarbete mellan tillverkare

Ahlskog berömmer också det samarbete som finns bland regionens båttillverkare. Kewatec har nu ett tiotal anställda som de hyr från andra företag.

- Vi drar nytta av mindre företag som hyr ut arbetskraft. På det sättet kan vi jämna ut den bubbla vi har haft. Men utvecklingen ser ut att i alla fall fortsätta med en jämn ökning de kommande åren.